9789147106011

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Jöran Enqvist Rolf Jansson

PROBLEMBOK MED DVD

FÖRETAGSEKONOMI 1 ENTREPRENÖRSKAP

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Jöran Enqvist Rolf Jansson

PROBLEMBOK MED DVD

FÖRETAGSEKONOMI 1 ENTREPRENÖRSKAP

Så här fungerar är avsedd för kurser och utbildningar inom ekonomi och småföretagande med betoning på entreprenörskap. Genom sitt breda upplägg täcker E2000 Combi 1 kursen Företagsekonomi 1 och även Entreprenörskap i gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen i enlighet med Gy 11/ Vux 12. Den är även lämpad för bl a arbetsformen Ung Företagsamhet. Den passar också inom Yrkeshögskolan och på entreprenörs­inriktade kurser hos företag, branschorganisationer och studieförbund. fungerar också mycket bra för självstudier och distansstudier. Inte minst är Problembokens uppgifter och allmänna upplägg väl anpassade för självständigt arbete. Här kan Lösningsboken också vara ett bra stöd, utöver det kortfacit som ingår i själva Problemboken. har vi en ambition att skapa aktiv inlärning, med Med fokus på ekonomi spetsad med entreprenörskap. Materialet är lämpligt för en verklighetsanknuten pedagogik då det lyfter fram och stimulerar till kreativt nytänkande som förutsättning för företagande.

Problembok innehåller rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad, vilket ger en stegvis förstärkt inlärning. Den problemorienterade pedagogiken finns också med i olika praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang. Ett antal mer omfattande och övergripande uppgifter förstärker kunskaper och färdigheter, bl a genom aktiv användning av webben, men utvecklar också nytänkande och social kompetens. Projektet Eget företag löper genom hela Problemboken och bygger systematiskt upp både färdigheter och entreprenörsanda till ett helhetstänkande. Detta förstärks också i återkommande uppgifter där en lokal entreprenör intervjuas.

I slutet av varje kapitel introduceras fria projektarbeten av två slag, ”Undersökande” och ”Skapande”. I slutet av Problemboken finns närmare beskrivning av dessa inom olika ämnen som anknyter till innehållet i respektive kapitel. Där finns också under rubriken ”Projektstart” en instruktiv arbetsmall, som du/ni regelbundet kan återvända till i olika moment av ditt/ ert projektarbete.

Problembok får man ett naturligt samspel med E2000 I Combi Faktabok, som förutom sin textbas även ger annat stöd för ett elevaktivt arbetssätt. Faktabokens praktiska checklistor och ”Entreprenörens ordlista” kommer väl till pass. Många av de reportage och intervjuer som finns i Faktaboken följs upp med uppgifter i problemboken. Varje uppgifts syfte finns angivet i marginalen, vilket underlättar kopplingen mellan teori och praktik. Uppgifterna är också markerade efter olika kategorier, vilket underlättar planeringen av olika slags aktiviteter. Dessa är Dator, Fundera/diskutera, Följ upp, Företagskontakt, Integrera samt Praktikfall. Samma stöd ger en uppgiftsförteckning på pärmens insida, sorterad efter både innehåll och de olika kategorierna.

Problembok inbjuder till en naturlig användning av datorn som hjälpmedel. Uppgifter kopplade till användning av Internet, kalkylprogram och bokföringsprogram är självklara inslag.

Förord •

3

Problembok stödjer också elevaktiva arbetssätt genom att varje Problembok innehåller en dvd med olika inslag kopplade till Problembokens övningar. Där finns repetitionsfrågor och självrättande rätt-eller-felfrågor från samtliga kapitel. På dvd:n finns även filmade intervjuer med företagare i olika branscher samt några reklamfilmer, alla kopplade till övningar i Problemboken. Självrättande konterings- och bokslutsuppgifter från Problembokens kapitel 12 och 13 ger bra övningsmöjligheter i individuell studietakt. Avsnittet ”Räkna med ekonomi – Handelsräkning” finns också som självrättande övningar, att användas efter individuella behov. Dessutom finns blanketter och dokument för budgetar, företagsregistrering, affärsplan m m som är praktiska att ha till hands.

Författargruppen som har skrivit E2000 Combi A har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Cege Ekström är konsult och lärare inom yrkeshögskolan (YH), Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare och Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Cordovan-gruppen.

Ola Stålebrink, AVIA har gjort de interaktiva övningarna på dvd:n. Louise Kruse och Kristian Karlsen svarar för de filmade intervjuerna på densamma.

Lycka till med studierna!

Författarna & Redaktionen

Kategorier Dator Fundera / diskutera Följ upp Företagskontakt Integrera Praktikfall

Avser enbart direkta datorövningar inom kalkyl och bokföring. Däremot markeras ej uppgifter där datorn är hjälpmedel vid t ex informationssökning.

Här kan personliga åsikter och värderingar ges uttryck och diskuteras.

Bearbetning och uppföljning av reportage, exempel, intervjuer m m i Faktaboken eller på den medföljande dvd:n.

Förutsätter kontakter utanför skolan med företag eller företagare.

Information och kunskaper hämtas från fler kapitel (och andra källor) än det aktuella.

Större, verklighetsbaserad uppgift som kräver lite längre tid.

Uppgifter som kan/ska lösas med hjälp av innehållet på medföljande dvd.

Dvd-skivans innehåll Problembokens Repetitions- och Rätt-eller-Fel-frågor (samtliga kapitel) Blanketter Budgetblanketter (till kapitel 1 och 6) Affärsplansmall (till kapitel 2) Registreringsblankett för enskild firma (till kapitel 7) Skatte- och avgiftsanmälan (till kapitel 8) Förenklat årsbokslut (till kapitel 13) Filmade intervjuer med företagare i olika branscher Hela Hälsan (till uppgift 2:9), ca 14 minuter.

Svensk Fastighetsförmedling (till uppgift 3:13), ca 12 min.

Lerums Grävcentral (till uppgift 4:16), ca 6 min.

Frö med Posten (till uppgift 5:10), ca 11 min.

Friggahuset Lagerförsäljning (till uppgift 9:29), ca 7 min.

Sofies Trädgårdar (till uppgift 13:11), ca 9 min.

4

• Förord

Fem reklamfilmer (till uppgift 11:9) Arla (Bregott), 26 sekunder.

Arla (Orka…), 20 sek.

Levi´s, 60 sek.

Silva, 70 sek.

Volvo, 30 sek.

Självrättande konteringsövningar (till kapitel 12) Självrättande bokslutsövningar (till kapitel 13) Självrättande räkneövningar (till Räkna med ekonomi – Handelsräkning) De uppgifter i Problemboken som anknyter till dvd:n är markerade med symbolen:

Innehåll

1 Ekonomi – att hantera resurser 6

10 Marknadsföring 140

2 Affärsidé och affärsplan 18

11 Aktivitetsplanering 152

3 Produkt och varumärke 34

12 Bokföringens grunder 172

4 Skaffa resurser och kapital 50

13 Bokslut 190

5 Anställda och ledare 62

Räkna med ekonomi – Handelsräkning 206

6 Resultat och budget 80

7 Registrera företaget 104

Att arbeta med projekt 215

Kortfacit 223 Kopieringsunderlag 226 Formelsamling 228 Bruksanvisning DVD 230 DVD

8 Betala skatter och avgifter 112

Repetera • Rätt eller fel?

• Blanketter • Affärsplan • Intervjuer • Reklamfilmer • Kontering • Bokslut • Handelsräkning

9 Sätt rätt pris 122 På kapitlens ingressidor finns en lista över uppgifterna i respektive kapitel.

På omslagets insida finns en total uppgiftsöversikt.

I n n e h å ll •

5

Ekonomi – att hantera resurser

innehåll Repetera

1:9

Betala hemma …?

Rätt eller fel?

1:10 Skateboardbutikens ekonomi

1:1 Vilka resurser behövs?

1:11 Ekonomi för en ekonom

1:2 Vilken resurs är viktigast?

1:12 Daniel Drejare

1:3 Hotell med resurser

1:13 Importerar från Kina

1:4 Stora pengar för Sonja

1:14 Intresserad av vadå?

1:5 Onur sparar till ny dator

1:15 Vem bidrar med vad?

1:6 Små barn kräver sin budget

1:16 Starten av Form Fitness

1:7 Elsa vill köpa en ny mobil

1:17 Din åsikt om ekonomi och rättvisa

1:8 Klarar Klara sina utgifter?

1:18 Säsongsarbete

Repetera

1

1. Vilka olika slags resurser finns det, uppdelade i s k produktionsfaktorer?

11. a) Vad innebär sparande? b) Varför bör man spara en del av inkomsten?

2. Vad motsvarar den samhällsekonomiska produktionsfaktorn realkapital i ett företag?

12. Vad menas med ett företag?

3. Vilken produktionsresurs diskuteras ofta i samband med hållbar utveckling?

13. På vilket sätt är en egenföretagares ekonomi osäkrare än en anställds?

4. Vad betyder ordet ekonomi?

14. Vilka olika intressenter finns det i och kring ett företag?

5. Ge några exempel på vanliga inkomster i a) ett hushåll och b) ett företag.

15. Välj 2–3 intressentgrupper och ange vad de kräver av företaget och vad de bidrar med.

6. Ge några exempel på vanliga utgifter i a) ett hushåll och b) ett företag.

16. Vad är statsbudgeten?

7. Ge exempel på olika utgifter i ett företag som kopplas ihop med a) produktionsresursen arbetskraft och b) produktionsresursen energi.

17. Vad menas med den offentliga sektorn?

18. Varför är det bra med konkurrens?

19. Varför är det nödvändigt med konkurser i en marknadsekonomi?

8. Vad menas med en kalkyl?

9. Vad innebär en budget?

10. Vad har utbildning med ekonomi att göra?

Rätt eller fel?

Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga A. Ekonomi innebär att hushålla med sina resurser.

K. En kalkyl är en ekonomisk beräkning.

B. I ett företag motsvaras resursen humankapital av be-

L. En budget är när man för kassabok.

greppet personal.

C. Resursen realkapital omfattar bl a råvaror och material.

D. Begreppet investeringar förknippas med resursen realkapital.

E. När det gäller ett helt samhälles ekonomi kallas resurserna för konsumtionsfaktorer.

F. Vattenkraft är en ren och förnyelsebar energiform.

G. Globala resursbeslut fattas alltid av FN. H. Pengar är en bra värdemätare för resursernas nytta.

I.

Att arbeta är det vanligaste sättet för privatpersoner att skaffa utgifter.

J. Hyra, mat och kläder är vanliga exempel på utgifter för privatpersoner.

M. I ett företag sammanförs resurser som behövs för att producera varor och tjänster.

N. Vid kalkyler i ett företag används vanligen begreppen intäkter och kostnader.

O. Att vara egen företagare ger större frihet men också större osäkerhet.

P. Kunderna är en viktig intressent, då de ger företaget dess intäkter.

Q. Bland företagets intressenter ingår inte staten.

R. Statsbudgeten fastställs av regeringen.

S. Marknadsekonomi kan sägas vara att vi röstar med våra pengar på de bästa varorna.

T. En fördel med marknadsekonomi är att långsiktiga miljöhänsyn alltid prioriteras.

E k o n o m i – a t t h a n t e r a r e s u r s er •

7

1:1 Ge exempel på resurser

Vilka resurser behövs?

Ge konkreta exempel på resurser som behövs för följande verksamheter, minst ett från vart och ett av de fyra resursslagen.

A Adenijis Arkitektkontor B Billmans trafikskola C Guldängens gymnasieskola D Sandhagens Stålverk

1:2 Välja ut resurser

Fundera / diskutera Följ upp

1:3

Resurser i praktiken

Vilken resurs är viktigast?

Vilken eller vilka resursslag är viktigast i: A Ett verkstadsföretag?

C Ett konsultföretag?

B En livsmedelsbutik?

D Ett kärnkraftverk?

Hotell med resurser I kapitlets exempel 2 läste du om Scandic hotell och deras miljöpolitik.

A Vilka olika resurser används i daglig hotellverksamhet? Ge minst ett exempel vardera från vart och ett av de fyra resursslagen.

B Utöver att ta bort jätteräkorna ur sortimentet, nämns andra miljövänliga åtgärder som Scandic genomför. Vilket/vilka resursslag berör dessa?

C Finns det ytterligare åtgärder som ett hotell skulle kunna vidta för att hjälpa miljön? Fundera ut egna exempel och ange vilka resursslag det handlar om!

8

• Ekonomi – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

1:4 Budget för privatperson

DVD-märkta budgetuppgifter kan lösas genom att använda budgetmodeller uppställda i Excelformat, vilka återfinns på bifogad dvd-skiva.

Stora pengar för Sonja Sonja Rådmer arbetar som försäljare på Power Tower AB. Hon har nyss flyttat från sitt föräldrahem till en egen bostadsrättslägenhet som hon har köpt med hjälp av banklån. Det är första gången Sonja rör sig med så stora pengar. ”Det är bäst att räkna ordentligt, så man inte behöver vända på slantarna mot slutet av månaden”, tänker hon. Hon gör uppställningen nedan över sina inkomster och utgifter för en månad.

A Beräkna månadens överskott för Sonja.

B Vad kan detta överskott användas till? Ge exempel!

Inkomster Lön efter skatt Utgifter Hyra, el Resor Mat, hygien Telefon, tidningar Nöjen Kläder Tv-avgifter Räntor Försäkringar Diverse Summa utgifter

18 800

3 500 800 2 800 900 1 500 1 700 350 2 600 400 600 ? kr

Överskott

1:5 Budget för privatperson

? kr

Onur sparar till ny dator Onur Baksadhi har tagit ett sabbatsår från gymnasiet och hjälper till med familjens blomsterförsäljning på Stora Torget. Han har också flyttat hemifrån till en lägenhet som han hyr i andra hand av en släkting. Onur gör en budget för att se vart pengarna tar vägen. Han behöver verkligen en ny dator, och vill spara minst 1 000 kr per månad för att så snart som möjligt köpa en ny dator med skrivare och en del andra kringprodukter. På nästa sida ser du hans inkomster och utgifter för en månad.

A Beräkna månadens överskott för Onur.

B Onur vill sätta in 1 000 kr/månad på ett sparkonto i banken. Om man betraktar det som en fast utgift (för att kunna skaffa datorpaketet längre fram), hur stort blir då hans över- eller underskott? Vad kan han göra för att uppnå sitt sparmål? Ge några förslag!

E k o n o m i – a t t h a n t e r a r e s u r s er •

9

1

Inkomster Lön efter skatt Utgifter Hyra Mat m m Telefon, Internet m m Musik, nöjen Gym, sport Kläder Försäkringar Bussresor Diverse Summa utgifter Överskott

1:6

10 400

2 000 1 500 1 100 1 900 1 200 800 200 500 500 ? kr ? kr

Små barn kräver sin budget Lilianne och Markus träffades redan i gymnasiet. De hann knappt ta studenten innan de fick sitt första barn. Markus jobbar nu på en målerifirma och Lilianne är hemma med barnet. Hon arbetar också deltid som dagmamma åt två andra barn. Lilianne och Markus har under en månad de inkomster och utgifter som du kan se här nedan.

Budget för privatperson

A Beräkna månadens överskott för familjen.

B Vad kan detta överskott användas till? Ge exempel!

Inkomster Löner efter skatt Barnbidrag Utgifter Hyra Mat, hygien Kläder Nöjen Bilkostnader Busskort Telefon, media Sjuk- o barnavård Andra barnutgifter Försäkringar Diverse

19 450 1 050

5 200 3 800 1 500 400 2 000 700 1 900 500 800 300 400

Fundera / diskutera

10

C Lilianne och Markus har diskuterat att efter sex månader byta roller så att Lilianne arbetar och Markus tar hand om barnpassningen. Det skulle medföra att deras sammanlagda löner efter skatt minskar med 1 700 kr. Lilianne har dock nära till sitt jobb, varför bilkostnaderna skulle kunna sjunka till 1 500 kr/månad. Ställ upp en ny budget med dessa förändringar.

D Diskutera i grupp: Vad kan löneskillnaden bero på? Kan det finnas skäl som gör det värt att byta roller, även om de förlorar ekonomiskt på detta?

Låt gärna diskussionen bli generell och inte gälla enbart Lilianne och Markus.

• Ekonomi – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

1:7 Budget för privatperson

Elsa vill köpa en ny mobil Elsa går på Ekebygymnasiet. Hennes studiestöd på 1 050 kr överförs direkt till hennes bankkonto. Elsa får också 400 kr per månad som ledare för ett knattefotbollslag. Hon vill helst spara 600 kronor i månaden för att längre fram kunna köpa en riktigt bra mobiltelefon som hon även kan lyssna på musik i.

Elsas utgifter är i genomsnitt per månad: kläder, hygienartiklar m m 400 kr, nöjen (bio, hyrfilm, fika etc) ca 350 kr. Hon klipper sig en gång i månaden för 250 kr. Inköp av godis, smink, tidningar m m blir ca 150 kr.

A Gör en månadsöversikt över Elsas inkomster och utgifter. Vilket blir hennes över- eller underskott?

B Elsa sätter varje månad obevekligt in 500 kr på ett sparkonto – till en ny mobil. Gör om hennes budget och ta nu med sparandet som en utgift. Vilket blir då över- eller underskottet?

C Vad kan Elsa göra för att förbättra sin ekonomiska situation?

Fundera / diskutera

1:8

Budget för privatperson

Klarar Klara sina utgifter?

Klara Erngren bor hos sina föräldrar och har 1 500 kr per månad att använda. Klara har haft problem med att pengarna inte vill räcka till och gör därför en budget för mars, april och maj.

Klara ska köpa gympaskor i mars och ett par jeans i maj. I april ska hon gå på en rockkonsert i Globen. Samma månad fyller en vän år och hon tänker köpa en cd-skiva som present. Klara räknar med att gå på bio två gånger i månaden. Varje vecka brukar hon fika för 50 kr. Hon brukar också köpa en veckotidning. Smink och vissa hygienartiklar räknar hon med att köpa för 100 kr per månad.

• Ställ upp en budget åt Klara. Den ska visa hennes inkomster och utgifter varje månad för sig. Hennes målsättning är att kunna spara ca 1 000 kr sammanlagt under de tre månaderna. Tänk först igenom hur stora de olika utgifterna normalt brukar vara, enligt din bedömning. Du får också välja prisnivåer lite efter vad Klara har råd med.

Fundera / diskutera

1:9

Budget för privatperson

Betala hemma …?

Tim, som nyss fyllt 20 år, hoppade av gymnasiet under andra året men har nu börjat läsa på Komvux. Han arbetar deltid i en videobutik. Tim bor åter hos sin pappa, efter att ha rest runt och jobbat på olika fruktodlingar i Australien under ett år.

A Studera budgeten på nästa sida. Hur mycket får Tim över till sparande?

Eller vad tror du att han kommer att använda pengarna som blir över till?

B Tim har tre yngre syskon. Hans pappa tycker att Tim ska betala till hyra och mat. Han har läst i en tidning att ungdomar borde betala 2 000 kr per månad hemma. Efter diskussion kommer de överens om att Tim ska betala 1 500 kr.

E k o n o m i – a t t h a n t e r a r e s u r s er •

11

1

• Hur kan Tims budget se ut med denna extra utgift? Vilka utgifter kan han dra ner på? Hjälp honom med ett budgetförslag!

Inkomster Månadslön (efter skatt)

8 500

Utgifter Månadskort buss Kläder, skor Månadskort gym Hygien/frisör Skolmåltidskuponger Inträden, restaurang Bio, skivor etc Cigaretter/snus Böcker, skolmaterial Tidningar Diverse (godis, fika)

800 1 300 400 500 600 1 900 600 400 400 300 500

1:10 Budget för butik

Skateboardbutikens ekonomi Skateboard Corner är en butik som säljer skateboards. Ägaren har för kommande år beräknat företagets intäkter och kostnader enligt följande: Reklam 180 000 kr, löner 1 260 000 kr, lokal 560 000 kr, el och värme 60 000, varuförsäljning 7 960 000 kr, räntekostnader 100 000 kr, varuinköp 5 200 000 kr, övriga kostnader 320 000 kr och ränteintäkter 20 000 kr.

A Ställ upp en budget med intäkter och kostnader för företaget. Visa också om det blir ett överskott eller ett underskott.

B Hur stor andel (%) är varuinköpen av varuförsäljningen? Och hur stor andel är lönerna?

C Vilka olika resursslag motsvarar de olika kostnadsposterna?

www.longboard.se

12

• Ekonomi – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

1:11 Budget för tjänsteföretag

Ekonomi för en ekonom Palle Henriksson har efter att ha jobbat några år på bank startat en egen ekonomibyrå. Han har beräknat företagets kostnader enligt följande: Löner 1 980 000 kr, lokalhyra 450 000 kr, elräkning 20 000 kr, reklam 200 000 kr, förbrukningsmaterial 200 000 kr, datorer och inventarier 300 000 kr, räntekostnader 30 000 kr och diverse övriga kostnader 150 000 kr. Palle bedömer att de arvoden byrån kommer att tjäna in blir 4 200 000 kr.

A Gör en uppställning med företagets intäkter och kostnader. Beräkna också hur stort överskott eller underskott det blir.

B Hur stor andel (%) är materialinköp av arvodesintäkterna? Och hur stor andel är lönerna?

C Vilka olika resursslag motsvarar de olika kostnadsposterna?

1:12 Budget för tillverkare

Daniel Drejare Daniel Drejare är utbildad keramiker och har sin ateljé i utkanten av Ystad. Han har fått flera designpriser, men utvecklar det konstnärliga mest på fritiden. Daniel vill nu förbättra sin ekonomi genom att i lite större skala tillverka en skål av enkel typ, men ändå i läcker design.

Han har lyckats avtala om fasta leveranser till en större butikskedja.

För 70 kr/st räknar Daniel med att sälja ca 1 000 skålar per månad. Lera och glasyrmaterial till varje skål kostar 30 kr.

Keramikateljéns kostnader varje månad är lokalhyra 7 600 kr, el och uppvärmning 5 300 kr, telefon, försäkring m m 1 100 kr, bilkostnader 2 000 kr. För ett lån han har är räntekostnaderna 3 200 kr per månad. Daniel hyr också en modern ugn av en kollega för 2 800 kr per månad. (Från moms bortses.)

A Vilka totala försäljningsintäkter per månad ger skålarna?

B Hur mycket kostar materialet under en månad?

C Ställ upp en månadsbudget för Daniel Drejares intäkter och kostnader. Hur stort överskott ger verksamheten?

D Kan Daniel vara nöjd med detta överskott? Han lever visserligen billigt men har tänkt sig ett överskott på 25 000 kr per månad. Efter avdrag för skatt och avgifter ska det ändå räcka att leva på och helst till lite sparande för framtiden.

E Vad kan Daniel göra för att försöka uppnå sitt mål?

F Daniels kostnader motsvarar olika slags resurser.

Sortera kostnadsposterna efter de olika resurstyperna.

Ekonomi – att hantera resurser •

13

1

Integrera

1:13

Budget för importör

Importerar från Kina Petra Eckemyr började redan under sista gymnasieåret att sälja träningsoveraller med en speciell impregnering, som gör dem lämpliga för joggare och andra som tränar även vid dålig väderlek. Hon importerar dem från Kina via en agent i Amsterdam.

De kostar henne 60 kr per set, och hon säljer dem direkt till olika idrottsföreningar för 110 kr per set. Petra hyr idag en källarlokal där hon bl a paketerar och lagrar overallerna och gör i ordning reklamblad som hon skickar ut. Hon säljer normalt ca 500 overaller per månad. (Från moms bortses.)

Petra räknar med kostnaderna nedan.

Kostnader per månad (kr) Lokal Hyra paketeringsmaskin Telefon, försäkring m m Reklam, porto Bil

6 000 3 000 2 000 5 000 4 000

A Hur stora blir försäljningsintäkterna under en månad?

B Hur stora blir kostnaderna för inköp av overallerna?

C Ställ upp en fullständig månadsbudget. Vilket ekonomiskt överskott ger verksamheten?

D Vilket överskott ger verksamheten om Petra säljer 10 % färre overaller än hon räknat med? Hur mycket minskar i så fall överskottet i procent?

E Hur många fler overaller måste Petra sälja per månad om hon vill att överskottet ska bli 5 000 kr större?

F Petra får veta att hennes agent i Amsterdam tar varor från kinesiska fabriker där barnarbete kan förekomma. Agenten anser inte att det är hans sak att kontrollera sådant. Petra får veta hos en annan agent att ”utan barnarbete” skulle overallerna kosta minst 80 kr/set. Vilket ekonomiskt resultat får Petra om du räknar om den ursprungliga budgeten (i C)?

Fundera / diskutera

14

• Ekonomi – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

G Petra funderar på barnarbetet som bakgrund till det billiga priset. Hon frågar sig också om det överhuvudtaget är rätt att importera från ett land där demokratiska fri- och rättigheter saknas i stor utsträckning. Hur skulle du göra om du var Petra? Diskutera i grupp.

1:14 Ett företags intressenter

Intresserad av vadå?

Ursula Skoogh driver en liten fiskaffär vid hamnen i Grisslehamn, som hon hyr av den förre fiskhandlaren. När hon övertog verksamheten tog hon ett banklån för att ha råd att förnya den nedslitna inredningen. Den fisk hon säljer kommer huvudsakligen från fiskare i trakten, men hon köper även en del andra varor från en grossist. Hon gör själv såser, patéer och liknande, som har fått så gott rykte att hon levererar till ett par krogar i Öregrund och Norrtälje.

Den lilla lokalbefolkningen skulle knappast räcka till för att göra hennes fiskaffär lönsam, men sommartid kommer sommargäster och båtfolk och de handlar gärna fisk – ”för att förstärka havskänslan”, som en kund sa. På sommaren jobbar också Ursulas syster Sissela i butiken, och ibland även annan deltidspersonal.

•

Gör en sammanställning av vilka de olika intressenterna kring Ursulas fiskaffär är, och vad de egentligen är intresserade av.

1:15 Intressenternas bidrag

Vem bidrar med vad?

Nilas Jeluk driver ett café i Jokkmokk. Caféet är öppet mellan klockan 07.00 och 22.00. Kunderna är dels yrkesverksamma som äter en enklare frukost eller lunch på dagen, dels ungdomar som samlas och pratar på eftermiddagen och kvällen. Förutom Nilas Café finns det ytterligare två caféer i Jokkmokk.

Nilas har anställt tre personer som arbetar deltid på caféet med servering och diskning. När Nilas startade företaget fick han låna 400 000 kr av banken. Detta lån har han sedan betalat ränta och amorteringar på.

Nilas Café är beroende av många intressenter såsom kunderna, leverantörerna, personalen, banken, fastighetsägaren, kommunen m fl.

A Gör en uppställning över företagets olika intressenter. Beskriv vad de olika intressenterna kan tänkas tillföra företaget och vad de vill ha i utbyte.

Intressent

Tillför

Utbyte

Kunder Leverantörer Personal Bank Fastighetsägare Kommunen Övriga

B Kunderna anses ofta vara den viktigaste intressentgruppen. På vilket väsentligt sätt skiljer sig Nilas kunder från de övriga intressentgrupperna?

Ekonomi – att hantera resurser •

15

1

Följ upp / Integrera

1:16

Företagsstart i praktiken

Starten av Form Fitness Läs igenom faktabokens inledande reportage ”Företagande – en livsstil som blickar framåt”. Besvara därefter följande frågor: A Vad var det viktigaste Christian lärde sig av sitt år med Ung Företagsamhet?

B Vad var det som gjorde att Christian började fundera på att starta ett eget gym?

C Varför skrev Christian en affärsplan?

D Hur finansierades gymmets utrustning?

E Hur mycket satsade ägarna själva? Och hur mycket lånade man i bank?

F Hur informerade man om Form Fitness när verksamheten skulle starta?

G Vilka är de andra två ”benen” i Christians långsiktiga strategiska målsättning, utöver nuvarande gym?

Din åsikt?

1:17

Fundera / diskutera

Din åsikt om ekonomi och rättvisa A Ekonomi handlar om fyra slags resurser. Vilka resurser anser du att man hushållar särskilt dåligt med a) hemma hos dig b) på din skola c) i din kommun B En företagare som lyckas bra tjänar mer än många andra. En anställd i ett framgångsrikt konsultföretag kan ha miljoninkomster. Detta kan upplevas som orättvist av andra företagare och anställda. Tycker du att marknadsekonomin ska få styra helt, eller ska samhället försöka utjämna och omfördela människors inkomster med hjälp av skatter, bidrag och liknande?

C Vilka anser du vara de viktigaste drivkrafterna i en marknadsekonomi?

D Anser du att det marknadsekonomiska tänkesättet går bra att använda vad gäller a) skolan b) sjukvården c) det militära försvaret Vem är t ex kunden i dessa olika fall?

16

• Ekonomi – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

Följ upp / Integrera

1:18

Entreprenörskap i praktiken

Säsongsarbete Läs igenom faktabokens reportage ”Richard säsongar på Mallorca”. Svara sedan på frågorna: A Liksom för andra arbeten är det viktigt med anställningsavtal även vid säsongsarbeten.

Varför?

B Det finns en hel del olika typer av säsongsarbeten. Nämn några sommar- respektive vintersäsongsarbeten.

C Välj ett säsongsarbete och undersök vad som gäller beträffande anställningsvillkor, försäkringar, kompetenskrav etc.

fakta Arbetstillstånd, uppehållstillstånd och visum · Inom Norden behöver du som är svensk medborgare inga speciella tillstånd för att få arbeta. · Inom övriga EU/EES kan du fritt ta anställning i vilket land du vill i upp till tre månader. Ska du stanna i mer än tre månader måste du

ansöka om uppehållstillstånd. Som EU-medborgare har du dock automatiskt rätt till uppehållstillstånd om du har en anställning. · Utanför EU/EES måste du i regel ha både visum, uppehållstillstånd och arbetstillstånd för att få jobba.

Projektarbete Bak i problemboken finns förslag på fria projektarbeten av två slag, ”Undersökande” och ”Skapande” som anknyter till respektive kapitel. Där finns också under rubriken ”Projektstart” en instruktiv arbetsmall, som du/ni regelbundet kan återvända till i olika moment av ditt/ ert projektarbete.

Ett annat löpande projektarbete, ”Eget företag” introduceras i slutet av kapitel 2, och följs sedan av förslag och anvisningar till anknytande deluppgifter i slutet av kapitlen 3-11.

Denna variant är lämpligt att arbeta med, parallellt med den vanliga undervisningen.

Denna problemorienterade pedagogik ger dig/er möjlighet att planera för ett projekt eller för att starta eller utveckla ett eget företag. På så sätt kan du/ni träna upp färdigheter och entreprenörsanda till ett helhetstänkande. Antingen kan du/ ni arbeta med dem efter varje kapitel eller så kan dessa uppgifter göras samlat under en avgränsad tid.

E k o n o m i – a t t h a n t e r a r e s u r s er •

17

1

Affärsidé och affärsplan

innehåll Repetera

2:9

Rätt eller fel?

2:10 Det går utför för Lundaresor AB

2:1 Vad säger oss affärsidén?

2:11 Rafting – en fartfylld affärsidé

2:2 Bilverkstad med skjuts

2:12 En affärsidé med flyt?

2:3 Form Fitness affärsidé och affärsplan

2:13 Din åsikt om affärsplaner

2:4 Intressenterna påverkar 2:5 Eget – äntligen!

2:6 Ljus idé blir solig affärsplan 2:7 Frank forms affärsplan 2:8 INACTION – Ta för er tjejer!

Hela Hälsan

Projektstart – Eget företag Starta företag Formulera en affärsidé Skriv en affärsplan

Repetera 1. Vad ska beskrivas i en affärsplan?

2

9. Vad menas med strategiska vägval?

2. Hur ofta bör man förnya sin affärsplan?

10. Vilka huvudpunkter bör ingå i en affärsplan?

3. Vad menas med en entreprenör?

11. Varför är ägarens kunskaper och erfarenheter speciellt viktiga vid bedömning av fåmansföretag?

4. En affärsplan är ett verktyg med både intern och extern användning. Hur då?

5. Vilka tre faser omfattar affärsplaneringen?

6. Vilka fyra delar bör en affärsidé innehålla?

7. Vilka av affärsidéns fyra delar kan en marknadsundersökning bäst belysa?

12. Vilka punkter är speciellt viktiga att bedöma när det gäller företag under stark tillväxt?

13. Av tio nystartade företag, hur många blir succéföretag och hur många blir förlustföretag?

8. Vad menas med en prototyp?

Rätt eller fel?

Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga A. En affärsplan upprättas enbart när man startar ett nytt företag.

B. En entreprenör är samma sak som en uppfinnare.

C. Entreprenören som person är ofta lika viktig som affärsplanen när man ska låna pengar.

D. Den första fasen när man startar företag är att utveckla och testa affärsidén.

E. En investerare är samma sak som en bank.

F. En bra affärsidé söker tillfredsställa ett kundbehov hos en viss kundgrupp.

G. Branschkunnande är viktigt för att lyckas med sin affärsidé.

H. Att kartlägga marknadens aktörer ingår i den andra fasen, att ta fram en affärsplan.

I.

Strategiska vägval ger i regel snabba utfall.

J. Företagets organisation är en av punkterna som bör ingå i affärsplanen.

K. En affärsplan bör vara enkel och tydlig och fokusera på det som är viktigt för affärsidén.

L. Fåmansföretag avser ett företag med få anställda.

M. Man bör akta sig för att engagera kunder i arbetet med affärsplanen.

N. Att delta i affärsplanstävlingen Venture Cup ger utan kostnad tillgång till goda råd.

O. En stark vision gör det lättare att lyckas som företagare.

P. ALMI arbetar på uppdrag av bl a staten med rådgivning och viss finansiering till företagare som vill komma igång.

Q. Inom Ung Företagsamhet får ungdomar under ett skolår starta, driva och avveckla ett riktigt företag.

R. Ung Företagsamhet ger möjlighet att delta i utbildning, mässor och tävlingar.

Af färsidé och af färsplan •

19

2:1 Tyda affärsidé

Vad säger oss affärsidén?

Liv och Gunde driver Fantasy & Fiction, en butikskedja som är specialiserad på böcker inom områden som historia, rollspel, Science Fiction och Fantasy. De har butiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Fantasy & Fictions butiker hittar du alltid ett urval av svenska och engelska böcker inom sina områden.

Fantasy & Fictions affärsidé är att sälja bra och billiga böcker i centrala lägen, med en klar och tydlig exponering, och av personal som är väl insatt i vad de säljer.

A Vilka av följande frågor får du svar på av affärsidén?

• Vilket är kundbehovet?

• Vilken är kundgruppen?

• Vilken är produktidén?

• Vilka resurser krävs?

B Vilken ytterligare information skulle du vilja ha för att bättre kunna beskriva affärsidén?

C Hur påverkas affärsidén ifall Liv och Gunde alltmer övergår till att sälja via nätet och inriktar sig mer mot pocketböcker?

2:2 Formulera affärsidé

Ont om tid – glar? och en bil som krån bilen? Om Har du problem med så hämket bru på r hä du arbetar tillbaka får du och en bil tar vi Vi kan r! kla den reparerad och enkoch ten be göra servicear tliga sam på r ne tio lare repara rd , Fo och bilmärken. På Volvo r komplime Opel klarar vi även rt över Kla r. ne cerade reparatio dagen!

63 14 AT Bilservice tel 40

Bilverkstad med skjuts Anders Tibell är sedan flera år anställd hos en större märkesverkstad. Han har länge haft tankar på att starta egen verkstad. Nu har han kommit på en bra idé, som han skulle kunna göra något av. Han har märkt att många kunder har ont om tid när de lämnar och hämtar bilen. Varför inte göra det åt dem! Han har nyss fått reda på att en mindre bilverkstad i stans utkant är till salu. Den ligger alldeles i närheten av bruket, som har mer än 900 anställda.

Och några mindre industriföretag ligger också inom räckhåll.

Anders har tänkt gå runt och sätta ett flygblad med texten t v på de anställdas parkerade bilar.

A Försök formulera Anders affärsidé genom att beskriva • vilka kundbehoven är • vilken produktidén är • vilka resurser som krävs • vilken kundgruppen är B Tror du att hans affärsidé kan bli framgångsrik?

Motivera.

20

• Af färsidé o c h a f f ä r s p l a n

Följ upp

2:3

Affärsidé i praktiken

Form Fitness affärsidé och affärsplan I faktaboken kunde du läsa om Christian Mårtensson på Form Fitness som har formulerat sin affärsidé i punktform. De sex punkterna är: • • • • • •

Centralt beläget motionscenter Konkurrenskraftiga priser Kompetens i nätverk Coaching och personlig träning Nischad mot flera målgrupper Stort utbud av träningstyper

A Ange för var och en av dessa punkter till vilken eller vilka av affärsidéns fyra delar de anknyter.

B Är det någon av affärsidéns fyra delar som du tycker saknar täckning i Form Fitness formulering av sin affärsidé?

”Mens sana in corpore sano” = ”En sund själ i en sund kropp”.

C Är det någon av Form Fitness sex punkter som inte passar in i någon av affärsidéns fyra delar?

D Vilken beskrivning och bedömning av marknaden och konkurrensen innehåller Form Fitness affärsplan?

E Ge exempel på ytterligare inslag i Form Fitness affärsplan.

F På vilka sätt försöker Christian undanröja risken att hans kunder bryter mot affärsidéns grundtanke om ”en sund själ i en sund kropp”?

2:4 Intressenterna och affärsidén

Intressenterna påverkar Ett företag är beroende av sina intressenter för att dess affärsidé ska fungera.

A Markera, genom att dra förbindelselinjer, vilka intressenter som påverkar vilka delar av affärsidén.

Affärsidé

Intressenter

Kundbehov

Kunder Anställda

Kundgrupp

Konkurrenter

Produktidé

Stat och kommun Ägare

Resurser

Långivare Leverantörer

B Vilken intressent anser du är den viktigaste för ett företag? Motivera ditt svar.

Af färsidé och af färsplan •

21

2

2:5 Undersöka före köp

Ambulerande gatukök/”korvvagn” – Extra inkomster!

RA pengFin chans att tjäna SNABBA och STO den som för -pris a-på Pass a! möd ar för LITE aren drar vet att till våren, sommaren, sensomm dessa vagnar in mkt cash.

HELRENOVERAT mobilt gatukök. att hålla Stekbord, grill, 3 kylskåp, mkt plats, lätt bara (inte mat s slag all göra ip princ i rent. Kan hamb. o korv).

Ca 6,5 m lång. Ca 2 m bred. Trefas el.

Vi har tänkt oss 130 000:– o sälj!)

BESIKTIGAD O KLAR = tuta o kör! (stek

Eget – äntligen!

Adriana och Johanna arbetar sedan några år vid varuutlämningen på ett byggvaruhus. De tycker att arbetet är stressigt och slitsamt. Ända sedan de tillsammans gick ut gymnasiets handelsprogram har de talat om att starta något eget. De tycker nu att de har fått tillräcklig erfarenhet av detaljhandeln för att kunna bli egna företagare.

En dag fick Johanna syn på vidstående annons i tidningen. Hon blev eld och lågor och visade annonsen för Adriana som också blev intresserad. ”Den passar ju oss precis, men ska vi inte höra med våra killar först?” var hennes första reaktion. ”De vet väl inget om företagande och ekonomi”, menar Johanna. ”Det är bäst att vi ringer med en gång innan den blir såld! Vi skriver först upp vad vi ska fråga om.”

A Vad bör de fråga om när de ringer?

PASSA PÅ! Svar till 070-663 72 82

B Vad bör de undersöka närmare när de träffar ägaren till gatuköket?

C Vilka saker bör de tänka på innan de beslutar sig för att köpa gatuköket?

2:6 Förbereda affärsplan

Ljus idé blir solig affärsplan Joakim Odeldahl är anställd i ett fastighetsbolag. En av hans arbetsuppgifter är att sköta ett antal solarier i bolagets fastigheter runt om i staden. Han byter lampor, städar, sätter upp bokningslistor och tömmer myntautomaterna. Nu funderar han på att öppna ett eget solarium tillsammans med sin flickvän Madeleine. De har beställt lite informationsmaterial från företaget Solana som säljer och hyr ut solarier.

A Vad ska de tänka på innan de bestämmer sig för att starta solariet?

B För att kunna inreda en lokal, köpa viss utrustning, betala förskottshyror, trycka reklamblad etc, behöver de ett startkapital på 200 000 kr. De har själva 50 000 kr på banken och behöver därför låna 150 000 kr. När de kontaktade banken fick de veta att de måste bifoga en affärsplan när de söker lån.

Vilken information måste de skaffa för att kunna upprätta en affärsplan för solariet?

C Hur ska de rent praktiskt gå till väga för att få fram informationen?

Fundera / diskutera

22

D Joakim hör en god vän säga att solarier är ”på väg ut”, dels för rykten om hudcancer, dels för att de ur miljösynpunkt drar mycket energi. Ska Joakim ta hänsyn till detta när han skriver sin affärsplan?

• Af färsidé o c h a f f ä r s p l a n

Följ upp

2:7

Affärsplan i praktiken

Frank forms affärsplan

2

I faktabokens exempel 1–3 kunde du läsa om hur Cecilia Nykvist under ett och ett halvt år utvecklade affärsplanen för Frank form i flera steg.

A Varför tror du Cecilia lade ned så mycket arbete på att utveckla sin affärsplan? Hade det inte varit bättre att bara dra igång butiken – baserat på den första enkla idén – och sedan finslipa detaljerna och upplägget efter hand?

B På vilka sätt skiljer sig Frank forms affärsidé från en ”vanlig” inrednings- och prylbutik?

C Varför ville Cecilia inte ta in riskkapital när hon startade sitt bolag?

Följ upp / Integrera

2:8

Företagande i praktiken

INACTION – Ta för er tjejer!

Läs igenom reportaget ”Tro på din idé och ta för dig!” i faktaboken. Besvara därefter följande frågor.

A Vilken koppling har bolagets namn INACTION till affärsidén?

B Vilken är grundarnas målsättning?

C Hur började deras verksamhet?

D Vilka fördelar ser man i egenfinansiering, dvs att finansiera verksamheten själv?

E Även om man avstått från s k riskkapital söker man annan finansiering av sina arrangemang. Vilken?

F Vilka actionsporter, utöver den ursprungliga snowboarden, tänker man satsa på?

G På vilka sätt uppfattar du att INACTION: s ägare vill att tjejer ska ta för sig?

Af färsidé och af färsplan •

23

Dvd-skivans innehåll Problembokens Repetitions- och Rätt-eller-Fel-frågor (samtliga kapitel) Blanketter Budgetblanketter (till kapitel 1 och 6) Affärsplansmall (till kapitel 2) Registreringsblankett för enskild firma (till kapitel 7) Skatte- och avgiftsanmälan (till kapitel 8) Förenklat årsbokslut (till kapitel 13) Filmade intervjuer med företagare i olika branscher Hela Hälsan (till uppgift 2:9), ca 14 minuter.

Svensk Fastighetsförmedling (till uppgift 3:13), ca 12 min.

Lerums Grävcentral (till uppgift 4:16), ca 6 min.

Frö med Posten (till uppgift 5:10), ca 11 min.

Friggahuset Lagerförsäljning (till uppgift 9:29), ca 7 min.

Sofies Trädgårdar (till uppgift 13:11), ca 9 min.

Fem reklamfilmer (till uppgift 11:9) Arla (Bregott), 26 sekunder.

Arla (Orka…), 20 sek.

Levi´s, 60 sek.

Silva, 70 sek.

Volvo, 30 sek.

Självrättande konteringsövningar (till kapitel 12) Självrättande bokslutsövningar (till kapitel 13) Självrättande räkneövningar (till Räkna med ekonomi – Handelsräkning) De uppgifter i Problemboken som anknyter till dvd:n är markerade med symbolen:

Bruksanvisning DVD se föregående uppslag

Bildförteckning Bergsten, Arvid 163 Brorsson, Jakob 97, 117, Citroën 156:1, 165 Einvall, Björn 164:1 Elmia Lantbruk Maskin & Fält 166 Facklans glöd, Lajv & Rollspel 20:1 Form Fitness (Fredrik Persson) 16, 21, 22:2, 39:1, 53:1, 98, 149, 162:1 GivAkt (Mattias Jonsson) 86:8 Glave, Cissi 56:2, 64:2, 142:4 Hartley, Karin 115 IKSU Spa, Umeå 87:1 INACTION 23:2 Jansson, Rolf 189 Karlsen, Kristian 24, 44:1, 59, 70, 135, 204 Kruse, Louise 17, 25, 54:1–2, 111:1, 167, 179 Kulneff, Jonas 159 Lamera 93:1 Landmér, Alice 11:1, 83:1, 133:3, 175, 209

Landmér, Johan 83:2, 114:1 Magntorn, Magnus 209 Minno AB 45:1 Mårelius, Lars 12:2, 94 Park, Kerstin 38:2 PhotoDisc 8:1, 9:1, 10:1–2, 13, 15:1, 28, 37:1, 39:2, 52:1, 65, 71:2, 73 –75, 77:1, 78:1, 82:2, 84:1, 93:2, 99, 124, 125:1, 126:2, 129:3, 132, 134:2, 147:2, 148, 150:1, 157, 176, 178, 187, 193, 195, 197, 198, 202 –203 Phovoir 215 Punctum Manusbyrå (Karin Landmér) 9:2–3, 12:1, 14:1–2, 15:2, 20:2, 22:1, 23:1, 37:2, 38:1, 38:3, 41, 44:2, 45:2, 52:2, 53:2, 54:3, 55, 56:1, 57:2, 58, 60, 64:1, 66, 76, 77:2 (målning: Staffan Johnsson, installation: Annika Wallsson), 78:2, 82:1, 84:2, 85, 86:1–7, 87:2, 88–89, 90:1, 91–92, 95, 106–108, 111:2, 114:2,4, 116, 118–119, 125:2,

126:1, 128, 129:1–2, 130, 131:1, 133:2, 134:1, 136:1–2, 137:1–3, 142:3, 143 –144, 146, 149:4, 150:2, 155, 162:2, 174, 180–182, 184, 186, 192, 194, 196, 200, 201, 208, 210, 211, 212 Scanpix/ Jessica Gow 114:3 Sjöfors, Daniel 26 Soronius 57:1 Sterner, Johan 133:1, 136:3 Stockxpert 127, 142:2 Thinkstock 40, 143, 160 Törnros, Beatrice 71:1 Ung Företagsamhet 33, 68 – 69 Wilderness Adventure i Vindeln 27 Wirlée, Henrik 23:1, 131:2, 147:1, 161 www.partajservice.se 90:2

E 2000 Combi Företagsekonomi 1/Entreprenörskap Problembok med DVD ISBN 978-91-47-10601-1 © 2012 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Karin Landmér Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout och sättning: Daniel Sjöfors, Blå Huset Bildredaktör: Karin Landmér och Ewa Hansson-Rosdahl Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2012

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel komplettering].

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040 -25 86 00, fax 040 -97 05 50 Beställning: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 http://www.liber.se epost: kundtjänst.liberab@liber.se

PROBLEMBOK MED DVD FA K TA B O K

F Ö R E TA G S E K O N O M I 1 ENTREPRENÖRSKAP

E2000 Combi – för kurser och utbildningar inom ekonomi och företagande med betoning på entreprenörskap.

Genom sin uppläggning täcker E2000 Combi 1 kurserna Företagsekonomi 1 och Entreprenörskap på gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen enligt Gy11/Vux12. Läromedlet passar också utmärkt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande – såväl på gymnasiet och komvux som i yrkeshögskoleutbildning och annan vuxenutbildning.

E2000 Combi inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. Materialet ger bra inblick i verklighetens småföretag samt rikligt med tillämpningar inom ekonomi och företagande.

Exempel, aktuella företagsreportage, uppgifter, praktikfall och projektupplägg samverkar till en aktiv inlärning med fokus på ekonomi spetsad med entreprenörskap.

Bakom E2000 Combi ligger det framgångsrika E2000-konceptet med bl a • Inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton • Lättfattlig och informativ text • Intresseväckande exempel och företagsreportage inom en mängd aktuella branscher • Fylliga sammanfattningar som stöd för inlärning och prov

• Rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad som ger en gedigen inlärning • Även användning av webben • Praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang • Projekt som utvecklar nytänkande och social kompetens samt förstärker kunskaper och färdigheter

E2000 Combi Företagekonomi 1/ Entreprenörskap består av faktabok, problembok med dvd, lösningsbok och lärarhandledning med cd. I Combi-paketet ingår även en fortsättningsbok – E2000 Combi Företagsekonomi 2(1-2)/Entreprenörskap & företagande.

Dessutom kan studerande hämta en elevlicens för Vismas ekonomiprogram Visma Administration via Libers hemsida eller vismaspcs.se/elevlicens.

Författargruppen har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Cege Ekström är konsult och lärare på Yrkeshögskolan, Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare och Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Cordovan-gruppen.

Best.nr 47-10601-1

Tryck.nr 47-10601-1-00