© 2018 Utgiven av Ariton Förlag www.aritonforlag.se www.facebook.com/aritonforlag Twitter: @AritonForlag Instagram: @aritonforlag YouTube: aritonTV E-post: info@ariton.se Omslag: Helena Grundström Omslagsfoto: Conversation (www.flickr.com/photos/bensonkua/2743081060) av Benson Kua, CC by-sa Tryckeri: ScandBook ISBN: 978-91-87813-01-6
Innehåll Att väga ord på guldvåg......................................................................................................6 av Petra Ariton Medveten Kommunikation........................................................................................20 av Britta Lundkvist 30-åriga kriget eller … ?................................................................................................38 av Monica Ivesköld Tydlig kommunikation är en framgångsfaktor............................56 av Gaby Gummesson Att kommunicera med mod och sårbarhet........................................72 av Annika Svensson Det medvetna samtalet som får oss att växa inifrån och ut.................................................................................................................................86 av Linda Ohlsson Att undvika missförstånd och skapa samförstånd – ett språk för livet...................................................................................................................102 av Sylvia Lidén Nordlund What goes around comes around..................................................................116 av Kerstin Brinkman Kommunikation - en dubbelriktad väg olika personligheter vandrar...............................................................................138 av Kathrin Svensson En smal och skör tråd: AST och kommunikation.................154 av Kristina Lännström Dialekt, identitet och språköra.........................................................................168 av Helena Grundström 3
Det avslöjande talet...........................................................................................................178 av Päivi Karabetian Jävla stumhet..............................................................................................................................194 av Clary Mörtsell Kommunikation om det svåraste..................................................................204 av Andrea Nilsson Kommunikation på tonårsplaneten..........................................................218 av Marie-Louise Kanon Möten i cancerbubblan.................................................................................................232 av Helene Ekfors Fake it ’til you make it...................................................................................................246 av Fanny Lundgren Snacka snällt - även med dig själv!..............................................................260 av Malin Lundskog Vad våra tankar betyder..............................................................................................272 av Johanna Glembo Mitt gamla själv ska vilja tacka sitt unga jag................................284 av Jannike Nordensson I huvudet på en headhunter..................................................................................294 av Susanne Hydén Mitt nya jobb..............................................................................................................................306 av Kavin Askari Medmänsklig kommunikation på arbetsplatsen....................318 av Katarina Blomqvist Din Penninglagbok............................................................................................................334 av Charlotte Ahlberg 4
Naturen som läromästare i kravlös kommunikation.......352 av Sofia Sköld Inte bara ord...............................................................................................................................370 av Ylva Stockelberg En sandstorm i Afrika...................................................................................................380 av Anna-Maria Sandström Flygledarsnack..........................................................................................................................392 av Lotta Hoffback Kaljo Om Ariton Förlag................................................................................................................402
5
6
Foto: Dennis Ariton
Petra Ariton Petra Ariton är förlagschefen som brinner för att sprida berörande berättelser om att överkomma hinder vilket hon gör, inte bara genom böcker utan också genom förlagets fyra webbtidningar, tre bloggar, webbradio, podd och webb-tv. Vägen till att starta förlag har varit mycket krokig, från en magisterexamen i pedagogik med inriktning på personalutveckling och utvärdering till utbildad kroppspsykoterapeut och Zen Coach. Hon har jobbat med allt från lägerledare, bildlärare och ungdomscaféföreståndare till glassförsäljare, arbetsmiljökonsult och torgintervjuare. Petra bor på Österlen tillsammans med sin make där de driver Ariton Förlag med utgivningsområde personlig utveckling och ARC Publishing som hjälper företagare som vill lyfta sitt personliga varumärke genom att publicera böcker om sin expertis. www.aritonforlag.se www.arcpublishing.se www.facebook.com/aritonforlag Twitter: @AritonForlag Instagram: @aritonforlag YouTube: aritonTV
7
Att väga ord på guldvåg Kommunikation handlar om ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att göra oss förstådda. Det handlar om att känna oss sedda och uppskattade, komma nära varandra, upprätthålla relationer, övertala andra att handla som vi själva och hålla ihop vår familj. Genom kommunikation, som är en form av information, försöker vi meddela oss eller dela med oss av något, såsom upplevelser, tankar och känslor eller fakta. Vi får utlopp för känslor, glädje och sorg, framgång och misslyckanden. Behovet av gemenskap, tillhörighet och mänsklig kontakt är angeläget, för att inte säga livsnödvändigt för oss alla. Kommunikation gör helt enkelt omvärlden begriplig och meningsfull för oss. Vissa hävdar till och med att kommunikation är kittet som håller ihop människor och samhällen. Å andra sidan är dålig kommunikation grunden till många missförstånd och kan till och med leda till krig. Ordet kommunikation kommer ursprungligen från latinets ”communicare” som fritt översatt betyder att ha något gemensamt eller att dela något med någon. Kommunikation är det sätt vi integrerar med vår omvärld. Det är en omöjlighet att inte kommunicera eftersom även den som bosätter sig i en stuga i skogen långt bort från civilisationen också förmedlar ett budskap till omvärlden. När du väljer att inte prata med din partner, ett syskon eller arbetskollega efter en argumentation är det också en form av kommunikation.
Att dela något med någon För den som är motiverad och verkligen vill förbättra sitt sätt att kommunicera är det möjligt att utveckla sin kommunikation. Det kan ta lite tid eftersom det är lättare att göra som 8
man brukar. Men med medvetenhet, tålamod och vilja går det att utveckla sin kommunikativa förmåga. Många upptäcker att det är både lärorikt och givande att lära sig mer om sig själv och andra. Grunden med kommunikation är att få andra att förstå oss och det budskap vi vill förmedla. Önskan att göra sig förstådd är kanske den viktigaste beståndsdelen i kommunikationen. Ett sätt att säkerställa att mottagaren av vårt budskap verkligen har förstått vad vi vill kommunicera är att ställa frågan: "Var jag tydlig? Hur uppfattade du det jag sade?" Visserligen kan mottagaren svara att du är tydlig och att man tror sig veta vad du vill förmedla. För att vara helt säker på att ditt budskap verkligen har gått fram bör du även ställa följdfrågan: ”Hur uppfattade du det jag sa?” Det kan kännas larvigt till en början att ställa dessa frågor. Men för att säkerställa att mitt budskap nått fram måste jag ställa frågorna även om det till att börja med kan kännas obekvämt och ovant. Det är ungefär som när du införskaffat ett par nya skor. Till att börja med kan de skava lite och kännas obekväma att gå i, men när du använt dem ett tag känns de bekväma att gå i. Det finns olika sätt man kan kommunicera på: muntlig och skriven kommunikation med hjälp av ord på en mängd olika språk, teckenspråk, flaggsignaler, olika tecken med kroppen, morse röksignaler, signaler med visselpipa. Den största delen av kommunikationen människor emellan sker emellertid med hjälp av ord. Antingen i skriftlig eller i muntlig form, det som kallas verbal kommunikation. Det skrivna språket handlar om den information vi tar del av när vi läser tidningar, brev, e-post och tar del av budskap i sociala medier. Det är till stor del en en-vägs-kommunikation där det är upp till mottagaren att tolka. 9
Kommunicera i skrift I mitt yrke som förlagschef kommunicerar jag dagligen med författare och anlitade medarbetare. Det gör jag nästan uteslutande genom e-post och grupper på Facebook. Med andra ord behöver jag dagligen väga mina ord på guldvåg för att om möjligt undvika missförstånd. För missförstånd är lätt hänt när vi inte kan tolka kroppsspråk och tonfall. När vi bara utgår från orden som skrivs. Alla har vi säkerligen mer än en gång råkat ut för missförstånd när vi kommunicerar med andra via e-post eller i sociala medier. Ett av de största missförstånd jag själv råkat ut för är när min dotter, i mitt tycke, blev orättvist behandlad av en lärare i parallellklassen på mellanstadiet. På en friluftsdag hade läraren uttryckt sig, i mitt tycke, nedvärderande när min dotter inte kunde läsa frågorna vid en tipspromenad. När jag efteråt fick höra om det som hänt skrev jag ett kort mejl till läraren och frågade om hon var medveten om att min dotter har dyslexi. Ett dygn senare blev jag kallad till möte med rektor och läraren i fråga. Läraren hade upplevt mitt mejl som hotfullt och ville därför varken svara på mejlet eller träffa mig utan sin chef. För mig som inte hade menat något illa med mitt mejl, jag hade bara ställt en rakt och enkel fråga, kändes det märkligt att blanda in rektor. Mötet var över på några få minuter när lärare och rektor snabbt förstod att de tolkat mina ord på ett helt annat sätt än vad som var min avsikt. Det är ansträngande att väga ord på guldvåg för att det tar tid och energi men hellre det än onödiga konflikter. Jag är noga med vilka ord jag väljer att använda, för vissa ord kan ha olika betydelse och laddning för olika personer. Jag läser alltid igenom min text flera gånger för att säkerställa att jag är tillräckligt tydlig och neutral. Mitt motto är att skriva kort och kärnfullt. Det är lätt hänt att känna att det finns behov av att skriva långt i försök att förklara bättre. Min erfarenhet är att det snarare får motsatt effekt. 10
Det händer att en del personer trots alla mina ansträngningar ändå missuppfattar det jag skriver. Men när missförstånd uppstår vet jag att jag gjort mitt bästa för att vara så tydlig och neutral i min kommunikation som det bara går.
Kommunikation är mer än bara ord Kommunikation handlar inte bara om vilka ord vi väljer att använda utan också om kroppsspråk, ansiktsuttryck, gester, tonfall, blickar och hur vi för oss. Vi sänder signaler till omgivningen via betoning, röststyrka, kroppsställning, tempo, tatueringar, brytning och slang. Även sådant som oftast är utanför vår kontroll som exempelvis plötslig ansiktsblekhet, rodnad och pupillförstorning påverkar hur andra uppfattar det vi vill kommunicera. Kroppsspråket betyder rent av mer än orden. Forskare hävdar att endast 7 % av budskapet överförs med hjälp av ord, medan 38 % förmedlas via tonläge, klang, betoning och tempo. Hela 55 % av budskapet formas via kroppsspråksformer som minspel, ögonuttryck och gester. Hur du säger saker har med andra ord stor betydelse. De flesta tittar mycket på ansiktet, på minspelet, eftersom vi oftast söker ögonkontakt med varandra när vi kommunicerar. En rynkad panna, en irriterad blick eller en missnöjd mun kan få oss att bli så upptagna av vad minen kan betyda, att vi missar vad som faktiskt sägs. Ögonbrynen och pannan är områden i ansiktet som betyder mycket när vi tittar på varandra. Men en rynkad panna betyder olika saker för olika människor. Om du ser en rynkad panna som du tror betyder irritation kommer du förmodligen att bete dig mot den personen som om du trodde att hon eller han var irriterad. I själva verket var personen kanske bara fundersam. Det är inte ovanligt med den typen av missförstånd eftersom vi sällan frågar: ”Hur känner du dig när du ser ut som du gör i pannan just nu?” Istället ser, tolkar 11
och agerar vi utifrån det sätt vi tror är rätt. När ett problem i kommunikationen uppstår mellan två personer har de ofta olika uppfattning om vad som blev sagt. Särskilt svårt att ta till sig ett budskap blir det om ord, miner och kroppsspråk motsäger varandra. Om någon biter ihop tänderna hårt och säger att den inte alls är arg känns budskapet inte trovärdigt utan kan väcka osäkerhet. Den som säger "visst älskar jag dig" upplevs inte som trovärdig om den samtidigt ser sur eller oengagerad ut. Om någon har ett avspänt ansiktsuttryck, ler, tar ögonkontakt och med glädje i rösten säger ”Hej, vad roligt att se dig!” känner du dig förmodligen lugn och trygg i stället. Hur rösten låter betyder också mycket för hur budskapet uppfattas. En gäll, monoton eller hård röst signalerar andra saker än en mjuk, avspänd och varm röst. Utöver kroppsspråk och hur rösten låter, kan också beröring, närhet och avstånd spela roll för kommunikationen. Som exempelvis om du känner dig nedstämd och en vän ger dig en klapp på axeln och säger att det ordnar sig eller om en främling som vill fråga om någonting ställer sig väldigt nära dig. Hur vi uppfattar andra människor påverkar hur vi bemöter dem. Ser vi en person som vi uppfattar som glad är sannolikheten stor att vi tänker ”här är en glad kille”, medan om vi möter en person som vi uppfattar som sur så tänker vi ”här kommer en tråkmåns - det är ingen idé att säga något”.
Första intryck När vi möter en människa för första gången går det blixtsnabbt för vår hjärna att göra en bedömning. Det är enkelt att placera människor i fack utifrån hur vi tolkar personens klädsel, utseende, tonfall, röstläge och hur de rör sig. Om en person ler kan vi exempelvis tolka det som att personen är en glad människa. Vi tolkar också människor utifrån hur de pratar och vilka 12
ord de använder. På någon sekund kan vi tro oss veta allt om den andra personen. Utifrån vad vi tror oss veta om personen så påverkar det hur vi kommer att agera.
Varför går vi igång på olika saker? Hur ofta funderar du på varför du tänker, känner och agerar som du gör? Hur kommer det sig att personer som varit med om exakt samma händelse upplever den så olika? När vi tolkar det vi upplever hämtar vi information från våra erfarenheter som ligger djupt lagrade inom oss. Det skulle kunna liknas vid en inre hårddisk där allt som vi lärt oss genom livet finns lagrat liksom alla erfarenheter som vi bär med oss och värderingar som vi växt upp med. Hur vi upplever det som händer i våra liv bygger alltså på våra tolkningar och vår filtrering av världen. Att olika människor kan tolka samma händelse så olika beror helt enkelt på att våra erfarenheter och värderingar ser väldigt olika ut. Vännerna Thomas och Johannes blir vittnen till en trafikolycka. Thomas tänker: ”Åh, stackars förare i den röda bilen som skadat sig”, medan Johannes tänker: ”Vilken idiot som svängde ut när han hade väjningsplikt!” Denna inre hårddisk börjar vi programmera redan under vårt första levnadsår. Hur vi blir bemötta som bebisar formar oss till hur vi blir som vuxna. Vi påverkas av vår familj, lärare och vänner medan vi växer upp. Senare i livet påverkas vi av media och kollegor. Våra tolkningar av situationer görs ofta genom att andra talat om för oss hur vi ska tolka händelser. Många gånger kan vi hamna i situationer där vi inte alls förstår varför vi reagerar som vi gör. Det kan tyckas som en ologisk reaktion om du exempelvis får olustkänslor när du ser en man i blå skjorta. Om du då funderar på vad du har för tidigare erfarenheter av män i blå skjorta kanske du minns en granne 13
som du såg slå en hund. Minnet kan för länge sedan vara raderat men händelsen är inprogrammerad i din inre hårddisk. Varje gång du ser en man i blå skjorta kanske påminns du av det minne som du förträngt.
Tankemönster utvecklas utifrån livserfarenheter Hur kommer det sig att åsynen av ett spädbarn i barnvagn kan få en kvinna att gripas av djupaste förtvivlan, medan en annan reagerar med komplett ointresse och en tredje fylls av lycka? Svaret ligger i den personliga innebörd som de olika kvinnorna förknippar med anblicken av barnet. I motsats till vad man kanske kunde tro betingas våra reaktioner inte enbart av de händelser vi ställs inför. Det är den innebörd vi ger våra erfarenheter som får oss att känna och reagera på ett visst sätt. För det första tolkar varje person en viss händelse utifrån sina unika livserfarenheter. De här tolkningarna bestämmer i sin tur de känslomässiga reaktionerna. Den ena kvinnan ser barnet och tänker: ”Jag kommer aldrig att kunna få barn” Hos en annan väcker anblicken av barnet inga särskilda känslor alls, medan en tredje påminns om lyckliga stunder med sina egna barn. Det är den personliga innebörden som får folk att reagera på olika på en och samma situation. Ett skämt med en manschauvinistisk släng åt kvinnor kan få somliga att skratta därför de finner poängen både träffande och lustig. Andra kanske reagerar med ilska, då de uppfattar det som en förolämpning mot kvinnor. För det andra kan en och samma individ reagera olika på liknande händelser vid skilda tillfällen. Ibland blir man irriterad när någon driver med en, andra gånger kan man stämma in i skrattet. Hur du reagerar beror på den ström av tankar och bilder som ditt medvetande rymmer vid just den tidpunkten. 14
Om den tolkning du gör när någon driver med dig är någonting i stil med att ”hon ska alltid racka ned på mig”, är det mycket troligt att du blir irriterad. En annan gång kanske du tänker ”det märks att hon är på lekhumör idag, och jag leker gärna med”. Det är lätt att vara snabb att tolka sin omgivning utifrån sina egna värderingar och förutfattade meningar. Det gör att lyssnandet lätt kan färgas av vad vi tycker om en viss person. Om vi uppfattar en person som kunnig eller okunnig, trevlig eller otrevlig, hård eller mjuk så påverkar det hur vi uppfattar vad personen säger. Om du till exempel är oenig med någon kan det hända att du redan från början har bestämt dig för att inte bli övertalad. Så i stället för att faktiskt lyssna kanske du ägnar din uppmärksamhet åt att hitta nya argument? Hur du ser på världen, på dig själv och dina upplevelser bestäms av de normer, förutfattade meningar och värderingar du tillägnat dig under din uppväxt. Hur du tolkar en händelse, den betydelse den har för dig färgas av dina personliga erfarenheter. Dessa övertygelser och värderingar har sina rötter i tidiga barndomsupplevelser och blir sedan antingen bekräftade eller modifierade av händelser senare i livet. Det kan liknas vid ett filter genom vilket man silar omvärldsupplevelserna, eller vid en lins genom vilken man betraktar omgivningen. De flesta av oss tänker inte ens på att vi ser på världen genom detta filter.
Vad bär du med dig i ditt bagage? Carl växer upp i Stocksund där familjen bor i en stor villa. Båda föräldrar har välbetalda arbeten och varsin fin bil. För Carl är det naturligt att alla bor i stora hus och har fina bilar, eftersom det är den verklighet han lever i. Hemma vid köksbordet pratar föräldrarna ofta om hur lat dagens ungdom är. Denna värdering tar Carl med sig när han flyttar hemifrån och bildar egen familj, utan att egentligen reflektera över om det är 15
sant. Han har hört orden så ofta att han har tagit det som sin egen sanning. Dina erfarenheter, värderingar och förutfattade meningar kommer att påverka ditt sätt att reagera i olika situationer. Hur reagerar du när du exempelvis blir kritiserad av din partner, inte hittar det du letar efter, blir ombedd att arbeta över av chefen eller träffar en gammal vän? Ibland är det inte händelsen i sig, utan snarare hur du tolkar den i just det ögonblicket, som avgör hur du upplever situationen. Föreställ dig att du står på bussen och att någon törnar mot dig bakifrån, så att du faller över en intet ont anande medpassagerare. Din omedelbara reaktion blir kanske ilska, framkallad av tankar i stil med: ”Vilken idiot! Att han inte kan se sig för!” Om du sedan upptäcker att personen som törnade mot dig är blind, är det troligt att dina känslor blir annorlunda. Situationen är densamma, men din uppfattning och tolkning av den har förändrats. Din inställning till blinda gör dig förmodligen mer förstående och ilskan över att ha blivit knuffad rinner av dig. Dina tankar har sin grund i de personliga övertygelserna och värderingar du tillägnat dig genom åren. För att bli mer medveten om den innebörd du ger olika händelser behöver du uppmärksamma vilka tankar som kommer till dig i den stund du blir upprörd. Känslor uppstår inte av sig själva utan är resultatet av den personliga innebörd vi ger våra upplevelser. Två försäljare som väntar på en viktig kund som är försenad till en affärslunch reagerar var och en utifrån sina individuella tolkningar. Den ene uppfattar dröjsmålet som att kunden är ointresserad och börjar oroa sig för att affären ska gå i stöpet. Den andre behåller lugnet i vetskap om att kunden är en upptagen man som förmodligen blivit fördröjd på annat håll. 16
Om du tror att någonting är sant kommer du också att reagera som om det vore det. Dina tankar räcker för att utlösa känslomässiga och kroppsliga reaktioner precis som om händelsen verkligen hade ägt rum. Henriks fru hade inte ringt och meddelat att hon skulle bli sen. Allteftersom tiden gick började han säga sig att hon kanske hade en kärleksaffär. När misstanken väl fått honom i sitt grepp började han tro att det var sant. Han kände sig sårad, avvisad och arg och hade till och med börjat fundera på hur han skulle kunna hämnas. När hans fru kom hem berättade hon att hon fastnat i en trafikstockning till följd av en allvarlig bilolycka. Henriks fru kunde inte begripa varför han var så upprörd och arg för att hon var sen.
Toppen av ett isberg Om du tänker dig människor som isberg, är det endast toppen, ungefär 10 %, som är synligt för andra: hur vi för oss, rör oss, låter och ser ut. Människors tankar, behov, intention, erfarenheter, fördomar och valda sanningar är till största delen dold för omvärlden och ibland också för oss själva, det som vi lärt oss av andra. För att bli lyckad i din kommunikation behöver du utforska vad som finns i just ditt isberg. Det som hör till det mer omedvetna är de delar som är under vattenytan som intention, behov, syfte, förutfattade meningar, valda sanningar och värderingar. Vad som gömmer sig under ytan är bra mycket mer än vad vi ser hos andra. Om vi jämför proportionerna med hur mycket medveten tid vi vanligtvis använder för de olika delarna, stämmer det inte alltid. Vi lägger mycket tid på att uppmärksamma och tolka andras beteenden och reagera utifrån våra tolkningar. Att börja ta reda på och leta efter orsaken till ett visst beteende med hjälp av frågor som exempel vilka positiva intentioner eller värde17
ringar som ligger till grund, är en bra start till att använda sig av alla delarna. Tänk om man inför skapandet av familj, företag eller kommun först talade om vilka gemensamma värderingar och drivkrafter som ska få finnas så att alla hade samma utgångspunkt och strävade mot samma mål! Vi skulle kunna använda vår energi till mer än ”brandkårsutryckningar” dvs. när vi missförstår, blir missunnsamma och rädda för det som är nytt och annorlunda. Utmaningen ligger i att skapa ett mer medvetet ”isberg” för dig själv. Det är alltid utifrån dig själv du ska börja. Lär känna dig själv först! I varje möte med andra människor dyker vi ned i vår inre hårddisk, vår erfarenhetsbank av fördomar, förutfattade meningar och valda sanningar, som påverkar våra handlingar, vårt beteende och vilka val vi gör. Många vet inte, eller tänker sällan på hur de uppfattas av sin omgivning. Det är kanske lätt att tro att det vi känner inuti oss även syns utanpå. Eller tvärtom, som när vi försöker dölja att vi känner irritation, och tror att det inte uppfattas av dem vi har omkring oss. Att granska våra handlingar och bli medveten om vad som finns under vattenytan kan ofta upplevas som en befrielse. Plötsligt ”förstår” vi varför vissa handlingar går lekande lätt, medan andra är besvärliga och strider mot en inre övertygelse. Genom att ha koll på vad som finns under ytan hos dig kommer det att bli enklare för dig att navigera genom livet, du kommer att kunna förmedla ditt budskap tydligare och snabbare nå dit du vill.
18
Avslutande frågor till dig själv I varje situation där du upplever en olustkänsla fråga dig själv nyfiket: • Kommunikation är något som sker lika mycket hos den som lyssnar som hos den som talar. Hur bra är du på att verkligen lyssna? • Är du riktigt säker på att du har förstått rätt? Fråga en extra gång för säkerhets skull. • Vad är din bild av världen? När lärde du dig det? Vem lärde dig det? Var har du fått det ifrån? Vad ser du genom dina ”glasögon”? • Hur reagerar människor när du tittar på dem på ett visst sätt? Om du håller kvar blicken? • Hur duktig är du på att använda språket? Främjar orden du väljer att säga det du vill förmedla? Vilka ord väljer du att använda vid olika tillfällen?
19
401
Över en fika med påtår (2014) E-BOK Novellantologi med 29 författare
Frosseri (2016) Del 5 i novellantologiserien om de sju dödssynderna
Vrede (2016) Del 6 i novellantologiserien om de Vad fan ska jag göra med mitt liv? sju dödssynderna (2015) Sanne Aronsson Lättja (2016) Del 7 i novellantologiserien om de Över en höstfika (2015) Novellantologi med 28 författare sju dödssynderna Glashjärta (2015) Anneli Stålberg
Den gudomliga taxiresan (2015) Lars-Göran Halvdansson
Vingar av stål (2016) Tina Rydberg
Du är bäst när du är dig själv (2015) Katinka Wallner
Hjärngrepp (2016) Karin Eberhardt Grönvall
Boosta din Business Över en vinterfika (2016) – 30 Qoola Qvinnor delar sina Novellantologi om livsförändring bästa marknadsföringstips (2015) med 33 författare Österlen lyser – samverkan som Över en vårfika (2017) lyser upp hösten (2015) Novellantologi om saker vi inte pratar om med 26 författare Högmod (2015) Del 1 i novellantologiserien om de Mistelbarn (2017) Cecilie Östby sju dödssynderna Över en sommarfika (2017) Girighet (2015) Novellantologi om livets mening Del 2 i n ovellantologiserien om de med 27 författare sju dödssynderna Över en fika i Svea Rike (2017) Vällust (2015) Novellantologi om rädsla med 35 Del 3 i novellantologiserien om de författare sju dödssynderna Dolt Under Ytan (2018) Avund (2016) Del 4 i novellantologiserien om de Novellantologi om det som inte syns sju dödssynderna 404