121
SJFU.121.Zackariasson.2.indd 1
02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AE7rYsA= 02 0040
IUSTUS FÖRLAG
laila zackariasson
ISBN 978-91-7678-807-3 ISSN 0282-2040
Borgenärsskydd och specialitet
den sakrättsliga specialitetsprincipen har aldrig tidigare ägnats en monografisk undersökning i svensk rättsvetenskaplig forskning. I denna bok genomförs en analys av specialitetsprincipens innebörd inom ramen för svensk reglering om borgenärsskydd. Nya frågor och nya svar presenteras. Som en del av utredningen underställs även traditionsprincipen och andra principer om krav på sakrättsliga moment en förnyad analys, med andra resultat än de som hittills har frambringats i den rättsvetenskapliga diskussionen. Rättsförhållanden som behandlas är framför allt sådana som traditionellt brukar omtalas i termer av köp, säkerhetsöverlåtelse eller panträttsupplåtelse. Härutöver omfattar boken en noggrann undersökning av rättsförhållanden vid deposition, konsignation, återtagandeförbehåll, fullmakt och kommission. Författarens målsättning är att bidra till en precisering av gränserna för en kontrahents prioritet i förhållande till sin medkontrahents allmänna borgenärer. Fokus ligger på frågan i vilken utsträckning identitet, individuell bestämning och individualisering utgör förutsättningar för ett anspråks borgenärsskydd. Efter hand framträder en utvecklad bild av specialitetsprincipens innebörd. Boken är en rättsvetenskaplig monografi men riktar sig även till praktiskt verksamma jurister med intresse för sakrättsliga frågor. Laila Zackariasson är professor i civilrätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
121
skrifter från juridiska fakulteten i uppsala
laila zackariasson
Borgenärsskydd och specialitet Om identitet, individuell bestämning och individualisering som förutsättningar för borgenärsskydd vid anspråk som har uppstått och fått sitt innehåll med borgenärens samtycke
IUSTUS FÖRLAG
12/22/11 12:58 PM
11-66 Iustus Borgen채rs 29 dec.indd 2
2011-12-29 14.24
Borgenärsskydd och specialitet Om identitet, individuell bestämning och individualisering som förutsättningar för borgenärsskydd vid anspråk som har uppstått och fått sitt innehåll med borgenärens samtycke
Laila Zackariasson
IUSTUS FÖRLAG
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 3
2011-12-29 14.24
© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2012 ISSN 0282-2040 ISBN 978-91-7678-807-3 Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Omslag: John Persson Tryck: Edita, Västerås 2012 Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 4
2011-12-29 14.24
Innehållsöversikt I Introduktion 29 1) Undersökningens ämne och uppläggning 31 II Utgångspunkter vid identitet, individuell bestämning och individualisering samt verkan av att identitet saknas 73 2) Utgångspunkter vid identitet mellan anspråkets objekt samt för borgenären ursprungligen och kontinuerligt borgenärsskyddad egendom 75 3) Bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som tidigare har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag 92 4) Bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som har förvärvats från tredje man 235 III Verkan av att individuell bestämning saknas genom plikt att acceptera eller rätt att erhålla borgenärsskyddad egendom som är bestämd på annat sätt än till anspråkets objekt jämte resultat 263 5) Plikt acceptera eller rätt att erhålla på annat sätt bestämd egendom vid identitet mellan anspråkets objekt och för borgenären kontinuerligt borgenärsskyddad egendom 265 6) Plikt att acceptera eller rätt att erhålla på annat sätt bestämd egendom i kombination med byte till egendom som har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag 325 7
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 7
2011-12-29 14.24
7) Plikt att acceptera eller rätt att erhålla på annat sätt bestämd egendom i kombination med byte till egendom som har förvärvats från tredje man 479 IV Verkan av att individuell bestämning saknas genom plikt att acceptera icke borgenärsskyddad egendom och verkan av att fullständig individualisering saknas 519 8) Plikt att acceptera icke borgenärsskyddad egendom 521 9) Ofullständig individualisering till följd av utebliven reservering, utebliven individuell prägling eller sammanblandning 595 V Avslutning 715 10) Principiella slutsatser och avslutande reflexioner 717 Källor och litteratur 741 Register över vissa stickord 760
8
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 8
2011-12-29 14.24
Innehåll Förord 5 Innehållsöversikt 7 Förkortningar 27
I Introduktion 29 1 Undersökningens ämne och uppläggning 31 1.1 Inledande ord om specialitetsprincipen 31 1.2 Specialitetsprincipens potentiella teser samt syfte och avgränsningar för denna studie 33 1.2.1 Grundläggande avgränsning till anspråk som inkluderar egendoms substantiella värde och till frågor om borgenärsskydd 33 1.2.2 Specialitetsprincipens potentiella teser formulerade som specialitetsproblem inom ramen för denna studie 34 1.2.2.1 Inledning 34 1.2.2.2 Plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt än till anspråkets objekt 35 1.2.2.3 Plikt att acceptera icke borgenärsskyddad egendom 38 1.2.2.4 Rätt att erhålla egendom bestämd på annat sätt än till anspråkets objekt 39 1.2.2.5 Frånvaro av individualisering 42 1.2.2.6 Byte av objekt för anspråket 43 1.2.3 Kompletterande avgränsningar för fram ställningen 44 9
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 9
2011-12-29 14.24
1.2.3.1 Avgränsning till anspråk som föreligger med borgenärens samtycke 44 1.2.3.2 Potentiella specialitetsproblem och anspråkstyper som inte kommer att behandlas 45 1.2.3.3 Avgränsning till svensk rätt 45 1.3 Argument för och emot att prioritera viss borgenär framför andra – att medge borgenärsskydd – under beaktande av potentiella specialitetsproblem 46 1.3.1 Allmänna utgångspunkter och inledande anmärkningar 46 1.3.2 Argument kring effektiv indrivning och före byggande av konflikter 48 1.3.2.1 Särskilda villkor behövs för motverkande av bedrägerier vid indrivning 48 1.3.2.2 Särskilda villkor behövs för minimering av andra konflikter vid indrivning 53 1.3.2.3 Särskilda villkor behövs för förebyggande av dubbeldispositionskonflikter 54 1.3.3 Argument kring anspråkstypens och borgenärens relativa skyddsvärde 56 1.3.3.1 Inledning 56 1.3.3.2 Intresset av ekonomisk effektivitet grundlägger ett högt skyddsvärde 57 1.3.3.3 Fördel av rättvist fördelad och pulvriserad brist sänker skyddsvärdet 59 1.3.3.4 Risktagande sänker skyddsvärdet 60 1.3.3.5 Rätt att erhålla egendom bestämd på annat sätt sänker skyddsvärdet 62 1.3.3.6 Plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt sänker skyddsvärdet 64 1.3.3.7 Social eller ekonomisk ställning kan höja skyddsvärdet 67 1.3.3.8 Intresset av förutsebarhet för tredje man sänker skyddsvärdet 67 1.3.4 Argument av strikt pragmatisk natur 68 1.3.5 Teori om relativa skyddvärdets avgörande betydelse 70 1.4 Undersökningens övergripande disposition 71
10
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 10
2011-12-29 14.24
II Utgångspunkter vid identitet, individuell bestämning och individualisering samt verkan av att identitet saknas 73 2 Utgångspunkter vid identitet mellan anspråkets objekt samt för borgenären ursprungligen och kontinuerligt borgenärsskyddad egendom 75 2.1 Inledning 75 2.1.1 Aktuell problematik i den här avdelningen av boken 75 2.1.2 Undersökningens disposition och några illustrerande exempel 76 2.1.3 Avstamp för undersökningen i förevarande kapitel 78 2.2 Fall där gäldenären har fått egendomen i sin besittning 78 2.2.1 Borgenärsskydd trots gäldenärens besittning 78 2.2.1.1 Inledning 78 2.2.1.2 Fall där egendomen inte får brukas 79 2.2.1.3 Fall där egendomen får brukas om avkastningen utges 83 2.2.2 Rättslägets relation till allmänna argument för och emot borgenärsskydd 85 2.3 Fall där gäldenären inte har fått egendomen i sin besittning 88 2.3.1 Inledning 88 2.3.2 Borgenärsskydd när egendomen är utom gäldenärens makt 89 2.3.3 Borgenärsskydd trots gäldenärens makt utan besittning 89 2.4 Avslutning 91
3 Bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som tidigare har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag 92 3.1 Inledning 92 3.1.1 Kapitlets problematik 92 3.1.2 Översiktligt om kapitlets disposition 93
11
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 11
2011-12-29 14.24
3.2 Allmänna fall där gäldenärens förfogandemöjlighet är avskuren eller ett hot om ansvar för tillgreppsbrott föreligger 94 3.2.1 Inledning 94 3.2.2 Hot om ansvar för tillgreppsbrott genom borgenärens besittning 96 3.2.3 Hot om ansvar för tillgreppsbrott genom tredje mans besittning 105 3.2.4 Något mer om det straffrättsliga besittnings begreppet 106 3.2.5 Avskuren förfogandemöjlighet oberoende av besittning 111 3.2.5.1 Inledning 111 3.2.5.2 Fall där objektet utgör en byggnad på ofri grund 111 3.2.5.3 Fall där objektet utgör en immaterialrätt 114 3.2.5.4 Fall där objektet utgör en enkel fordran eller dylikt eller ett kontofört finansiellt instrument 116 3.2.5.5 Fall där objektet utgör ett skepp, ett skeppsbygge eller ett luftfartyg 122 3.2.5.6 Fall där objektet utgör fast egendom 123 3.2.6 Sammanfattning och reflexioner över resultaten 125 3.3 Fall där ett hot om ansvar för förskingring föreligger och generellt om existensen av ett kumulativt publicitetskrav 126 3.3.1 Inledning 126 3.3.2 Hot om förskingringsansvar vid gäldenärens kontinuerliga besittning 126 3.3.3 Hot om förskingringsansvar vid gäldenärens besittning efter avbrott 135 3.3.4 Hot om förskingringsansvar vid tredje mans besittning 150 3.3.5 Generellt om existensen av ett kumulativt publicitetskrav 158 3.3.6 Sammanfattning, reflexioner och särskilt om NJA 2000 s. 88 162
12
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 12
2011-12-29 14.24
3.4 Fall där endast ett hot om ansvar för mindre allvarligt brott föreligger och särskild begränsning av gäldenärens förfogandemöjlighet saknas 166 3.4.1 Inledning 166 3.4.2 Allmänna fall med förfogandemöjlighet utan särskild begränsning 167 3.4.2.1 Inledning 167 3.4.2.2 Förfogandemöjlighet genom gäldenärens besittning 167 3.4.2.3 Förfogandemöjlighet genom tredje mans besittning 174 3.4.2.4 Förfogandemöjlighet oberoende av besittning 184 3.4.2.5 Särskilt om fall där objektet utgör fast egendom 186 3.4.3 Fall där förvärvet uppfyller rekvisiten för ett konsumentköp 194 3.4.4 Speciella fall där ett löpande skuldebrev, ett aktiebrev eller en enkel fordran har förvärvats 199 3.4.4.1 Skuldebrev eller aktiebrev enligt 22 § andra stycket skuldebrevslagen 199 3.4.4.2 Enkel fordran enligt 31 § tredje stycket skuldebrevslagen 201 3.4.5 Sammanfattning och reflexioner över resultaten 202 3.5 Fall där endast ett hot om ansvar för mindre allvarligt brott föreligger men särskild begränsning av gäldenärens förfogandemöjlighet finns och generellt om existensen av ett kumulativt krav på frånvaro av rätt eller möjlighet att bruka egendomen 203 3.5.1 Inledning 203 3.5.2 Begränsad förfogandemöjlighet genom registrering av lösöreköp 204 3.5.3 Begränsad förfogandemöjlighet genom märkning av virke 209 3.5.4 Särskilt om fall där objektet utgör fast egendom 212 3.5.5 Begränsad förfogandemöjlighet genom andra åtgärder 214 3.5.6 Generellt om verkan av en rätt eller möjlighet att bruka egendomen 218 13
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 13
2011-12-29 14.24
3.6 Fall där gäldenärens förfogandemöjlighet är avskuren eller ett hot om ansvar för tillgreppsbrott föreligger genom att borgenären eller tredje man har del i besittningen eller eljest förfogandemöjligheten 220 3.6.1 Inledning 220 3.6.2 Hot om ansvar för tillgreppsbrott på grund av sambesittning 221 3.6.3 Avskuren förfogandemöjlighet genom gemensam besittning eller eljest makt 230 3.7 Avtalad eliminering av bytet av objekt 233 3.8 Avslutning 233
4 Bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som har förvärvats från tredje man 235 4.1 Inledning 235 4.2 Gäldenärens förvärv från tredje man enligt ett avtal med borgenären 236 4.2.1 Inledning 236 4.2.2 Förvärv av lös egendom 237 4.2.2.1 Inledning 237 4.2.2.2 Förvärv av lös egendom i gäldenärens eget namn 237 4.2.2.3 Förvärv av lös egendom i borgenärens namn 244 4.2.3 Förvärv av fast egendom 246 4.3 Gäldenärens överlåtelse till borgenären enligt ett avtal med tredje man 251 4.3.1 Inledning 251 4.3.2 Överlåtelse av lös egendom 252 4.3.3 Överlåtelse av fast egendom 256 4.4 Förvärv från tredje man utan gäldenärens medverkan 258 4.5 Avslutning 260
14
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 14
2011-12-29 14.24
III Verkan av att individuell bestämning saknas genom plikt att acceptera eller rätt att erhålla borgenärs skyddad egendom som är bestämd på annat sätt än till anspråkets objekt jämte resultat 263 5 Plikt att acceptera eller rätt att erhålla på annat sätt bestämd egendom vid identitet mellan anspråkets objekt och för borgenären kontinuerligt borgenärsskyddad egendom 265 5.1 Inledning 265 5.1.1 Aktuell problematik i denna avdelning av boken 265 5.1.2 Undersökningens disposition och några illustrerande exempel 267 5.1.3 Närmare om aktuell problematik i förevarande kapitel 269 5.2 Fall där objektet utgör egendom som kan användas utan att förbrukas 270 5.2.1 Inledning 270 5.2.2 Uppdrag eller option för gäldenären att överlåta egendomen till tredje man 271 5.2.3 Överlåtelse till gäldenären med återtagandeförbehåll eller dylikt 278 5.2.3.1 Inledning 278 5.2.3.2 Gäldenärens besittning och obegränsade förfogandemöjlighet före lagändringar år 1942 279 5.2.3.3 Gäldenärens besittning och obegränsade förfogandemöjlighet efter lagändringar år 1942 283 5.2.3.4 Avsaknad av besittning för gäldenären eller inskränkt förfogandemöjlighet 289 5.2.4 Köpoption för gäldenären med återtagandeförbehåll eller dylikt 292 5.2.5 Försäljningsoption för borgenären eller dylikt 299 5.2.6 Motsvarande problematik kring uthyrning av objektet 302 5.3 Fall där objektet utgör egendom som inte kan användas utan att förbrukas 303 15
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 15
2011-12-29 14.24
5.3.1 Inledning 303 5.3.2 Hot om förskingringsansvar för gäldenären 303 5.3.3 Frånvaro av allvarligt hot om straffansvar och oinskränkt förfogandemöjlighet 305 5.3.4 Kort sammanfattning och slutsatser 309 5.4 Särskilt om anspråk för fordran som kvarstår sedan vederlaget har presterats 310 5.4.1 Inledning 310 5.4.2 Fall där objektet utgör lös egendom 311 5.4.2.1 Inledning 311 5.4.2.2 Allmänna utgångspunkter för fall där objektet utgör lös egendom 311 5.4.2.3 Fordran på grund av ett förvärv av säljarens vederlagsfordran 315 5.4.2.4 Fordran på dröjsmålsränta eller ersättning för återtagandekostnad 317 5.4.2.5 Fordran på grund av reparation eller annan åtgärd beträffande varan 319 5.4.2.6 Kort sammanfattning 320 5.4.3 Fall där objektet utgör fast egendom 320 5.5 Avtalad eliminering av borgenärens plikt eller rätt 322 5.6 Avslutning 323
6 Plikt att acceptera eller rätt att erhålla på annat sätt bestämd egendom i kombination med byte till egendom som har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag 325 6.1 Inledning 325 6.1.1 Inledande orientering 325 6.1.2 Något mer om kapitlets problematik 326 6.1.3 Översiktligt om kapitlets disposition 328 6.2 Fall där endast ett hot om ansvar för mindre allvarligt brott föreligger men gäldenärens förfogandemöjlighet är begränsad genom lösöreköpsregistrering 329 6.2.1 Inledning 329 6.2.2 Plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt än till lösöret 329 6.2.3 Rätt att erhålla egendom bestämd på annat sätt än till lösöret 335 6.2.3.1 Inledning 335
16
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 16
2011-12-29 14.24
6.2.3.2 Rätt att erhålla ett visst värde oavsett objektets värde i förutsatt skick 335 6.2.3.3 Rätt att erhålla lösörets värde i förutsatt skick oavsett lösörets faktiska skick vid avtalsslutet eller senare inträffad skada 343 6.2.4 Sammanfattande slutsatser och avslutande noteringar 346 6.3 Fall där endast ett hot om ansvar för mindreallvarligt brott föreligger och särskild begränsning av gäldenärens förfogandemöjlighet saknas 347 6.3.1 Inledning 347 6.3.2 Allmänna fall med obegränsad förfogande möjlighet 347 6.3.3 Fall där förvärvet uppfyller övriga rekvisit för ett konsumentköp 351 6.3.3.1 Inledning 351 6.3.3.2 Plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt än till varan 352 6.3.3.3 Rätt att erhålla egendom bestämd på annat sätt än till varan 357 6.3.4 Fall där ett jordbruksarrende med mottagna kreatur eller redskap föreligger 361 6.3.5 Speciella fall där ett löpande skuldebrev, ett aktiebrev eller en enkel fordran har förvärvats 367 6.3.5.1 Skuldebrev eller aktiebrev enligt 22 § andra stycket skuldebrevslagen 367 6.3.5.2 Enkel fordran enligt 31 § tredje stycket skuldebrevslagen 369 6.4 Allmänna fall där gäldenärens förfogandemöjlighet är avskuren eller ett hot om ansvar för tillgreppsbrott föreligger 371 6.4.1 Inledning 371 6.4.2 Hot om ansvar för tillgreppsbrott genom borgenärens besittning 371 6.4.3 Hot om ansvar för tillgreppsbrott genom tredje mans besittning 375 6.4.3.1 Inledning 375 6.4.3.2 Grundläggande förutsättningar för borgenärsskydd enligt 1936 års lag 376 6.4.3.3 Lagens tillämpningsområde såvitt avser egendomsslag och avtalsvillkor 378 6.4.3.4 Kortfattad principiell slutsats 384 17
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 17
2011-12-29 14.24
6.4.4 Särskilt om fall där objektet utgör en byggnad på ofri grund 385 6.4.4.1 Inledning 385 6.4.4.2 Plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt än till byggnaden 385 6.4.4.3 Rätt att erhålla egendom bestämd på annat sätt än till b yggnaden 386 6.4.5 Särskilt om fall där objektet utgör fast egendom 395 6.4.5.1 Borgenärsskydd enligt regler om upplåtelse av panträtt 395 6.4.5.2 Gränsen mellan regler om pant och regler om köp – var skall den dras? 399 6.4.5.3 Plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt än till fastigheten 399 6.4.5.4 Rätt att erhålla egendom bestämd på annat sätt än till fastigheten 403 6.4.6 Särskilt om fall där objektet utgör ett skepp, ett skeppsbygge eller ett luftfartyg 408 6.4.6.1 Allmänna noteringar jämte fall där objektet utgör ett luftfartyg 408 6.4.6.2 Plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt än till skeppsegendomen 410 6.4.6.3 Rätt att erhålla egendom bestämd på annat sätt än till skeppsegendomen 412 6.4.7 Allmänna fall av avskuren förfogandemöjlighet oberoende av besittning 416 6.4.7.1 Inledning 416 6.4.7.2 Fall där objektet utgör en enkel fordran eller dylikt 417 6.4.7.3 Fall där objektet utgör ett kontofört finansiellt instrument 424 6.4.7.4 Fall där objektet utgör en immaterialrätt 424 6.5 Allmänna fall där endast ett hot om ansvar för mindre allvarligt brott föreligger men s ärskild begränsning av gäldenärens förfogandemöjlighet finns 428 6.5.1 Inledning 428 6.5.2 Begränsad förfogandemöjlighet genom märkning av virke 429 6.5.3 I viss mån begränsad förfogandemöjlighet vid företagshypotek 431 18
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 18
2011-12-29 14.24
6.5.4 Begränsad förfogandemöjlighet genom andra åtgärder 436 6.6 Generellt om existensen av kumulativa krav på frånvaro av rätt eller möjlighet att bruka e gendomen och av rätt att byta ut egendomen 437 6.6.1 Inledning 437 6.6.2 Generellt om verkan av en rätt eller möjlighet att bruka egendomen 437 6.6.3 Generellt om verkan av en rätt att byta ut egendomen 442 6.7 Fall där gäldenärens förfogandemöjlighet är avskuren eller ett hot om ansvar för tillgreppsbrott föreligger genom att borgenären eller tredje man har del i besittningen eller eljest förfogandemöjligheten 448 6.7.1 Inledning 448 6.7.2 Avskuren förfogandemöjlighet genom gemensam besittning eller eljest makt 448 6.7.3 Hot om ansvar för tillgreppsbrott på grund av sambesittning 452 6.8 Fall där ett hot om ansvar för förskingring föreligger och särskilt om plikt att acceptera eller rätt att erhålla egendom som är bestämd på annat sätt än till objektets resultat 455 6.8.1 Inledning 455 6.8.2 Fall där objektet och mottagen egendom har samma egenskaper 458 6.8.3 Något särskilt om kravet på gäldenärens mottagande ”för annan” 460 6.8.4 Fall där objektet och mottagen egendom har olika egenskaper 467 6.8.5 Särskilt om plikt att acceptera eller rätt att erhålla egendom som är bestämd på annat sätt än till objektets resultat 469 6.9 Principiellt om avtalad eliminering av b orgenärens plikt eller rätt 472 6.9.1 Inledning 472 6.9.2 Eliminering av bestämning på annat sätt än till anspråkets objekt 472 6.9.3 Eliminering av bestämning på annat sätt än till egendom som objektet har ersatt 474 6.10 Avslutning 476 19
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 19
2011-12-29 14.24
7 Plikt att acceptera eller rätt att erhålla på annat sätt bestämd egendom i kombination med byte till egendom som har förvärvats från tredje man 479 7.1 Inledning 479 7.2 Gäldenärens överlåtelse av lös egendom till borgenären enligt ett avtal med tredje man 482 7.2.1 Inledning 482 7.2.2 Överlåtelse av lös egendom i gäldenärens eget namn 482 7.2.2.1 Utgångspunkter vid överlåtelse i gälde närens eget namn 482 7.2.2.2 Närmare om betydelsen av borgenärens rätt eller plikt att uppbära annat 488 7.2.2.3 Betydelsen av avtalsvillkoren mellan tredje man och gäldenären 491 7.2.2.4 Klargörande om rättsläget när anförda rekvisit inte är uppfyllda 493 7.2.3 Överlåtelse av lös egendom i tredje mans namn 494 7.3 Gäldenärens förvärv av lös egendom från tredje man enligt ett avtal med borgenären 495 7.3.1 Inledning 495 7.3.2 Förvärv av lös egendom i gäldenärens eget namn 495 7.3.2.1 Introducerande ord om förvärv i gälde närens eget namn 495 7.3.2.2 Förarbetsuttalanden om kommissionslagens tillämpningsområde 499 7.3.2.3 Rättspraxis om kommissionslagens tillämpningsområde 501 7.3.2.4 Närmare analys av förvärv i gäldenärens eget namn 506 7.3.2.5 Rättsläget om anförda rekvisit inte är uppfyllda 511 7.3.3 Förvärv av lös egendom i borgenärens namn 512 7.4 Särskilt om fast egendom samt förvärv från tredje man utan gäldenärens medverkan 514 7.4.1 Särskilt om fast egendom 514 7.4.2 Förvärv från tredje man utan gäldenärens medverkan 516 7.5 Avslutning 516 20
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 20
2011-12-29 14.24
IV Verkan av att individuell bestämning saknas genom plikt att acceptera icke borgenärsskyddad egendom och verkan av att fullständig individualisering saknas 519 8 Plikt att acceptera icke borgenärsskyddad egendom 521 8.1 Inledning 521 8.1.1 Aktuell problematik 521 8.1.2 Undersökningens disposition 523 8.2 Anspråk med identitet mellan anspråkets objekt samt för borgenären ursprungligen och kontinuerligt borgenärs skyddad egendom 524 8.2.1 Inledning 524 8.2.2 Fullkomlig rätt att få och plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt 524 8.2.2.1 Inledning 524 8.2.2.2 Rättspraxis om fall där objektet utgör lös egendom som är i gäldenärens besittning 525 8.2.2.3 Köplagen om fall där objektet utgör lös egendom som inte är i gäldenärens besittning 528 8.2.2.4 Samlad diskussion med en hypotes om en allmän princip 534 8.2.3 Plikt att acceptera objektets värde i form av annan egendom 539 8.2.3.1 Inledning 539 8.2.3.2 Relevant reglering i lagen om redovisningsmedel 540 8.2.3.3 Relevant reglering i kommissionslagen 545 8.2.3.4 Rättspraxis om plikt att acceptera objektets värde i form av annan egendom 550 8.2.3.5 Sammanfattande slutsatser och avslutande analys 553 8.2.4 Övriga fall av rätt eller plikt för borgenären att uppbära annat 557 8.3 Anspråk med bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som tidigare har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag 559 21
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 21
2011-12-29 14.24
8.3.1 Inledning 559 8.3.2 Fall där ett hot om förskingringsansvar eljest motiverar borgenärsskydd 559 8.3.3 Fall där ett hot om ansvar för tillgreppsbrott eljest motiverar borgenärsskydd 561 8.3.4 Fall där särskilt begränsad förfogandemöjlighet eljest motiverar borgenärsskydd 562 8.3.5 Fall där faktorer av annat slag eljest motiverar borgenärsskydd 565 8.4 Anspråk med bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som har förvärvats från tredje man 568 8.4.1 Inledning 568 8.4.2 Gäldenärens förvärv från tredje man enligt ett avtal med borgenären 569 8.4.3 Gäldenärens överlåtelse till borgenären enligt ett avtal med tredje man 570 8.5 Erforderliga villkor för frånvaro av plikt att acceptera fara 572 8.5.1 Inledning 572 8.5.2 Borgenärsskydd så snart insolvens har inträtt 573 8.5.3 Borgenärsskydd så snart en beaktansvärd risk för insolvens med återvinning har inträtt 575 8.5.4 Undvikande av beaktansvärd risk för insolvens med återvinning som följd 583 8.5.5 Ständig förmåga att omedelbart skapa borgenärsskydd 589 8.6 Avslutning med något särskilt om glapps inverkan på erforderliga åtgärder för borgenärsskydd 591 8.6.1 Principiella slutsatser om verkan av en plikt att acceptera glapp 591 8.6.2 Slutsatser om glapp till följd av avtalsvillkoren 591 8.6.3 Glapp till följd av uppkommen brist i individualiseringen 593
9 Ofullständig individualisering till följd av utebliven reservering, utebliven individuell prägling eller sammanblandning 595 9.1 Inledning 595 9.1.1 Aktuell problematik 595 9.1.2 Undersökningens disposition 596 22
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 22
2011-12-29 14.24
9.2 Anspråk med bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som tidigare har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag – fall där fungibel egendom har mottagits för annan med redovisningsskyldighet 597 9.2.1 Inledning 597 9.2.2 Individualisering enligt lagen om redovisnings medel 598 9.2.2.1 Inledning 598 9.2.2.2 Avskiljande enligt första stycket 599 9.2.2.3 Omedelbar tillgänglighet för avskiljande enligt andra stycket 605 9.2.2.4 Särskilt om ett eventuellt krav på kontinuitet enligt andra stycket 611 9.2.2.5 Viss avsikt hos gäldenären som speciellt villkor 617 9.2.2.6 Godtagbar tid enligt första och andra stycket 625 9.2.3 Individualisering utom lagen om redovisnings medel 630 9.2.3.1 I nledning med anmärkningar om ett par befogade e contrario-slut 630 9.2.3.2 Individualiseringsåtgärd av annat slag än ett avskiljande 633 9.2.3.3 Avskiljande eller annan individualisering av en för liten kvantitet 636 9.2.3.4 Avskiljande eller annan individualisering av en för stor kvantitet 638 9.2.3.5 Något särskilt om innebörden av NJA 2009 s. 500 649 9.3 Anspråk med identitet mellan anspråkets objekt samt för borgenären ursprungligen och kontinuerligt borgenärs skyddad egendom 652 9.3.1 Inledning 652 9.3.2 Krav på att avskiljande eller annan individuell prägling bibehålls 652 9.3.3 Krav på viss avsikt hos gäldenären 660 9.4 Anspråk med bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som har f örvärvats från tredje man 664 9.4.1 Inledning 664 9.4.2 Gäldenärens överlåtelse till borgenären enligt ett avtal med tredje man 664 23
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 23
2011-12-29 14.24
9.4.2.1 Inledning 664 9.4.2.2 Särskilda krav i fall där ett hot om straff ansvar måste skapas 665 9.4.2.3 Krav på viss avsikt hos gäldenären 673 9.4.2.4 Krav på avskiljande eller annan individuell prägling 674 9.4.3 Gäldenärens förvärv från tredje man enligt ett avtal med borgenären 676 9.4.3.1 Inledning 676 9.4.3.2 Särskilda krav i fall där ett hot om straff ansvar måste skapas 676 9.4.3.3 Krav på viss avsikt hos gäldenären 677 9.4.3.4 Krav på avskiljande eller annan individuell prägling 679 9.5 Anspråk med bruten identitet genom byte av anspråkets objekt till egendom som tidigare har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag – allmänna fall 680 9.5.1 Inledning med anteckningar om erforderlig avsikt hos gäldenären 680 9.5.2 Fall med hot om straffansvar av allvarligare slag mot gäldenären 682 9.5.2.1 Inledning 682 9.5.2.2 Förvärv av egendom i en denuntierad tredje mans besittning 682 9.5.2.3 Andra förvärv med hot om straffansvar av allvarligare slag mot gäldenären 686 9.5.3 Fall utan hot om straffansvar av allvarligare slag mot gäldenären och utan särskild begränsning av gäldenärens förfogandemöjlighet 688 9.5.3.1 Inledning 688 9.5.3.2 Förvärv av kreatur eller redskap inom ramen för ett jordbruksarrende 689 9.5.3.3 Förvärv av ett skuldebrev, ett aktiebrev eller en enkel fordran i särskilda fall 690 9.5.3.4 Förvärv genom ett konsumentköp 692 9.5.4 Fall med särskild begränsning eller avskärande av gäldenärens förfogandemöjlighet 698 9.5.4.1 Inledning 698 9.5.4.2 Förvärv enligt lagen om märkt virke 699 9.5.4.3 Förvärv enligt lösöreköpslagen 702
24
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 24
2011-12-29 14.24
9.5.4.4 Andra förvärv med särskild begränsning eller avskärande av gäldenärens förfogandemöjlighet 704 9.6 Avslutning och särskilt om normalitet som generellt villkor 708 9.6.1 Sammanfattande slutsatser 708 9.6.2 Normalitet som generellt villkor för erforderlig individualisering 710
V Avslutning 715 10 Principiella slutsatser och avslutande reflexioner 717 10.1 Inledning 717 10.2 Specialitetsproblem inom ramen för undersökningen 718 10.3 Principiella slutsatser om förutsättningar för borgenärsskydd 720 10.3.1 Inledning 720 10.3.2 Anspråk med identitet mellan anspråkets objekt samt för borgenären ursprungligen och kontinuerligt borgenärsskyddad egendom 720 10.3.3 Anspråk med byte av objekt till egendom som tidigare har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag 723 10.3.4 Anspråk med byte av objekt till egendom som har förvärvats från tredje man 729 10.4 Vissa övergripande konklusioner samt avslutande reflexioner 733
Källor och litteratur 741 Register över vissa stickord 760
25
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 25
2011-12-29 14.24
I Introduktion
11-66 Iustus Borgen채rs 29 dec.indd 29
2011-12-29 14.24
1 Undersökningens ämne och uppläggning 1.1 Inledande ord om specialitetsprincipen När specialitetsprincipen diskuteras brukar det anges att förekomsten av en sakrätt förutsätter att borgenärens anspråk avser individuellt bestämd egendom och att denna egendom kan identifieras.1 Sagda princip utgör objekt för förevarande undersökning. Den frågeställning som skall underställas analys är vilken inverkan specialitetsprincipen har på en enskild borgenärs möjlighet att åtnjuta företräde vid konkurrens om egendom med gäldenärens allmänna borgenärskollektiv. I mer precisa ordalag är frågan vilket inflytande specialitetsprincipen har på förekomsten av borgenärsskydd i form av separationsrätt och särskild förmånsrätt vid konkurs hos gäldenären eller utmätning för gäldenärens skulder.2 Redan på förevarande plats kan konstateras att en meningsfull undersökning av den aktuella problematiken förutsätter att specialitetsprincipen bryts ner i en eller flera mer gripbara teser än det inledningsvis anförda
1
Se till exempel Göranson, Traditionsprincipen s. 495 ff., Hessler, Allmän sakrätt s. 37 ff., 153 ff., 270 f., 305 ff. och 432, Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s. 152 ff., Håstad i Festskrift till Hessler s. 309 ff., Millqvist, Sakrättens grunder s. 78 ff. och 149 ff., Myrdal, Återpantsättning s. 474 ff., särskilt s. 479 ff., Rodhe, Handbok i sakrätt s. 196 och 436 ff., Undén, Svensk sakrätt I s. 60 ff. och 198 ff. samt Walin, Panträtt s. 38 ff. Jfr NJA II 1908 s. 79 f., Myrdal i Festskrift till Håstad s. 610, Sjögren i NJA 1910 s. 216 (på s. 220) samt Walin, Separationsrätt s. 13 f., 162 ff. och 179 (not 15). 2 Konkurrens om den aktuella egendomen antas sålunda ha uppstått genom att gäldenären har försatts i konkurs eller genom att utmätning har begärts för hans eller hennes skulder till en annan borgenär. I det senare fallet föreligger strikt talat inte någon konflikt med hela det kollektiv som utgörs av gäldenärens allmänna borgenärer, men väl med en av de personer som ingår i detta kollektiv (utmätningsborgenären). Med avseende på den aktuella egendomen förutsätts denna person, i egenskap av allmän borgenär, sakna såväl separationsrätt som sådan särskild förmånsrätt som är oberoende av själva utmätnings åtgärden. Jfr 8 § förmånsrättslagen, varav följer att utmätningsborgenären genom ett be slut om utmätning förvärvar särskild förmånsrätt i den utmätta egendomen.
31
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 31
2011-12-29 14.24
påståendet.3 Frågan är vad som döljer sig bakom de använda uttrycken och vad principen närmare bestämt innebär. Om ledning söks i Svenska akademiens ordbok framkommer att innebörden hos termen individuell anges med orden ”som är till särskild individ”. Härutöver anförs i uppslagsverket att det individuella betyder det som inte kan sättas som genus för något annat, som rör ett enskilt ting eller begrepp. Av dessa uttryck verkar följa att ett krav på individuell bestämning i princip är detsamma som ett krav på bestämning till en enskild individ eller ett särskilt ting. Helt säkra kan vi emellertid inte vara. Nära ordet individuell ligger nämligen ordet individualisera. Enligt Svenska akademiens ordbok kan detta ord översättas med uttrycken ”att göra något till en individ eller ett enskilt ting”, ”att giva en individuell prägel åt något” eller ”att förläna något individuella drag”. Det kan inte uteslutas att specialitetsprincipens krav på individuell bestämning i själva verket innebär ett krav på företagen individualisering i någon av dessa bemärkelser. I så fall innebär kravet på individuell bestämning enligt specialitetsprincipen ett krav på att åtgärder vidtas varigenom något görs till ett enskilt ting eller ett ting med individuella drag, med individuell prägel. Som har framgått brukar vid sidan av det anförda uppges att specialitetsprincipen ställer krav på att den aktuella egendomen kan identifieras. Härav synes följa att det har formulerats ett krav på identitet i en eller annan bemärkelse. När Svenska akademiens ordbok tillfrågas om vad som avses med denna terminologi framkommer att identitet anses föreligga om två eller flera personer, ting eller begrepp är ”ett och samma”. Det är dock inte lätt att ange vad objektet för borgenärens anspråk vid denna tolkning av specialitetsprincipen förutsätts vara identiskt med. Det sägs emellanåt att specialitetsprincipen omgärdas av särskild mystik och att dess närmare innebörd är höljd i ett särpräglat dunkel.4 Även för mig framstår denna beskrivning som träffande. Någon klarhet kan knappast anses erhållen genom de anförda definitionerna. Alltjämt frågar man sig inte bara vilken inverkan specialitetsprincipen har på förekomsten av borgenärsskydd, utan även, på en mer grundläggande nivå, vad den anförda formuleringen av specialitetsprincipen närmare bestämt uttrycker. Frågan är vad som händer om man försöker bryta ner och konkretisera grundsatsen att förekomsten av en sakrätt förutsätter att borgenärens anspråk avser individuellt bestämd egendom och att denna egendom kan identifieras. Låt mig i det följande, innan den materiella analysen tar vid, göra ett mer 3
Om så inte sker är risken stor för att de olika specialitetsproblem som vid en närmare analys kan identifieras behandlas kollektivt och utan urskillning. Distinkta lösningar på de olika potentiella specialitetsproblemen kan i så fall naturligtvis inte nås. I rättslitteraturen har det av och till, menar jag, funnits en tendens att gå till väga på detta sätt. 4 Jfr till exempel Millqvist, Sakrättens grunder s. 152, Myrdal i Festskrift till Håstad s. 614 samt Walin, Panträtt s. 38, 147 och 245 (not 1).
32
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 32
2011-12-29 14.24
omsorgsfullt försök att skingra en del av den mystik som sålunda omgärdar specialitetsprincipens teser. Samtidigt som så sker är det lämpligt att ange vilka avgränsningar som gäller för den kommande analysen, bland annat vilka potentiella specialitetsproblem som inte kommer att omfattas av den.
1.2 Specialitetsprincipens potentiella teser samt syfte och avgränsningar för denna studie 1.2.1 Grundläggande avgränsning till anspråk som inkluderar egendoms substantiella värde och till frågor om borgenärsskydd Specialitetsprincipen anger som sagt att förekomsten av en sakrätt förutsätter att borgenärens anspråk avser individuellt bestämd egendom och att denna egendom kan identifieras. I den fortsatta framställningen kommer jag vid behandlingen av dessa antagna villkor för förekomsten av en sakrätt att strikt hålla mig till anspråk som är inriktade på egendoms substanti ella värde. I positiva termer kan denna avgränsning sägas innebära att jag endast kommer att befatta mig med anspråk som avser antingen så kallad separationsrätt, ibland benämnd borgenärsskyddad äganderätt, eller så kal�lad särskild förmånsrätt, ibland benämnd borgenärsskyddad säkerhetsrätt. Vid båda dessa typer av anspråk är det i någon bemärkelse substansvärdet hos utpekad eller på annat sätt angiven egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk, och som vi kommer att se anses gränsen mellan anspråkstyperna på många håll vara svår att dra. I negativa termer kan avgränsningen sägas innebära att jag inte kommer att behandla anspråk på nyttjanderätt eller avkomsträtt i fråga om viss egendom eller anspråk som utgör en så kallad betingelse beträffande viss egendom, det vill säga en optionsrätt, ett överlåtelseförbud eller en ändamålsbestämmelse. Principen om sakrätternas numerus clausus kommer med andra ord inte att omfattas av utredningen. En annan avgränsning som gäller för undersökningen är att endast borgenärsskyddsfrågor kommer att underställas analys. Detta betyder till exempel att jag inte kommer att specifikt undersöka i vad mån en persons vindikationsrätt i förhållande till ondtroende eller godtroende singularsuccessorer förutsätter att hans eller hennes anspråk på den aktuella egendomen uppfyller specialitetsprincipens krav.5 Jag kommer inte heller att 5
Helt kommer denna fråga dock inte att kunna undvikas, se särskilt avsnitt 9.4.2.2 nedan.
33
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 33
2011-12-29 14.24
analysera vilken betydelse specialitetsprincipen har på frågan om olika typer av anspråk kan preskriberas. Listan kan göras längre men sammanfattas effektivast med orden att endast frågor om skydd mot gäldenärens allmänna borgenärer kommer att utredas. Vad som skall underställas analys är med andra ord förutsättningar för att en enskild borgenär skall åt njuta prioritet i förhållande till andra fordringsägare vars anspråk inte är förenade med separationsrätt eller särskild förmånsrätt samt inte heller i någon annan bemärkelse utgör så kallade sakrättsanspråk. Det antas att borgenärens anspråk på den egendom som han eller hon påstår sig ha en prioriterad rätt till – objektet för borgenärens anspråk – i en eller annan bemärkelse inte åsyftar individuellt bestämd och individualiserad egendom. Alternativt antas att det i ett eller annat avseende föreligger bruten identitet. Frågan är i vad mån frånvaro av specialitet i någon av dessa betydelser utgör ett hinder mot att tillerkänna borgenären separationsrätt eller särskild förmånsrätt, mer neutralt benämnt skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv. Ett skäl till de anförda avgränsningarna är att en bok av rimligt omfång knappast kan omfatta en inträngande analys av alla de problemkomplex som specialitetsprincipen berör. I denna situation har jag valt att prioritera anspråk som inkluderar egendoms substantiella värde samt konflikten mellan sådana anspråk och gäldenärens allmänna borgenärer. Avgränsningen har dessutom varit oundviklig mot bakgrund av intresset av att åstadkomma en bok som utan avbrott behandlar ett och samma tema. Det genomgående temat för undersökningen har kortfattat angivits i bokens titel: borgenärsskydd och specialitet.
1.2.2 Specialitetsprincipens potentiella teser formulerade som specialitetsproblem inom ramen för denna studie 1.2.2.1 Inledning Så har det blivit dags att försöka närmare ange vilka teser som kan ligga i den allmänna formulering som brukar anges som specialitetsprincipens innebörd, nämligen att förekomsten av en sakrätt förutsätter att borgenärens anspråk avser individuellt bestämd egendom och att denna egendom kan identifieras. Jag väljer att ange dessa teser indirekt genom identifiering av de potentiella hinder mot borgenärsskydd som följer av principen, de potentiella specialitetsproblemen. Det är kring dessa tänkbara problem som den fortsatt framställningen kommer att kretsa. När konkurrens på allvar har uppstått mellan olika borgenärer som riktar anspråk mot gäldenären finns det normalt inte tillräckligt med tillgångar hos gäldenären för att samtliga borgenärer skall kunna tillfredsställas 34
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 34
2011-12-29 14.24
med dem. Vanligtvis föreligger det inte heller tillräcklig förvärvsförmåga hos gäldenären för att gäldenären trots denna brist skall kunna tillgodose samtliga anspråk på respektive förfallodag. Med andra ord har gäldenären i allmänhet drabbats av såväl insufficiens som insolvens. Var och en i gruppen av borgenärer har i och för sig ett berättigat och obligationsrättsligt giltigt anspråk mot gäldenären. Den ekonomiska situation som gäldenären befinner sig i innebär emellertid, åtminstone för överskådlig tid, att endast vissa av borgenärernas anspråk kan bli tillgodosedda, alternativt att deras anspråk endast kan bli tillgodosedda till viss proportionell andel. Denna realitet bör hållas i minnet när de potentiella specialitetsproblemen inventeras. I den mån ett krav på specialitet uppställs för att borgenärsskydd skall vara för handen kan dess funktion antas vara att i någon bemärkelse dra en gräns mellan icke särskilt skyddsvärda och särskilt skyddsvärda borgenärer, mellan borgenärer som under aktuella omständigheter bör drabbas av gäldenärens bristande förmåga att fullgöra sina förpliktelser och borgenärer som inte bör drabbas därav. Denna bakgrund, typisk för fall där borgenärsskyddsproblematik har uppkommit, påverkar med nödvändighet identifieringen av potentiella och relevanta specialitetsproblem.
1.2.2.2 Plikt att acceptera egendom bestämd på annat sätt än till anspråkets objekt Ett första potentiellt specialitetsproblem kan mot bakgrund av de strax ovan anförda definitionerna formuleras som en plikt för borgenären att acceptera egendom som är bestämd på annat sätt än till den egendom som utgör objekt för hans eller hennes anspråk. Om det finns en sådan plikt för borgenären kan borgenärens anspråk knappast sägas avse individuellt bestämd egendom i den bemärkelsen att anspråket rör ett enskilt ting eller ”det som inte kan sättas som genus för något annat”.6 Läsaren kanske frågar sig varför den aktuella problematiken inte istället formuleras som en plikt för borgenären att acceptera ”annan egendom” än det aktuella objektet. Denna enklare formulering synes vid första anblicken lika väl som den valda fånga den specialitetsproblematik som skall behandlas. Vid närmare studium inses emellertid att detta är ett sken som bedrar. Antag till exempel att borgenären har förvärvat ett anspråk på ett fat olja men samtidigt förbundit sig att acceptera 10 000 kr i oljans ställe. I så fall kan borgenärens anspråk på oljan, till följd av den accepterade plikten, 6
Jfr Hessler, Allmän sakrätt s. 37 ff., 154 ff. och 433, Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s. 153 ff., Håstad i JT 2002-03 s. 760 f., Millqvist, Sakrättens grunder s. 78 ff. samt Undén, Svensk sakrätt I s. 7 ff. och 61 ff. Jfr likartade resonemang hos Karlgren, Säkerhetsöverlåtelse enligt svensk rättspraxis s. 27 ff.
35
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 35
2011-12-29 14.24
knappast sägas avse individuellt bestämd egendom. Avtalsvillkoret rymmer emellertid fler specialitetsproblem än man först skulle kunna tro. Ett av dessa är särskilt uppenbart och innebär att det aktuella objektet i sig inte måste ingå i gäldenärens prestation. Ett annat innebär att objektets alla egenskaper inte måste ingå i prestationen. Härutöver finns dessutom ett potentiellt tredje specialitetsproblem, vars innebörd är att hela värdet av det aktuella objektet eventuellt inte behöver presteras av gäldenären. Den övergripande problemformuleringen har valts i syfte att omfatta alla de anförda delproblemen vart för sig. Betrakta till exempel ett fall där borgenären visserligen har rätt att erhålla olja ur det aktuella, avskilda fatet men är skyldig att acceptera ett värde som inte nödvändigtvis överensstämmer med oljans värde. I denna situation skulle det verka vilseledande att säga att borgenären är skyldig att acceptera ”annan egendom” än den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk, eftersom gäldenären trots allt är skyldig att erlägga olja ur den omtvistade massan. Mer rättvisande blir ett uttryck av innebörd att borgenären är skyldig att acceptera egendom som är bestämd på annat sätt än till objektet för hans eller hennes anspråk. Antag på nytt att borgenären har förbundit sig att acceptera 10 000 kr istället för ett omtvistat fat med olja. En följd av detta avtalsvillkor blir, som sagt, att gäldenären inte nödvändigtvis är skyldig att prestera hela värdet av den aktuella oljan. Även om oljan i det ögonblick då gäldenären skall gottgöra borgenärens anspråk visar sig vara värt 10 500 kr kan gäldenären prestera 10 000 kr och därigenom göra sig fri från sina förpliktelser. För precisions skull kan sägas att detta i själva verket innebär två olika saker. Till att börja med har borgenären tagit på sig risken för att den ursprungliga värdering som har gjorts vid bestämningen av den alternativa prestationen har resulterat i ett för lågt uppskattat värde hos oljan. Vidare har borgenären genom avtalsvillkoret avsagt sig sin chans till vinst på grund av en eventuell värdeökning hos den aktuella egendomen. På motsatt sätt har det genom överenskommelsen uppkommit en möjlighet för gäldenären att tjäna på en alltför pessimistisk värdering av oljan eller på en värdestegring hos denna egendom. Till följd av avtalsvillkoret är det helt enkelt gäldenären och inte borgenären som har rätt att tillgodogöra sig det värdeöverskott som på något av dessa sätt kan uppkomma i förhållande till den alternativa förpliktelsens värde. Den som vill klä problematiken i specialitetstermer kan säga att objektet för borgenärens anspråk inte är individuellt bestämt till den omtvistade oljan i den bemärkelsen att han eller hon har en ovillkorlig rätt att tillgodogöra sig denna egendoms värde i det ögonblick då gäldenären skall eller får prestera. Frågan är om detta har någon betydelse för borgenärens möjlighet att åtnjuta skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv. En annan följd av borgenärens plikt att acceptera 10 000 kr istället för 36
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 36
2011-12-29 14.24
det omtvistade fatet med olja är att denna egendom i sig inte behöver ingå i gäldenärens prestation. Häri ligger ett tydligt potentiellt problem av specialitetskaraktär. Borgenärens anspråk avser inte individuellt bestämd egendom i den bemärkelsen att just den egendom som utgör objekt för hans eller hennes anspråk måste presteras. Kan denna omständighet utgöra ett hinder mot att tillerkänna borgenären skydd mot gäldenärens allmänna borgenärer? Om borgenären på anfört sätt saknar rätt att erhålla den aktuella egen domen i sig följer därav i allmänhet att borgenären även saknar rätt att erhålla egendomens alla egenskaper. Dock måste noteras att det ena specialitetsproblemet inte alltid följer av det andra på sagda vis. Det kan tänkas att den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk saknar individuella kännetecken och därmed utan märkbar förändring kan bytas ut mot någon annan egendom av samma slag och kvalitet. Så kan till exempel vara fallet om objektet för borgenärens anspråk, såsom i vårt exempel, utgör ett fat med olja. Har gäldenären i så fall endast medgetts rätt att prestera annan olja av samma slag och kvalitet är borgenären visserligen skyldig att acceptera egendom som inte utgör objektet i sig, men han eller hon saknar ändå plikt att acceptera egendom som inte besitter objektets alla egenskaper. Frågan är om denna skillnad har någon betydelse för borgenärens möjlighet att åtnjuta skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv. Härefter bör klargöras vad som närmare bestämt menas när det sägs att borgenären har en plikt att acceptera egendom som är bestämd på annat sätt än till objektet för hans eller hennes anspråk. Uttrycket innebär dels att någon rättslig sanktion inte inträder om gäldenären väljer att prestera den alternativa egendom som borgenären är skyldig att acceptera, dels att det saknas möjlighet för borgenären att genom rättsliga tvångsåtgärder åstadkomma någon annan prestation än en prestation av den alternativa egendomen. Gäldenären kan således inte ådömas straffrättsligt ansvar eller åläggas skadeståndsskyldighet i den beskrivna situationen. Prestation av den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk kan inte heller, om den alternativa egendomen presteras, framtvingas genom en exekutiv åtgärd såsom handräckning eller utmätning. Slutligen har det blivit dags att beskriva en anslutande potentiell specialitetsproblematik av mer sekundär natur som också skall behandlas i det följande. Härvidlag antas att borgenärens anspråk är förenat med en plikt att acceptera ett resultat som är bestämt på annat sätt än till det resultat som genereras av den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk. I praktiken kan härvidlag endast ett potentiellt specialitetsproblem identifieras, nämligen att borgenären är skyldig att acceptera ett annat värde än värdet av det aktuella objektets resultat. Om egendomen genererar avkastning innebär borgenärens plikt att gäldenären kan prestera ett på förhand 37
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 37
2011-12-29 14.24
bestämt ersättningsbelopp även om den verkliga avkastningen är högre. Om egendomen genererar kostnader innebär borgenärens plikt istället att han eller hon måste prestera ett visst ersättningsbelopp till gäldenären även om de verkliga kostnaderna är lägre. För att göra framställningen komplett har jag valt att ta med denna problematik i undersökningen och således fråga mig om en plikt för borgenären av beskrivet slag kan utgöra hinder mot att tillerkänna honom eller henne skydd mot gäldenärens allmänna borgenärer. Låt oss så ta ett steg tillbaka och fråga oss vad som i de anförda situationerna skulle kunna motivera ett underkännande av borgenärens separations- eller förmånsrätt. Mer om detta skall visserligen sägas längre fram i undersökningen. Redan här kan emellertid konstateras att en väsentlig del av svaret måste bli att antingen borgenären eller transaktionstypen till följd av borgenärens plikt att acceptera egendom som är bestämd på annat sätt än till anspråkets objekt jämte resultat inte anses tillräckligt skyddsvärd för att förtjäna prioritet vid konkurrens om gäldenärens knappa tillgångar.7 Den allmänna principen skulle exempelvis kunna vara att endast borgenärer som har förbehållit sig en undantagslös rätt att erhålla ett visst utpekat egendomsobjekt förtjänar att skyddas mot gäldenärens allmänna borgenärer. Inget av de här beskrivna specialitetsproblemen kan mot denna bakgrund uteslutas som irrelevant redan av intuitivt logiska skäl.
1.2.2.3 Plikt att acceptera icke borgenärsskyddad egendom Efter det anförda måste konstateras att det emellertid inte alls är säkert att gällande rätt speglar den anförda beskrivningen. Det kan tänkas att en plikt för borgenären att acceptera egendom som är bestämd på annat sätt än till den egendom som utgör objekt för hans eller hennes anspråk trots specialitetsprincipens utformning inte alls utgör något hinder mot att till erkänna borgenären skydd mot gäldenärens allmänna borgenärer. I den mån så visar sig vara fallet blir en annan central fråga för framställningen vad som gäller om borgenären till och med har en plikt att acceptera icke borgenärsskyddad egendom. Gäldenären antas härvidlag ha medgetts rätt att omintetgöra borgenärens rätt till den omtvistade egendomen utan att se till att borgenärens skyddade ställning trots allt förblir intakt.8 Sådan varsamhet med avseende på borgenärens position hade annars kunnat anbefal7
Se vidare avsnitt 1.3.3.3–1.3.3.6 strax nedan, särskilt avsnitt 1.3.3.6. Borgenären antas däremot inte ha givit gäldenären rätt att slutgiltigt prestera intet. Ett vederlag skall med andra ord förr eller senare utgå till borgenären. Situationer där gäldenären inte behöver prestera något vederlag och som därmed bär benefik prägel utesluts från min undersökning, se avsnitt 1.2.3.2 nedan. 8
38
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 38
2011-12-29 14.24
las genom en föreskrift om att gäldenären måste företa borgenärsskyddande åtgärder beträffande ett överenskommet vederlag senast samtidigt som den omtvistade egendomen tas i anspråk. Frågan är om en plikt för borgenären att på detta sätt acceptera icke borgenärsskyddad egendom, en plikt för borgenären att acceptera ett glapp i borgenärsskyddet, innebär att borgenären omedelbart står utan skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv.9 I den mån det visar sig att hinder mot borgenärsskydd kan föreligga till följd av en avtalad plikt för borgenären att under en tid acceptera icke borgenärsskyddad egendom blir en följdfråga vilken typ av sanktion som måste hota gäldenären för att en sådan plikt av relevant slag skall anses icke vara för handen. Närmare bestämt kan man undra om det räcker med ett av borgenären uttalat förbud i kombination med ett hot om en civilrättslig sanktion i form av till exempel hävning och skadestånd, eller om gäldenären måste riskera att bli utsatt för en straffrättslig sanktion, ifall han eller hon bryter mot förbudet. Utgör ett hot mot gäldenären om en straffrättslig sanktion en förutsättning för att borgenären skall anses i relevant bemärkelse sakna plikt att acceptera ett visst agerande? Måste, vidare, denna sanktion i så fall vara av viss dignitet? Under förevarande rubrik är det uppenbart att motiveringen till att underkänna borgenärens påstådda separationsrätt eller särskilda förmånsrätt skulle kunna vara att borgenären vid avtalsvillkor av aktuellt innehåll inte är så pass skyddsvärd att han eller hon förtjänar att prioriteras vid konkurrens om gäldenärens knappa tillgångar. Det skulle kunna hävdas att slumpen inte bör tillåtas avgöra om borgenären i en kritisk situation åtnjuter skydd mot gäldenärens allmänna borgenärer eller inte, samt att redan en av borgenären medgiven rätt för gäldenären att skapa glapp i borgenärsskyddet därmed bör utesluta förekomsten av ett sådant skydd.10
1.2.2.4 Rätt att erhålla egendom bestämd på annat sätt än till anspråkets objekt Ett fullständigt villkor från specialitetsprincipens sida av innebörd att borgenärens anspråk måste avse individuellt bestämd egendom, för att skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv skall komma i fråga, kan inte endast innebära ett krav på att borgenären saknar plikt att acceptera egendom som är bestämd på annat sätt än till den egendom som utgör objekt för hans eller hennes anspråk. Det måste också innebära ett krav på att borgenären saknar rätt att erhålla egendom som är bestämd på annat sätt än till sagda objekt. Vad som är utmärkande för den potentiella 9
Jfr till detta och det närmast följande Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s. 153 ff. Se vidare avsnitt 1.3.3.4 nedan.
10
39
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 39
2011-12-29 14.24
specialitetsproblematik som annars föreligger är att borgenärens slutliga anspråk, det anspråk för vilket objektet får utnyttjas, inte med säkerhet kommer att kunna tillgodoses med denna egendom. Det anförda är vad som menas när borgenären sägs ha en rätt att erhålla egendom som är bestämd på annat sätt än till den egendom som utgör objekt för hans eller hennes anspråk.11 I ett illustrerande exempel kan antas att borgenären har medgetts rätt att ta ett fat med olja i anspråk för att göra sig betald för en fordran om 10 000 kr som han eller hon har mot gäldenären. Vidare kan antas att parterna vid avtalsslutet hade en gemensam uppfattning om att oljan var i ett visst skick och att dess marknadsvärde i detta skick uppgick till 10 000 kr. Om gäldenärens förpliktelse hade gått ut på att prestera den aktuella oljan och ingenting annat hade borgenärens anspråk varit att betrakta som ett anspråk på individuellt bestämd egendom (den aktuella oljan). Hade förpliktelsen istället gått ut på att prestera oljan eller 10 000 kr hade det förelegat en plikt för borgenären att acceptera egendom som är bestämd på annat sätt än till oljan. Nu har borgenären istället rätt att erhålla 10 000 kr. Detta betyder att det föreligger en rätt för borgenären att erhålla egendom som är bestämd på annat sätt än till det aktuella fatet med olja. Gäldenären kan helt enkelt inte bli befriad genom att prestera den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk, fatet med olja, om denna egendoms värde är lägre än 10 000 kr. I den mån hinder mot borgenärens separationsrätt eller särskilda förmånsrätt anses följa av den anförda typen av avtalsvillkor måste motiveringen härtill vara att en potentiellt skenande skuldsättning hos gäldenären inte bör underlättas utan tvärtom motarbetas. Med andra ord måste det vara transaktionstypen som inte anses värd att gynna när konkurrens har uppstått mellan gäldenärens olika borgenärer.12 I princip varje förpliktelse för gäldenären att utge ersättning på grund av ett värdeunderskott hos objektet för borgenärens anspråk måste därmed anses utgöra ett potentiellt relevant specialitetsproblem och omfattas av den följande undersökningen. Härvidlag måste emellertid förutsättas att storleken på den förpliktelse för gäldenären, som kan uppkomma vid sidan av plikten att utge den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk, beror på värdet av sagda objekt. Någon särskild risk för skenande skuldsättning kan till exempel inte följa av ett avtalsvillkor som innebär att borgenären skall ha rätt att ta viss egendom i anspråk och helt vid sidan därav, oav11
Jfr till detta och det närmast följande Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s. 154 och 161 ff. Jfr likartade resonemang hos Karlgren, Säkerhetsöverlåtelse enligt svensk rättspraxis s. 22 ff. 12 Se vidare avsnitt 1.3.3.5 nedan.
40
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 40
2011-12-29 14.24
sett vad denna egendom är värd, erhålla 10 000 kr. Gäldenärens förpliktelse riskerar inte vid ett sådant avtalsinnehåll att skena iväg på grund av omständigheter som ligger utom hans eller hennes kontroll. En vanlig orsak till att ett värdeunderskott uppstår hos den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk kan vara att det sker en negativ värdeförändring på marknaden. Egendom av aktuellt slag tappar helt enkelt i värde i förhållande till det egendomsslag vartill gäldenärens förpliktelse är bestämd, vanligtvis pengar. En närbesläktad orsak kan vara att parterna vid avtalstillfället har gjort en felaktig bedömning av egen domens marknadsvärde. Egendom av aktuellt slag hade inte ens vid avtalstidpunkten ett så högt värde i förhållande till annan slags egendom som parterna förutsatte. Dessa orsaker till värdeunderskott hos den aktuella egendomen kan slås ihop och betraktas som en del av den problematik som skall diskuteras i det följande. Problemet kan kortfattat sägas innebära att det finns en rätt för borgenären att erhålla ett visst värde oavsett objektets värde i förutsatt skick. Det finns emellertid även andra möjliga orsaker till att ett värdeunderskott uppkommer. En sådan orsak kan vara att den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk efter avtalsslutet skadas till följd av en olyckshändelse eller annan våda. Det aktuella specialitetsproblemet kan härvidlag sägas innebära att det finns en avtalad rätt för borgenären att erhålla ett visst värde oavsett skada på objektet efter avtalsslutet. Vidare kan en närbesläktad orsak till ett värdeunderskott hos den aktuella egendomen vara att parterna vid avtalsslutet har gjort en felaktig bedömning av den aktuella egendomens skick. Även i ett sådant fall sker en slags värdeminskning hos egendomen, denna gång i förhållande till parternas bedömning snarare än i förhållande till de faktiska omständigheterna. Härvidlag innebär specialitetsproblemet i kortfattade ordalag att det föreligger en rätt för borgenären att erhålla ett visst värde oavsett objektets faktiska skick vid avtalsslutet. Ett anslutande specialitetsproblem av mer sekundär karaktär kan följa av att borgenärens anspråk innebär en rätt för borgenären att erhålla ett resultat som är bestämt på annat sätt än till resultatet av den omtvistade egendomen. Vad som härvidlag kan förekomma är att borgenären har rätt att erhålla ett visst värde oavsett värdet av egendomens verkliga avkastning. Gäldenären kan i denna situation inte vara säker på att kunna göra sig be friad genom prestation av den avkastning som genereras av den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk. Om egendomen genererar kostnader kan borgenären på motsvarande sätt ha rätt erlägga ett visst värde som ersättning härför oavsett hur stora de verkliga kostnaderna blir. Risk för skenande skuldsättning hos gäldenären kan föreligga i båda situationerna. 41
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 41
2011-12-29 14.24
1.2.2.5 Frånvaro av individualisering Minst långtgående skulle specialitetsprincipen vara om den endast innebar att borgenärens skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv är villkorat av att det finns egendom som gäldenären har reserverat för att använda till gottgörelse av det aktuella anspråket. Något längre skulle principen gå om det härvidlag förutsattes att den aktuella egendomen har avskilts, märkts eller på annat sätt förlänats en individuell prägel. Vidare skulle det kunna krävas att innehavaren av anspråket, borgenären, har medverkat vid denna individualisering. Det skulle dessutom kunna förutsättas att efterkommande sammanblandning med annan egendom har undvikits.13 Redan vid första anblicken kan det verka motiverat att som förutsättning för att borgenären skall åtnjuta skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv uppställa ett krav på att gäldenären har reserverat viss egendom med borgenären i åtanke. Detta kan framstå som ett naturligt utflöde av en allmän princip av innebörd att gäldenären själv, så länge något otillbörligt gynnande inte äger rum, får välja vilka borgenärer som skall prioriteras och vilka borgenärer som inte skall prioriteras i en situation där han eller hon saknar förmåga att tillgodose alla borgenärers anspråk.14 Vidare kan det anses möjligt att försvara en princip av innebörd att reserveringen måste ha skett på ett visst specificerat sätt, till exempel genom märkning. Däremot kan det vid första påseendet verka svårmotiverat att som förutsättning för borgenärsskydd uppställa ett krav på att borgenären har medverkat vid den företagna reserveringen eller att sammanblandning har undvikits. Vid närmare eftertanke inses emellertid att de potentiella krav på specialitet som har presenterats i avsnitten strax ovan skulle kunna medföra att det indirekt uppställs ett krav på borgenärens medverkan och på frånvaro av sammanblandning. Till exempel gäller detta det potentiella specialitetskrav som innebär att det inte får föreligga en plikt för borgenären att acceptera egendom som är bestämd på annat sätt än till den egendom som utgör objekt för hans eller hennes anspråk. Vidare kan jag här, med visst föregripande av den fortsatta utredningen, konstatera att såväl rättspraxis som doktrin i stor utsträckning har aktualiserat frågorna 13
Jfr till detta och det närmast följande Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s. 168 ff., Millqvist, Sakrättens grunder s. 78 ff. och 93 ff., Undén, Svensk sakrätt I s. 60 f. samt Walin, Separationsrätt s. 13 och 174. 14 Om ett otillbörligt gynnande sker kan konkurslagens regler om återvinning aktualiseras, under den principiella förutsättningen att gäldenären försätts i konkurs inom viss tid. Trots denna reglering får utgångspunkten emellertid anses vara att gäldenärens val av gynnad borgenär blir utslagsgivande för egendomsfördelningen till och med i fall där gäldenären i relativt nära anslutning till sitt val blir försatt konkurs. Se regleringen i konkurslagens fjärde kapitel.
42
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 42
2011-12-29 14.24
om borgenärens medverkan krävs och om sammanblandning måste ha undvikits. Denna problematik kan därför inte såsom irrelevant redan på ett intuitivt plan uteslutas från min fortsatta utredning. Det anförda betyder att jag i det följande på relativt bred front kommer att undersöka i vad mån hinder mot att tillerkänna borgenären skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv kan följa av att det inte har företagits någon individualisering av egendom för det aktuella anspråket, till exempel på grund av att sammanblandning föreligger eller att gäldenären inte har reserverat någon egendom med borgenären i åtanke, eventuellt under iakttagande av viss form.
1.2.2.6 Byte av objekt för anspråket Allra längst skulle specialitetsprincipen gå om den inte bara uppställde de hittills beskrivna villkoren för borgenärsskydd utan till och med krävde att det inte har skett något byte av objekt för borgenärens anspråk. Specialitetsprincipen skulle härvidlag till en del kunna överlappa den så kallade traditionsprincipen och innebära att en borgenärsskyddad rätt till egendom som tidigare har ingått i gäldenärens potentiella exekutionsunderlag förutsätter att egendomen överförs i borgenärens besittning. Alternativt eller i kombination härmed skulle andra särskilda förutsättningar för borgenärsskydd kunna uppställas. Jag väljer att låta den följande undersökningen omfatta frågan i vad mån borgenärens skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv förutsätter att det inte har skett något byte av objekt för hans eller hennes anspråk. Problematiken faller enligt min uppfattning inom ramen för en undersökning av specialitetsprincipens innebörd, eftersom denna princip, så som den brukar formuleras i doktrinen, synes uppställa ett krav på att det i någon bemärkelse föreligger identitet mellan den egendom som utgör objekt för borgenärens anspråk och annan egendom. Vidare kan konstateras att det även vid motsatt uppfattning i denna grundläggande fråga skulle ha varit befogat att inkludera problematiken i förevarande utredning. För att specialitetsprincipens inverkan på borgenärens möjlighet att åtnjuta skydd mot gäldenärens allmänna borgenärskollektiv skall tydliggöras är det således nödvändigt att först fastställa vad som gäller vid avsaknad av specialitetsproblematik. Endast mot denna bakgrund kan specialitetsprincipens betydelse uppfattas på ett rättvisande sätt.15
15
Jfr Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s. 154 och 164 ff., Millqvist, Sakrättens grunder s. 78 ff. samt Undén, Svensk sakrätt I s. 13 f.
43
11-66 Iustus Borgenärs 29 dec.indd 43
2011-12-29 14.24
121
SJFU.121.Zackariasson.2.indd 1
02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AE7rYsA= 02 0040
IUSTUS FÖRLAG
laila zackariasson
ISBN 978-91-7678-807-3 ISSN 0282-2040
Borgenärsskydd och specialitet
den sakrättsliga specialitetsprincipen har aldrig tidigare ägnats en monografisk undersökning i svensk rättsvetenskaplig forskning. I denna bok genomförs en analys av specialitetsprincipens innebörd inom ramen för svensk reglering om borgenärsskydd. Nya frågor och nya svar presenteras. Som en del av utredningen underställs även traditionsprincipen och andra principer om krav på sakrättsliga moment en förnyad analys, med andra resultat än de som hittills har frambringats i den rättsvetenskapliga diskussionen. Rättsförhållanden som behandlas är framför allt sådana som traditionellt brukar omtalas i termer av köp, säkerhetsöverlåtelse eller panträttsupplåtelse. Härutöver omfattar boken en noggrann undersökning av rättsförhållanden vid deposition, konsignation, återtagandeförbehåll, fullmakt och kommission. Författarens målsättning är att bidra till en precisering av gränserna för en kontrahents prioritet i förhållande till sin medkontrahents allmänna borgenärer. Fokus ligger på frågan i vilken utsträckning identitet, individuell bestämning och individualisering utgör förutsättningar för ett anspråks borgenärsskydd. Efter hand framträder en utvecklad bild av specialitetsprincipens innebörd. Boken är en rättsvetenskaplig monografi men riktar sig även till praktiskt verksamma jurister med intresse för sakrättsliga frågor. Laila Zackariasson är professor i civilrätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
121
skrifter från juridiska fakulteten i uppsala
laila zackariasson
Borgenärsskydd och specialitet Om identitet, individuell bestämning och individualisering som förutsättningar för borgenärsskydd vid anspråk som har uppstått och fått sitt innehåll med borgenärens samtycke
IUSTUS FÖRLAG
12/22/11 12:58 PM