ola sigurdson är docent i systematisk teologi, universitetslektor vid Göteborgs universitet och forskare till minne av Torgny Segerstedt vid scasss, Uppsala universitet.
logos
.
nr 1 . p a t h o s
glänta produktion
MATS ROSENGREN & OLA SIGURDSON [RED] PENELOPES VÄV
mats rosengren är fil dr i teoretisk filosofi, översättare och forskare till minne av Torgny Segerstedt vid scasss, Uppsala universitet.
I spänningsfältet mellan de poler i vårt tänkande och liv som sedan antiken benämns logos och pathos skapas det politiska och det etiska, såväl hos den enskilde som i samhället. I denna mening är vi alla oundvikligen pathologer; som bärare av såväl pathos som logos är vårt tänkande alltid passionerat, våra passioner alltid tänkande. Inom teologi och filosofi vet vi i dag att vi tror; vi tror inte längre att vi vet. Det krävs helt enkelt ett annat sätt att närma sig frågorna om vad vi kan veta och tro: ett tvärdisciplinärt återbruk och en misstänksamhet mot sina egna, mot vetenskapernas, mot historiens liksom mot det samtida samhällets myter. Kanske kan denna antologi läsas som ett symptom på en alltför kraftfull, alltför långvarig bortträngning. Kanske också som en diagnos på ett sjukdomstillstånd, men allra helst som ett farmakon i ordets alla bemärkelser. En pathologi, kort sagt, som inte väjer för de risker som ett botemedel alltid medför.
l o g o s . nr 1 . p a t h o s glänta produktion
Penelopes väv: Väven som repas upp för att knytas på nytt, ständigt på nytt men alltid annorlunda – bilden av vår historia. Såväl varp som inslag finns alltid redan där, men de mönster vi låter framträda är våra egna skapelser. Så kan en filosof och en teolog som redaktörer förenas i en doxologi i alla dess bemärkelser: en lovsång till, en undersökning av och en lära om villkoren för mänsklig kunskap.
MATS ROSENGREN & OLA SIGURDSON [RED]
PENELOPES VÄV FÖR EN FILOSOFISK OCH TEOLOGISK PATHOLOGI
Sedan hösten 2000 har Logos/Pathosseminariet undersökt frågeställningar som uppkommer i skärningspunkten mellan filosofi och teologi. Syftet är att skapa ett forum för diskussion av samtida problemställningar, teoribildningar och tanketraditioner. Skriftserien logos . pathos inbjuder var och en att delta i denna undersökning. nr 1. Mats Rosengren och Ola Sigurdson [red]: Penelopes väv – För en filosofisk och teologisk pathologi nr 2. Aleksander Motturi: Filosofi vid mörkrets hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna nr 3. Jayne Svenungsson: Guds återkomst – En studie av gudsbegreppet inom postmodern filosofi (utk jan 2004)
logos
.
nr 1
. pathos
glänta produktion
red rosengren & sigurdson Penelopes väv logos · pathos nr 1 © gl ä nta produk tion 2003 all a r ät tighet er förbeh ålles. kopiering uta n förl agets medgiva nde ä r förbjuden. gäller äv en för undervisningsbruk. Grafi sk form jens a ndersson, enstil design Sättning rich a rd lindm a rk Tryck munk r ekl a m ab 2003 isbn 91-97-4575-1-5
INLEDNING
7
För en filosofisk och teologisk pathologi Mats Rosengren & Ola Sigurdson 1. DEN OHÖRDA TANKEN, DEN SLUMPARTADE FORMULERINGEN OCH DEN NYTÄNKTA IDÉN 11
Skäl att bry sig om filosofins historia Mats Rosengren 2. DEN LÖGNAKTIGE HISTORIKERN
27
Antik historieskrivning mellan sanning och övertygelse Samuel Byrskog 3. TILL BIOGRAFINS FÖRSVAR UNDER TVIVEL OCH MOTSTÅND
41
Margareta Hallberg 4. TEOLOGEN SOM TOLK
59
Om teologins hermeneutiska karaktär Werner G Jeanrond 5. ATT FÖRESTÄLLA SIG DET ALDRIG SEDDA
83
Kring Xenofanes, ”mästaren i do kv o"” Jesper Svenbro 6. VARFÖR ÄNGLAR INTE KAN VARA KLOKA
Om klokhet som en mänsklig dygd Ola Sigurdson
101
7. KYLIG ELD, MÖRK GLÖD
119
Passion och förnuft hos Nietzsche Fredrika Spindler 8. OVISSHETENS VILLKOR
135
Om Hannah Arendts politiska etik Maria Johansen 9. WITTGENSTEIN, VILDEN OCH DET FILOSOFISKA ENGAGEMANGET
157
Aleksander Motturi 10. BROTTET MED DET MÖJLIGAS REGIM
179
Om Jacques Derrida och dekonstruktionens teologisering Jayne Svenungsson REDAKTÖRERNAS TACK
203
FÖRFATTARPRESENTATION PERSONREGISTER
209
205
INLEDNING För en filosofisk och teologisk pathologi Mats Rosengren & Ola Sigurdson
I spänningsfältet mellan de poler i vårt tänkande och liv som sedan antiken benämns logos och pathos skapas – hos den enskilde liksom i samhället – såväl det politiska som det etiska. I denna mening är vi alla oundvikligen pathologer; som bärare av såväl pathos som logos är vårt tänkande alltid passionerat, våra passioner alltid tänkande. Själva gränsdragningen dem emellan framstår idag som allt mer godtycklig, helt enkelt en trosfråga. Likväl förblir spänningen mellan passioner och tänkande skapande och i högsta grad effektiv. Skapande, ty det är i och genom våra begär och vår strävan efter kunskap, makt, visshet, rättvisa och sanning som vi formar vår värld. Effektiv, ty det är just denna spänning som åstadkommer de verklighetseffekter som får vår skapade värld att framstå som given. Vi människor omfattar i allmänhet vår verklighet och våra sanningar med en lidelse som inte lämnar stor plats för tvivel. Inom teologi såväl som filosofi vet vi idag att vi tror; vi tror inte längre att vi vet. Den förvissning om den epistemiska kunskapens möjlighet och önskvärdhet som så länge dominerat vårt västerländska tänkande är inte längre oomstridd. För vår egen del har den förbytts i övertygelsen om dess fruktlöshet – det krävs helt enkelt ett annat sätt att närma sig frågorna om vad vi kan veta och tro på än de tidigare gängse. Om någon kunskap idag kan kallas grundläggande så är det doxisk kunskap – alltså vad vi tror om världen och oss själva. Det epistemiska är alltid i såväl logisk som tidslig bemärkelse senfärdigt i förhållande till det doxiska. Därför kan vi också,
7
m ats rosengren & ol a sigurdson
en teolog och en filosof, förenas i en doxologi i alla dess bemärkelser – en lovsång till och en lära om vår doxiska kunskap. Tankar som dessa var vår utgångspunkt när vi hösten 2000 startade ”Seminariet för filosofi och teologi” i Göteborg. De institutionella förutsättningarna gavs av våra forskartjänster till minne av Torgny Segerstedt vid Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS, Uppsala universitet. Vi ville skapa en miljö för ett avancerat intellektuellt och tvärvetenskapligt samtal kring frågeställningar som uppkommer i skärningspunkten mellan filosofi och teologi, och därigenom bredda perspektiven för båda ämnena. En av de viktigaste drivkrafterna, såväl bakom seminarieserien logos/pathos som den skriftserie med samma namn som härmed inleds, var och är vår förhoppning om ett möjligt, annorlunda bruk av tankehistorien. Den analytiska filosofins problemorientering, den hermeneutisk-fenomenologiska filosofins traditionsfixering, den på kontinentens universitet ännu dominerande praktiken att kommentera texter tycktes oss alla på ett eller annat sätt bristfälliga, men samtidigt komplementära. Så föddes idén om att försöka utnyttja vår egen, i förhållande till dessa strömningar, mer eller mindre marginella ställning för att finna ett annat sätt – inte nytt eller ens originellt utan just annat – att möta historiska såväl som samtida centrala texter, verk och problem inom det västerländska tänkandet. De följande essäerna ger en bild av hur ett sådant tvärdisciplinärt återbruk kan te sig: författarna kommer från disciplinerna exegetik, filologi, filosofi, idéhistoria, systematisk teologi och vetenskapsteori; ämnena är såväl historiska som tematiskt metodologiska; tankarna och argumenten griper in i, stödjer och kritiserar varandra; olika stilar bryter likartade frågeställningar på skilda sätt. Gemensamt för dem alla är omsorgen om det säregna inom de vida ramar som en gemensam doxisk situation föreskriver. Därmed är de i högsta grad bärare av våra förhoppningar om ett mer fruktbart förhållande mellan filosofi och teologi, såsom de kommit att formas under de senaste åren. När vi startade vårt samarbete hade vi ingen väl avgränsad föreställning om hur detta förhållande skulle kunna te sig, men vi hade en aning om en riktning: en för den akademiska filosofin och teologin nödvändig öppning. De båda disciplinerna borde kunna rymma resonemang och metoder hämtade från filologi, historia, sociologi, 8
inledning
idéhistoria, statsvetenskap, lingvistik, litteraturvetenskap, vetenskapsteori och så vidare. Ty en kritisk humanvetenskaplig forskning måste – om den inte skall helt misslyckas med att utföra det i våra ögon kanske viktigaste av sina många uppdrag – rikta sin skolade misstänksamhet såväl mot sina egna, mot vetenskapernas, mot historiens liksom mot det samtida samhällets ”myter”. För att lyckas med detta krävs begreppsliga verktyg och tankepraktiker av olika slag, inomdisciplinär kunskap räcker inte. All humanvetenskap bör sträva efter att vara ett bricolage – ett sammanvävande av tidigare med samtida kunskaper, ett skapande kombinerande över disciplins- och ämnesgränser – kort sagt ett medvetet och kritiskt sätt att återknyta till tänkandets historia, till de texter och praktiker som bär den och de termer och benämningar som fortfarande driver sitt spel med oss. På så sätt kan vi idag återigen tänka, ta om och kanske till och med upprepa – fast naturligtvis inte som ”samma” – både denna historia och de problem den kretsar kring. Med denna skriftserie hoppas vi alltså kunna introducera en ny form av pathologi i den svenska akademiska kroppen. Kanske kan denna ses som ett symptom på en alltför kraftfull, alltför långvarig bortträngning. Kanske också som en diagnos av ett sjukdomstillstånd, men helst som ett farmakon i ordets alla bemärkelser. En pathologi, kort sagt, som inte väjer för de risker som ett botemedel alltid medför.
9
ola sigurdson är docent i systematisk teologi, universitetslektor vid Göteborgs universitet och forskare till minne av Torgny Segerstedt vid scasss, Uppsala universitet.
logos
.
nr 1 . p a t h o s
glänta produktion
MATS ROSENGREN & OLA SIGURDSON [RED] PENELOPES VÄV
mats rosengren är fil dr i teoretisk filosofi, översättare och forskare till minne av Torgny Segerstedt vid scasss, Uppsala universitet.
I spänningsfältet mellan de poler i vårt tänkande och liv som sedan antiken benämns logos och pathos skapas det politiska och det etiska, såväl hos den enskilde som i samhället. I denna mening är vi alla oundvikligen pathologer; som bärare av såväl pathos som logos är vårt tänkande alltid passionerat, våra passioner alltid tänkande. Inom teologi och filosofi vet vi i dag att vi tror; vi tror inte längre att vi vet. Det krävs helt enkelt ett annat sätt att närma sig frågorna om vad vi kan veta och tro: ett tvärdisciplinärt återbruk och en misstänksamhet mot sina egna, mot vetenskapernas, mot historiens liksom mot det samtida samhällets myter. Kanske kan denna antologi läsas som ett symptom på en alltför kraftfull, alltför långvarig bortträngning. Kanske också som en diagnos på ett sjukdomstillstånd, men allra helst som ett farmakon i ordets alla bemärkelser. En pathologi, kort sagt, som inte väjer för de risker som ett botemedel alltid medför.
l o g o s . nr 1 . p a t h o s glänta produktion
Penelopes väv: Väven som repas upp för att knytas på nytt, ständigt på nytt men alltid annorlunda – bilden av vår historia. Såväl varp som inslag finns alltid redan där, men de mönster vi låter framträda är våra egna skapelser. Så kan en filosof och en teolog som redaktörer förenas i en doxologi i alla dess bemärkelser: en lovsång till, en undersökning av och en lära om villkoren för mänsklig kunskap.
MATS ROSENGREN & OLA SIGURDSON [RED]
PENELOPES VÄV FÖR EN FILOSOFISK OCH TEOLOGISK PATHOLOGI
Sedan hösten 2000 har Logos/Pathosseminariet undersökt frågeställningar som uppkommer i skärningspunkten mellan filosofi och teologi. Syftet är att skapa ett forum för diskussion av samtida problemställningar, teoribildningar och tanketraditioner. Skriftserien logos . pathos inbjuder var och en att delta i denna undersökning. nr 1. Mats Rosengren och Ola Sigurdson [red]: Penelopes väv – För en filosofisk och teologisk pathologi nr 2. Aleksander Motturi: Filosofi vid mörkrets hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna nr 3. Jayne Svenungsson: Guds återkomst – En studie av gudsbegreppet inom postmodern filosofi (utk jan 2004)
logos
.
nr 1
. pathos
glänta produktion