9789144086699

Socialpolitik i Norden En introduktion Socialpolitik i Norden är en introduktion till socialpolitik både som akademiskt ämne och som samhällelig verksamhet. Välfärdsstaten har under de senaste decennierna konfronterats med en rad olika utmaningar som bland annat har lett till förändringar i de sociala trygghetssystemen och annorlunda synsätt på statens roll för den sociala välfärden.

Bokens kapitel behandlar socialpolitiken och den nordiska välfärds­ staten utifrån olika synvinklar. Inledningsvis behandlas socialpolitikens väsen, uppkomst och utveckling. Sedan diskuteras socialpolitikens koppling till det mänskliga välbefinnandet samt de politiska och insti­ tutionella särlösningar som kännetecknat de nordiska ländernas väl­ färdssystem. Avslutningsvis behandlas socialpolitikens effektivitet med avseende på det mänskliga välbefinnandet, men även välfärdsstatens utmaningar och framtidsutsikter.

Mikael Nygård | Socialpolitik i Norden

Mikael Nygård, pol.dr och docent, är lektor i socialpolitik på social­ vetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Han har en bred erfarenhet av undervisning och har tidigare publicerat artiklar och böcker om bland annat välfärdsstatens förändring.

Socialpolitik i norden En introduktion

Socialpolitik i Norden vänder sig i första hand till studerande inom social­ vetenskapliga universitets- och högskoleutbildningar, exempelvis socio­ logi, statsvetenskap eller socialt arbete, men kan samtidigt läsas av alla som är intresserade av frågor i anslutning till sociala rättvisefrågor, mänskligt välbefinnande samt den nordiska välfärdsstaten.

Art.nr 37219

Mikael Nygård

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08669-9_01_cove4.indd 1

2013-05-27 15.27

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37219 ISBN 978-91-44-08669-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-08669-9_book.indd 2

2013-05-27 15.50

Innehåll

Förord 7 K apitel 1

Inledning 11

Vad är poängen med socialpolitik? 11 Vad menas med socialpolitik? 13 Socialpolitikens egenskaper 22 Socialpolitikens arenor 24 Faktorer som påverkar socialpolitikens utformning 32 Sammanfattning 34 K apitel 2

Socialpolitikens verksamhetsidé 37

Socialpolitikens subjekt 38 Socialpolitikens åtgärder 41 Socialpolitikens målgrupper 45 Socialpolitikens motiv 46 Sammanfattning 53 K apitel 3

Socialpolitikens nyckelbegrepp 55

Välfärd 55 Välbefinnande 59 Välfärdsstat 60 Medborgarskap 63 Sociala risker och sociala problem 65 Sociala rättigheter 68 Social rättvisa 70 © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 3

3

2013-05-27 15.50

Innehåll

Frihet 72 Jämlikhet 74 Solidaritet 76 Sammanfattning 77 K apitel 4

Socialpolitikens uppkomst och utveckling 79

Tolkningar av socialpolitikens utveckling 79 Socialpolitikens uppkomst i Europa 83 Orsaker till socialpolitikens uppkomst 87 Från arbetarfrågan till välfärdsstaten 95 Sammanfattning 105 K apitel 5

Socialpolitiken och det ”goda livet” 107

Jakten på det ”goda livet” 107 Välbefinnandet i en nordisk kontext 121 Teorier om det mänskliga välbefinnandet 126 Sammanfattning 131 K apitel 6

Socialpolitikens politisering 133

Makten och socialpolitiken 134 Socialpolitikens beslutsprocess 139 Välfärdsideologier 149 Sammanfattning 160 K apitel 7

Den nordiska välfärdsmodellen 161

Den nordiska modellens ursprung 162 Det nordiska välfärdsmodellbegreppet 167 Den nordiska välfärdsmodellens kännetecken 169 Den nordiska välfärdsmodellens utmaningar 176 Sammanfattning 181

4

978-91-44-08669-9_book.indd 4

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-27 15.50

Innehåll K apitel 8

Socialpolitikens utfall 183

Om att mäta socialpolitikens utfall 183 Välbefinnandet i de nordiska länderna 188 Sammanfattning 211 K apitel 9

Socialpolitikens kris 213

Kritiken mot socialpolitiken 213 Välfärdsstatens förändringar 219 Välfärdsstatens utmaningar 223 Faktorer som minskar statens förmåga att bedriva socialpolitik 230 Politiska och ideologiska utmaningar 237 Sammanfattning 245 K apitel 10

Socialpolitikens framtid 247

Välbefinnande utan stat? 248 Välbefinnande utan kapitalism? 252 Välbefinnande genom stat och globalisering? 257 Sammanfattning 268

Litteratur 269 Sakregister 289

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 5

5

2013-05-27 15.50

978-91-44-08669-9_book.indd 6

2013-05-27 15.50

Förord

Du har i din hand en lärobok i ämnet socialpolitik. Anledningen till att skriva denna bok är tudelad. Dels har det länge saknats en lärobok på svenska om nordisk socialpolitik, dels hoppas jag att jag har något intressant att berätta om detta ämne, eftersom jag har undervisat i ämnet socialpolitik på olika stadier inom det finländska utbildningssystemet i över tjugo år. Under denna tid har samhället vi lever i men även välfärdssystemet förändrats en hel del.

Det har skett stora förändringar i ekonomin genom att vi har fått en allt mer globaliserad och avreglerad världsekonomi. Socialt sett har familjeinstitutionen blivit allt mer heterogen samtidigt som befolkningen åldras i rask takt och arbetsmarknaden förändras i riktning mot korttidsjobb och allt osäkrare anställningsförhållanden.

Dessa förändringar har medfört vissa utmaningar för de nordiska välfärdsstaterna som ju byggdes upp i en ganska annorlunda tid jämfört med den vi nu lever i. Förändringarna har gjort att regeringar runtom i världen tvingats reformera sina välfärdssystem för att hålla de sociala utgifterna under kontroll och säkerställa välfärdsstatens finansiering. Samtidigt har det även skett en viss tyngdpunktsförskjutning i hur välfärdsstatens mission uppfattas. Denna förskjutning har många spår, men vi kan åtminstone urskilja två tydliga strömfåror. Å ena sidan har vi en marknadspositiv strömfåra som bland annat får sin näring från det nyliberala eller nykonservativa idélägret och som har gjort att privatiseringar av offentlig välfärdsproduktion har blivit legio i de flesta nordiska länder. Denna utveckling har kallats för olika saker: nyliberalism, New Public Management, marknadsfundamentalism – för att nämna några exempel. Å andra sidan sker en förskjutning från fördelningsfrågor som har med ”här-och-nu”-fördelning att göra till förmån för frågor om hur vi © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 7

7

2013-05-27 15.50

Förord

fördelar inkomster och kapaciteter över livsloppet. Ett synligt tecken på detta är att fokus för den nordiska, men även den europeiska, diskursen om välfärdsstaten under senare år har kommit att handla allt mer om investeringar i sådant som betalar tillbaka sig i framtiden. Exempel på detta är investeringar i humankapital, investeringar i forskning och innovationsverksamhet och sist men inte minst investeringar i familjer och barn. Samtidigt har en av grunddeviserna för den klassiska socialdemokratiska välfärdsstaten, det sociala jämlikhetssträvandet, ersatts med devisen om den möjliggörande välfärdsstaten.

Idén till denna bok uppstod för något år sedan i samband med att jag skrev föreläsningsunderlag för den introduktionskurs i socialpolitik som jag håller varje år för nyintagna universitetsstuderande. Det som fick mig att fundera över möjligheterna att skriva en lärobok i detta ämne, ett ämne som inte alls är lika välkänt i övriga Norden som i Finland, var att det under flera år saknats en lärobok på svenska i ämnet som går att använda på universitets­ nivå. Eftersom jag ändå höll på att skriva text som skulle introducera ämnet för nya studerande, bestämde jag mig att göra det hela till en bok.

I Finland utgör socialpolitiken en akademisk disciplin, ett ämne som kan studeras vid universitet. Detta gör Finland unikt i nordiskt hänseende.

Socialpolitik är ett mycket spännande ämne eftersom det handlar om det mänskliga välbefinnandet och hur välfärdsstaten med sina sociala trygghetssystem främjar (eller motverkar) detta. Dessutom är socialpolitiken alltid aktuell. Oberoende av hur samhället eller världen ser ut eller vad som händer, kommer det mänskliga välbefinnandet alltid att spela en central roll. Det som händer i världen i dag, globaliseringen, tredje världens fattigdom, klimat­ förändringen för att ta några exempel, gör inte denna aktualitet mindre, snarare tvärtom.

Vissa ser kanske skeptiskt på socialpolitikens mission i dagens värld.

Välfärdsstaten och socialpolitiken har till exempel fått utstå mycket kritik.

Detta till trots vill jag hävda att socialpolitiken definitivt inte har förlorat sin roll; i själva verket har den kanske aldrig varit så aktuell som just i dag. Saken är bara den att fokus för de socialpolitiska stridsfrågorna till stor del har flyttats från den nationella nivån till en transnationell nivå och att utmaningarna därmed har förändrats. I stället för frågor om social trygghet i en nationell kontext, handlar dagens och morgondagens socialpolitik om globala rättvisefrågor, miljöfrågor samt frågor om hur de globala finanskrafterna kan tämjas 8

978-91-44-08669-9_book.indd 8

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-27 15.50

Förord

så att kapitalismen återigen kan fås att spela i samma lag som demokratiskt valda regeringar.

Syftet med denna introduktionsbok i socialpolitik är att visa på den enorma spännvidden i socialpolitik som ett universitetsämne och som en politisk verksamhet. Målgruppen för boken är i första hand förstaårs­ studenter inom socialvetenskapliga universitets- och högskoleutbildningar i Norden samt övriga intresserade av socialpolitiska frågor. Boken kan med fördel användas såväl inom exempelvis sociologiundervisningen som inom socialarbetarutbildningen i Norden.

Som läsare undrar du kanske varför jag använder begreppet ”socialpolitik” i stället för begrepp som till exempel ”välfärdspolitik” eller ”välfärdsstat”? Anledningarna är egentligen två. För det första är begreppet socialpolitik mer etablerat i Finland än i de övriga nordiska länderna, både som universitetsämne och som politisk verksamhet, även om begreppet ”samhällspolitik” blivit allt vanligare som en synonym till socialpolitik.

Socialpolitikens starka ställning i Finland har till stor del historiska orsaker, Finland är ju till exempel det enda nordiska land som genomlevt ett inbördeskrig i modern tid. Detta har gjort att socialpolitiken har kommit att ses som en central del av det finska nationsbygget, något som även har kommit att prägla min egen förståelse och ordanvändning eftersom jag själv är en produkt av detta system. Den andra anledningen till att jag använder begreppet socialpolitik, är att jag anser det vara mer historiskt genuint än andra, mer moderna begrepp såsom välfärdsstaten.

Jag vill till slut tacka några av de personer som varit till stor hjälp för mig när jag skrev denna bok. Först och främst min förläggare Ann Wirsén Meurling trodde på min idé från början. Ett tack också till alla andra inom förlaget som på ett eller annat sätt hjälpt mig. Förlaget Studentlitteratur ska också ha ett stort tack för att ha publicerat denna bok. Till min kollega och vän, professor Gunborg Jakobsson, vill jag också rikta ett alldeles speciellt tack för att hon trodde på mig, läste olika manusversioner och stöttade mitt skrivande på olika sätt. Sist men inte minst vill jag tacka min familj som funnits där för mig under hela resans gång.

Oxford, England, den 7 april 2013 Mikael Nygård

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 9

9

2013-05-27 15.50

978-91-44-08669-9_book.indd 10

2013-05-27 15.50

Kapitel 3

Socialpolitikens nyckelbegrepp

I detta kapitel presenteras några av socialpolitikens mest centrala begrepp, socialpolitikens så kallade nyckelbegrepp. Begreppet socialpolitik har vi redan behandlat i inledningskapitlet, vilket innebär att vi inte tar upp det här. De begrepp som behandlas i detta kapitel fungerar som nycklar till förståelsen av socialpolitikens teoretiska kärna. Detta gör att begrepp som välfärd och välbefinnande, sociala rättigheter och social rättvisa får en alldeles central ställning. Presentationen har också rent praktiska skäl. Det är viktigt att känna till innebörden i dessa nyckelbegrepp med tanke på studier i ämnet socialpolitik eller närliggande ämnen som socialt arbete och sociologi.

Välfärd I inledningskapitlet konstaterade vi att socialpolitikens målsättning är att främja det mänskliga välbefinnandet. Vi konstaterade även att begreppet välbefinnande kan ses som ett mer gångbart begrepp än välfärdsbegreppet, eftersom det fångar upp fler aspekter av det som vi föreställer oss är ett ”gott liv” för människan.

Inte desto mindre har välfärdsbegreppet haft en mycket central ställning inom den socialpolitiska forskningen och har det delvis än i dag. Den lexikaliska betydelsen av välfärd (eng. welfare) är ungefär lycka, välgång eller social och ekonomisk trygghet. Detta innebär att välfärd i princip handlar om hur bra vi som enskilda medborgare har det och hur tillfredsställda vi är med våra liv. När vi använder välfärdsbegreppet inom socialpolitiken avser vi dock ofta den sociala välfärden, det vill säga hur bra folk i allmänhet har det i ett land. Vad vi då tänker på är till exempel sådana sociala och ekonomiska arrangemang som tillfredsställer befolkningens ekonomiska och © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 55

55

2013-05-27 15.51

3 Socialpolitikens nyckelbegrepp

sociala grundbehov, till exempel inkomster, tillgång till drägliga bostäder, arbete, hälsa, fritidssysselsättningar eller utbildning. Välfärdsforskningen har därmed i första hand handlat om att mäta levnadsstandardens eller olika resursers nivå och fördelning mellan grupper för att det ska vara möjligt för samhället att korrigera skillnader eller problem i samband med den sociala välfärden. Ett exempel på detta är det nordiska välfärdssystemets sätt att definiera vad som ska anses som en individs eller ett hushålls grundläggande behov. Dessa bedömningar utgår vanligen både från objektiva kriterier författade av expertis och politiker och definierar vanligen sådana behov i form av en minimiutkomst. Visserligen bygger socialarbetarnas beslut alltid på en individuell prövning av en hjälpsökandes situation, men den samhälleliga normen om vad en människas grundläggande behov anses vara kvarstår.

Detta för oss in på en viktig fråga när det gäller den sociala välfärden.

Hur ska vi egentligen avgöra vad som ska betraktas som välfärd och inte?

Här kommer vi till två av välfärdsforskningens två viktigaste distinktioner.

Den första handlar om huruvida vi ska bedöma välfärd på basis av objektiva kriterier eller om vi i stället ska basera oss på individens subjektiva bedömningar? Medan det första angreppssättet vanligen utgår från de bedömningar som socialpolitisk expertis gör eller från politiska bedömningar, utgår det senare angreppssättet från individerna själva. Det säger sig självt att dessa två inte alla gånger behöver sammanfalla. Medan de objektiva kriterierna utgår från samhälleliga eller politiska målsättningar och värderingar, beror individens upplevelse av välfärd på dennes faktiska levnadsförhållanden men även dennes anspråksnivå. Sålunda kan två personer med snarlika levnads­ förhållanden uppleva sin välfärd som olika ifall deras anspråksnivåer skiljer sig från varandra.

Den andra distinktionen inom välfärdsforskningen har handlat om huruvida välfärd ska definieras utgående från behov eller utgående från resurser. Medan den förra traditionen utgår från i hur hög grad människans olika behovs uppfylls, handlar den senare i stället om människans resurser och huruvida hon är utrustad med tillräckligt med resurser för att kunna leva det liv som hon vill leva. Distinktionen mellan ett resursperspektiv och ett behovsperspektiv har därmed varit central inom den nordiska välfärdsforskningen.

Den resursbaserade välfärdsforskningen tog sitt avstamp i Förenta Nationernas försök att på 1950-talet utveckla metoder för att mäta välfärd 56

978-91-44-08669-9_book.indd 56

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-27 15.51

3 Socialpolitikens nyckelbegrepp

på makro­nivå, men byggde även mycket på den brittiska socialpolitiska forskningen där forskare som Richard Titmuss (1968) definierade välfärd i termer av de resurser som en individ förfogade över. Dessa resurser kunde till exempel handla om såväl de inkomster, den utbildning som den fysiska och psykiska kapacitet som en människa hade. Denna forskningstradition kom att få en stark representation i Norden genom den så kallade levnads­ nivåforskningen. Denna forskningstradition kom under 1960-, 1970- och 1980-talen att bli en viktig del av den skandinaviska välfärdsmodellens ambition att mäta befolkningens levnadsnivå, det vill säga hur bra människor hade det och därmed även hur effektivt välfärdsstaten kunde ställa livet till rätta (Erikson & Uusitalo 1987). Denna typ av välfärdsforskning kom därmed att fokusera närmast på objektivt observerbara och kvantitativt mätbara välfärdsskillnader i termer av levnadsnivå eller levnadsstandard i stället för subjektiva eller kvalitativa aspekter av välfärden.

Bland de mer namnkunniga förespråkarna för denna typ av välfärdsforskning finner vi som sagt Richard Titmuss (1968) och den svenske forskaren Sten Johansson (1970). Enligt Johansson består välfärd av de resurser som människan förfogar över, såsom hälsa, utbildning, ekonomiska och politiska resurser, bostadsförhållanden, sysselsättning och arbetsförhållanden, familje- och uppväxtförhållanden, kostvanor samt fritidsaktiviteter.

För Johansson och andra forskare inom levnadsnivåforskningen var dessa resurser avgörande för hur människan som ett subjekt kan kontrollera och medvetet påverka sina livsvillkor. Resurser kan med andra ord ses som ett instrument med vilket individen kan tillfredsställa behov, delta i samhället eller konsumera nyttigheter i enlighet med sina individuella preferenser och anspråksnivåer. Kort sagt: ju mer resurser som står till människans för­ fogande, desto lättare är det att uppnå välfärd.

Enligt det andra forskningsperspektivet, behovsperspektivet, handlar inte välfärd om vilka resurser människan har utan i vilken mån hennes behov tillgodoses. En av de mest kända forskarna på detta område i Norden är den finlandssvenske forskaren Erik Allardt (1975). Den välfärdsteori som han lanserade på 1970-talet kan ses som en kombination av den traditionella levnads­ nivå­forskningen och den typ av livskvalitetsforskning som på 1970-talet höll på att växa fram internationellt, med forskare som till exempel Angus Campbell med kolleger (1976) i spetsen. Medan levnadsnivå­forskningen fokuserade i första hand på objektivt mätbara välfärdsaspekter och därmed © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 57

57

2013-05-27 15.51

3 Socialpolitikens nyckelbegrepp

fick en närmast kvantitativ karaktär, riktade livskvalitetsforskarna – under influens från sociologin och socialpsykologin – uppmärksamheten mer på hur de subjektiva upplevelserna av välfärd såg ut. Erik Allardt kan ses som en nordisk representant för denna typ av forskningsinriktning genom att han kombinerade ett resursmässigt synsätt på välfärd med ett behovs­ relaterat sådant.

Enligt Allardt består välfärden både av materiella komponenter och av immateriella sådana, till exempel behöver vi alla näring, någonstans att bo eller försörjning för att vi ska kunna tala om välfärd. Men samtidigt ter sig ett sådant liv som futtigt ifall vi inte har sociala kontakter, vänskapsband eller någon att älska. I enlighet med den maslowska behovspyramiden (Maslow 1954) utgick Allardt från att de basala behoven bör vara tillfredsställda innan sekundära behov som till exempel vänskapsband kan uppfyllas.

Med utgångspunkt i detta indelade Allardt välfärden i tre dimensioner.

Den första dimensionen (”Att ha”) kallade han levnadsnivå eftersom det här i första hand handlade om tillfredsställelsen av såväl materiella som immateriella grundbehov såsom inkomst, bostadsstandard, sysselsättning, hälsa och utbildning. Den andra dimensionen (”Att älska”) kallade Allardt gemenskapsdimensionen eftersom den handlade om människans sociala behov såsom familjegemenskap, vänskapsband, grannskapsrelationer och andra typer av social sammanhållning. Den tredje dimensionen av välfärd (”Att vara”) är självförverkligandet med vilket avses människans sökande efter meningsfullhet och självförverkligande. Till denna tredje dimension hörde enligt Allardt bland annat personligt anseende, känslan av oersättlighet, politiska resurser och intressanta fritidssysselsättningar.

Trots att Allardts välfärdsteori fick en viktig betydelse för den nordiska välfärdsforskningen, kom den aldrig att etableras internationellt. Detta kan tänkas ha haft att göra med att den fortsatta livskvalitetsforskningen kom att förgrenas i en del som betonade livskvalitet i termer av subjektivt upplevt välbefinnande, mätt till exempel genom frågor om huruvida man känner sig lycklig eller tillfreds med sitt liv, samt en andra del som fokuserade på livskvalitet i termer av mänskliga behov. Ett av de mest kända bidragen på det senare området är Len Doyals och Ian Goughs bok A Theory of Human Need (1991) som förenar behovsteorin med mätningar av det mänskliga välbefinnandets förutsättningar på en makronivå.

58

978-91-44-08669-9_book.indd 58

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-27 15.51

3 Socialpolitikens nyckelbegrepp

Välbefinnande Begreppet välbefinnande (eng. wellbeing) ligger väldigt nära och kan till och med sägas vara synonymt med begrepp som välfärd, livskvalitet, livstillfredsställelse eller lycka. Under de senaste decennierna har välbefinnande­ begreppet blivit allt mer etablerat vart eftersom forskare har velat uppnå ett mer holistiskt begrepp med vilket det är möjligt att mäta utvecklingen i mänsklig termer, inte bara i den rika västvärlden utan även globalt (till exempel Halleröd & Seldén 2011; Saari 2011; McGillray & Clarke 2006; Gasper 2004). Det verkar därmed bli allt vanligare att forskare använder välbefinnande­begreppet som ett slags paraplybegrepp och att de fyller detta med olika delkomponenter såsom exempelvis hälsa, ekonomiska och materiella resurser, funktionsförmåga och personlig autonomi, utbildning, social delaktighet, sociala nätverk och meningsfullhet i tillvaron.

Enligt forskaren Des Gasper (2004) avser begreppet mänskligt välbefinnande ett tillstånd av objektiv och subjektiv hälsa som påverkas av olika fysiska, psykologiska, materiella och sociala faktorer runtom individen.

Gasper ger här hälsan en ganska bred innebörd och det diskuteras ofta huruvida välbefinnande är en form av hälsa eller om hälsan däremot är en förutsättning för mänskligt välbefinnande. Enligt FN:s hälsoorganisation WHO avses med hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom eller handikapp.

Hälsobegreppet innefattar enligt Brülde och Tengland (2003) tre viktiga aspekter där den första framställer hälsa som en klinisk status som innebär frånvaro av sjukdom, den andra definierar hälsa i termer av fysisk funktionsförmåga och den tredje ser hälsan som en subjektiv upplevelse av välbefinnande. Bland välbefinnandeforskare torde det vanligaste vara att hälsan ses som en delkomponent av välbefinnande och inte tvärtom. Till exempel Len Doyals och Ian Goughs (1991) behovsteori är ett bra exempel på detta. Enligt dessa två forskare ses en människas hälsa vid sidan av hennes personliga autonomi och livskontroll som de viktigaste determinanterna för välbefinnande.

Enligt ledande lyckoforskare såsom holländaren Ruut Veenhoven (2006) är begreppet mänskligt välbefinnande att föredra framför andra, mer klassiska, begrepp som till exempel välfärd. Detta eftersom det fångar upp fler dimensioner av det ”goda livet” och därmed ger en bättre och mer över­ © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 59

59

2013-05-27 15.51

3 Socialpolitikens nyckelbegrepp

gripande bild av hur människor mår och upplever sina liv. Veenhoven betonar dock främst det subjektiva välbefinnandet framför direkta mätningar av materiellt välbefinnande, även om hans utgångspunkt är att båda dessa är viktiga och tillsammans bestämmer hur tillfreds en människa säger sig vara med livet. Sålunda spelar faktorer som materiella resurser, hälsa, sociala relationer, funktionsförmåga och psykologiska faktorer alla en viktig roll för den helhet som kan kallas subjektivt välbefinnande.

Det ska dock påpekas att denna typ av välbefinnandeforskning har fått utstå en del kritik eftersom dess resultat inte ansetts vara jämförbara. Till exempel har nobelpristagaren Amartya Sen (2009) hävdat att dylika ansatser missar problemet med välbefinnandets relativitet, med vilket avses att subjektiva skattningar av välbefinnande eller hälsa tenderar att påverkas av kontextuella förutsättningar. Detta har bland annat lett till att jämförelser av materiella förutsättningar för mänskligt välbefinnande utgående från individuella upplevelser av välbefinnande ibland visat överraskande resultat.

Vi ska återkomma till dessa frågor i kapitel fem, eftersom de är centrala inom den socialpolitiska forskningen. Vi kan dock här konstatera att det saknas en allmänt vedertagen uppfattning om vari det mänskliga väl­ befinnandet består, och att forskare använder detta begrepp på olika sätt.

En allmän trend har dock varit att det blir allt vanligare att se välbefinnandet som ett paraplybegrepp som inbegriper andra begrepp såsom exempelvis hälsa, resurser, sociala kontakter, meningsfullhet, lycka och livskvalitet. Vi kan således kanske definiera välbefinnande som en form av livstillfreds­ ställelse som påverkas av både en människas behov och hennes resurser samt hennes kapacitet att utifrån detta skapa ett meningsfullt liv.

Välfärdsstat Välfärdsstaten är ett centralt begrepp inom den socialpolitiska litteraturen och avser närmast en stat som kombinerar ett kollektivt ansvar för medborgarnas sociala välfärd med en omfattande demokrati samt en viss nivå av levnadsstandard. Samtidigt är det här fråga om ett ganska otydligt begrepp som snarare blivit populärt för sina positiva undertoner än för sin vetenskapliga exakthet. Detta har gjort att begrepp som exempelvis välfärdssamhälle eller välfärdsregim ofta har använts som synonymer till välfärdsstaten.

60

978-91-44-08669-9_book.indd 60

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-27 15.51

3 Socialpolitikens nyckelbegrepp

Enligt Gösta Esping-Andersen (1990 s. 18–21) representerar välfärdsstaten den institutionella organiseringen av samhällets kollektiva riskhantering, vilket i praktiken innebär olika sociala försäkringsprogram och sociala tjänste­system i statens eller den offentliga sektorns regi. Begreppet välfärdsstat är dock mer omfattande än själva socialpolitiken, eftersom välfärdsstaten även förutom ett välfungerande socialtrygghetssystem antas innefatta en viss nivå av ekonomisk framgång, levnadsstandard, jämlikhet, samhällelig stabilitet och demokrati. Hur ska vi då veta vilka parametrar som ska användas för att mäta graden av ”välfärdsstatlighet”?

Enligt den brittiske forskaren John Veit-Wilson (2000) saknas det en allmänt vedertagen definition av en välfärdsstat liksom det saknas kriterier för hur olika stater kan kategoriseras i detta hänseende. Detta har gjort att begreppet välfärdsstat har blivit någonting av ett ”hokus pokus”-begrepp som egentligen saknar vetenskaplig betydelse och som gjort att den komparativa välfärdsstatsforskningen kan sägas ha behäftats med en viss grad av godtycklighet. Det har dock gjorts åtskilliga försök att bringa ordning i denna fråga, liksom forskare har utvecklat nya och mer sensitiva metoder för att jämföra välfärdsstater (se till exempel Vis 2010; Van Gerven 2008).

Ett försök att skapa en definition av en välfärdsstat har gjorts av Asa Briggs (1961, citerad i Cousins 2005 s. 4–5). Enligt Briggs kännetecknas välfärdsstaten av att statsmakten medvetet används för att reglera marknadskrafterna i åtminstone tre avseenden: • att garantera minimiutkomst åt individer och familjer oberoende av

värdet på deras arbetskraft eller förmögenhet

• att skapa trygghet genom att reglera sociala risker som hotar

individen eller familjen

• att tillförsäkra medborgarna vissa grundläggande tjänster

oberoende av status eller klass.

Briggs modell brukar ofta användas som en grov måttstock för graden av ”välfärdsstatlighet” men är likväl problematisk eftersom den i sig själv symboliserar ett typiskt västerländskt tankesätt och därmed avspeglar givna manifesta eller latenta kulturella utgångspunkter och värderingar. Det gör att den är föga användbar i ett större sammanhang, till exempel om vi vill kunna förstå hur de asiatiska välfärdssystemen är uppbyggda. En som på­pekat detta © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 61

61

2013-05-27 15.51

3 Socialpolitikens nyckelbegrepp

problem är till exempel James Midgley (2004). Enligt Midgley har den komparativa socialpolitiska forskningen ofta varit allt för väst­centrerad för att kunna förstå hur människors välbefinnande eller de kollektiva riskhanteringssystemen är beskaffade i andra delar av världen.

En inflytelserik strömfåra i den komparativa välfärdsstatsforskningen utgörs av den så kallade regimforskningen som ofta har handlat om att jämföra olika välfärdsstatliga system med hjälp av olika välfärdstypologier eller aggregerad socioekonomisk statistik. Även på detta område var engels­ mannen Richard Titmuss en föregångare, men den som kanske är mest känd torde likväl vara dansken Gøsta Esping-Andersen med sina berömda välfärdsregimer (Esping-Andersen 1990).

Esping-Andersen skiljde mellan tre välfärdsregimer, med vilket han menade tre olika huvudtyper av institutionella arrangemang för den sociala riskhanteringen och socialpolitiken. De indelningskategorier han utgick från var vilken typ av sociala rättigheter dessa regimer gav sina invånare samt vilken typ av socialt utfall regimerna gav upphov till. Dessa regimer var för det första den liberala välfärdsregimen, med vilken han avsåg till exempel den brittiska eller amerikanska modellen. Det typiska för denna regim är enligt Esping-Andersen att statens välfärdspolitiska roll är begränsad medan marknaden spelar en betydligt större roll. Detta gör att det finns stora skillnader mellan olika grupper och att ojämlikheten är hög. Den andra regimtypen var den konservativa välfärdsregimen med länder som Tyskland, Frankrike eller Italien som exempel. Det kännetecknande för dessa länders välfärdssystem är att statens ansvar för välfärden är omfattande och de sociala rättigheterna generösa men att dessa riktar sig närmast till den aktiva delen av befolkningen, det vill säga de som befinner sig i arbetslivet. Den tredje regimtypen, den socialdemokratiska välfärdsregimen, handlar enligt Esping-Andersen om de skandinaviska länderna med sina omfattande och relativt generösa välfärdssystem.

Denna teori om välfärdsstaten och dess olika skepnader har haft ett stort inflytande på välfärdsstatsforskningen men har även kritiserats en del. En anledning till detta är att den främst tagit hänsyn till skillnader mellan länders socialförsäkringssystem men inte deras välfärdstjänste­system. Likaså har modellen kritiserats för att vara allt för förenklad, statisk och väst­ centrerad samt för att den inte beaktat kvinnornas många gånger avvikande situation i tillräckligt stor utsträckning (Johansson 2008). Det har därför 62

978-91-44-08669-9_book.indd 62

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-05-27 15.51

3 Socialpolitikens nyckelbegrepp

på senare tid presenterats en rad alternativa teorier som bland annat strävat efter att fånga upp den globala variationen i välfärdsstatlighet (till exempel Wood & Gough 2006).

Medborgarskap Medborgarskap är ett annat centralt begrepp inom den socialpolitiska teorin och som har haft en stor betydelse för hur de sociala rättigheterna fördelats.

Enligt Håkan Johansson (2008) är medborgarskapet intimt sammankopplat med nationsbegreppet och definierar de rättigheter och skyldigheter som en medborgare i ett visst land har.

Enligt den brittiske sociologen Thomas H. Marshall (1981) utvecklades det moderna medborgarskapet i västvärldens samhällen i vågor med de civila rättigheterna på 1700-talet, de politiska rättigheterna på 1800-talet och slutligen de sociala rättigheterna på 1900-talet. Till de civila rättigheterna räknade Marshall individuella rättigheter och friheter såsom exempelvis yttrandefrihet eller rätten att äga egendom. Med politiska rättigheter avsåg han närmast rätten att få rösta i val eller att fungera som medlem i politiska partier. De sociala rättigheterna, slutligen, såg Marshall som ett slags symbol för den moderna välfärdsstaten, eftersom de innebar att medborgarna i ett land kunde förlita sig på att staten tillhandahöll en viss social minimitrygghet genom till exempel universella socialförsäkringssystem.

Marshall såg till exempel de brittiska välfärdsreformerna efter andra världskriget som ett praktexempel på det universella sociala medborgar­ skapet, eftersom det garanterade alla brittiska medborgare ett minimiskydd i fråga om olika sociala risker såsom sjukdom, ålderdom eller arbetslöshet.

Detta sociala medborgarskap kan därmed ses som ett slags ömsesidig för­ bindelse mellan individen och staten, där staten å sin sida åtar sig skyldigheten att garantera medborgaren ett socialt grundskydd, medan medborgaren å sin sida är skyldig att betala skatt, att arbeta samt fullgöra en rad andra medborgerliga plikter. Även om den tid under vilken Marshall skrev om det sociala medborgarskapet för länge sedan har flytt, har denna idé fortsatt att spela en viktig roll för välfärdsstaten, inte minst i de nordiska länderna där idén kanske drevs längst och där resultatet blev en mycket omfattande välfärdsstat med individuella sociala rättigheter.

Samtidigt har själva fundamentet för det sociala medborgarskapets idé, © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-08669-9_book.indd 63

63

2013-05-27 15.51

Socialpolitik i Norden En introduktion Socialpolitik i Norden är en introduktion till socialpolitik både som akademiskt ämne och som samhällelig verksamhet. Välfärdsstaten har under de senaste decennierna konfronterats med en rad olika utmaningar som bland annat har lett till förändringar i de sociala trygghetssystemen och annorlunda synsätt på statens roll för den sociala välfärden.

Bokens kapitel behandlar socialpolitiken och den nordiska välfärds­ staten utifrån olika synvinklar. Inledningsvis behandlas socialpolitikens väsen, uppkomst och utveckling. Sedan diskuteras socialpolitikens koppling till det mänskliga välbefinnandet samt de politiska och insti­ tutionella särlösningar som kännetecknat de nordiska ländernas väl­ färdssystem. Avslutningsvis behandlas socialpolitikens effektivitet med avseende på det mänskliga välbefinnandet, men även välfärdsstatens utmaningar och framtidsutsikter.

Mikael Nygård | Socialpolitik i Norden

Mikael Nygård, pol.dr och docent, är lektor i socialpolitik på social­ vetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Han har en bred erfarenhet av undervisning och har tidigare publicerat artiklar och böcker om bland annat välfärdsstatens förändring.

Socialpolitik i norden En introduktion

Socialpolitik i Norden vänder sig i första hand till studerande inom social­ vetenskapliga universitets- och högskoleutbildningar, exempelvis socio­ logi, statsvetenskap eller socialt arbete, men kan samtidigt läsas av alla som är intresserade av frågor i anslutning till sociala rättvisefrågor, mänskligt välbefinnande samt den nordiska välfärdsstaten.

Art.nr 37219

Mikael Nygård

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08669-9_01_cove4.indd 1

2013-05-27 15.27