Reflex 123 omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhĂ€lls kunskap. InnehĂ„llsförteckningen har ett förslag till uppdelning mellan de olika kurserna. Reflex 123 förklarar utförligt olika samhĂ€llsÂvetenskapliga begrepp och företeelser och sĂ€tter in dem i sitt samman hang sĂ„ att verkligheten blir mer begriplig. Olika sam hĂ€llsÂvetenskapliga modeller och teorier introduceras. Reflex 123 Ă€r ett inspirerande och flexibelt lĂ€romedel. Varje kapitel innehĂ„ller engagerande case och debatt rutor som inbjuder till diskussion, reflektion och stĂ€llningstagande. Kapitlen avslutas med ett uppslag arbetsuppgifter: frĂ„gor till texten, analysuppgifter, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.
123
Reflex 123 finns Àven som digitalt lÀromedel.
123
Hans Almgren, Stefan Höjelid, Erik Nilsson och Anna Furevik Ă€r författare till Ref lex 123. Alla fyra har mĂ„ngĂ„rig erfarenhet frĂ„n undervisning pĂ„ gymnasieskola eller folkhögskola â Hans i Arboga, Stefan i VĂ€xjö, Erik i Söderköping och Anna i Stockholm.
ISBN 978-91-40-69558-1
9
789140 695581
ALMGR ENâHĂJELIDâNILSSONâFUR EV IK
Reflex hÀrstammar frÄn ett latinskt ord som betyder Äterspegling, eftertanke, fundering. VÄr ambition Àr att spegla samhÀllet och inspirera till eftertanke.
123
S A M H Ă L L S K U N S K A P F Ă R G Y M N A S I E S KO L A N
HANS ALMGREN S T E FA N H Ă J E L I D ERIK NILSSON ANNA FUREVIK
6
ATT STUDERA SAMHĂLLSKUNSKAP
12
14 ĂMNETS SYFTE 14 Kunskaper om samhĂ€llet 14 FörmĂ„gor 15 ATT KUNNA UNDERSĂKA SAMHĂLLET 15 Formulera frĂ„gestĂ€llning 16 VĂ€lja metod och material 16 Att anvĂ€nda kĂ€llkritik 18 Att analysera en text 19 Bearbetning och analys 21 Case: Kan man lita pĂ„ internet?
KURS 3
GENUSTEORI Genus och makt Inte bara kvinna eller man En del av vĂ„r identitet Genus och sexualitet JĂMSTĂLLDHET JĂ€mstĂ€lldhetspolitiken vĂ€xer fram Sveriges jĂ€mstĂ€lldhetspolitiska mĂ„l FEMINISMER Feminismens gemensamma kĂ€rna Likhet eller sĂ€rart? Feministiska inriktningar GENUS, JĂMSTĂLLDHET OCH FEMINISM â EN SAMMANFATTNING 75 Case: RUT-avdraget: KvinnofĂ€lla eller jĂ€mstĂ€lldhetsreform? 76 Arbetsuppgifter 64 65 66 67 68 69 69 70 71 71 71 72 74
VAD KĂNNETECKNAR EN VETENSKAPLIG STUDIE? 26 ProblemstĂ€llningar 26 Vad Ă€r en teori? 28 FörförstĂ„else 29 Positivism eller hermeneutik? 33 VAD ĂR KUNSKAP? 34 Relativitetsproblemet 35 Paradigm och paradigmskifte 37 DET VETENSKAPLIGA STUDIET AV SAMHĂLLET 37 Statsvetenskap â det vetenskapliga studiet av politik 38 Sociologi â att förstĂ„ sociala fakta och socialt handlande 40 Case: Att analysera beslutsfattande 42 Arbetsuppgifter
KURS 2
INDIVID OCH IDENTITET
45 KATEGORIER, RELATIONER OCH MAKT 46 NATIONALITET 48 ETNICITET 48 Det mĂ„ngkulturella Sverige 52 KLASS 52 Klass, socialgrupp och socioekonomisk indelning 53 KlassamhĂ€lle idag? 55 KĂN 57 Kön, genus och genusforskning 57 ATT ARBETA FĂR LIKA RĂTTIGHETER OCH MĂJLIGHETER 58 Diskrimineringslagen och Diskriminerings ombudsmannen 59 Case: Flyktingarna och vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€llet â rĂ€ddning eller hot? 60 Arbetsuppgifter
MĂNNISKAN, MAKTEN OCH SAMHĂLLET
78
44
VETENSKAPSTEORI
22 24
HAN, HON OCH HEN
62
KOLONIALISMEN Hur pĂ„verkades kolonierna av kolonialismen? Kolonialismens följder efter frigörelsen Edward Said och orientalismen NATIONALISMEN Utvecklingen i Egypten Nationalismens betydelse RELIGIONENS ROLL Religion och samhĂ€lle MĂNSKLIGA RĂTTIGHETER Utvecklingen av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter Case: MĂ€nskliga rĂ€ttigheter och vĂ€sterlĂ€ndska vĂ€rderingar 94 JĂMSTĂLLDHET OCH POLITIK 95 LĂ„ngt till jĂ€mstĂ€lldhet? 97 SOPHIAS MĂJLIGHETER â OCH ANDRAS? 97 Aktör och struktur, vad betyder mest? 100 Arbetsuppgifter 80 80 81 83 84 84 84 87 88 91 91 92
InnehÄll
ETT HĂ LLBART SAMHĂLLE
102
104 HĂ LLBARA UTVECKLINGSMĂ L 105 RĂCKER VĂ R JORD TILL? 106 HOTEN MOT MILJĂN 106 Den förstĂ€rkta vĂ€xthuseffekten 107 VAD KAN VI GĂRA? 108 Vad görs globalt? 109 Vad gör EU? 110 Case: ... betala för grannarnas brakmiddag? 111 Vad gör vi i Sverige? 112 Hur ser framtiden ut? 113 Vad kan du göra? 114 Arbetsuppgifter
MEDIER OCH SAMHĂLLE
116
118 MEDIER OCH DEMOKRATI 120 KOMMUNIKATION I MEDIERNA 120 Kommunikationsmodellen 121 Opinionsbildning 122 Upplysning eller pĂ„verkan 123 PRESS, RADIO OCH TV 123 Dagspress 125 Radio och tv 128 SVENSKARNA, INTERNET OCH SOCIALA MEDIER 128 Nyheter pĂ„ nĂ€tet 129 Filterbubblan 130 Kritik mot internet och sociala medier 132 MAKT OCH MEDIER 133 Makten över innehĂ„llet 136 REGLER OCH FĂRUTSĂTTNINGAR FĂR SVENSKA MEDIER 136 Tryckfrihet 137 Yttrandefrihetsgrundlagen 138 Case: Ska opartisk utrikesjournalistik gĂ€lla i public service? 139 Publicistiska regler 140 Internet â en utmaning mot publicistiska regler 142 Arbetsuppgifter
DEMOKRATI OCH DIKTATUR
144
145 146 148 148 149 150 151 152
DEMOKRATINS REGELBOK Direktdemokrati och indirekt demokrati Vilken form av demokrati Ă€r bĂ€st? Ăr demokratin hotad? MĂNSKLIGA FRI- OCH RĂTTIGHETER Civil olydnad â brott eller solidaritet? De mĂ€nskliga rĂ€ttigheternas historia FN:s deklaration om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna 154 FN:s barnkonvention 154 âDe mĂ€nskliga rĂ€ttigheternas vakthundarâ 155 VAD ĂR DIKTATUR? 156 Case: Simundervisning och de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna 158 Olika slags diktaturer 159 Politiska ofriheter 159 Brist pĂ„ fri opinionsbildning 160 Bristande fri- och rĂ€ttigheter 161 Varför demokrati och inte diktatur? 162 POLITISKA IDEOLOGIER 162 Konservatism 163 Liberalism 164 Socialism 164 Fascism och nazism 165 Feminism 165 Ekologism 165 Nationalism 166 SVERIGES POLITISKA PARTIER 167 Höger-vĂ€nster skalan och GAL-TAN-skalan 168 Arbetsuppgifter
7
8
SĂ STYRS SVERIGE
170
171 GRUNDLAGARNA 172 Regeringsformen 173 Fri- och rĂ€ttigheter 174 RIKSDAGEN 174 Riksdagens makt 178 Utskotten och riksdagsgrupperna 179 Riksdagsarbetet i kammaren 181 PROPORTIONELLA VAL TILL RIKSDAGEN 182 Riksdagsvalet 2014 183 REGERINGEN 183 Hur tillsĂ€tts regeringen? 184 Olika slags regeringar 185 SĂ„ arbetar regeringen 187 Varför avgĂ„r regeringen? 189 Regeringens makt 191 STATSCHEFEN 192 Case: Makten i Sverige 194 Successionsordningen 194 STATSFĂRVALTNINGEN 195 Förvaltningsmyndigheterna 196 Den regionala statsförvaltningen 196 FĂRVALTNINGSDOMSTOLARNA 196 FörvaltningsrĂ€tten 197 KammarrĂ€tten och Högsta förvaltningsdomstolen 198 Arbetsuppgifter
EU OCH EMU
214
215
FRĂ N GEMENSAM MARKNAD TILL EUROPEISK UNION 217 EU bildas 217 SĂ STYRS EU 217 Europeiska rĂ„det â EU:s vĂ€gvisare 218 Kommissionen â samarbetets motor 219 MinisterrĂ„det â medlemsstaternas röst 221 Europaparlamentet â folkets röst 221 EU-domstolen 222 Ăverstatliga beslut 224 Mellanstatliga beslut 224 DET GRĂNSLĂSA EUROPA 225 Invandring och flyktingpolitik 225 Fri rörlighet för varor, tjĂ€nster och kapital 225 EU:s yttre grĂ€nser 228 EMU â EKONOMISKA OCH MONETĂRA UNIONEN 228 IntrĂ€deskraven till EMU 228 Europeiska centralbanken 229 Penning- och finanspolitik 232 Case: Medlemskap i och uttrĂ€de ur EU 234 Arbetsuppgifter
STATSSKICK I ANDRA LĂNDER
236
SĂ STYRS KOMMUNEN
200
201 201 202 203 205 205
DEN KOMMUNALA SJĂLVSTYRELSEN Vad kommunerna mĂ„ste göra Vad kommunerna inte fĂ„r göra Vad kommunerna fĂ„r göra, om de vill DEN KOMMUNALA DEMOKRATIN KommunfullmĂ€ktige, kommunstyrelsen och nĂ€mnderna 208 DEN KOMMUNALA EKONOMIN 210 LANDSTINGEN OCH REGIONERNA 211 Case: SkatteutjĂ€mningssystemet â rĂ€ttvist eller orĂ€ttvist? 212 Arbetsuppgifter
237 MONARKIER OCH REPUBLIKER 237 Monarkier 238 Republiker 239 ENHETSSTATER OCH UNIONSSTATER 240 Federalism i tiden 242 PARLAMENTET OCH REGERINGEN 242 Enkammar- och tvĂ„kammarsystem 243 Parlamentarism och presidentstyre 246 PARTISYSTEM 248 VALSYSTEM 248 Majoritetsval 250 Proportionella val 251 Case: Sex, lögner och svarta pengar â dĂ€rför avgĂ„r politiker 252 Arbetsuppgifter
InnehÄll
LAG OCH RĂTT
254
256 RĂTTSVĂSENDET 256 Domstolar 259 BROTTSUTVECKLINGEN 259 Varför blev det sĂ„? 261 SamhĂ€llets möjligheter att förhindra brott 264 HOT MOT RĂTTSSYSTEMET 264 Den organiserade brottsligheten 266 Ăvergrepp i rĂ€ttssak 268 Arbetsuppgifter
VĂLFĂRDSÂSAMHĂLLET
288
290 FRĂ N ALLMOSA TILL BARNBIDRAG 290 Medeltiden 290 Reformationen 291 1800-tal 291 VĂ€gen till vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€llet 292 TRE VĂLFĂRDSMODELLER 292 Den socialdemokratiska vĂ€lfĂ€rdsmodellen 293 Den liberala vĂ€lfĂ€rdsmodellen 293 Den konservativa modellen 294 FRĂ N VAGGAN TILL GRAVEN 296 SocialförsĂ€kringar 296 Försörjningsstöd 298 HUR BETALAS VĂLFĂRDEN? 298 Skatter 299 Arbetsgivaravgifter 299 Avgifter 300 Case: Vem ska ha hand om vĂ€lfĂ€rden? 301 KLARAR VI VĂLFĂRDEN? 301 Ă ldersexplosionen 302 Hur fungerar pensionssystemet? 304 Arbetsuppgifter
VARDAGSLIVETS EKONOMI OCH JURIDIK
270
272 ATT FLYTTA HEMIFRĂ N 272 HyreslĂ€genhet 273 Att hyra i andra hand 274 BostadsrĂ€tt 274 ĂKTENSKAPETS EKONOMI OCH JURIDIK 275 GiftorĂ€ttsgods och enskild egendom 276 Gemensam underhĂ„llsskyldighet 276 Makar Ă€rver varandra 277 SkilsmĂ€ssa 277 Bodelning 278 Case: Vad Ă€r en familj? 279 ATT LEVA SOM SAMBOR 279 Skillnader mellan samboförhĂ„llande och Ă€ktenskap 281 NĂR NĂ GON AVLIDER 281 NĂ„gra arvsbestĂ€mmelser 283 âAVTAL SKA HĂ LLASâ 283 Konsumentköplagen, köplagen och distansoch hemförsĂ€ljningslagen 284 Kreditköp 286 Arbetsuppgifter
ARBETE OCH ARBETSMARKNAD
306
307
NĂRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD I STĂNDIG FĂRĂNDRING 310 Den digitala revolutionen förĂ€ndrar arbetsmarknaden 311 FRĂ N KONFLIKT TILL SAMFĂRSTĂ ND 312 Arbetsmarknadens parter i samhĂ€llsutvecklingen 312 ARBETSMARKNADENS PARTER 313 LAGAR OCH AVTAL 313 MedbestĂ€mmandelagen (MBL) 314 Lagen om anstĂ€llningsskydd (LAS) 316 Arbetsmiljölagen 316 Kollektivavtalen 318 EN JĂMSTĂLLD ARBETSMARKNAD? 318 MĂ€n och kvinnor arbetar i olika yrken 320 MĂ€nnen har mer makt 321 Case: Ska lĂ„glönejobb lösa arbetslösheten och integrationen? 322 Arbetsuppgifter
9
10 KURS 1/2 SAMHĂLLETS EKONOMI
324
325 PRODUKTIONSFAKTORERNA 327 NATIONALEKONOMISKA SYSTEM 327 Marknadsekonomier 328 Planekonomier 329 Blandekonomier 330 EKONOMINS AKTĂRER 330 HushĂ„llen 331 Företagen 331 Den offentliga sektorn 332 Kreditinstituten 333 KRETSLOPPET, MARKNADEN OCH PRISBILDNINGEN 333 Prisbildning 336 NĂ€r prismekanismen inte fungerar 337 Konkurrenslagen, karteller och Konkurrensverket 339 BRUTTONATIONALPRODUKTEN 339 BNP inkluderar inte allt 340 Gini-koefficienten och fördelningen av BNP 340 Grön BNP och cirkulĂ€r ekonomi 341 HDI och GDI 342 Case: Köer, marknadshyror eller svarta pengar? 344 Arbetsuppgifter
INTERNATIONELL EKONOMI
374
375 VĂRLDSHANDELN 377 Vem handlar med vem? 377 Vad handlar man med? 380 WTO, FRIHANDELN OCH PROTEKTIONISM 381 Protektionism 382 Varför protektionism? 384 Mot ökad protektionism? 384 FATTIGDOM OCH FATTIGA LĂNDER 385 Varför Ă€r de fattiga? 387 Hur ska de komma ur fattigdomen? 389 IMF, G7 och G20 â viktiga aktörer inom vĂ€rldsekonomin 391 Case: Ăr det bra med globalisering? 392 Arbetsuppgifter
KURS 1/2 EKONOMISK POLITIK
346
348 347
DEN EKONOMISKA POLITIKENS MĂ L OCH MEDEL EKONOMISK TILLVĂXT 349 BNP och konjunkturerna 350 FrĂ„n hög- till lĂ„gkonjunktur ⊠351 ⊠frĂ„n lĂ„g- till högkonjunktur 351 Försörjningsbalansen 352 STABILT PENNINGVĂRDE 352 Inflationens orsaker 353 Inflationens skadliga följder 354 Deflation 355 LĂ G ARBETSLĂSHET 357 BALANS I UTRIKESHANDELN 357 Den viktiga betalningsbalansen 358 FINANSPOLITIK 360 ARBETSMARKNADSPOLITIK 361 PENNINGPOLITIK 361 Penningpolitiken i praktiken 364 VALUTAPOLITIK 366 Case: MĂ„lkonflikter 367 EKONOMISK POLITIK SEDAN 1970-TALET 367 1970-talet 367 Avregleringar och högkonjunktur pĂ„ 1980-talet 369 1990-talets âstĂ„lbadâ 370 Sverige efter u-svĂ€ngen 372 Arbetsuppgifter
KURS 2 NATIONALEKONOMISKA TEORIER
394
396 397 397 400 402 402 404
MERKANTILISMEN Svensk merkantilism Merkantilismen fram till idag FYSIOKRATISMEN DEN KLASSISKA EKONOMIN Adam Smith och âden osynliga handenâ David Ricardo och lagen om komparativa fördelar 405 Thomas Robert Malthus 405 Liberalism och klassisk ekonomi i Sverige 407 Den klassiska kvantitetsteorin 408 Den klassiska ekonomin och miljön 408 Klassisk ekonomi och nyliberalism idag 409 MARXISMEN 410 Den materialistiska historieuppfattningen 411 Socialdemokraternas ekonomiska tĂ€nkande 412 Den kommunistiska ideologin under 1900-talet 413 KEYNESIANISMEN 415 Nykeynesianismen 415 Stockholmsskolan och keynesianism i Sverige 418 MONETARISMEN 420 Den nyklassiska skolan 420 KRITIK MOT KAPITALISM 421 EFTER FINANSKRISEN 2008â2009 422 Case: Hur mycket fĂ„r miljön kosta? 424 Arbetsuppgifter
InnehÄll
INTERNATIONELLA RELATIONER
426 428
AKTĂRER I DET INTERNATIONELLA SYSTEMET 429 Stater 432 Förenta Nationerna â papperstiger eller mĂ€nsklighetens hopp 436 EU â en ny aktör i vĂ€rldspolitiken 437 Nato 438 Terrorgrupper och terrorism 439 KRIG OCH KONFLIKTLĂSNING 441 MilitĂ€r krigföring 443 Dagens och morgondagens krig 445 Krigets lagar 448 MĂNNISKOR PĂ FLYKT 450 Flest flyktingar i fattiga lĂ€nder 450 FN:s flyktingkonvention 451 SVENSK UTRIKES- OCH SĂKERHETSPOLITIK 452 Alliansfrihet och europeisk identitet 453 Internationellt samarbete 456 Case: Finns det rĂ€ttfĂ€rdiga krig? 458 Arbetsuppgifter
KURS 3
GLOBALISERING
460
461 462 466 466 468 472
VAD ĂR GLOBALISERING? Globaliseringens historik EKONOMISK GLOBALISERING Globaliseringens tigersprĂ„ng Den ekonomiska globaliseringens drivkrafter Globala aktörer â WTO, IMF och VĂ€rldsbanken 474 Effekter av ekonomisk globalisering 476 Case: Made in China â det kinesiska miraklet och dess ljusa och mörka sidor 478 KULTURELL GLOBALISERING 478 Hur visar sig den kulturella globaliseringen? 480 Globala medier 481 Elitkulturer, grĂ€nsöverskridande förstĂ„else eller kulturernas kamp? 483 POLITISK GLOBALISERING 483 Viktiga globala politiska aktörer 485 GLOBALISERINGEN OCH FRAMTIDEN 485 Utmaningar 487 Case: Olika perspektiv pĂ„ globalisering 490 Arbetsuppgifter
492 REGISTER 495 BILDFĂRTECKNING
11
63
Han, hon och hen Den frĂ„gan stĂ€lls ofta till nyblivna förĂ€ldrar. Och frĂ„gan Ă€r inte sĂ„ dum, för hela livet pĂ„verkas av om du Ă€r man eller kvinna. Det börjar redan nĂ€r vi köper barnets första klĂ€der. GĂ„ in i en klĂ€dbutik, sĂ„ ser du att avdelningen för flickor och pojkar skiljer sig Ă„t. PĂ„ flickornas avdelning finns pastellfĂ€rgade klĂ€der, mycket rosa, klĂ€nningar och volanger. PĂ„ pojkarnas avdelning Ă€r fĂ€rgerna mörkare, passformen rymligare och materialen mer slitstarka. I leksaksaffĂ€ren Ă€r mönstret detsamma. PĂ„ pojkarnas avdelning finns bilar, robotar och dinosaurier, medan flickornas avdelning saluför sĂ„dant som dockor, leksaksspisar och glitterlim. â Men skillnaderna slutar inte dĂ€r. Vi beter oss ocksĂ„ olika mot barnet beroende pĂ„ vilket kön det har, bĂ„de i familjen och inom barnomsorgen. Forskning har visat att vi hĂ„ller barnen pĂ„ olika sĂ€tt, tilltalar dem olika och uppmuntrar olika typer av aktiviteter. NĂ€r barnen blir Ă€ldre börjar de se pĂ„ TV, spela TV-spel och lĂ€sa tidningar. I Disneys filmer Ă€r de kvinnliga hjĂ€ltarna smala och graciösa, medan de manliga hjĂ€ltarna Ă€r starka och modiga, ofta av dubbel storlek rent fysiskt. I serietidningen Bamse Ă€r det de manliga figurerna Bamse, Skalman och Lille Skutt som ger sig ut pĂ„ Ă€ventyr, medan Nalle-Maja och Nina Kanin stannar hemma med barnen.Allt detta pĂ„verkar förstĂ„s barnens bilder av vad det innebĂ€r att vara flicka respektive pojke. För att analysera hur dessa bilder ser ut och hur de pĂ„verkar oss, anvĂ€nds begreppet genus.
âGrattis! Vad blev det?â
64
Han, hon och hen
â GENUSTEORI
Högklackade skor ingÄr inte i normen för hur mÀn ska klÀ sig. Denna bild kommer frÄn aktionen Walk a Mile in her Shoes som genomförs varje Är för att uppmÀrksamma problemen med vÄldtÀkter, sexuella trakasserier och vÄld mot kvinnor i nÀra relation.
Ordet genus kommer frĂ„n engelskans gender som betyder socialt kön. Med socialt kön menar vi alla de förestĂ€llningar som finns om hur mĂ€n och kvinnor ska vara. Man brukar skilja pĂ„ kön och genus, dĂ€r kön Ă€r en biologisk kategori, medan genus syftar pĂ„ den könsroll som skapas genom uppfostran och kulturell pĂ„verkan. Genus Ă€r alltsĂ„ inte nĂ„got medfött eller naturgivet, utan nĂ„gonting som âgörsâ. HĂ€r Ă€r begreppet normer centralt. â Normer Ă€r idĂ©er och förvĂ€ntningar kring vad som anses normalt och önskvĂ€rt i ett visst sammanhang. Ett slags oskrivna regler som kan vara svĂ„ra att fĂ„ syn pĂ„ nĂ€r man lever mitt ibland dem, men som mĂ€rks tydligt dĂ„ nĂ„gon bryter mot dem. En norm kan till exempel vara att man ska stĂ„ till höger i rulltrappan eller att mĂ€n inte ska bĂ€ra kjol. DĂ„ nĂ„gon bryter mot normerna ger det ofta upphov till irritation och förvirring. Den som stĂ„r pĂ„ âfelâ sida i rulltrappan kanske blir knuffad av en stressad medresenĂ€r, medan mannen i kjol blir utstirrad och kallad âbögjĂ€velâ. â Normerna för hur mĂ€n och kvinnor ska vara skiljer sig Ă„t pĂ„ en mĂ€ngd sĂ€tt, men de ser inte lika ut överallt. Det som anses kvinnligt i en tid eller kultur, kanske inte alls Ă€r det i en annan. Idealet för hur en ung kille ska se ut och bete sig Ă€r till exempel helt olika
Han, hon och hen
65
beroende pĂ„ om du befinner dig i Askims vĂ€lmĂ„ende villakvarter eller i miljonprogrammets RosengĂ„rd. Ett historiskt exempel Ă€r att fĂ€rgen rosa ansĂ„gs passande för nyfödda pojkar fram till mitten pĂ„ 1800-talet, medan den idag ses det som en typisk âtjejfĂ€rgâ. De som forskar inom det genusvetenskapliga omrĂ„det uttrycker det som att vĂ„ra förestĂ€llningar om genus Ă€r förĂ€nderliga och att de skapas i en stĂ€ndig vĂ€xelverkan med det omgivande samhĂ€llet. â Att arbeta med genusfrĂ„gor kan bland annat innebĂ€ra att man analyserar och ifrĂ„gasĂ€tter de normer som rĂ„der i ett visst sammanhang. MĂ„let Ă€r dĂ„ att bredda normerna, sĂ„ att det skapas flera sĂ€tt att vara kvinna och man pĂ„. Det kallas för att ha ett normkritiskt eller normkreativt förhĂ„llningssĂ€tt.
Genus och makt Det finns ocksÄ ett samband mellan genus och makt. Genushistorikern Yvonne Hirdman synliggör detta med hjÀlp av begreppet genussystem. Enligt henne Àr genussystemet en maktstruktur som organiserar förhÄllandet mellan könen. Systemet bygger pÄ tvÄ principer, isÀrhÄllande och manlig överordning. IsÀrhÄllandet innebÀr att manligt och kvinnligt görs till varandras motsatser. Normerna för hur kvinnor och mÀn ska vara ser med andra ord helt olika ut. Den manliga överordningen tar sig uttryck i att det som uppfattas som manligt vÀrderas högre Àn det som uppfattas som kvinnligt. FAKTA
100 möjligheter istĂ€llet för 2 De senaste Ă„ren har det blivit vanligt med sĂ„ kallad genuspedagogik pĂ„ förskolor och skolor runt om i Sverige. Men vad handlar genuspedagogik om? Ska personalen hindra flickor frĂ„n att ha prinsessklĂ€nningar och tvinga pojkarna att rita nĂ€r de bara vill brottas? Kristna Henkel, jĂ€mstĂ€lldhetsexpert och författare till boken âGe ditt barn 100 möjligheter istĂ€llet för 2â, reder ut begreppen. â â För mig handlar genuspedagogik inte om att alla ska stöpas i samma form. Det handlar inte heller om att vi ska förbjuda eller ta bort nĂ„gonting. JĂ€mstĂ€lldhet handlar om att utöka handlingsutrymmet och att lĂ€gga till fler alternativ. IstĂ€llet för att bara ha tvĂ„ alternativ, ett för killar och ett för tjejer, sĂ„ skapar vi flera möjligheter att vara pĂ„, flera möjligheter att klĂ€ sig, flera möjligheter till vĂ€nskap och lek.
Kristina Henkel menar att de strikta genusnormerna som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar barnens sjĂ€lvkĂ€nsla negativt. Ett barn som inte passar in i de snĂ€va könsnormerna kan lĂ€tt kĂ€nna sig misslyckat. Genuspedagogiken stĂ€rker barnens sjĂ€lvkĂ€nsla och gör dem bĂ€ttre rustade för livet. â â NĂ€r vi delar upp tjejer och killar och ger dem helt olika roller sĂ„ fĂ„r det oss alla att krympa. Det pĂ„verkar vĂ„r sjĂ€lvkĂ€nsla, eftersom vi lĂ€r oss att vi mĂ„ste passa in i en viss mall för att duga. Det skapar osĂ€kra, otrygga barn. IstĂ€llet för att hela tiden dela in barnen i pojkar och flickor, borde vi se dem som individer. Det gör att de kĂ€nner att de duger som de Ă€r.
66
Han, hon och hen
Ett exempel pĂ„ hur genussystemet fungerar 400 000 finner vi om vi tittar pĂ„ Efter 40 Ă„r minskar skillnaderna nĂ„got mellan kvinnors och mĂ€ns inkomst. hur olika yrkesgrupper kodas som âmanligaâ 300 000 * eller âkvinnligaâ och hur Vid pensioneringen ökar skillnaderna Ă„ter. detta avspeglas i lön och 200 000 status. Egenskaper som MĂ€nnen drar ifrĂ„n. De kommer snabbare ut pĂ„ arbetsmarknaden omvĂ„rdande och barneftersom kvinnor i större utstrĂ€ckning utbildar sig. kĂ€r kopplas till exem100 000 pel ihop med kvinnlig* I Ă„ldrarna 30â40 Ă„r, dĂ„ Kvinnor och mĂ€n har mĂ„nga har smĂ„ barn, Ă€r ungefĂ€r samma inkomst. het, medan egenskaper skillnaderna som störts. som teknisk och hĂ€ndig 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 + Ă„r kopplas ihop med manlighet. Problemet Ă€r att Inkomstskillnaden mellan dessa egenskaper inte vĂ€rderas likvĂ€rdigt. En tekniker tjĂ€nar till mĂ€n och kvinnor. exempel betydligt mer Ă€n en förskollĂ€rare, trots att de har ungefĂ€r lika lĂ„ng utbildning. Enligt Yvonne Hirdman Ă„terspeglas detta mönster pĂ„ alla omrĂ„den i samhĂ€llet. Det mĂ€n Ă€r och gör vĂ€rderas systematiskt högre Ă€n det kvinnor Ă€r och gör. â Genussystemet beskriver en strukturell maktordning i samhĂ€llet. Strukturell Ă€r i det hĂ€r sammanhanget en motsats till individuell. Maktordningen existerar alltsĂ„ pĂ„ gruppnivĂ„ och tar sig uttryck i att mĂ€n som grupp Ă€r överordnade kvinnor som grupp. Det innebĂ€r inte att alla mĂ€n alltid har makt över alla kvinnor. Enskilda kvinnor kan mycket vĂ€l ha mer makt och status Ă€n enskilda mĂ€n, samtidigt som mĂ€nnen Ă€r överordnade pĂ„ ett strukturellt plan. Inkomstskillnader mellan mĂ€n och kvinnor under livet
Inte bara kvinna eller man NĂ€r vi pratar om genus Ă€r det viktigt att tĂ€nka pĂ„ att mĂ€n och kvinnor inte Ă€r enhetliga grupper. En fattig kvinna med romskt ursprung har till exempel lite gemensamt med den kvinnliga chefen för ett av Sveriges största företag. Din livssituation pĂ„verkas med andra ord av fler faktorer Ă€n kön, till exempel klass, Ă„lder och etnicitet. För att förstĂ„ hur livsomstĂ€ndigheterna ser ut för en enskild man eller kvinna, mĂ„ste vi titta pĂ„ hur dessa faktorer samverkar. Ett sĂ„dant förhĂ„llningssĂ€tt kallas för intersektionalitet. I Sverige har vi sedan 2009 diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering pĂ„ grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsĂ€ttning, sexualitet eller Ă„lder. â Vi ska ta ett exempel pĂ„ hur ett intersektionellt förhĂ„llningssĂ€tt kan
Han, hon och hen
67
se ut i praktiken. Ă r 2009 sökte en kvinna jobb pĂ„ ett motell i Linköping. Hon fick Etnicitet komma pĂ„ intervju, men under samtalet gĂ„ng fick hon frĂ„gor som rörde hennes muslimska make, hans kultur och instĂ€llning Genus Sexualitet till kvinnor. Intervjuaren sa att hon hade dĂ„lig erfarenhet av âsvenska tjejer som Ă€r tillsammans med invandrareâ. Det slutade med att hon inte fick jobbet. â Hade kvinnan fĂ„tt jobbet om hon varit gift med en kristen syrian frĂ„n Libanon eller Klass Ă lder en svensk man som konverterat till islam? Hade hon fĂ„tt det om hon haft manligt kön, men varit gift med en muslimsk kvinna? De frĂ„gorna har vi inget Begreppet intersektionalitet svar pĂ„, men dĂ€remot vet vi att olika former av diskriminering ofta innebĂ€r att olika maktordningar samverkar och samverkar och förstĂ€rker varandra. Vi vet ocksĂ„ att kvinnan i det förstĂ€rker varandra. Ordet hĂ€r exemplet inte accepterade den behandling hon blivit utsatt för. kommer frĂ„n engelskans Hon gjorde en anmĂ€lan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). "intersection" som bland DO stĂ€mde motellet för diskriminering pĂ„ grund av kön, etnisk annat betyder vĂ€gkorsning eller skĂ€rning. tillhörighet och religion. Man gjorde alltsĂ„ en intersektionell analys och kom fram till att alla tre skĂ€len lĂ„g till grund för att kvinnan inte fĂ„tt jobbet.
En del av vĂ„r identitet Begreppet genus introducerades i Sverige pĂ„ 1980-talet. Innan dess anvĂ€nde man oftast ordet könsroll, som har en likartad betydelse. Problemet med ordet könsroll Ă€r att det kan lĂ„ta som nĂ„gonting mĂ€nniskor kan kliva in och ut ur, ungefĂ€r som ett klĂ€desplagg eller en roll pĂ„ teatern. SĂ„ Ă€r det förstĂ„s inte. Könsidentiteten Ă€r en ofrĂ„nkomlig del av mĂ€nniskans sjĂ€lvbild och kĂ€nsloliv. Normerna kring genus finns alltsĂ„ inte bara utanför oss sjĂ€lva, utan Ă€ven inom oss. âOrdet internalisering anvĂ€nds för att beskriva en process dĂ€r mĂ€nniskan införlivar samhĂ€llets vĂ€rderingar och gör dem till en del av sin egen person. Idealbilden av hur en âkvinnlig kvinnaâ ska vara internaliseras och blir en del av kvinnans egna kĂ€nslor och identitet. Det gör att hon kanske kĂ€nner sig kvinnlig dĂ„ hon sĂ€tter pĂ„ sig en klĂ€nning, bakar bullar eller rakar benen. PĂ„
68
Han, hon och hen
motsvarande sĂ€tt internaliserar mĂ€nnen bilden av den ideala mannen, vilket kan göra att de kĂ€nner sig manliga dĂ„ de betalar pĂ„ restaurang, spelar fotboll eller bygger om altanen. Genus Ă€r alltsĂ„ inte bara nĂ„got som skapas genom ett samhĂ€lleligt tryck, utan ocksĂ„ nĂ„got vi alla har inom oss. Ăven den som Ă€r kritisk till hur idealen för hur mĂ€n och kvinnor ser ut, mĂ„ste förhĂ„lla sig till dem.
à r 1979 ockuperades Socialsyrelsens trapphus av aktivister som krÀvde att sjukdomsstÀmpeln pÄ homosexualitet skulle tas bort. Demonstranterna fick gehör hos myndighetens generaldirektör Barbro Westerholm, som lovade att se över klassificeringssystemet. Senare samma Är togs sjukdomsstÀmpeln bort.
Genus och sexualitet Normerna kring sexualitet har förĂ€ndrats mycket de senaste hundra Ă„ren. Lagen som förbjöd homosexuella handlingar togs bort 1944 och pĂ„ 1950-talet bildades Sveriges första organisation för homosexuella (Riksförbundet för sexuellt likaberĂ€ttigande, RFSL).Ă r 1979 togs homosexualitet bort ur socialstyrelsens register över sjukdomar. Idag kan homosexuella par adoptera barn och gifta sig i kyrkan och vi har en lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering pĂ„ grund av sexuell lĂ€ggning. Trots detta finns mĂ„nga fördomar och negativa attityder kvar. â Den tidiga gayrörelsen strĂ€vade efter att homosexuella skulle fĂ„ juridiska rĂ€ttigheter och bli tolererade i samhĂ€llet. Idag kombineras dessa krav med ett ifrĂ„gasĂ€ttande av normerna kring genus och sexualitet generellt. HĂ€r Ă€r begreppet heteronormativitet viktigt. Ordet innebĂ€r att mĂ€nniskor förvĂ€ntas skapa romantiska och sexuella relationer samt bilda familj med personer av motsatt kön.Vi utgĂ„r med andra ord frĂ„n att âriktiga kvinnorâ blir attraherade av mĂ€n och att âriktiga mĂ€nâ blir attraherade av kvinnor. Den som inte följer detta mönster faller utanför genusramarna och betraktas som avvikande. â Heteronormen Ă€r tĂ€tt sammankopplad med genussystemets första princip, som sĂ€ger att mĂ€n och kvinnor Ă€r varandras motsats. I en heterosexuell relation tĂ€nker man sig att mannen och kvinnan har olika roller och att det Ă€r genom att de kompletterar varandra som det uppstĂ„r harmoni i hemmet. Om tvĂ„ kvinnor lever ihop, vem Ă€r dĂ„ âmannen i
Han, hon och hen
sĂ€ngenâ? Och vem byter dĂ€ck pĂ„ bilen? En man som bĂ€r kjol eller bryter mot genusnormerna pĂ„ annat sĂ€tt, riskerar dĂ€rför att definieras som homosexuell. KrĂ€nkningar kopplade till sexualitet och sexuell lĂ€ggning Ă€r idag den vanligast förekommande krĂ€nkningen inom skolans vĂ€rld. â Kritiken mot heteronormen kan sammanfattas i begreppet queer. Ordet betyder udda eller konstig pĂ„ engelska och anvĂ€ndes till en början som ett skĂ€llsord för homosexuella. PĂ„ 1980-talet började begreppet âtas tillbakaâ av radikala gayaktivister med en normbrytande agenda. PĂ„ 1990- och 2000-talet började Pridefestivalen firas. Det engelska ordet pride betyder stolthet, och syftet med festivalen Ă€r just att lyfta fram den egna identiteten och mĂ„ngfalden av sexuella uttryck som nĂ„gonting positivt. Festivalen Ă€r idag ett Ă„terkommande evenemang som firas pĂ„ mĂ„nga orter i landet. För att inkludera flera sexuella minoriteter Ă€n just homosexuella talar dagens gayrörelse hellre om hbtq-personer Ă€n om homosexuella, dĂ€r h stĂ„r för homosexuella, b för bisexuella, t för transpersoner och q för queer.
â JĂMSTĂLLDHET Vad betyder egentligen jĂ€mstĂ€lldhet, och vad Ă€r det för skillnad pĂ„ jĂ€mlikhet och jĂ€mstĂ€lldhet? Begreppen förvirrar mĂ„nga svenskar och vissa anvĂ€nder orden felaktigt. â JĂ€mlikhet innebĂ€r att alla mĂ€nniskor Ă€r lika mycket vĂ€rda och har samma juridiska rĂ€ttigheter. Ett jĂ€mlikt samhĂ€lle Ă€r ett samhĂ€lle dĂ€r ingen grupp eller individ diskrimineras pĂ„ grund av sĂ„dant som klass, kön, Ă„lder, funktionsnedsĂ€ttning eller sexualitet. â JĂ€mstĂ€lldhet Ă€r detsamma som jĂ€mlikhet mellan könen och jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r dĂ€rmed en av flera viktiga jĂ€mlikhetsfrĂ„gor. Begreppet innebĂ€r att mĂ€n och kvinnor har samma rĂ€ttigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla omrĂ„den.
JĂ€mstĂ€lldhetspolitiken vĂ€xer fram âHur mycket hushĂ„llspengar har jag rĂ€tt till?â Det var den vanligaste frĂ„gan dĂ„ kvinnor skrev in till tidningarnas ekonomisidor pĂ„ 1940- och 1950-talet. Under denna period prĂ€glades Sverige av familjekonservativa vĂ€rderingar och 1943 var nĂ€stan 80 % av alla svenska kvinnor hemmafruar. Det gjorde att de blev ekonomiskt beroende av sina mĂ€n och att det var svĂ„rt att skilja sig om Ă€ktenskapet knakade i fogarna. â Under 1960- och 1970-talet förĂ€ndrades attityderna radikalt. Den nya ungdomsgenerationen började ifrĂ„gasĂ€tta gamla sanningar om
69
70
Han, hon och hen
En bild av 1950-talets familjeideal, som byggde pÄ tydligt separerade könsroller. Mannen försörjde familjen, medan kvinnan skötte hem och barn. En tid dÄ en vaxduk kunde kallas för "husmors hjÀlpreda nr 1".
hur livet ska levas och det fördes en livlig debatt om makt och könsroller.Tillvaron som hemmafru tedde sig plötsligt förĂ„ldrad. De unga kvinnorna ville kunna kombinera förĂ€ldraskap med utbildning, arbete och egen försörjning. Samtidigt rĂ„dde högkonjunktur, den svenska industrin expanderade och behovet av arbetskraft var stort. Det ledde till att över en halv miljon svenska kvinnor tog steget ut pĂ„ arbetsmarknaden. Sverige gick frĂ„n en enförsörjarmodell (familj med en familjeförsörjare) till en tvĂ„försörjarmodell (familj med tvĂ„ familjeförsörjare). â Parallellt med detta vĂ€xte den svenska jĂ€mstĂ€lldhetspolitiken fram. Om kvinnorna skulle kunna yrkesarbeta, krĂ€vdes det att vĂ€lfĂ€rden byggdes ut och att mĂ€nnen tog ett ökat ansvar för hem och barn. Ă r 1972 höll statsminister Olof Palme ett kĂ€nt tal, dĂ€r han betonade att ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle krĂ€ver att mĂ€nnen tar sin del av ansvaret för hemarbetet. Talet vĂ€ckte stor internationell uppmĂ€rksamhet och Sverige blev kĂ€nt som ett föregĂ„ngsland gĂ€llande jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor. Ă r 1974 togs tvĂ„ viktiga beslut, dels infördes en ny förĂ€ldraförsĂ€kring som gjorde det möjligt att dela pĂ„ förĂ€ldra dagarna och dels pĂ„börjades en kraftig utbyggnad av barnomsorgen.
Sveriges jĂ€mstĂ€lldhetspolitiska mĂ„l Sedan 1970-talet har det funnits en bred politisk enighet om att jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r efterstrĂ€vansvĂ€rt.Vilka metoder som behövs för att nĂ„ dit, rĂ„der det dock delade meningar om. Den svenska riksdagens jĂ€mstĂ€lldhetspolitik har som mĂ„l att mĂ€n och kvinnor ska ha samma makt att forma samhĂ€llet och sina egna liv. För att uppnĂ„ detta arbetar man med fyra delmĂ„l: â
En jÀmn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och mÀn ska ha samma rÀtt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
â
Ekonomisk jÀmstÀlldhet. Kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter och villkor i frÄga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk sjÀlvstÀndighet livet ut.
Han, hon och hen â En
jÀmn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och mÀn ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och fÄ omsorg pÄ lika villkor.
â
MÀns vÄld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och mÀn, flickor och pojkar, ska ha samma rÀtt och möjlighet till kroppslig integritet.
Hur det ser ut med jÀmstÀlldheten pÄ nÄgra av dessa omrÄden kan du lÀsa om pÄ sidorna 55-56, 263 och 318-320.
â FEMINISMER Det finns mĂ„nga förestĂ€llningar kring vad feminism Ă€r och vad feminismen stĂ„r för.Vi ska hĂ€r försöka reda ut begreppen lite genom att peka pĂ„ den minsta gemensamma nĂ€mnaren som förenar all feminism och sedan titta pĂ„ olika varianter av feministisk ideologi.
Feminismens gemensamma kĂ€rna I Svenska Akademiens ordlista beskrivs feminism som en rörelse âför kvinnors jĂ€mstĂ€lldhet med mĂ€nâ. I denna definition ryms tvĂ„ antaganden. Det första Ă€r att kvinnor och mĂ€n inte Ă€r jĂ€mstĂ€llda idag, och det andra Ă€r att de borde vara det. Den som hĂ„ller med om bĂ„da dessa antaganden Ă€r med andra ord feminist. Med denna definition borde de flesta mĂ€nniskor kunna rĂ€kna sig som feminister. â Begreppet feminism Ă€r relativt nytt i Sverige, men det har fĂ„tt ett stort genomslag de senaste Ă„ren.Trots detta Ă€r ordet fortfarande laddat, och det rĂ„der en mĂ€ngd missförstĂ„nd gĂ€llande vad feminismen egentligen stĂ„r för. Vissa menar till exempel att feminism Ă€r detsamma som manshat och att feminister vill införa en diktatur dĂ€r mĂ€nnen frĂ„ntas all makt. En del av missförstĂ„nden beror troligen pĂ„ att det finns en mĂ€ngd olika sorters feminism, med olika tolkningar av vad underordningen beror pĂ„ och vilka metoder som bör anvĂ€ndas för att bryta den. De tre riktningarna liberalfeminism, socialistisk feminism och radikalfeminism ger till exempel olika svar pĂ„ dessa frĂ„gor. DĂ€rför Ă€r det kanske bĂ€ttre att tala om feminismer, i plural. Likhet eller sĂ€rart? En viktig distinktion Ă€r mellan det som brukar kallas likhetsfeminism och sĂ€rartsfeminism. Likhetsfeminister utgĂ„r frĂ„n att mĂ€n och kvinnor Ă€r i grunden lika och att könsrollerna Ă€r sociala konstruktioner. MĂ„let Ă€r att individerna ska fĂ„ utvecklas fritt utan att begrĂ€nsas av förestĂ€llningar om kön. SĂ€rartsfeminismen betonar att det finns en grundlĂ€ggande skillnad mellan könen och att den har en biologisk grund. DĂ€rför Ă€r det naturligt att mĂ€n och kvinnor har
71
72
Kvinnlig röstrÀtt var en viktig frÄga för den tidiga kvinnorörelsen. HÀr ses författaren Elin WÀgner framför en hög med pÀrmar innehÄllande namnunderskrifter till stöd för kvinnlig röstrÀtt, som infördes i Sverige 1921.
olika roller i samhĂ€llet. MĂ„let Ă€r att uppvĂ€rdera det kvinnliga och ge det större inflytande över samhĂ€llsutvecklingen. â SĂ€rartsfeminismen var vanlig i den tidiga kvinnorörelsen, dĂ„ man lyfte fram empati, moderlighet och fredlighet som sĂ€rskilt kvinnliga egenskaper. Om kvinnorna gavs politiskt inflytande skulle vi fĂ„ ett varmare och mer âhemliktâ samhĂ€lle, tĂ€nkte man sig. Likhetsfeminismen Ă€r den riktning som Ă€r dominerande idag och den ligger nĂ€ra den moderna genusteorin. Man kan till och med hĂ€vda att Sveriges jĂ€mstĂ€lldhetspolitiska mĂ„l har sin grund i likhetsfeminismen, eftersom de utgĂ„r frĂ„n att kvinnor och mĂ€n ska dela lika pĂ„ bĂ„de försörjning och hemarbete. En sĂ€rartsfeminist hade kunnat invĂ€nda att det Ă€r naturligt att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn, men att statusen pĂ„ detta arbete mĂ„ste höjas. â Debatten om likhet och sĂ€rart har mycket gemensamt med diskussionen om arv och miljö. Vad Ă€r det egentligen som formar en mĂ€nniska, Ă€r det generna och biologin (arvet) eller Ă€r det sociala och kulturella faktorer (miljön)? FrĂ„gan Ă€r svĂ„r att svara pĂ„, eftersom vi inte kan lĂ„sa in mĂ€nniskor i isolerade rum dĂ€r de vĂ€xer upp helt utan yttre pĂ„verkan. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att pĂ„peka att likhetsfeminister inte utesluter att det finns skillnader mellan könen och att sĂ€rartsfeminister inte menar att könsrollerna Ă€r opĂ„verkade av kulturella faktorer. Skillnaden ligger snarare i vilken betydelse man ger dessa skillnader och i vilken mĂ„n man tĂ€nker sig att de ska styra samhĂ€llet.
Feministiska inriktningar Det finns ocksĂ„ feministiska inriktningar med kopplingar till andra politiska ideologier.Vi kommer hĂ€r titta nĂ€rmre pĂ„ liberalfeminism, socialistisk feminism och radikalfeminism. â Liberalfeminismen har sitt ursprung i den liberala ideologin, med rötterna i upplysningstĂ€nkandet. De liberala feministerna ansĂ„g att orsaken till att kvinnor befinner sig i underlĂ€ge Ă€r att de genom historien har varit utestĂ€ngda frĂ„n politik, utbildning och arbetsliv. Underordningen upprĂ€tthĂ„lls ocksĂ„ av förlegade traditioner och
Han, hon och hen
stereotypa idĂ©er om könens natur. De kĂ€mpade dĂ€rför för att kvinnor skulle fĂ„ rĂ€tt till röstrĂ€tt, utbildning och arbete pĂ„ samma villkor som mĂ€n.Viktiga frĂ„gor för dagens liberalfeminister Ă€r bland annat ökad kvinnorepresentation inom politik och ledningsgrupper samt lika lön för lika arbete. Liberalerna beskriver dagens liberalfeminism sĂ„ hĂ€r pĂ„ sin hemsida: âLiberal feminism handlar om kvinnors och mĂ€ns lika rĂ€tt till frihet, ansvar och makt.Vi kĂ€mpar mot fördomar och könsroller som stĂ€nger in mĂ€nniskor i trĂ„nga fack.â â Socialistisk feminism har sin grund i den socialistiska ideologin som vĂ€xte fram i slutet pĂ„ 1800-talet. Enligt denna ideologi har kvinnornas underordnade stĂ€llning sin grund i det ekonomiska systemet. Eftersom kvinnor historiskt sett har varit hĂ€nvisade till att sköta hem och barn har de inte kunnat försörja sig sjĂ€lva. DĂ€rigenom har de hamnat i en beroendestĂ€llning gentemot mĂ€nnen. RĂ€tten till arbete och en lön som gĂ„r att leva pĂ„ ses dĂ€rför som centrala frĂ„gor. VĂ€lfĂ€rdsinrĂ€ttningar sĂ„som förskola och Ă€ldreomsorg anses ocksĂ„ viktiga, eftersom de Ă€r grunden för kvinnors yrkesarbete. Inom den socialistiska feminismen förenas socialismens klassanalys med en feministisk genusanalys. Fokus ligger pĂ„ att förbĂ€ttra villkoren för dem som har det sĂ€mst stĂ€llt. Högre lön till vĂ„rdbitrĂ€den och undersköterskor ter sig dĂ€rför som en viktigare frĂ„ga Ă€n fler kvinnor i bolagsstyrelserna, för att ta ett exempel. â Radikalfeminismen utvecklades i USA i slutet pĂ„ 1960-talet. Begreppet radikal kommer frĂ„n det latinska ordet för rot och det syftar pĂ„ att denna ideologi strĂ€var efter att finna roten eller ursprunget till kvinnoförtrycket. Maktrelationen mellan mĂ€n och kvinnor, som radikalfeminister kallar för patriarkatet, ses som den mest grundlĂ€ggande strukturen i samhĂ€llet. Den tidigare kvinnorörelsen hade fokuserat pĂ„ att förbĂ€ttra kvinnors position inom den offentliga sfĂ€ren, med krav pĂ„ röstrĂ€tt, utbildning och arbete. Radikalfeministerna vĂ€nde istĂ€llet blicken mot den privata sfĂ€ren, mot familjen och sexualiteten. De menade att det Ă€r genom att kvinnor utsĂ€tts för
73
Kampen mot sexuellt vĂ„ld engagerar mĂ„nga av dagens unga feminister. IdĂ©n om att âdet personliga Ă€r politisktâ kommer ursprungligen frĂ„n radikalfeminismen men idag har frĂ„gor som rör vĂ„ld i nĂ€ra relation, vĂ„ldtĂ€kt och sexuella trakasserier blivit en sjĂ€lvklar del i den svenska jĂ€mstĂ€lldhetspolitiken. Ett av de fyra jĂ€mstĂ€lldhetspolitiska mĂ„len handlar om att mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mĂ„ste upphöra och att alla har rĂ€tt till âkroppslig integritetâ.
74
Han, hon och hen
vĂ„ld, hot och sexuellt förtryck i det privata som patriarkatet upprĂ€tthĂ„lls. Dessa frĂ„gor mĂ„ste dĂ€rför lyftas fram ur det fördolda och ses som politiska frĂ„gor. âDet personliga Ă€r politisktâ blev en viktig paroll. dag Ă€r det ganska fĂ„ som kallar sig radikalfeminister, men dĂ€remot har tanken om att det personliga Ă€r politiskt influerat andra feministiska riktningar. Radikalfeminismen var ocksĂ„ viktig dĂ„ kvinnojoursrörelsen (som arbetar med att motverka vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relation) byggdes upp frĂ„n slutet av 1970-talet och framĂ„t.
â GENUS, JĂMSTĂLLDHET OCH FEMINISM â EN SAMMANFATTNING Detta kapitel handlar om genus, jĂ€mstĂ€lldhet och feminism, men hur förhĂ„ller sig dessa ord egentligen till varandra? Det som förenar begreppen Ă€r att alla tre anvĂ€nds för att beskriva den samhĂ€lleliga relationen mellan mĂ€n och kvinnor. Ibland anvĂ€nds begreppen synonymt. Man kan till exempel prata om genusfrĂ„gor, jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor och feministiska frĂ„gor och mena ungefĂ€r samma sak. Men om man vill fĂ„nga skillnaden mellan orden, kan man sĂ€ga de rör sig pĂ„ olika plan. Genus Ă€r ett analytiskt verktyg som anvĂ€nds för att beskriva den sociala konstruktionen av kön. JĂ€mstĂ€lldhet Ă€r mĂ„let , alltsĂ„ ett samhĂ€lle dĂ€r mĂ€n och kvinnor har samma rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter. Feminism Ă€r ett ord som beskriver vĂ€gen dit, alltsĂ„ en metod för att uppnĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet.
FAKTA
Hen â vad betyder det? âHan, hon, henâ heter det hĂ€r kapitlet. Vad betyder dĂ„ hen? Hen Ă€r ett könsneutralt personligt pronomen som kan anvĂ€ndas istĂ€llet för hon eller han dĂ„ könet Ă€r okĂ€nt eller betraktas som ovĂ€sentligt. âOm en person kör mot rött ljus, sĂ„ blir hen bötfĂ€lldâ Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Ordet anvĂ€nds dĂ„ istĂ€llet för skrivningar som han/hon, vederbörande och liknande. Men begreppet kan ocksĂ„ anvĂ€ndas som en beskrivning av ett tredje kön, alltsĂ„ för att benĂ€mna en person som varken kĂ€nner sig som man eller kvinna. âRobin har Ă€nda sedan barndomen kĂ€nt att hen inte platsar bland pojkarnaâ Ă€r ett exempel pĂ„ denna anvĂ€ndning. Begreppets vara eller icke vara debatterades flitigt
frÄn 2012 och framÄt och 2015 kom ordet med i Svenska Akademiens ordlista. Idag anvÀnds det av journalister sÄ vÀl som forskare och politiker, frÀmst i sammanhang dÀr könet Àr okÀnt eller ovÀsentligt.
â
â
?
PojkvÀn
FlickvÀn
Partner
Pappa
Mamma
FörÀlder
Bror
Syster
Syskon
Han
Hon
Hen
CASE
75
RUT-avdraget: KvinnofĂ€lla eller jĂ€mstĂ€lldhetsreform? De politiska blocken Ă€r eniga om att jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r ett mĂ„l, men oeniga om vĂ€gen dit. En frĂ„ga som skiljer partierna Ă„t Ă€r instĂ€llningen till det sĂ„ kallade RUT-avdraget. RUT-avdraget infördes av den borgerliga regeringen Ă„r 2007, efter en motion som lades fram i riksdagen 2003. RUT Ă€r en förkortning för Rengöring, UnderhĂ„ll och TvĂ€tt. Avdraget innebĂ€r att man fĂ„r skattereduktion för hushĂ„llsarbete i hemmet, sĂ„ kallade hushĂ„llsnĂ€ra tjĂ€nster. Man kan till exempel göra avdrag för stĂ€dning, barnpassning och trĂ€dgĂ„rdsarbete. Priset för kunden blir ungefĂ€r hĂ€lften mot vad tjĂ€nsten hade kostat utan avdrag. â NĂ€r avdraget infördes var det bland annat med hĂ€nvisning till kvinnors hĂ€lsa och jĂ€mstĂ€lldhet. I motionen som föregick reformen uttryckte man det sĂ„ hĂ€r: âDetta avdrag Ă€r nĂ„got som vi kvinnor anser sĂ€rskilt vĂ€rdefullt. (âŠ) Om fler personer hade rĂ„d att köpa tjĂ€nster för att avlastas delar av det som behöver utföras i ett hem, Ă€r vi övertygade om att mĂ„nga kvinnor skulle mĂ„ bĂ€ttre och inte vara sjukskrivna sĂ„ mycket som idag.â Man menade alltsĂ„ att avdraget skulle göra det lĂ€ttare för kvinnor att kombinera familj och yrkesliv. Men detta sĂ€tt att argumentera fick inte stĂ„ oemotsagt och frĂ„gan gav upphov till en infekterad debatt som kommit att kallas för âpigdebattenâ. Socialdemokraterna och VĂ€nsterpartiet menade att man inte kan lösa bristen pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet i hemmet med att lĂ„ta fattiga kvinnor stĂ€da rikare kvinnors hem. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt Ă„terskapar man bara forna tiders âpigsamhĂ€lleâ. â Men debatten om RUT-avdraget har ocksĂ„ kretsat kring dess samhĂ€llsekonomiska effekter. Ett annat syfte med avdraget var nĂ€mligen göra svarta jobb vita och att minska arbetslösheten genom att skapa fler arbetstillfĂ€llen för personer med lĂ„g utbildning och kort arbetslivserfarenhet. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt skulle t.ex. nyanlĂ€nda invandrare lĂ€ttare kunna fĂ„ in en fot pĂ„ arbetsmarknaden, tĂ€nkte man sig. Men Ă€ven hĂ€r stĂ€lldes olika perspektiv emot varandra. MotstĂ„ndarna till reformen
menade att de arbetstillfĂ€llen som skapas i RUT-branschen bygger pĂ„ lĂ„g lön och dĂ„liga arbetsvillkor och att skattepengar inte bör anvĂ€ndas för att stödja ett sĂ„dant system. â Reglerna för RUT har gjorts om i flera omgĂ„ngar, men avdraget Ă€r idag en etablerad del av det svenska skattesystemet. Ă r 2015 hade RUT-branschen 22 000 anstĂ€llda och omsatte ca 7,5 miljarder och det har vĂ€xt fram en mĂ€ngd företag som profilerar sig pĂ„ att erbjuda hushĂ„llsnĂ€ra tjĂ€nster. Debatten om avdraget pĂ„gĂ„r dĂ€remot fortfarande och i denna frĂ„ga stĂ€lls relationen mellan kön, klass och etnicitet pĂ„ sin spets.
Uppgifter: 1. Hur stÀller sig riksdagens partier till RUTavdraget? Gör en sammanstÀllning genom att söka pÄ RUT pÄ partiernas hemsidor. Hur pÄverkas synen pÄ avdraget av partiernas position pÄ höger-vÀnsterskalan? AnvÀnds jÀmstÀlldhet som argument i frÄgan och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? 2. Vad anser ni, Àr RUT-avdraget ett sÀtt att öka jÀmstÀlldheten? UtgÄ frÄn riksdagens definition av jÀmstÀlldhet dÄ ni diskuterar frÄgan. 3. Gör en intersektionell analys av RUT-avdraget, dÀr ni tittar pÄ hur klass, kön, Älder och etnicitet hÀnger ihop nÀr det gÀller denna frÄga. Vilka grupper gynnas av RUT-avdraget? Finns det nÄgra förlorare? Till er hjÀlp kan ni anvÀnda statistik frÄn Statistiska centralbyrÄn. GÄ in pÄ www.scb.se och sök pÄ rut-avdrag.
76 ARBETSUPPGIFTER â HAN, HON OCH HEN
FRà GOR TILL TEXTEN 1. Förklara skillnaden mellan begreppen kön och genus
8. PÄ vilket sÀtt förÀndrades synen pÄ familjen under 1960- och 1970-talet?
2. Vad menas med normkritik?
9. Förklara skillnaden mellan jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet.
3. Beskriv hur genus och makt hÀnger ihop enligt Yvonne Hirdman. 4. Vad innebÀr ett intersektionellt perspektiv? 5. Genus Àr nÄgot vi alla har inom oss, stÄr det i texten. Vad innebÀr det? 6. Vad stÄr bokstÀverna i begreppet hbtq för? 7. Hur anvÀnds begreppet heteronormativitet av dagens hbtq-rörelse?
10. Hur hÀnger kvinnornas uttrÀde pÄ arbetsmarknaden under 1960- och 1970-talet ihop med framvÀxten av den svenska jÀmstÀlldhetspolitiken? 11. Hur förhÄller sig begreppen genus, jÀmstÀlldhet och feminism till varandra? 12. Beskriv skillnaden mellan likhetsfeminism och sÀrartsfeminism
ANALYSERA OCH RESONERA A1. UtgÄ frÄn begreppet intersektionalitet och de sju diskrimineringsgrunderna och resonera kring hur genus hÀnger ihop med andra maktordningar nÀr det gÀller villkoren pÄ arbetsmarknaden. A2. Sveriges jÀmstÀlldhetspolitik har som övergripande mÄl att mÀn och kvinnor ska ha samma makt att forma samhÀllet och sina egna liv. I vilken utstrÀckning Àr det sÄ tycker ni? VÀlj ut nÄgra specifika omrÄden som ni resonerar kring, t.ex. i skolan, i familjen och inom sporten. A3. Titta pÄ Sveriges fyra delmÄl för att uppnÄ jÀmstÀlldhet och resonera kring hur de förhÄller sig till varandra. Anser ni att nÄgot av mÄlen Àr viktigare Àn de andra? Hur hÀnger de ihop? PÄ vilket omrÄde har vi kommit lÀngst?
A4. FrÄgan om arv och miljö har alltid diskuterats livligt i jÀmstÀlldhetsdebatten. Vad anser du har störst betydelse hur vi blir som personer, arvet (alltsÄ biologin) eller miljön (uppfostran, populÀrkultur mm)? Vilka konsekvenser fÄr din syn pÄ arv och miljö för hur du ser pÄ jÀmstÀlldhet och feminism? A5. JÀmför hur de tre feministiska riktningarna liberalfeminism, socialistisk feminism och radikalfeminism ser pÄ a) orsaken till kvinnors underordning, b) maktordningens uttrycksformer och c) vad som bör göras för att bryta den. SammanstÀll resultaten pÄ ett överskÄdligt sÀtt, t.ex. i en mindmap eller en tabell.
DISKUSSIONSFRà GOR D1. Hur ser idealbilderna för hur en kille/tjej ska vara ut i den miljö dÀr ni rör er? GÄr de att leva upp till? Hur pÄverkas ni av dem? D2. Varför vÀcker mÀnniskor som bryter mot könsnormerna (tÀnk en man med nagellack eller en kvinna som Àr helt ointresserad av hur hon ser ut) sÄ starka reaktioner?
D3. Kristina Henkel menar att genusnormerna pÄverkar barns sjÀlvkÀnsla negativt, vad menar hon med det? HÄller ni med om hennes resonemang? D4. Majoriteten av dem som engagerar sig i jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr kvinnor. Varför Àr det sÄ? Kan mÀn ha nÄgot att vinna pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen och i sÄ fall vad?
ARBETSUPPGIFTER â HAN, HON OCH HEN 77
D5. Den svenska riksdagen har arbetat med jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor sedan 1970-talet och pĂ„ politisk nivĂ„ Ă€r de flesta överens om att jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r nĂ„got vi vill ha. ĂndĂ„ Ă€r samhĂ€llet inte jĂ€mstĂ€llt. Kvinnor utför fortfarande majoriteten hushĂ„llsarbetet, och de fĂ„r lĂ€gre lön Ă€n mĂ€nnen för
samma jobb, för att ta ett par exempel. Varför Àr det sÄ? Varför Àr det sÄ svÄrt att uppnÄ jÀmstÀlldhet? D6. Feminism Àr ett ord som vÀcker mycket kÀnslor. Varför tror ni att det Àr sÄ laddat? Kallar ni er för feminister? Varför/varför inte?
FĂRDJUPNINGSUPPGIFTER F1. I texten beskrivs hur könsuppdelat det Ă€r i butiker som sĂ€ljer leksaker och barnklĂ€der. StĂ€mmer det? Gör en egen undersökning dĂ€r ni gĂ„r runt i butiker, fotograferar och analyserar pĂ„ vilket sĂ€tt de klĂ€der och leksaker som riktar sig till flickor skiljer sig frĂ„n dem som riktar sig till pojkar. Analysera orsaken till denna uppdelning och diskutera vilka konsekvenser det fĂ„r. Gör ett bildspel dĂ€r ni presenterar vad ni kommit fram till med hjĂ€lp av de fotografier ni tagit. F2. Intervjua en Ă€ldre person om hur genusnormerna sĂ„g ut dĂ„ hen var ung. Hur sĂ„g mansidealen och kvinnoidealen ut? Hur sĂ„g man pĂ„ kĂ€rlek, sexualitet och familjebildning? Hur förhöll sig personen till dessa normer? Hur har samhĂ€llet förĂ€ndrats nĂ€r det kommer till dessa frĂ„gor och hur vĂ€rderar personen dessa förĂ€ndringar? Intervjua gĂ€rna nĂ„gon som bröt mot normerna pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, t.ex genom att skilja sig, leva ihop med nĂ„gon av samma kön eller vĂ€lja bort barn. Avsluta med att stĂ€lla samman alla berĂ€ttelser och diskutera dem med utgĂ„ngs-
punkt i begreppen aktör/struktur. Vilken frihet att agera har en person inom givna strukturer? Hur pÄverkas strukturerna av enskilda aktörers agerande? Hur gÄr det till dÄ normer förÀndras? F3. Intervjua en person som invandrat till Sverige frÄn ett annat land i vuxen Älder. StÀll frÄgor om hur normerna kring genus och familjeliv ser ut i Sverige jÀmfört med det land personen kommer ifrÄn. F4. JÀmför situationen för hbtq-personer i Sverige med hur det ser ut i nÄgot annat land. Du kan t.ex hitta information kring detta pÄ RFSL:s hemsida (rubriken internationellt och sedan landinformation) eller pÄ Sidas hemsida. F5. Undersök de politiska partiernas jÀmstÀlldhetspolitik och ta reda pÄ hur de stÀller sig till en eller flera av följande frÄgor: a) Delad förÀldraledighet b) VÄrdnadsbidrag c) Kvotering till bolagsstyrelser d) Surrogatmödraskap
NYCKELORD enförsörjarmodell
internalisering
queer
feminism
jÀmlikhet
radikalfeminism
genus
jÀmstÀlldhet
socialistisk feminism
genussystem
liberal feminism
strukturell maktordning
hbtq-person
likhetsfeminism
sÀrartsfeminism
heteronormativitet
normer
tvÄförsörjarmodell
117
Medier och samhĂ€lle De flesta av oss kommer pĂ„ ett eller annat sĂ€tt dagligen i kontakt med nĂ„got av vĂ„ra vanligaste medier - tv, radio, tidningar eller internet. En genomsnittlig dag 2016 tittade 81 procent pĂ„ tv, 68 procent lĂ€ste Ă„tminstone nĂ„gon dagstidning, 62 procent lyssnade pĂ„ radio och 83 procent anvĂ€nde internet. Medierna genomsyrar sedan lĂ€nge vĂ„r vardag, och vare sig vi vill eller inte Ă€r det högst troligt att vi alla pĂ„verkas pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. â Nyheter har en sjĂ€lvklar och framtrĂ€dande plats i moderna demokratier. Demokratiforskare talar om âupplyst förstĂ„elseâ som ett viktigt kriterium för en fungerande demokrati, det vill sĂ€ga medborgarna i en demokrati mĂ„ste ha information och kunskap om politik och samhĂ€lle för att kunna utöva sin roll som medborgare. Det Ă€r hĂ€r medierna kommer in i bilden. Eftersom vi inte kan fĂ„ kunskaper i alla frĂ„gor genom egna erfarenheter eller genom kontakt med andra mĂ€nniskor Ă€r det genom medierna som mĂ€nniskor navigerar i samhĂ€llet och fĂ„r information i olika frĂ„gor. â I det hĂ€r kapitlet ska vi studera mediernas centrala roll i en demokrati; traditionella mediers utveckling (press, radio, tv); internet och sociala medier; olika perspektiv pĂ„ mediers makt; regler som svenska medier mĂ„ste följa i sitt arbete och den utmaning som internet har inneburit i det hĂ€r avseendet. â Men vi börjar med att titta nĂ€rmare pĂ„ mediers betydelse för demokratin.
118
Medier och samhÀlle
President Donald Trump har Ànda sedan president valskampanjen 2016 haft en mycket anstrÀngd rela tion till de flesta medier och mÄnga presskonferenser har varit nÀrmast kaotiska. En del medier har till och med talat om att pressfriheten Àr hotad. PÄ bilden syns den blivande presidenten Trump tala vid en presskonferens i Trump Tower, New York, i början av januari 2017.
â MEDIER OCH DEMOKRATI Enligt den svenska riksdagen bör medierna ha följande uppgifter i samhĂ€llet: det vill sĂ€ga ge medborgarna information för att de ska kunna ta stĂ€llning i samhĂ€llsfrĂ„gor;
att informera,
att kommentera
att granska,
skeenden i samhÀllet;
det vill sÀga att kontrollera privata och offentliga
makthavare.
I regeringsformen, en av de svenska grundlagarna, betonas i första kapitlet bl.a. att âden svenska folkstyrelsen bygger pĂ„ fri Ă„siktsbildningâ, i andra kapitlet att varje medborgare Ă€r garanterad yttrandefrihet , det vill sĂ€ga âfrihet att i tal, skrift eller bild eller pĂ„ annat sĂ€tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Ă„sikter och kĂ€nslorâ, och informaViktigast informationskĂ€llor vid valen 2010 och 2014 tionsfrihet , det vill sĂ€ga âfrihet att Valet 2010 4 inhĂ€mta och ta emot upplysningar Valet 2014 samt att i övrigt ta del av andras 3 yttrandenâ. â En av hörnstenarna i en 2 demokrati Ă€r att medborgare fritt 1 kan ta del av information frĂ„n Tv Radio Dagstidningar Internet Familj/vĂ€nner olika kĂ€llor för att dĂ€rigenom Internet och familj/vĂ€nner bedömdes vara de viktigaste informations bilda sig en uppfattning i olika kĂ€llorna inför valen 2010 och 2014. Tv, radio och dagstidningar mins kade alla i betydelse mellan de tvĂ„ valen. Siffrorna Ă€r en genomsnittlig samhĂ€llsfrĂ„gor innan de röstar i bedömning pĂ„ en femgradig skala av ungdomar mellan 16 och 25 Ă„r. KĂ€lla: Olle Findahl, Pamela Davidsson: Svenskarna och internet 2015
Medier och samhÀlle
119
Andel av befolkningen 9â79 Ă„r som anvĂ€nder olika medier en genomsnittlig dag 1989â2015 Procent 90 Internet Television
80 70
Radio
60 Morgontidning
50
Sociala medier (internet)
40 Trad. medier (internet)
30
KvÀllstidning Text-TV
20 10
CD/grammofonskiva
89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15
olika val eller försöker pĂ„verka makthavare. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att olika röster kommer fram i debatten och att man som medborgare ocksĂ„ lĂ€r sig att lyssna pĂ„ argument som man inte sjĂ€lv delar. â I en diktatur Ă€r det precis tvĂ€rtom. DĂ€r missbrukar makthavarna ofta sin makt och lĂ€gger mycket energi pĂ„ att kontrollera medier och medborgare och dĂ€rmed ocksĂ„ den fria opinionsbildningen.
KĂ€lla: NordicomÂSverige
Som diagrammet över medie anvÀndningen visar Àr det framför allt internet som gjort att traditionella medier som tv, radio och dagstidningar inte lÀngre Àr ensamma om att dominera medborgarnas mediekonsumtion.
FAKTA
Medialisering och mediekrati Det talas ibland om att medierna alltmer âkoloniseratâ eller helt enkelt erövrat politiken. Medieforskare anvĂ€nder ibland begrepp som medialisering och mediekrati för att illustrera relationen mellan politik och medier och de senares ökade inflytande: âą Medialisering innebĂ€r att politikerna frĂ„n 1960-talets början successivt anpassat sig till mediernas sĂ€tt att arbeta. Dagens politiker behĂ€rskar med andra ord inte bara mediernas sĂ€tt att arbeta, de har ocksĂ„ lĂ€rt sig att tĂ€nka som journalister, vilket bl.a. försvĂ„rar journalisternas granskning av politiker.
âą Mediekratin Ă€r ett annat utmĂ€rkande drag i vĂ„r tids representativa demokrati. Den innebĂ€r i korthet att kommunikationen mellan medborgarna och deras valda representanter nĂ€stan uteslutande sker genom medier, som alltsĂ„ ersatt partierna som den viktigaste lĂ€nken mellan vĂ€ljare och valda. â Det har inneburit att journalisten och politikern lever i symbios, beroende av varandra, och att politikern mĂ„ste paketera sina budskap i korta, medieanpassade meningar. Risken Ă€r att mer avancerade resonemang om politiska frĂ„gor inte fĂ„r plats, vilket i sin tur gynnar populism och ytlig retorik. USA:s president Donald Trump har valt att oftare meddela sig via twitter Ă€n via traditionella medier. Han vill kommunicera direkt med "folket", sĂ€ger han.
128
Medier och samhÀlle
De senaste Ären har anvÀn dandet av internet i mobilen tagit fart ordentligt och 2016 var det 65 procent av befolk ningen som kopplade upp sig via mobilen varje dag. Yngre anvÀnder mobilen mer Àn Àldre och kvinnor mer Àn mÀn.
â SVENSKARNA, INTERNET OCH SOCIALA MEDIER Mellan 2000 och 2015 ökade den totala andelen internet anvĂ€ndare i vĂ€rlden frĂ„n 16 till 43 procent, dvs. drygt tre miljarder av jordens befolkning anvĂ€nde internet. De flesta av dessa bodde i fattiga lĂ€nder. Som framgĂ„r av diagrammet lĂ„g Sverige i en global jĂ€mförelse frĂ€mst, följt av övriga Europa och Amerika.
Att internet omformat vĂ„ra sociala liv Ă€r ett obestridligt faktum. Enligt den Ă„rliga undersökningen âSvenskarna och internetâ hade (2015) 91 procent tillgĂ„ng till internet. AnvĂ€ndningen av internet ökade i alla Ă„ldersgrupper Ă€ven om yngre Ă„ldersgrupper Ă€r större anvĂ€ndare Ă€n Ă€ldre. I genomsnitt anvĂ€nde vi internet totalt 21 timmar i veckan, varav drygt Ă„tta timmar spenderas pĂ„ internet i mobilen.
Nyheter pĂ„ nĂ€tet Under 2000-talet har traditionella former av nyhetsförmedling som tryckt press och radio- och tv-nyheter fĂ„tt en krympande publik samtidigt som digital nyhetsförmedling vunnit Befolkning som anvĂ€nder internet 2005â2015 ny mark. Nyhetsbranschen Procent per 100 invĂ„nare 100 förlitar sig nu i större grad Sverige 90 pĂ„ âdela-kulturenâ i soci80 Europa ala medier som Facebook 70 Amerika och Twitter. Detta kan ske CIS (fd Sovjet) 60 genom att man pĂ„ sajten 50 Hela vĂ€rlden lĂ€gger dela-knappar med 40 ArabvĂ€rlden Asien o. Oceanien vars hjĂ€lp sedan anvĂ€ndar30 Afrika na enkelt kan lĂ€gga artikeln 20 10 i sitt flöde i sociala medier. 0 Detta Ă€r ett sĂ€tt för bran05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 schen att fĂ„ mediekonsuKĂ€lla: Internetstatistik.se
Medier och samhÀlle
menter att komma in i exempelvis tidningen och börja lĂ€sa den. Antalet klick lockar annonsörer eftersom de vill att deras annonser ska synas. â Undersökningar visar att cirka en tredjedel av anvĂ€ndare av digitala medier anger sociala medier som en daglig nyhetskĂ€lla. Nyheter via sociala medier nĂ„r i huvudsak en yngre och medelĂ„lders publik.
129
Andel av internetanvĂ€ndarna som besökt ett socialt nĂ€tverk och Facebook nĂ„gon gĂ„ng eller dagligen 2015 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 12â15 Ă„r
Socialt nÀtverk nÄgon gÄng Facebook nÄgon gÄng
16â25 26â35 Ă„r Ă„r
36â45 Ă„r
46â55 Ă„r
Filterbubblan Den information som vi fĂ„r Ă€r till stor del beroende av vĂ„ra tidigare sökningar och âgillandenâ. I Eli Parisers uppmĂ€rksammade bok The Filter Bubble, 2011, beskrivs vad som hĂ€nder nĂ€r nyheter personanpassas med hjĂ€lp av algoritmer. Han bad i samband med oljelĂ€ckan i Mexikanska gulfen 2010 tvĂ„ vĂ€nner att googla âBPâ. Den ene vĂ€nnen var miljöintresserad medan den andre höll pĂ„ med aktier. Den förstnĂ€mnde fann nyheter om miljökatastrofen, den andre helt annan information som istĂ€llet handlade om investeringsmöjligheter i BP:s aktie. Googles algoritmer hade helt enkelt tolkat söktermen som tvĂ„ helt skilda förfrĂ„gningar och sedan personanpassat informationen. â ArtikellĂ€nkar pĂ„ Facebook stĂ„r idag för en stor andel, cirka tjugo procent, av trafiken till tidningarnas nyhetssajter. En viss typ av nyhetsinnehĂ„ll prioriteras högre, en annan typ lĂ€gre. Algoritmerna iakttar noga vad du âgillarâ och sĂ„llar effektivt nyheterna Ă„t oss. MĂ„nga tidningar har bĂ„de skrĂ€mts och inspirerats av Facebooks framgĂ„ngar pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det och vissa tidningar sĂ€gs enligt kritikerna ha planer pĂ„ att sjĂ€lva personanpassa nyhetsvĂ€rderingen pĂ„ sina egna sajter sĂ„ att förstasidan blir âjust sĂ„â som du vill ha den. Det skulle vara ett sĂ€tt att möta konkurrensen frĂ„n bl.a. sociala medier. Ytterst handlar det om att âsĂ€ljaâ annonsplatser. Annonsörerna vill lĂ€gga sina annonser vid texter och bilder som lĂ€saren uppmĂ€rksammar. Om en artikel blir mycket klickad sĂ„ uppmĂ€rksammas ju Ă€ven den annons som ligger vid artikeln. â Ăven om som tidigare konstaterats dela-kulturen Ă€r vanlig, vet man Ă€nnu inte helt sĂ€kert i vilken utstrĂ€ckning som anvĂ€ndare i nĂ€tverk uppmĂ€rksammar och eventuellt gĂ„r vidare och lĂ€ser delade nyheter.
56â65 Ă„r
66â75 Ă„r
76+ Ă„r
Totalt
Facebook var 2015 det helt dominerande sociala nĂ€t verket. NĂ€stan alla som besökte ett socialt nĂ€tverk (77 %) besökte ocksĂ„ Face book (70 %). Högst besöks frekvens pĂ„ sociala nĂ€tverk och Facebook hade Ă„lders gruppen 16â25 Ă„r, dĂ€refter avtog procentsiffran med stigande Ă„lder.
130
Medier och samhÀlle
Dagstidningarna var lÀnge den frÀmsta informations kÀllan, men passerades av tv i början av 2000-talet. Internet Àr idag den frÀmsta kÀllan till information.
Kritik mot internet och sociala medier Fördelarna med internet och sociala medier Ă€r mĂ„nga. Internet sĂ€gs ofta pĂ„ allvar ha utmanat de traditionella mediernas informationsmonopol. Dessutom har nya röster kommit till.Alla med tillgĂ„ng till nĂ€tet kan idag ta del av miljontals nya röster â frĂ„n kommentarer av lĂ€sare i traditionella medier till nischade alternativa medier, enskilda bloggare, Twittertyckare och liknande. Sociala medier Ă€r det bĂ€sta som hĂ€nt demokratin sedan den kvinnliga röstrĂ€ttens införande har det bland annat hetat. â Men kritikerna Ă€r mĂ„nga. De menar att Ă€ven om man ser klara fördelar med internet och sociala medier mĂ„ste man ocksĂ„ kunna förhĂ„lla sig kritiskt till hur de fungerar och dess konsekvenser. HĂ€r följer nĂ„gra kritiska perspektiv: â Filterbubblan. Personanpassade flöden leder till att man mer sĂ€llan konfronteras med Ă„sikter som avviker frĂ„n ens egna Ă„sikter. Sedan 2009 Ă€r Googles alla sökningar personanpassade.VĂ„r nĂ€ttillvaro blir med andra ord alltmer skrĂ€ddarsydd och handlar mycket om att bekrĂ€fta vĂ„r vĂ€rldsbild. Synonymt med filterbubblan anvĂ€nds ocksĂ„ ibland uttrycket Ă„siktsbubblan. â Falsk information. Spridning av falska uppgifter pĂ„ sociala medier och brist pĂ„ kĂ€llkritik hos anvĂ€ndarna anses vara ett omfattande problem i och med att de sprids viralt, det vill sĂ€ga snabbt nĂ„r mĂ„nga i ett eller flera nĂ€tverk. Felaktig fakta som sprids gör att vi fĂ„r en felaktig vĂ€rldsbild eller helt enkelt felaktig information. Viralgranskaren, en avdelning i Metro, försöker sedan nĂ„gra Ă„r avslöja virala faktafel i sociala medier. â Under det amerikanska presidentvalet hösten 2016 nĂ„dde s.k. fejknyheter, som mestadels propagerade för Donald Trump mot Hillary Clinton, miljontals mĂ€nniskor och nĂ„gra av dem ledde till över tvĂ„ miljoner delningar och âlikesâ pĂ„ Facebook och Twitter. â Sociala medier kan stĂ„
Medier som Àr viktigast som informationskÀlla 4,0 3,8 Internet
3,6
Tv
3,4
Dagstidningar Radio
3,2 3,0 2,8 2000
2008
2010
2012
2014
2016
i vÀgen för Àkta samtal.
Den amerikanske psykologen Sherry Turkle skrev för nĂ„gra Ă„r sedan i en debattartikel: âSluta googla â börja prataâ och ansĂ„g att trots att vi Ă€r stĂ€ndigt uppkopplade har vi vant oss av vid Ă€kta och spontana samtal. I sin bok Alone together (2013) visar han hur sociala
145
Demokrati och diktatur skapades redan i antikens Grekland och Ă€r sĂ„ledes mycket gammal, men det skulle dröja lĂ€nge innan den slog igenom. Först i början av 1900-talet genomfördes demokratin i VĂ€steuropa och i Nordamerika nĂ€r allmĂ€n och lika röstrĂ€tt för bĂ„de mĂ€n och kvinnor infördes i land efter land. Men demokratins anhĂ€ngare tvingades under 1900-talet kĂ€mpa för sina idĂ©er. Och den kampen pĂ„gĂ„r Ă€n idag. â Det hĂ€r kapitlet beskriver vad som kĂ€nnetecknar demokrati och diktatur, men visar samtidigt att det finns mĂ„nga lĂ€nder i vĂ€rlden som Ă€r ett slags mellanting med drag av bĂ„da. Kapitlet handlar ocksĂ„ om mĂ€nskliga fri- och rĂ€ttigheter och de politiska ideologierna. Demokratin som idĂ©
â DEMOKRATINS REGELBOK Demokratins spelregler skulle kunna sammanfattas sĂ„ hĂ€r: â
Regelbundna politiska val och fri partibildning. Demokratin krÀver att politiska val hÄlls regelbundet, och att det finns minst tvÄ politiska partier att vÀlja mellan. Det ska vara tillÄtet att bilda politiska partier.
â
AllmÀn och lika röstrÀtt. Alla medborgare över en viss Älder ska ha
rĂ€tt att rösta. Det fĂ„r alltsĂ„ inte förekomma nĂ„gra inskrĂ€nkningar i röstrĂ€tten pĂ„ grund av kön, inkomst, etnisk tillhörighet, religion osv. Lika röstrĂ€tt innebĂ€r att alla röstberĂ€ttigade har en röst var. â
Valhemlighet. Alla
ska kunna rösta utan att tvingas avslöja vilket parti eller vilken kandidat de röstar pÄ.
146
Demokrati och diktatur â
Fri opinionsbildning.
För att alla fritt ska fÄ bilda sig en uppfattning krÀvs fri Äsikts- och opinionsbildning i landet. Friheten gÀller bÄde medier och internet.
â
Majoritetsprincipen.
â
RÀttssÀkerhet.
Demokratin förutsÀtter att majoritetens förslag vinner över minoritetens.
En demokratisk stat krÀver att ingen hÀktas eller straffas utan stöd i lagen. Laglöshet eller godtyckliga domar hör inte hemma i ett demokratiskt land.
Enligt den hĂ€r definitionen Ă€r demokrati en metod att fatta beslut. Om de sex reglerna följs kan man vara sĂ€ker pĂ„ att beslut fattas pĂ„ ett demokratiskt riktigt sĂ€tt. Folket, via sina representanter i folkrepresentationen, förutsĂ€tts alltid fatta ârĂ€ttâ beslut. Med det hĂ€r synsĂ€ttet blir demokratin ett slags överideologi som tĂ€cker olika politiska Ă„sikter och vĂ€rderingar. Man Ă€r demokrat men dessutom t.ex. liberal, konservativ eller socialist. â Demokratin förutsĂ€tter att makten aldrig koncentreras utan att det finns plats för mĂ„nga olika konkurrerande uppfattningar. Detta kallas för pluralism, âmĂ„nga Ă„sikterâ, av latinets plures som betyder mĂ„nga. I demokratiska stater kan mĂ€nniskor vara oeniga om det mesta, utom om vĂ€rdet av pluralismen och den fria opinionsbildningen. Lite tillspetsat kan man sĂ€ga att demokratin förutsĂ€tter oenighet. Det Ă€r synen pĂ„ oppositionen som skiljer demokratin frĂ„n diktaturen: för en demokrati Ă€r oppositionen en nödvĂ€ndighet, för diktaturen ett hot.
Direktdemokrati och indirekt demokrati Ordet demokrati betyder folkmakt, och i en demokrati ska folket ha makten. Folket kan sedan utöva makten pÄ tvÄ sÀtt: direktdemokrati genom folkomröstningar och indirekt demokrati genom att vÀlja ledamöter som representerar folket. Direktdemokrati
Schweiz Àr det land dÀr direktdemokratin Àr vanligast.Varje Är har medborgarna möjlighet att delta i nÄgra nationella folkomröstningar och i hundratals lokala. Omröstningarna gÀller sÄdant som i andra lÀnder avgörs av parlamenten eller kommunen, frÄn tillsÀttande av polismÀstare, till byggande av en motorvÀg eller, som i februari 2017, om det ska bli lÀttare för tredje generationens invandrare att bli schweiziska medborgare (Majoriteten röstade ja). Resultaten av folkomröstningarna i Schweiz Àr alltid beslutande, dvs. parlamentet mÄste följa folkomröstningens resultat.
Demokrati och diktatur
147
Moderaternas partistÀmma i Karlstad hösten 2015. Representativitet Àr en svÄr frÄga för alla partier: hur representativ Àr de hÀr delegaterna för de moderata vÀljarna? För svenska folket? I förgrunden ser vi moderat ledaren Anna Kinberg Batra.
Indirekt demokrati
Indirekt demokrati (eller representativ demokrati) Ă€r det normala i alla demokratiska lĂ€nder. Folket vĂ€ljer representanter som sedan fattar beslut i folkets stĂ€lle. I den svenska regeringsformen klargörs tydligt att det Ă€r riksdagen som representerar folket: âRiksdagen Ă€r folkets frĂ€msta företrĂ€dareâ. I kommunerna Ă€r det de valda ledamöterna i kommunfullmĂ€ktige som beslutar. Den representativa demokratin finns pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i samhĂ€llet â den Ă€r billig och praktisk. Men för att besluten ska accepteras av folket Ă€r det viktigt att de valda verkligen Ă€r representativa för vĂ€ljarna. FAKTA
Folkomröstningar i Sverige Alla folkomröstningar i Sverige Àr endast rÄdgivande sÄ politikerna mÄste inte rÀtta sig efter resultatet. Vid 1955 Ärs omröstning röstade en kompakt majoritet av svenska folket för att vi skulle behÄlla vÀnstertrafiken, men det hindrade inte riksdagen att nÄgra Är senare att besluta om övergÄng till högertrafik. Följande nationella folkomröstningar har hÄllits i Sverige:
1922 införande av allmÀnt alkoholförbud
Nej-sidan segrade
1955 övergÄng till högertrafik
Nej-sidan segrade
1957 tillÀggspension 1980 kÀrnkraftsfrÄgan 1994 medlemskap i EU
Ja-sidan segrade
2003 införande av euro som Sveriges valuta Nej-sidan segrade Resultatet av folkomröstningarna om tillÀggspensions- och kÀrnkraftsfrÄgan kan inte bara besvaras med ett ja eller nej, eftersom det fanns tre alternativ att rösta pÄ. I kommunerna har det blivit vanligare med folkomröstningar.
148
Demokrati och diktatur
Vilken form av demokrati Ă€r bĂ€st? Den direkta demokratin Ă€r omstĂ€ndlig och kostsam. Dessutom finns risken att folk tröttnar och inte gĂ„r till valurnorna. I Schweiz Ă€r valdeltagandet i genomsnitt 40 procent. Ett starkt argument för den indirekta demokratin Ă€r att valda ledamöter har större möjligheter att fĂ„ överblick över de politiska frĂ„gorna och dĂ€rigenom fĂ„r en större politisk mognad Ă€n vĂ€ljarna. Med indirekt demokrati blir besluten ofta helt enkelt av högre kvalitet. â Lite tillspetsat innebĂ€r det hĂ€r resonemanget att folket inte alltid förstĂ„r sitt eget bĂ€sta, och kanske skulle rösta âfelâ i en rad frĂ„gor, om de hade fĂ„tt möjlighet. En total överensstĂ€mmelse mellan vĂ€ljare och valda Ă€r svĂ„r att uppnĂ„, men om klyftan blir för stor kan det bli problem. Ăr demokratin hotad? Det Ă€r lĂ€tt att tro att vĂ€rlden blir mer och mer demokratisk, och att ett land, som en gĂ„ng blivit en stabil demokrati, förblir det. Men TransitlĂ€nder kallar Freedom tyvĂ€rr ser verkligheten annorlunda ut. I en rapport frĂ„n mĂ€nnisHouse 29 postkommunistiska korĂ€ttsorganisationen Freedom House 2017 beskrivs hur lĂ€get har lĂ€nder i Centraleuropa och Centralasien som efter 1989 försĂ€mrats, inte bara i auktoritĂ€ra stater dĂ€r âallvarliga vidrigheterâ varit övergĂ„ngslĂ€nder frĂ„n begĂ„s, utan ocksĂ„ i demokratiska stater dĂ€r populistiska och natiodiktatur till demokrati. Men nalistiska krafter vinner terrĂ€ng. Den största nedgĂ„ngen i demokrati under senare Ă„r har den och frihet skedde i de etablerade demokratierna. positiva utvecklingen i mĂ„nga lĂ€nder vĂ€nts till â I Europa monterar lĂ€nder som Polen och Ungern ned domstolar motsatsen. Bilden visar och myndigheter som skulle ha kontrollerat regeringens verksamhet demokratinivĂ„n i de central men som i stĂ€llet förvandlas till regeringens förlĂ€ngda arm. Radioeuropeiska transitlĂ€nderna 2007â2017. och tv-stationer stĂ€ngs eller trakasseras pĂ„ olika sĂ€tt, t.ex. genom att journalister utestĂ€ngs frĂ„n presskonferenDemokratinivĂ„er för transitlĂ€nder i Centraleuropa ser. Ansvariga utgivare 1,5 hotas av höga böter vilEstland ket leder till sjĂ€lvcen2,0 Slovakien Lettland sur bland journalisterTjeckien na. Minoriteter trycks Litauen 2,5 Polen ned eller hotas. Andra Slovakien Ă„sikter Ă€n den styrande 3,0 regimens kommer inte Bulgarien till tals. Det förenklade RumĂ€nien 3,5 Ungern budskapet frĂ„n regimen stĂ„r oemotsagt efter4,0 som inga journalister 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 eller oppositionella KĂ€lla: Freedom House: Nations in Transit 2017. The False Promise of Populism. slĂ€pps fram.
Demokrati och diktatur
I USA försöker Trump att kontrollera eller Ă„tminstone kringgĂ„ medierna genom twittrande i stĂ€llet för presskonferenser och genom att kalla vissa mediers nyhetsförmedling fake news. Han erkĂ€nner inte oppositionen som en likvĂ€rdig motstĂ„ndare utan hĂ€vdar att enbart han Ă€r den som talar för den âvanlige amerikanenâ, övriga talar för âelitenâ. â Statsvetarprofessorn Ayscha Mounk vid Harvarduniversitetet i USA och hans kollega Roberto Fo har sedan 00-talet undersökt mĂ€nniskornas instĂ€llning till demokrati i flera lĂ€nder, bland annat har de frĂ„gat hur viktigt man tycker det Ă€r att leva i en demokrati och hur öppna medborgarna Ă€r för icke-demokratiska styrelseformer. Deras undersökningar visar hur stödet för demokratin minskar och öppenheten för auktoritĂ€ra alternativ ökar, sĂ€rskilt bland yngre. â Ăven i Sverige finns de hĂ€r tendenserna. SĂ€rskilt bland unga finns en stor skepsis mot demokratin: Hela 30 procent av de unga vĂ€ljarna sympatiserar med tanken pĂ„ en stark ledare som inte behövde bry sig om de politiska valen och riksdagen. Det Ă€r en fördubbling sedan 2005 nĂ€r den första undersökningen gjordes.
â MĂNSKLIGA FRI- OCH RĂTTIGHETER Demokratins regelbok Ă€r ofullstĂ€ndig om man inte tar med skyddet för de mĂ€nskliga fri- och rĂ€ttigheterna. Skulle man nöja sig med de sex punkterna i avsnittet Demokratins regelbok Ă€r det risk att demokratin leder till âmajoritetens tyranniâ, som den franske politikern Alexis de Tocqueville [tÉkviÂŽl] uttryckte det pĂ„ 1830-talet. Risken med alla former av demokrati Ă€r ju att majoriteten kör över minoriteten.
149
Demonstranter utanför Trump Tower i New York dagen innan republikanen Donald Trump installeras som USA:s president den 20 januari 2017.
156 CASE
Simundervisning och de mÀnskliga rÀttigheterna
TvĂ„ schweiziska muslimska medborgare stĂ€mde den schweiziska staten inför Europadomstolen eftersom deras bĂ„da döttrar, födda 1999 och 2001, tvingades delta i blandad simundervisning, alltsĂ„ dĂ€r flickor och pojkar undervisas tillsammans. FörĂ€ldrarna ansĂ„g att detta skulle strida mot deras tro, trots att skolan hade lovat att flickorna mycket vĂ€l kunde vara klĂ€dda i burkini. â I januari 2017 kom Europadomstolens dom. Integration vĂ€ger tyngre Ă€n religionsfrihet och skolan har âen speciell roll i den sociala integrationsprocessen, sĂ€rskilt nĂ€r barn med utlĂ€ndskt ursprung Ă€r inblandadeâ. Simlektioner Ă€r inte bara att simma utan frĂ€mst âatt delta i aktiviteten med alla andra eleverâ. Schweiz begick alltsĂ„ inget brott mot religionsfriheten.
Integration eller religionsfrihet i den svenska skolan? I Sverige blev frĂ„gan aktuell redan 2016 nĂ€r Skolinspektionen tillĂ€t en muslimsk grundskola, Alazharskolan i Stockholm, att ha uppdelade idrottslektioner. SĂ„ hĂ€r motiverade rektorn den könssegregerade idrottsundervisningen: â âDet handlar mycket om vad eleverna sjĂ€lva vill. Vi Ă€r en svensk grundskola och följer regler och lagar. Det Ă€r endast ett Ă€mne det handlar om, alla andra Ă€mnen har flickor och pojkar tillsammans. ⊠MĂ„nga tjejer vĂ„gar ta för sig mer nĂ€r de Ă€r sjĂ€lva. MĂ„nga flickor
bĂ€r sjal och föredrar att trĂ€na utan killar och med kvinnlig lĂ€rare för att de dĂ„ kan ha pĂ„ sig mindre klĂ€der och trĂ€na utan huvudbonad.â â Efter Europadomstolens beslut kom debatten Ă„terigen igĂ„ng. Utbildningsminister Gustav Fridolin begĂ€rde att Skolverket utreder ett förbud mot könsuppdelade klasser: â â Ăr det sĂ„ att man upplever att man har problem att ha pojkar och flickor tillsammans sĂ„ ska man ta tag i de problemen, inte undvika dem genom att helt enkelt skilja könen Ă„t. Det kommer att gĂ€lla för alla Ă€mnen. ⊠Alla svenska skolor, oavsett huvudman, ska stĂ„ upp för den vĂ€rdegrund vi har i lĂ€roplanen. I den ingĂ„r att jobba aktivt med jĂ€mstĂ€lldhet och att pojkar och flickor ska kunna ha lektioner ihop i respekt för varandra. (SR 4 februari 2017) â LĂ€rarförbundets ordförande Johanna Jaara Ă strand var en av dem som tyckte förslaget var positivt: â â Det Ă€r positivt att regeringen vill se över lagstöd för att sĂ€kra att eleverna fĂ„r en jĂ€mstĂ€lld och likvĂ€rdig undervisning. Men det fĂ„r aldrig innebĂ€ra att lĂ€rares uppdrag att anpassa och utforma undervisningen efter elevers behov inskrĂ€nks. â Men alla höll inte med. HĂ€r Ă€r tvĂ„ röster mot ett förbud. Först statsvetarprofessorn Marie Demker som menar att Fridolins förslag gör henne beklĂ€md: â âNĂ€r jag gick i skolan ⊠var delar av gymnastiklektionerna uppdelade mellan pojkar
157
och flickor. Jag spelade t.ex. handboll med bara flickor medan pojkarna Ă€gnade sig Ă„t nĂ„gon annan bollsport. ⊠SĂ„ lĂ€nge mĂ€n och kvinnor inte Ă€r jĂ€mstĂ€llda i vĂ„ra samhĂ€llen kommer alla försök att behandla alla lika resultera i att maktstrukturerna upprĂ€tthĂ„lls. Jag menar att det Ă€r barnsligt att lĂ„tsas att inte gruppen mĂ€n maktmĂ€ssigt Ă€r överordnad gruppen kvinnor â vilket inte betyder att det finns individer i bĂ„da grupperna som har en annan position. Det Ă€r ocksĂ„ nĂ€rmast provocerande att en person som talar om sin lĂ€rarerfarenhet frĂ„n skolan inte lĂ„tsas om att det Ă€r i ungdomsĂ„ren som spĂ€nningarna mellan könen vĂ€ldigt lĂ€tt förstĂ€rker och cementerar en över- och underordning som bestĂ„r i vuxen Ă„lder. â Naturligtvis skall mĂ€n och kvinnor liksom flickor och pojkar visa varandra ömsesidig respekt och hĂ€nsyn i alla sammanhang. FrĂ„gan
hĂ€r Ă€r ju hur vi Ă„stadkommer det â Fridolin blandar ihop medel och mĂ„l. â Vi kan och bör lĂ€mna dessa frĂ„gor lĂ€mnas till den professionella pedagogens omdöme och fortsĂ€tta föra en uppfriskande debatt kring frĂ„gan. Och det Ă€r i det sammanhanget naivt att tro att strikt likabehandling av alla individer Ă€r detsamma som att bemöta individer med lika omsorg och respekt.â â Sarah Delshad, grundare av Muslimska feminister, menade att ett förbud rimmar illa med elevdemokratin.âFörslaget kan helt enkelt stjĂ€lpa mer Ă€n vad det hjĂ€lper.â Effekten skulle ocksĂ„ bli att en del unga flickor inte kan delta i undervisningen i idrott om inte flickorna kan fĂ„ vara för sig sjĂ€lva. â â Ja men gud ja, sĂ„ kan det ju bli. Jag kan tĂ€nka mig att mĂ„nga trotsar det, givetvis. DĂ„ blir det en problematik med utebliven nĂ€rvaro och sĂ„ vidare.
Gymnastiklektion för flickor pÄ Dammfriskolan i Malmö 1953. DÄ hade en del kommuner redan avskaffat de könsuppdelade gymnastiklektionerna. FrÄgor: 1. Sammanfatta Europadomstolens dom. 2. Vilka tvÄ principer Àr det som krockar hÀr? 3. Vilka argument talar för Gustav Fridolins beslut? Vilka argument talar emot? 4. Hur skulle den hÀr frÄgan kunna lösas med god vilja, utan att majoriteten kör över minoriteten?
5. Ăr idrottsundervisningen ett problem pĂ„ din skola? (Om du svarar nej, fĂ„r du en kontrollfrĂ„ga: Ăr alla verkligen överens om att det inte Ă€r ett problem?) 6. I Tyskland har man pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll behĂ„llit flickskolor av samma skĂ€l som de avskaffades i Sverige för drygt 50 Ă„r sedan, att frĂ€mja jĂ€mstĂ€lldheten. Hur tĂ€nkte man i Sverige, hur tĂ€nker man i Tyskland?
166
Demokrati och diktatur
en nation. Nationalismen förutsĂ€tter att det som rör nationen Ă€r viktigare Ă€n andra vĂ€rden och intressen. Om nationens intressen ska förverkligas krĂ€vs att de styrande politiskt kontrollerar ett territorium som ju oftast Ă€r en suverĂ€n stat, t.ex. Sverige. Ofta beskrivs nationalismen som en Ă„siktsriktning som vĂ€xte fram pĂ„ 1800-talet och enade Italien och Tyskland, samtidigt som nationalistiska idĂ©er splittrade Osmanska riket och habsburgarnas rike. I kampen mot förtryck och för sjĂ€lvstĂ€ndighet mot kolonialmakterna spelade nationalismen en stor roll. â Vid förra sekelskiftet var nationalism och patriotism detsamma, man lyfte det egna landet och det egna folket pĂ„ andras bekostnad. Sedan flera decennier tillbaka trodde man att sĂ„dana nationalistiska övertoner var borta i stora delar av vĂ€rlden. Men idag med de mer aggressiva regeringar som sitter vid makten eller kan komma till makten hörs sĂ„dana argument allt oftare. Donald Trumps kampanjord America first! liknar argument som framförs av de högernationalistiska partierna i Frankrike och Tyskland, Front National och Alternative fĂŒr Deutschland (AfD), eller de nationalistiska regeringarna i Ryssland, Polen och Ungern. Den hĂ€r typen av militant nationalism Ă€r vĂ€ldigt annorlunda frĂ„n den demokratiska nationalism som för Sverige kanske kan förknippas med Kalle Anka pĂ„ julafton, köttbullar och Lilla Idas sommarvisa. Den typen av nationalism Ă€r en följd av och orsak till den samhörighetskĂ€nsla som Ă€r nödvĂ€ndig för att ett samhĂ€lle ska hĂ„lla ihop.
â SVERIGES POLITISKA PARTIER I början av 1900-talet var huvuddragen av det svenska partisystemet utvecklat. LĂ€nge var det partisystemet stabilt och med undantag av vissa partisplittringar hade riksdagen fem partier: Socialdemokraterna, VĂ€nstern, Moderaterna, Centern, Liberalerna. Ideologierna lĂ„g till stor del till grund för dessa partier: Socialdemokraterna vilade pĂ„ den demokratiska socialismen;VĂ€nsterpartiet den revolutionĂ€ra socialismen, Centern och Moderaterna konservatismen; Liberalerna liberalismen. â Först pĂ„ 1980-talet kom ytterligare partier in i riksdagen. I valsamverkan med Centern fick Kristdemokraterna ett mandat i riksdagen 1985. Riksdagsvalet dĂ€refter, 1988, kom Miljöpartiet de gröna in i riksdagen. Ny demokrati var ett kortlivat, populistiskt parti i riksdagen 1991-1994. â Efter 1960-talet var blockpolitiken det normala i riksdagen. Det socialistiska blocket bestod av Socialdemokraterna och VĂ€nsterpartiet medan det borgerliga blocket bestod av Moderaterna, Centern,
Demokrati och diktatur
167
Liberalerna och Kristdemokraterna. De borgerliga partierna bildade 2004 en gemensam valplattform inför riksdagsvalet 2006 som snart kom att kallas Alliansen. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010. De har tagit avstÄnd frÄn blockpolitiken, men har oftare anslutit sig till borgerliga förslag i riksdagen Àn socialdemokratiska.
Höger-vĂ€nster skalan och GAL-TAN-skalan Det Ă€r vanligt att placera partierna efter en höger-vĂ€nster-skala, med de borgerliga partierna till höger och de socialistiska till vĂ€nster. Hur de olika partierna placeras beror frĂ€mst pĂ„ deras uppfattning om hur stor den offentliga sektorn bör vara: ju mer stat och kommun ska ta hand om med skattpengar, desto lĂ€ngre till vĂ€nster, och ju mer enskilda mĂ€nniskor ska sköta, desto lĂ€ngre till höger. Men den inbördes placeringen av t.ex. Liberalerna och Centern Ă€r inte alltid given. â Men höger-vĂ€nster-skalan Ă€r inte sjĂ€lvklar. PĂ„ 1970-talet var det populĂ€rt att rangordna partierna efter ekologi-tillvĂ€xt , dĂ€r Miljöpartiet,VĂ€nstern och Centern stod för ekologi, Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna för tillvĂ€xt. Numera diskuterar statsvetare ytterligare en rangordning, GAL-TAN-skala dĂ€r akronymerna GAL stĂ„r för Grön, Alternativ, Libertarian (frihetlig) och TAN för Traditionell, AuktoritĂ€r, Nationalistisk. GAL-TAN fokuserar inte lĂ€ngre pĂ„ pengar och fördelningspolitik utan pĂ„ sociala och kulturella vĂ€rden. Detta skulle exempelvis kunna röra globalisering och migration, EU-medlemskapet, HBTQ-frĂ„gor, bensinskatt och andra transportfrĂ„gor. Olika sĂ€tt att inbördes placera partierna Grön/Alternativ/LibertĂ€r
VĂ€nster
Industriell
Höger
Traditionalistisk/AuktoritÀr/ Nationalistisk
VĂ€nster
Höger
Agrar
Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson har S- och M-vÀljarna stor spÀnnvid pÄ GAL-TAN-skalan. SD-vÀljarna dÀremot ligger fast pÄ GAL-TAN men har stor spÀnnvidd pÄ höger-vÀnsterskalan.
168 ARBETSUPPGIFTER â DEMOKRATI OCH DIKTATUR
FRà GOR TILL TEXTEN 1. Vilka krav mÄste uppfyllas för att ett land ska kunna kalla sig demokratiskt? 2. Vilken Àr skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati? 3. Hur tillÀmpas direktdemokrati i Schweiz och i Sverige? 4. Beskriv diktaturens kÀnnetecken.
5. Vilka typer av diktaturer nÀmner boken? 6. Sammanfatta kort innehÄllet i konservatismen, i liberalismen och i socialismen. 7. Vad Àr grundtanken i feminismen? Ekologismen? Nationalismen? 8. Vad Àr skillnaden mellan demokratisk nationalism och militant nationalism?
ANALYSERA OCH RESONERA A1. Vad kan det finnas för orsaker till att nationalismen har ökat i vÀrlden? Vilka kan konsekvenserna bli? Vilka ÄtgÀrder kan vi ta till för att förhindra detta?
A3. Thailand Àr ett turistparadis, men ocksÄ en militÀrdiktatur. Borde Thailand bojkottas som turistland? Ge argument för och emot.
A2. I ett demokratiskt samhÀlle mÄste majoriteteten vÀrna om minoritetens rÀttigheter. Varför det?
A4. NÀr Donald Trump blev amerikansk president introducerades begreppet "alternativa fakta". Resonera kring varför det Àr viktigt att ett samhÀlle kan enas om samma fakta nÀr ett beslut ska fattas.
DISKUSSIONSFRà GOR D1. Borde kommunala folkomröstningar förekomma oftare? Vilka frÄgor skulle i sÄ fall vara lÀmpliga att avgöras genom folkomröstningar? D2. Numera Àr det tekniskt enkelt att genomföra folkomröstningar via internet: Àr det en bra eller dÄlig metod för att vÀgleda politiker? D3. Vi antar att en av dina kompisar i klassen Àr klart naziinfluerad. Hur skulle du agera om det vore sÄ? D4. Finns det nÄgonting som du och dina klasskompisar skulle kunna göra för att
försöka pĂ„verka regimerna i t.ex. Iran eller Kina att införa demokrati? Diskutera och kom med nĂ„got förslag! D5. Ăr de antidemokratiska krafterna, sĂ€rskilt bland yngre personer, pĂ„ framgĂ„ng? Vad skulle det i sĂ„ fall bero pĂ„? D6. Ett politiskt parti uppkommer som ett svar pĂ„ ett upplevt problem i samhĂ€llet som de befintliga partierna inte har ett svar pĂ„. Vad ser du som nĂ€sta partibildning i Sverige? Motivera och ta fram belĂ€gg för ditt svar.
FĂRDJUPNINGSUPPGIFTER F1. Studera nĂ„gon av de mĂ€nskliga rĂ€ttig heternas vakthundar: Amnesty, Civil Rights Defenders, Human Rights Watch, Freedom House, Reportrar utan grĂ€nser. VĂ€lj ut ett land och ta reda pĂ„ hur det
landet enligt organisationen bryter mot de mÀnskliga fri- och rÀttigheterna. JÀmför med hur landets styrande framstÀller landet pÄ sin hemsida.
ARBETSUPPGIFTER â DEMOKRATI OCH DIKTATUR 169
F2. Hur anvÀnds de ideologiska etiketterna (konservativ, liberal, socialistisk etc) av de politiska partierna i Sverige? Studera nÄgot partis hemsida och notera hur partiet ideologiskt benÀmner sig. F3. Du har precis blivit tillsatt som ny demokratiminister och ska försöka neutralisera hoten mot demokratin i Sverige. Följande hot har blivit identifierade: 1) Allt fÀrre vill bli politiker 2) Undersökande kvalitetsmedia har svÄrt att överleva 3) Allt mer krÀnkningar mot mÀnniskor med annan Äsikt pÄ internet. Skissa fram en handlingsplan för att lösa dessa problem.
alternativen ut? Hur löd argumenten för de olika sidorna? Vilka stÄndpunkter intog de olika partierna? F5. NedanstÄende cirkeldiagram förestÀller de lÀnder som har förbÀttrats respektive försÀmrats mest vad gÀller politiska och medborgerliga rÀttigheter under 2016. Minussiffror Àr försÀmring och plussiffror förbÀttring. a) Vilket land har förbÀttrats mest? b) Vilket land har försÀmrats mest? c) Vilken demokrati (fritt land) har förbÀttrats respektive försÀmrats mest? d) Undersök situationen i ett av dessa lÀnder och ta reda pÄ vad som hÀnder dÀr.
F4. Fördjupa dig i nÄgon av de nationella folkomröstningar som hÄllits. Hur sÄg
Största förĂ€ndringarna 2015â2016 vad gĂ€ller politiska rĂ€ttigheter och medborgerliga friheter 0 Fritt
Turkiet Sydsudan Libyen Nicaragua Kongo (Kinshasa) Tadzjikistan Venezuela Polen Zambia Etiopien Ungern Lesotho Moçambique Niger Jemen
Delvis fritt Inte fritt
-5
-10
+10
Somalia Centralafrikanska republiken Vitryssland Argentina Myanmar Burkina Faso Papua Nya Guinea
-15
+5
0
KÀlla: Freedom House. Freedom in the World 2017. Hela rapporten finns pÄ nÀtet.
NYCKELORD civil olydnad
GAL-TAN
liberalism
demokrati
ideologier
mÀnskliga fri- och rÀttigheter
diktatur
jÀmstÀlldhet
nationalism
feminism
konservatism
pluralism
folkomröstning
korruption
socialism
Varje Ă„r firas körsbĂ€rsblomningsfestivalen Sakura Matsui i Brooklyns botaniska trĂ€dgĂ„rd i New York. Festivalen Ă€r kĂ€nd som en rit för att fira sĂ„vĂ€l vĂ„rens ankomst som traditionell och modern japansk kultur. PĂ„ bilden en vĂ€sterlĂ€ndsk tjej som anammat âdet japanskaâ och dĂ€rmed ocksĂ„ den globala kulturen.
461
Globalisering NĂ€stan dagligen hör vi talas om och kan lĂ€sa om globalisering i olika medier, böcker och i debatter om politik och ekonomi. Men fenomenet Ă€r egentligen inget nytt. MĂ€nniskor har av olika anledningar haft globala kontakter med varandra i Ă„rtusenden. SjĂ€lva begreppet började i modern mening anvĂ€ndas pĂ„ 1960-talet, men fenomenet i sig tog fart i stor skala först pĂ„ 1980- och 1990-talen. Lite förenklat kan man sĂ€ga att globalisering Ă€r en kraft som i ökad utstrĂ€ckning berör mĂ€nniskors liv i alla vĂ€rldens lĂ€nder. â Det hĂ€r kapitlet handlar bland annat om globaliseringens historik och drivkrafter och om tre olika former av globalisering: ekonomisk, kulturell, och politisk. Avslutningsvis behandlas globaliseringen och framtiden.Vad hĂ€nder med demokratin i en globaliserad vĂ€rld? Olika uppfattningar stĂ€lls ocksĂ„ mot varandra nĂ€r det gĂ€ller frĂ„gan om globaliseringen utgör frĂ€lsning eller fĂ€lla.
â VAD ĂR GLOBALISERING? Globalisering kommer av ordet global (globus = klot, kula), som Ă€r en term som syftar pĂ„ att nĂ„got berör och innefattar hela vĂ€rlden. Enligt Nationalencyklopedin (NE) avser begreppet en förĂ€ndringsprocess dĂ€r stater och samhĂ€llen över hela jordklotet knyts samman i ömsesidiga beroendeförhĂ„llanden: â âGlobalisering kan ses som en samlingsbenĂ€mning pĂ„ utvecklingen inom politik, ekonomi och kultur. I allmĂ€nt sprĂ„kbruk har termen emellertid i första hand kommit att syfta pĂ„ ekonomiska förhĂ„llanden. Med ekonomisk globalisering avses dĂ„ den senaste fasen i kapitalismens utveckling under vilken de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade.â
482
Globalisering
Huntington (1927â2008) betydelsen av nya konfliktlinjer i den globala politiken (âCivilisationernas kampâ, se s. 442). Hans tanke var helt enkelt att flera civilisationer FRĂ N MET I NEW YORK bestĂ„r utan att pĂ„verkas av vĂ€sterlandet nĂ€r det bland annat gĂ€ller religion, sprĂ„k och synen pĂ„ individen. Huntingtons bok, Civilisationernas kamp, gavs ut i polemik mot Francis Fukuyama för hans kontroversiella verk The End of History and the Last Man, i svensk översĂ€ttning Historiens slut och den sista mĂ€nniskan, som publicerades Ă„r 1992. Fukuyama hade dĂ€r hĂ€vdat att 2017 2018 historien Ă€r slut i och med Sovjetunionens 31 mars 7 oktober 27 januari COSĂ FAN TUTTE NORMA TOSCA Mozart Bellini Puccini fall och kalla krigets slut.VĂ€rlden domine14 april 14 oktober 10 februari ras av liberal demokrati och det kommer LUISA MILLER TROLLFLĂJTEN KĂRLEKSDRYCKEN Verdi Mozart Donizetti inte att intrĂ€ffa nĂ„gra fler stora idĂ©strider 28 april 18 november 24 februari som den liberala demokratins kamp mot ASKUNGEN MORDĂNGELN LA BOHĂME Massenet AdĂšs Puccini nazism eller kommunism. 10 mars SEMIRAMIS â Huntingtons teser har emellertid senare Rossini utsatts för stark kritik och mĂ„nga forskare LIVEPABIO.SE tycker att det finns klara tecken pĂ„ vĂ€sterI mer Ă€n femtio lĂ€nder visas lĂ€ndsk pĂ„verkan av vĂ€rlden i form av demokratisering, spridning pĂ„ olika biografer Metropoliav marknadsekonomi, mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och konsumtionskultans förestĂ€llningar digitalt i tur. Det sista handlar om allt frĂ„n matvanor, film, tv-program och realtid, ett av mĂ„nga exemmusik till levnadssĂ€tt, som blir alltmer lika var du Ă€n befinner dig pel pĂ„ kulturens globalisering. SĂ€songen 2017â2018 pĂ„ jordklotet. DIREKTSĂND
OPER A PĂ BIO
ger Met tolv operor som visas pÄ biografer i hela Sverige. PÄ bilden sopranen Sonya Youncheva som Mimi i Puccinis La BohÚme.
Ăr vissa kulturformer mer globala Ă€n andra? Hur global Ă€r kinesisk opera?
Globalisering
â POLITISK GLOBALISERING I en globaliserad vĂ€rld dĂ€r vi blir alltmer beroende av varandra mĂ„ste regeringar ofta samarbeta för att lösa politiska problem, exempelvis pĂ„ miljöomrĂ„det eller nĂ€r det gĂ€ller ekonomisk politik eller militĂ€ra hot. För att underlĂ€tta samarbetet har olika stater dĂ€rför ibland valt att bilda globala eller regionala organisationer och i en del fall valt andra och mer lĂ„ngtgĂ„ende samarbetsformer. Den mest vĂ€lkĂ€nda globala organisationen Ă€r FN (s. 432) som grundades efter andra vĂ€rldskriget. FN Ă€r en typisk mellanstatlig organisation och det innebĂ€r att den yttersta makten ligger hos medlemsstaterna. Exempel pĂ„ regionala organisationer och samarbetsformer Ă€r Mercosur, ASEAN, AU, Nafta, och EU.
Viktiga globala politiska aktörer NĂ€r föregĂ„ngaren till EU, EEC, skapades i slutet av 1950-talet var det i princip fred och frihandel som det handlade om. De ursprungliga sex medlemslĂ€nderna bildade en tullunion, avskaffade tullarna inbördes och upprĂ€ttade en gemensam tullmur utĂ„t mot andra lĂ€nder. Arbetet med att stĂ€rka det ekonomiska samarbetet har sedan dess fortsatt inom EU och idag Ă€r mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en fullstĂ€ndigt fri inre marknad för varor, kapital, tjĂ€nster och arbetskraft. Nitton lĂ€nder delar ocksĂ„ den gemensamma valutan euro och bedriver en nĂ€ra samordnad ekonomisk politik som ocksĂ„ pĂ„verkar övriga EUlĂ€nder. Dagens EU har ofta karakteriserats som en ekonomisk jĂ€tte, men en politisk dvĂ€rg. â Ekonomiskt Ă€r EU utan tvekan en jĂ€tte, helt i klass med USA och andra globala aktörer. EU kan med kraft utmana USA i olika handelstvister. Det kan exempelvis gĂ€lla import av kött frĂ„n djur som fĂ„tt tillvĂ€xthormoner eller import av genmodifierade grödor. I grunden Ă€r förstĂ„s beslut som dessa politiska och sedan en tid arbetar EU aktivt med att stĂ€rka sin stĂ€llning i vĂ€rldspolitiken Ă€ven inom andra omrĂ„den Ă€n rent ekonomiska och handelspolitiska. Det kan gĂ€lla militĂ€ra snabbinsatsstyrkor i krisomrĂ„den eller klimatpolitik. PĂ„ det senare omrĂ„det har EU varit pĂ„drivande mot övriga vĂ€rlden nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€tta upp ambitiösa klimatmĂ„l för att minska den globala uppvĂ€rmningen. â Andra viktiga globala politiska aktörer Ă€r G20 (s. 390) som tagit över som den tyngsta globala aktören för att samordna den ekonomiska politiken. â Ă r 1971 grundades WEF (World Economic Forum). Grundaren Klaus Schwab utvecklade den sĂ„ kallade âintressentmodellenâ inom
483
484
Globalisering
Greenpeace Àr ett bra exempel pÄ en internationell icke-statlig organisation med starkt genomslag i global opinionsbildning. PÄ bilden stoppar Greenpeace-aktivister sÀttningen av den kontroversiella genmodifierade potatisen Amflora i Nedre Vojakkala i Haparanda. Amflora, som innehÄller en gen för sÄ kallad antibiotikaresistens, Àr förbjuden i mÄnga EU-lÀnder. Greenpeace uppmanade regeringen att följa försiktighetsprincipen och stoppa vidare odling av Amflora i Sverige.
företagsledning. Den bygger pÄ tanken att framgÄngsrika företagsledare mÄste ta hÀnsyn till företagets alla intressenter, inte bara aktieÀgare, kunder och anstÀllda, utan ocksÄ det omgivande samhÀllet inklusive regeringar. Syftet med WEF Àr att försöka tillhandahÄlla en plattform för att lösa internationella konflikter, eftersom dessa skapar osÀkra förutsÀttningar för stora företag. Mest kÀnt Àr det Ärliga toppmötet i januari i Davos, som samlar inte bara mÀktiga företagsledare utan ocksÄ internationella politiska ledare, framstÄende forskare och journalister för att diskutera de mest angelÀgna frÄgorna pÄ den globala politiska agendan, inklusive hÀlsa och miljö. Icke-statliga organisationer
Frivilligorganisationerna, Àven kallat icke-statliga organisationer (NGO = Non Governmental Organizations), har fÄtt ökad betydelse pÄ senare Är. Ibland hÀvdas det att deras ökade betydelse under senare decennier inom sig bÀr fröet till vad som kan kallas ett globalt civilsamhÀlle. Motsatsen till NGO:s Àr statliga (governmental) internationella organisationer, som sedan FN:s tillkomst efter andra vÀrldskriget utgör grunden i FN-systemet. Frivilligorganisationerna Àr i regel, men inte alltid, specialiserade pÄ en frÄga som exempelvis katastrofhjÀlp, fredsarbete, miljö eller mÀnskliga rÀttigheter. MÄnga av dessa organisationer har sitt ursprung i ett enskilt land, men har sedan utvecklats i ett mer internationellt samarbete. NÄgra, bland annat Amnesty International, har redan frÄn början organiserat sig
Globalisering
globalt. De brukar betecknas som internationella icke-statliga organisationer (INGO = International Non Governmental Organisations). â Bland frivilligorganisationerna finns ocksĂ„ en del av vad som brukar kallas anti-globaliseringsrörelsen eller den globala rĂ€ttviserörelsen. De krĂ€ver en alternativ globalisering till den sĂ„ kallade ânyliberala globaliseringenâ och deras mer traditionella syn pĂ„ ekonomisk utveckling, dvs. bland annat lĂ€gre skatter och fĂ€rre statliga regleringar. â Ett tydligt försök att bilda ett alternativ till WEF utgör World Social Forum (WSF) som höll sitt första möte 2001 i Porto Alegre i Brasilien.World Social Forum Ă€r egentligen en Ă„rlig konferens som syftar till att samordna kampanjer och diskussioner om strategier mot den pĂ„gĂ„ende globaliseringen. Man försöker arrangera dessa möten ungefĂ€r samtidigt med det Ă„rliga WEF i Davos i Schweiz i början av Ă„ret. WSF har vuxit till en jĂ€ttelik konferens, med seminarier, diskussioner och föredrag i olika Ă€mnen som arrangeras av folkrörelser och grĂ€srotsorganisationer av olika slag frĂ„n hela vĂ€rlden.
â GLOBALISERINGEN OCH FRAMTIDEN Ăr globaliseringens effekter i huvudsak positiva eller negativa? InnebĂ€r den att statens framtid pĂ„ allvar Ă€r hotad, det vill sĂ€ga att ekonomi och teknik kommer att dominera över politik? Eller Ă€r det sĂ„ att demokratin kommer att finna nya former som en konsekvens av globaliseringen? Globaliseringen som fenomen ger upphov till mĂ„nga frĂ„gor, men inga entydiga svar.
Utmaningar NĂ€r man talar om globalisering syftar man i regel pĂ„ sĂ„ kallad âhĂ„rdvaraâ, det vill sĂ€ga spridning av varor, tjĂ€nster, kapital, teknologi och mĂ€nniskor. Men globalisering, hĂ€vdar mĂ„nga forskare, kan ocksĂ„ handla om sĂ„ kallad âmjukvaraâ i form av spridning av idĂ©er. â Historiskt har sambandet mellan t.ex. globalisering och teknikutveckling varit starkt. Ju friare idĂ©er har kunnat flöda över grĂ€nser desto större möjligheter har det funnits för fortsatt teknikutveckling, samtidigt som teknikutvecklingen bidragit till att bryta ned grĂ€nser och knyta lĂ€nder, företag och individer nĂ€rmare varandra. Globaliseringen har bland annat bidragit till att öka det globala vĂ€lstĂ„ndet, minska fattigdomen, sprida demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och knyta lĂ€nder och mĂ€nniskor nĂ€rmare varandra. Samtidigt vĂ€xer den globala ojĂ€mlikheten frĂ€mst inom vĂ€rldens lĂ€nder, och den ojĂ€mlikheten kan delvis förklaras av globaliseringen. â Den ekonomiska ojĂ€mlikheten kan enligt vissa debattörer mot-
485
486
Globalisering
En indisk student lutar sig mot en mur mĂ„lad med antikapitalistisk graffiti i Mumbai, Indien. Mumbai var vĂ€rd för ett av de globala mötena för World Social Forum (WSF) och samlade omkring 80 000 deltagare frĂ„n cirka 130 lĂ€nder. Ăven om Indien har liberaliserat sin ekonomi och sett en ökad nĂ€rvaro av multinationella företag ansĂ„gs Indien som ett lĂ€mpligt val för mötet pĂ„ grund av sina mĂ„nga aktivister och som en lĂ€mplig talesperson för fattiga lĂ€nder.
verkas bland annat genom offentligt finansierad utbildning. Men trenderna dĂ€r Ă€r snarast de motsatta hĂ€vdar andra: âDe rika har egna skolor, medan de fattiga brĂ€nner bilarâ. I Europa och USA tar sig denna maktlöshetsig ofta utryck i allt i mer nationalistiska tongĂ„ngar. â MĂ„nga effekter av globaliseringen drabbar oss alla mer eller mindre. Om det Ă€r bra eller dĂ„ligt beror till stor del pĂ„ vĂ„r egen instĂ€llning. En effekt Ă€r att vi blir mer beroende av varandra, interdependenta. Denna effekt kan ses som negativ eller positiv. För lĂ€nder som inte Ă€r sjĂ€lvförsörjande kan det vara negativt. Andra negativa effekter Ă€r globala virus som sprids blixtsnabbt, finanskriser som sprids mycket fortare nu Ă€n 1929, fejkade nyheter och virala lögner som sprids med blixtens hastighet. Ă andra sidan medför ju beroende att vi mĂ„ste samarbeta, förstĂ„ varandra och kommunicera med varandra för att möta mĂ„nga av vĂ€rldens utmaningar som krig och konflikter, ojĂ€mlikhet, sysselsĂ€ttning, klimat- och miljöhot. â En annan effekt Ă€r att vi kan resa över hela vĂ€rlden, att vĂ€rlden blivit vĂ„r personliga arena. Negativt tycker nog mĂ„nga som kan kĂ€nna det som ett hot mot det lilla trygga lokalsamhĂ€llet dĂ€r man vĂ€xte upp, levde och dog i samma by som sina förĂ€ldrar. DĂ€rför, men ocksĂ„ av miljöskĂ€l, finns trender som bl.a. gĂ„r mot drömmar om âgröna vĂ„genâ, en levande landsbygd, att konsumera nĂ€rproducerat. Ă andra sidan ger globaliseringen en personlig frihet som Ă€r enorm, det ger en möjlighet att förverkliga sina drömmar och att styra sina liv, och det ökar förstĂ„elsen mellan folk och motverkar förmodligen stereotyper och rasism.
CASE
487
Olika perspektiv pĂ„ globalisering I USA vann den konservative mĂ„ngmiljardĂ€ren Donald Trump presidentvalet 2016 och i mĂ„nga europeiska lĂ€nder har högerpartier under senare Ă„r nĂ„tt stora framgĂ„ngar i opinionen. I debatten har det talats om nationalism och högerpopulism och de flesta analyser som publicerats efter den brittiska folkomröstningen har riktat in sig pĂ„ ekonomiska förklaringsfaktorer och resonemang om de âbortglömdaâ, dvs. globaliseringen har lett till ökat vĂ€lstĂ„nd i hela vĂ€rlden, men inte för alla. MĂ„nga mindre vĂ€lutbildade medborgare i de rikaste lĂ€nderna har blivit av med vĂ€lbetalda men relativt lĂ„gkvalificerade arbeten som flyttat utomlands eller pĂ„ vissa stĂ€llen gĂ„tt till invandrare som varit redo att jobba för lĂ€gre löner. â Internationalismen idag handlar till stor del om varor och pengar som slungas runt jordklotet. Det kallas med ett annat ord för globalisering och hĂ€lsas med glĂ€dje av mĂ„nga, i synnerhet av de som gynnas. Men samtidigt vĂ€xer motstĂ„ndet. Mitt land översvĂ€mmas av utlĂ€ndska varor och invandrare och vĂ„ra jobb flyttar utomlands, heter det i de flesta vĂ€sterlĂ€ndska lĂ€nder. Men de hĂ€ftigaste reaktionerna vĂ€cker de mĂ€nniskor som flyr hit undan krig. VĂ„r kultur och vĂ„ra vĂ€rderingar mĂ„ste dĂ€rför vĂ€rnas, sĂ€gs det. â Enligt socialpsykologen Jonathan Haidt aktiveras invandringsfientlighet och auktoritĂ€ra impulser av den urbana elitens vĂ€rderingar och stöd för mĂ„ngkulturalism. Globalisering och auktoritarism, dvs. ett styrelseskick som karaktĂ€riseras av förvĂ€ntningar pĂ„ absolut Ă„tlydnad av makten, Ă€r viktiga delar av förklaringen och en viktig skillnad Ă€r enligt honom den mellan globalister och nationalister. Ăven franska Nationella frontens partiledare, Marine le Pen, har vid ett antal tillfĂ€llen beskrivit lĂ€get i sitt hemland Frankrike som ett slag mellan âglobalisterâ och âpatrioterâ. â Haidt har i sin forskning visat hur globaliseringen och stigande vĂ€lstĂ„nd förĂ€ndrat vĂ€rderingarna och hĂ„llningen bland âelitenâ, globalisterna, i stĂ€derna. De talar och agerar pĂ„ ett sĂ€tt som omedvetet aktiverat auktoritĂ€ra tendenser bland en del av nationalisterna.
Han anser att invandringen har varit central i nĂ€stan alla högerpopulistiska rörelser och de som avfĂ€rdar den invandringsfientliga instĂ€llningen som ren rasism har enligt honom missat ett antal viktiga aspekter som har att göra med allmĂ€nmĂ€nskliga behov att leva i en stabil och sammanhĂ„llen moralisk ordning. Men liberala vĂ€nderdebattörer har kritiserat Haidt och menat att han förminskar betydelsen av den liberala idĂ©n om ett tolerant och pluralistiskt samhĂ€lle. â NĂ€r Storbritanniens premiĂ€rminister Theresa May hösten 2016 talade nedsĂ€ttande om idĂ©n om ett globalt medborgarskap möttes hon av stark kritik frĂ„n mĂ„nga finansiella och politiska kretsar. Hon förnekar upplysningstidens centrala vĂ€rden, hette det bland annat. PremiĂ€rminister May uttryckte sig sĂ„ hĂ€r: âOm man tror att man Ă€r en vĂ€rldsmedborgare, dĂ„ Ă€r man ingenstans en medborgareâ. Men i den efterföljande debatten var det ocksĂ„ mĂ„nga som menade att hon satte fingret pĂ„ en öm punkt, nĂ€mligen att vĂ€rldens finansiella, politiska och teknokratiska elit under lĂ„ng tid har distanserat sig sjĂ€lva frĂ„n sina egna landsmĂ€ns oro och dĂ€rför förlorat deras förtroende. Men att ha fina globala mĂ„l Ă€r ingen ursĂ€kt för att svika sina skyldigheter mot sina landsmĂ€n. Kritikerna av ett globalt medborgarskap brukar ocksĂ„ hĂ€vda att man Ă€r medborgare i en stat med ett etablerat politiskt styre. SĂ„dana styren finns i enskilda lĂ€nder, inte pĂ„ global nivĂ„. â AnhĂ€ngare av ett globalt medborgarskap hĂ€vdar Ă„ andra sidan att man inte ska tolka idĂ©n bokstavligt utan symboliskt. Den teknologiska revolutionen inom omrĂ„den som rör t.ex. kommunikation och ekonomisk globalisering har fört samman mĂ€nniskor frĂ„n skilda lĂ€nder. Dessutom bĂ€r mĂ€nniskor pĂ„ mĂ„nga identiteter och ett globalt medborgarskap behöver inte utesluta ett nationellt. Dessutom brukar globalister hĂ€vda att gemensamma utmaningar pĂ„ global nivĂ„ som pandemier och klimatförĂ€ndring skadas om varje regering hela tiden bara försöker maximera sina egna nationella intressen.
488
BĂ€ttre nu â för nĂ€stan alla En av globaliseringens försvarare Ă€r Johan Norberg, författare och liberal debattör. Ă r 2001 gav han ut boken Till vĂ€rldskapitalismens försvar, som översatts till en rad andra sprĂ„k. Samma Ă„r gav han tillsammans med vĂ€nsterpartisten America Vera-Zavala ut Global rĂ€ttvisa Ă€r möjlig. Femton Ă„r senare (2016) utkom hans bok om Framsteg â tio skĂ€l att se fram emot framtiden. â Trots att nationalismen under senare tid har fĂ„tt en renĂ€ssans och att vi enligt Norberg dagligen översköljs av negativa budskap om vĂ€rldens tillstĂ„nd â finanskris, migrationskris, arbetslöshet, hungersnöd, krig och miljökatastrofer â anser han att mĂ€nsklighetens framsteg under de senaste decennierna varit oövertrĂ€ffade: âOavsett vilken statistik du refererar till Ă€r det mesta bĂ€ttre nu â för nĂ€stan alla.â â Trots periodvisa bakslag och kvarstĂ„ende katastrofer Ă€r huvudintrycket enligt Norberg att vĂ€rlden blivit mer drĂ€glig och mindre fattig. Han pekar bland annat pĂ„ den stora ökningen av medellivslĂ€ngden i fattiga lĂ€nder, och att spĂ€dbarnsdödligheten och analfabetismen minskat dramatiskt. Den hĂ€r utvecklingen beror pĂ„ att kapitalismen spridit sig över vĂ€rlden och âgett mĂ€nniskor frihet
att tĂ€nka sjĂ€lva, investera och producera som de sjĂ€lva vill, och drivkraften att spara, uppfinna, effektivisera och specialisera sigâ. â Norberg hĂ„ller med om att det finns chockerande ojĂ€mlikhet i vĂ€rlden, och att stora regioner marginaliserats: âMen det beror pĂ„ för lite globalisering, inte pĂ„ för mycket. OjĂ€mlikheten i vĂ€rlden beror pĂ„ den ojĂ€mlika fördelningen av kapitalism. DĂ€r den har funnits har den gett mĂ€nniskor en chans att förverkliga sina drömmar, arbeta och skapa. DĂ€r den inte har funnits har mĂ€nniskor inte fĂ„tt chansen att förbĂ€ttra sin situation.â â Det finns enligt Norberg övervĂ€ldigande bevis för att fria marknader skapar materiell standardökning, men det Ă€r inte det viktigaste. Det handlar i stĂ€llet om den vĂ€rdighet som globaliseringen ger till tidigare förtryckta mĂ€nniskor. Det kan handla om mĂ€nniskor i fattiga lĂ€nder som varit förtryckta av storbönder, afrikanska kvinnor som varit i hĂ€nderna pĂ„ sin makes totala kontroll eller fattiga indier som fastnat i lokala ockrares, utpressares, skuldslaveri i stĂ€llet för att fĂ„ chansen att gĂ„ till banken och lĂ„na. â I marknadsekonomin som den nu fungerar enligt Norberg pĂ„minner företagens frihet mest om âhovmĂ€starens frihet att erbjuda restauranggĂ€ster en matsedel att vĂ€lja frĂ„n.
Sverige
USA Hans Rosling, professor i internationell hÀlsa och grundare av stiftelsen Gapminder, blev kÀnd vÀrlden över för sin animerade statistik kring tillstÄndet i vÀrlden. Han brukade bland annat utmana den gÀngse bilden av en tvÄdelad vÀrld av rika och fattiga lÀnder.
Indien
Kina
489 Frihandel innebĂ€r att ocksĂ„ andra hovmĂ€stare â till och med utlĂ€ndska â fĂ„r springa fram med alternativa menyer.â (KĂ€lla: johan norberg.net)
Ekonomisk depression och klimathot Johan Ehrenberg, grundare av tidningen ETC, gjorde i boken Globaliseringsmyten (1998) en kritisk granskning av den bild av Sveriges ekonomi som enligt honom spritts av politiker och media. Det som fĂ„tt ge namn Ă„t boken var âmytenâ om globaliseringen och kĂ€rnan i myten Ă€r att politikerna inte har nĂ„gon möjlighet att bestĂ€mma över samhĂ€llsutvecklingen i en vĂ€rld med en globaliserad ekonomi. Om politikerna Ă€ndrar villkoren för företagandet i Sverige, sĂ„ behöver företagen bara flytta produktionen till nĂ„got annat land. â Ehrenberg menade att vĂ€rlden alltid har varit global, och att inga drastiska förĂ€ndringar gjort den mer global 1998 Ă€n för tjugo Ă„r sedan. Det Ă€r inte globaliseringen som har gjort att politiken har förlorat makt. Ehrenberg hĂ€vdade i boken att politikerna sjĂ€lva har avsagt sig makten genom att medvetet undvika att försöka kontrollera och styra den ekonomiska utvecklingen och genom att lĂ€mna över ansvaret för ekonomin till
riksbanken och lĂ„ta politiken dikteras av EU:s olika ekonomiska krav. â I en intervju i ETC nĂ€stan tjugo Ă„r senare anser Ehrenberg att allt fler mĂ€nniskor lĂ€mnat den absolut vĂ€rsta fattigdomen och âatt det finns en utveckling skapad av politisk fajt som vi inte ser eftersom vi inte Ă€r en del av den. Latinamerikas förĂ€ndring Ă€r enorm. Liksom Sydostasiensâ. Det man kan oroa sig för globalt Ă€r enligt Ehrenberg att hela ekonomin kan hamna i djup depression pĂ„ grund av oförmĂ„gan att lösa klimathotet: âDĂ€r har vĂ€rldens eliter vĂ€ldigt svĂ„rt att agera. Skogar skövlas fast alla vet att det Ă€r fel. Oljeindustri och bilindustri förstör medvetet och ljuger för alla. Den hĂ€r destruktiviteten i jakten pĂ„ snabba vinster Ă€r kanske det som till slut tvingar fram en politik som stoppar deras obegrĂ€nsade makt. Jag tror inte vi kommer sitta still och se vĂ€rldens rasa samman i klimatsammanbrott.â
Diskutera: Det finns som texten visar helt olika perspektiv pÄ och uppfattningar om globaliseringen. Vilka perspektiv tycker du stÀmmer bÀst överens med dina egna? Diskutera och motivera dina svar.
Sverige
Kina
USA
Indien
âVi och domâ, dĂ€r âdomâ aldrig kan fĂ„ det som âviâ. I diagrammen representeras varje land av en fĂ€rgad bubbla vars storlek anger befolkningsmĂ€ngden. FĂ€rgen visar geografiskt omrĂ„de. Den horisontella axeln representerar BNP per capita och den vertikala axeln förvĂ€ntad livslĂ€ngd. Vilken Ă€r den mer övergripande förĂ€ndringen om man jĂ€mför 1960 och 2015? Ange ocksĂ„ nĂ„gra mer detaljerade förĂ€ndringar för enskilda lĂ€nder.
Reflex 123 omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhĂ€lls kunskap. InnehĂ„llsförteckningen har ett förslag till uppdelning mellan de olika kurserna. Reflex 123 förklarar utförligt olika samhĂ€llsÂvetenskapliga begrepp och företeelser och sĂ€tter in dem i sitt samman hang sĂ„ att verkligheten blir mer begriplig. Olika sam hĂ€llsÂvetenskapliga modeller och teorier introduceras. Reflex 123 Ă€r ett inspirerande och flexibelt lĂ€romedel. Varje kapitel innehĂ„ller engagerande case och debatt rutor som inbjuder till diskussion, reflektion och stĂ€llningstagande. Kapitlen avslutas med ett uppslag arbetsuppgifter: frĂ„gor till texten, analysuppgifter, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.
123
Reflex 123 finns Àven som digitalt lÀromedel.
123
Hans Almgren, Stefan Höjelid, Erik Nilsson och Anna Furevik Ă€r författare till Ref lex 123. Alla fyra har mĂ„ngĂ„rig erfarenhet frĂ„n undervisning pĂ„ gymnasieskola eller folkhögskola â Hans i Arboga, Stefan i VĂ€xjö, Erik i Söderköping och Anna i Stockholm.
ISBN 978-91-40-69558-1
9
789140 695581
ALMGR ENâHĂJELIDâNILSSONâFUR EV IK
Reflex hÀrstammar frÄn ett latinskt ord som betyder Äterspegling, eftertanke, fundering. VÄr ambition Àr att spegla samhÀllet och inspirera till eftertanke.
123
S A M H Ă L L S K U N S K A P F Ă R G Y M N A S I E S KO L A N
HANS ALMGREN S T E FA N H Ă J E L I D ERIK NILSSON ANNA FUREVIK