De ökade kontakterna och den ökade internationaliseringen av näringslivet, som bl a lett till att handelsblock bildats (tullunioner eller frihandelsområden), har samtidigt minskat betydelsen av gränser mellan stater och etniska grupper. Genom EES-avtalet har en fri marknad bildats inom en stor del av Europa för arbetskraft, kapital, varor och tjänster. USA, Canada och Mexico har träffat avtal om ett frihandelsområde (NAF TA) som syftar till fri handel mellan dessa länder. Alla tullar och handelshinder tas bort. Gränsernas betydelse har även minskat genom att företag i industriländerna köpt upp eller gått samman med företag i andra länder, s k transnationella företag.
NIGER Hausa
BENIN
I Canada är både engelska och franska landets officiella språk. Men sedan länge pågår en konflikt mellan engelsktalande protestanter och fransktalande katoliker. De fransktalande bor främst i provinsen Québec och många där vill bilda en egen stat, fri från övriga Canada. Québecs gräns mot övriga Canada är därför också en kulturell gräns.
Hausa
Kanuri
Hausa och Fulani
Ni ger
Fulani
Nupe
NIGERIA
Yoruba
Be
e nu
Tiv Edo
Urhobo
Ibo Ibirio
KAMERUN
Ijaw
I Nigeria finns över 200 etniska grupper. Kartan visar de dominerande grupperna i landet.
RELIGIÖS T VÅLD ETT HO T M O T H ÅLLB AR U T V E C K LI N G I N I GE RI A
Nigeria i Västafrika är till ytan ungefär dubbelt så stort som Sverige. Det är Afrikas folkrikaste land med ca 150 miljoner invånare. I söder har landet kust mot Atlanten, och i norr sträcker det sig in i den halvtorra Sahelregionen. Sedan kolonialtiden är engelska landets officiella språk, men det finns ca 200 olika folkgrupper och språk. Nigeria är därför ett mångetniskt och mångkulturellt samhälle. Landets två stora religioner är islam och kristendom. I norra delen av landet är islam den dominerande religionen och i söder är kristendom dominerande. Olja är den enskilt viktigaste råvaran, den står för 20 procent av landets BNP och 95 procent av exportinkomsterna. Landet har också gott om odlingsbar mark, men kan trots det inte längre försörja den stora och snabbt ökande befolkningen med mat. Tidigare exporterade landet livsmedel, men numera måste man importera livsmedel för att klara försörjningen. Orsakerna till detta är dels folkökningen och dels svårigheter att utveckla och effektivisera jordbruket. Sedan självständigheten 1960 har landet plågats av flera svåra inbördeskrig. En orsak till motsättningarna är att muslimska grupper i norr och kristna grupper i söder misstror och bekämpar varandra. Religiöst våld leder till ständiga attacker som kräver ett stort antal
liv. Myndigheternas försök att förbättra säkerheten har inte lyckats. Strider mellan olika etniska och religiösa grupper är vanliga i de centrala områdena i Nigeria. Beroendet av livsmedelsimport, en omfattande korruption och religiösa och etniska motsättningar är allvarliga hot mot hållbar utveckling i landet.
Nigeria
320
Geo 12 307-321.indd 320
11-02-09 12.21.14