9789147098675

Magnus Forslund

LEDNING AV IDROTTSFÖRENINGAR

n å r f r e s l e t t Berä srotsnivå grä

Innehåll Förord......................................................................................................................................................................................................................7 Prolog......................................................................................................................................................................................................................9 Kapitel 1. Välkommen till Sandsbro AIK!............................................................................11 En studie av ledning tar form................................................................................................................................................17 Bokens upplägg..........................................................................................................................................................................................22 Kapitel 2. Organisation och organisering...........................................................................25 En första beskrivning.........................................................................................................................................................................25 Förändring av organisationen..............................................................................................................................................27 Föreningen växer.....................................................................................................................................................................................28 Mål, policyer, stadgar........................................................................................................................................................................32 Om styrelsearbete..................................................................................................................................................................................35 Vem ska göra jobbet?.........................................................................................................................................................................37 Information ...................................................................................................................................................................................................45 Att skapa ordning och reda......................................................................................................................................................51 Reflektioner.....................................................................................................................................................................................................54 Kapitel 3. En ekonomisk översikt........................................................................................................57 Intäkter och kostnader....................................................................................................................................................................57 Tillgångar och skulder....................................................................................................................................................................61 Bokföring, redovisning, analyser, budgetering …...................................................................................63 Reflektioner.....................................................................................................................................................................................................67 Kapitel 4. Att få in pengar till verksamheten...............................................................71 Att tjäna pengar i kiosken...........................................................................................................................................................72 Försäljning av lotter, schampo, kläder med mera....................................................................................78 Arrangemang.................................................................................................................................................................................................80 Sponsring............................................................................................................................................................................................................86 3

innehåll

Intäkter genom externa projektmedel......................................................................................................................88 Att tjäna pengar är svårt................................................................................................................................................................94 Om lagkassor, intäkter och fördelningsmodeller....................................................................................95 Reflektioner.....................................................................................................................................................................................................97

Kapitel 5. Berättelsen om intäktsmodellsprocessen......................... 101 Styrelsen upplever ett växande problem.......................................................................................................... 101 Utvecklandet av en ny intäktsmodell................................................................................................................... 103 Möten med föräldrarna............................................................................................................................................................ 109 Förslaget fullföljs och tas över av ungdomsgruppen...................................................................... 113 En lyckad förändring?................................................................................................................................................................ 113 Reflektioner................................................................................................................................................................................................ 115 Kapitel 6. Fotbollens uppgång – och fall?................................................................... 117 Herrseniorlagets utveckling............................................................................................................................................... 117 Framgångar ….......................................................................................................................................................................................... 121 … och bakslag........................................................................................................................................................................................... 122 En mörk strimma............................................................................................................................................................................... 124 Om utveckling av fotboll....................................................................................................................................................... 125 Fotbollens materiella förutsättningar.................................................................................................................. 126 Reflektioner................................................................................................................................................................................................ 128 Kapitel 7. Ledning av Sandsbro AIK........................................................................................... 131 Några summerande bilder..................................................................................................................................................... 131 Föreningen som organisation.......................................................................................................................................... 135 Sandsbro AIK som löst kopplade system....................................................................................................... 139 Ledning av löst kopplade system................................................................................................................................ 144 Reflektioner................................................................................................................................................................................................ 150 Kapitel 8. Ledning för utveckling...................................................................................................... 153 Fotbollsverksamhetens utveckling........................................................................................................................... 153 Den ekonomiska utvecklingen...................................................................................................................................... 160 Förändringen av intäktsmodellen............................................................................................................................. 162 Reflektioner................................................................................................................................................................................................ 165

4

innehåll

Kapitel 9. Ledning i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet...................................................................................................... 167 Kommersialisering........................................................................................................................................................................... 168 Professionalisering............................................................................................................................................................................ 173 Behövs mer management?.................................................................................................................................................... 178 … eller mer entreprenörskap?........................................................................................................................................... 181 Implikationer........................................................................................................................................................................................... 183 Epilog.............................................................................................................................................................................................................. 195 Bilagor.......................................................................................................................................................................................................... 199 I. Hur gick den här studien till?.................................................................................................................................... 199 II. Några nummer av ”Bollplanket”....................................................................................................................... 205 III. Frågor och svar om beting 2006...................................................................................................................... 209 IV. Persongalleri................................................................................................................................................................................... 216 Referenser........................................................................................................................................................................................... 219 Register...................................................................................................................................................................................................... 231

5

Förord Ett stort tack till alla fantastiska människor i och runt omkring Sandsbro AIK. År 2002 tog ni emot mig med öppen famn, både till föreningen och till ”byn”. Jag fick vara med om många roliga händelser och jag lärde mig mycket.

Inte för ett ögonblick trodde jag då att jag skulle engagera mig så i föreningens verksamhet. En del tyckte att jag var lite konstig som engagerade mig så, utan att ha egna barn i föreningen. Jag har inget riktigt bra svar på varför det blev så, förutom att många saker samverkade. Den kanske viktigaste var de trevliga människor jag träffade. Klart man vill engagera sig då! Visserligen vet jag att en del av er inte alltid såg med blida ögon på vad jag gjorde, och med en del av er hade jag hårda konversationer kring hur vi skulle hantera olika föreningsfrågor. Vi hade inte alltid samma uppfattning om vad och hur vi skulle göra, även om vi delade önskan om en bättre förening.

När jag kom till föreningen hade jag inte en tanke på att detta kunde bli ett forskningsprojekt och sedermera en bok. Jag är lite orolig för att en del av er kommer att vara lite ”förgrymmade” över detta och undra hur i allsindar jag kan skriva så som jag gör. Om det är så vill jag bara säga att detta är mitt försök att så gott jag kan beskriva mina upplevelser och samtidigt sätta dem i relation till den kunskap vi i dag har om ledning av idrottsföreningar. Det finns ingen objektiv bild, bara våra olika berättelser. Jag hoppas dock att de flesta av er kommer att känna igen er i min skildring av en idrottsförenings vardag. En viktig poäng med boken är just att visa upp denna vardag, som – trots att den är så viktig – nästan totalt nonchalerats i litteraturen.

Det finns många att tacka. Jag uppskattade tiden vi hade tillsammans i olika styrelser och kommittéer. Flera av er nämns i boken (och det ska tas som ett tecken på att ni gjorde viktiga saker för föreningen). Plats finns inte att nämna alla andra. Jag vill dock här nämna Mats Nergård och Tomas Knutsson, som i sina roller som ungdomsansvariga utan vidare tvekan (vad jag märkte i alla fall) lät mig hålla en fotbollsskola för ungdomarna. Det var ett stort förtroende ni visade mig. Jag hade då inte varit ute på en 11-mannaplan på tio år och hade få formella meriter att visa upp. Även de tjejer och killar

7

förord

(födda 1986–1988) som deltog i denna skola ska ha ett särskilt tack för att jag fick ett så positivt intryck av föreningens ungdomar. Jag glömmer aldrig när Tobbe K ropade: ”Ni kan ju inte låta Forslund göra hela jobbet, ni måste hjälpa honom!” under ett tvåmålsspel som jag på otränade ben deltog i. Ni accepterade att jag var lite ”rostig”. Det kändes bra. Vidare vill jag nämna Inge Hultqvist, vars roll som sekreterare i huvudstyrelsen jag övertog i samband med årsmötet 2002. Du fick med din varma och generösa stil mig att känna mig välkommen och ”hemma”. Det var viktigt.

När jag lämnade föreningen 2007 var jag stolt över många saker som vi som förening hade gjort, och jag har i många sammanhang lyft fram detta.

För ett tag sedan förstod jag dock att det varit svårt att upprätthålla den ekonomiska stabiliteten och att det sista året har varit mycket tufft för styrelsen.

Det stärker tesen att det finns anledning för många att fundera över vilka framtidens lösningar för att skapa uthålliga idrottsföreningar är.

Under textens färdigställande har flera bidragit med synpunkter. Från vetenskapligt håll kan nämnas PG Fahlström, Anders W Johansson och Erik Rosell. I otaliga kontakter med människor i idrottsföreningar har jag också lärt om hur ledning av idrottsföreningar kan te sig. Det har stärkt mig i min bild att det jag upplevde i Sandsbro AIK på intet sätt är unikt. Jag tror och hoppas att många därför kan känna igen sig i denna bok och kanske också få några nya idéer.

Växjö i april 2012 Magnus Forslund

8

Prolog Solen skiner. Det är tidig höst 2005 och domaren blåser i gång matchen. Det är årets derby i Växjö. I alla fall för spelarna, ledarna, funktionärerna och supportrarna i Sandsbro AIK. För första gången i föreningens historia är det hemmaderby mot lokalkonkurrenten Växjö Norra. Det är en händelse som nog ingen i föreningen hade kunnat drömma om, ens så sent som för två år sedan. Då spelade Växjö Norra i Division 2 Östra Götaland, medan Sandsbro AIK fick kvala sig kvar i Division 4 Elit Västra.

Sandsbro Tennisklubb bildades 1970 som en utbrytargrupp från Gårdsby IK. I slutet av sjuttiotalet började man med ungdomsfotboll. Man spelade på ett parkområde som man efter hand förstorade till en 7-mannaplan. Snart vände man sig till kommunen för att få en 11-mannaplan. Det dröjde dock till 1984 innan den blev färdigställd. År 1982 ändrades klubbnamnet till Sandsbro Allmänna Idrottsklubb. Seniorfotbollen startade först i och med säsongen 1985. Förutom fotboll har föreningen sektioner för boule, motion och tennis. Dessutom har man i perioder haft fritidsverksamhet för ungdomar. Föreningen är en typisk flersektionsförening på breddnivå, förutom boulesektionen som i delar är en elitverksamhet.

Tillbaka till matchen. Spelet böljar fram och tillbaka, utan att något lag egentligen har övertaget. Spelande Sandsbro-tränaren Stefan Strind lyckas plötsligt komma före sin back, och från höger bryter han in framför målet. Han råkar dock i skottögonblicket sparka i marken med vänstran, så det blir ett lamt skott som målvakten inte har några problem med. Men förväntningarna hos hemmapubliken ökar. Han lyckades ju faktiskt bryta igenom! Kanske finns chansen till en överraskande seger. Bortamatchen på vårsäsongen hade ju trots allt slutat 0–0.

9

prolog

Kanske var en del av åskådarna förundrade över denna chans. Vad var det egentligen som hade hänt i Sandsbro AIK? Hur hade man lyckats ta sig så här långt? ”Ja, det är väl inga problem om man bara värvar en massa studenter?” kunde någon ha fräst ur sig. Men är det så? Och hade det varit så? Nog hade det kommit många studenter till Växjö i och med högskolans utveckling och påföljande omvandling till universitet 1999. Men hade så många studenter kommit till just Sandsbro, och var det i så fall den enda eller i alla fall den mest relevanta förklaringen? Och om det var så, var det ett led i en medveten strategi från ledningens sida eller ett resultat av tillfälligheter?

En annan betraktare kunde också möjligen fråga sig hur det kom sig att det verkade hända så mycket i föreningen. Förutom representationslaget sjöd det av aktivitet i ungdomslagen, personal hade anställts på kansliet, motionsverksamheten frodades, klubbstugan byggdes om, det pratades om nya fotbollsplaner – och visst hade någon i boulesektionen spelat i landslaget? Samtidigt verkade det finnas ett visst knorrande i leden. Någon hade berättat att de var tvungna att sälja en massa lotter, schampo och annan ”skit”. Dessutom tyckte en del att det var helt fel att spela fotboll i en så hög serie. Det vore bättre att satsa på de egna spelarna, de som bodde i Sandsbro. Enligt en kvinna var det värsta att de hade anställt en klubbchef som kostade flera hundra tusen om året. Tacka tusan för att föräldrarna fick mycket att göra!

Tydligen var det alltså inte bara positiva tongångar i föreningen. Hur kom det sig? Och vad höll föreningens ledning egentligen på med?

10

Kapitel 1

Välkommen till Sandsbro AIK! Det är en tidig vårkväll år 2002, och jag tar min cykel ner till Sandsbro AIK:s klubbstuga. Jag är lite nervös. Dels för om jag ska hitta någon att tala med, dels för om jag ska lyckas övertyga dem om att få hålla en fotbollsskola för killar och tjejer i åldern tretton till sexton år.

När jag var yngre hade jag satsat hårt på fotbollsspelandet, med ett antal matcher för Kalmar AIK i Allsvenska Reservlagsserien som främsta merit under åren 1986–1987. Flera skador tvingade mig dock att först minska min ambitionsnivå, sedan helt lägga av, tjugotre år gammal. Då hade jag hunnit med att träna ett ungdomslag och ett damlag samt under korta perioder vara domare. Under sammanlagt drygt ett år hade jag också varit anställd i en idrottsförening på Gotland. Där hade jag arbetat med sponsring, fotbollsskola, kollo-läger, matcharrangemang med mera. I och med flytten till Växjö släppte jag dock fotbollen. Men efter många års uppehåll är jag nu sugen på att engagera mig igen. En orsak är att jag året innan flyttade till stadsdelen Sandsbro i Växjö och upptäckte att det fanns en fotbollsklubb inom gångavstånd från vårt hus. Jag tittade på några matcher förra året och har nu bestämt mig för att anordna en fotbollsskola. Om nu föreningen är intresserad.

Jag parkerar min cykel. Det är tänt i klubbstugan och jag går fram till ytterdörren bara för att upptäcka att den är låst. Men det finns folk därinne, så det måste finnas någon annan dörr in. Jag hittar den och kommer in i en trång hall med en toalettdörr till vänster. Skorna ska man tydligen ta av sig och ställa till höger. Lite längre fram till vänster finns en ny dörr. Rakt fram är det ytterligare en dörr. Vet inte vart de leder.

11

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

Längre fram till höger finns dock en öppen dörr. Jag går in genom den och kommer in i ett litet rum med ett bord och en kopieringsmaskin. Där står en man. Jag presenterar mig och får reda på att han heter Mats Nergård och är ansvarig för ungdomssektionen. Jag berättar om min idé. Blicken i Mats ögon speglar pur förvåning. Han undrar nog vad det är för person som frivilligt kommer och erbjuder sina tjänster, utan att ha barn i föreningen eller själv vara aktiv. Om detta säger han dock ingenting, utan han hälsar mig välkommen till Sandsbro AIK och föreslår ett möte tillsammans med honom och Tomas Knutsson, som också ansvarar för ungdomssektionen.

Jag cyklar glatt hem efter det positiva bemötandet. Fyra dagar efter mitt möte med Mats, en söndagkväll, ringer telefonen. En man presenterar sig som Inge Persson, ledamot i huvudstyrelsen och med i valberedningen. Han undrar om jag kan tänka mig att bli sekreterare i styrelsen. Efter samtal med min fru tackar jag ja. Sedan börjar en resa som ska komma att pågå i fem år. En resa som jag då inte kunde drömma om skulle resultera i en bok.

När föreningen bildades 1970 hette den Sandsbro Tennisklubb, och som framgår av namnet var det tennis som var den huvudsakliga aktiviteten. Det skedde under en period då Sandsbro förändrades från att vara en by utanför Växjö, kopplad till byn Gårdsby (som var ”huvudbyn”), till att bli en liten stadsdel i Växjö. Åkrar försvann till förmån för villor. Familjer med barn bosatte sig i den attraktiva stadsdelen, delvis tack vare närheten till två sjöar: Helgasjön och Toftasjön. När barnen blev lite äldre och ville börja spela fotboll var det naturligt att vända sig till föreningen i Sandsbro, även om det var en tennisklubb. I slutet av sjuttiotalet startades så de första pojklagen.

Grundarna av fotbollsverksamheten var Martin Fagerlund, Mats Rörström, Kurt Gustavsson och Inge Persson. Ett företag skänkte matchtröjor som var gula och gröna. Ungdomsfotbollen bedrevs sålunda inom ramen för en tennisklubb, vilket väckte viss muntration när man mötte andra lag. Först 1982 ändrades namnet till Sandsbro Allmänna Idrottsklubb, och då blev också de officiella klubbfärgerna gult och grönt, på grund av den första sponsorns skänkta tröjor.

Orten var vid den här tiden klart distanserad från Växjö stadskärna, något som uttrycktes i att man tillhörde Gårdsby församling och inte en Växjöför12

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

samling. Det var till och med så att föreningen Växjö Norra tidigare var det mest nordliga laget i Växjö, vilket bland annat illustrerades av att deras klubbstuga anlades mitt i skogen vid ett löparspår. Formellt införlivades Sandsbro med Växjö stad år 1980. Församlingsmässigt har man dock fortsatt att tillhöra Gårdsby. I dag har staden och Sandsbro växt ihop, och även om löparspåret är kvar är det mer stadskänsla än skogskänsla. År 2011 bodde drygt 3 800 personer i området, som också inkluderar Gårdsby och Rottne. Fyrtio år tidigare bodde här knappt sexhundra personer.

Seniorfotbollen startade först i och med säsongen 1985. I laget fanns inga ”egna produkter”1, då de ännu inte hade åldern inne. Till laget kom i stället spelare från andra klubbar som hade flyttat till Sandsbro samt spelare som av olika anledningar ville vara med i det nybildade laget. Kanske var det redan då som det grundlades en föreställning om Sandsbro AIK:s seniorlag som ett ”hopplockslag” med svag förankring i Sandsbro2. Tio år senare lyftes detta fram som ett problem, då klubbkänslan bland spelarna sades vara för dålig. De första åren spelade man i Division 6, den lägsta i Växjöområdet.

Placeringarna skiftade mellan åren. År 1990 spelade man i Division 5 för första gången. De kommande åren ramlade man ur och gick upp några gånger ­innan laget etablerade sig i den högre divisionen.

I samtal med olika personer framskymtar det att föreningen under den här perioden hade svårt att få fram egna produkter till laget. Inge Persson, som var med och startade de första pojklagen, tror sig minnas att endast en eller två av pojkarna spelade i seniorlaget. Det var också svårt att få ihop spelare till ett juniorlag. Man hade ett i början av nittiotalet, med spelare födda 1974 och däromkring. När den ålderskullen hade gått vidare blev det inte något juniorlag förrän 2003. Orsakerna till detta är förmodligen flera. En verkar vara byggnationer i området. Den första byggvågen inträffade i Sandsbro i slutet av sextiotalet, och barn födda då utgjorde de första ungdomslagen. I början av sjuttiotalet byggdes sedan ett nytt lägenhetsområde, som bidrog med ytterligare barn, och i mitten av åttiotalet ytterligare ett, vilket kan kopplas till att det i föreningen också fanns många pojklagsspelare födda från 1985 och

1 Med ”egna produkter” avses i lagidrotter spelare som fostrats i den egna föreningen hela eller stora delar av sin tidigare fotbollskarriär. Dessa sätts i kontrast till spelare som värvas till föreningen.

Normalt anses det bra att ha många egna produkter i laget.

2 Intervju med Peter Lönn, dåvarande ordförande i seniorfotbollen.

13

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

framåt. Ännu en byggvåg tog sin början 1996, vilket märks i att det bildades flera nya pojk- och flicklag med barn födda 1996 och senare.

Efter att ha kommit på femte plats tre år i rad vann herrseniorerna år 1999 plötsligt Division 5. Under några år därefter skedde en kraftig utveckling: man tog sig upp i Division 3, det bildades damlag och två herrjuniorlag. En mer utförlig beskrivning av fotbollens utveckling ges i kapitel 6.

Föreningen var fysiskt utspridd på flera platser i samhället Sandsbro. Vid Däldvägen fanns två tennisbanor (grus) och en liten klubbstuga med två omklädningsrum och ett mötesrum. I slutet av Brinkvägen låg en fotbollsplan för 7-mannafotboll kallad Brinkvallen, och där fanns också ett litet förråd för bollar och koner. Norr om denna plan fanns en grusplan vid Björkvägen kallad Björkvallen. Den låg inklämd mellan villorna och hade elbelysning.

I slutet av Hedvägen låg en fotbollsplan för 5-mannafotboll kallad Movallen, och i anslutning till den höll boulesektionen till under utomhussäsong-

Björkvallen Sandavi

Brinkvallen

Boulevallen Movallen Motionsspår

Figur 1.1. Karta över Sandsbro.

14

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

en (Boule­vallen). Där fanns också en ingång till motionsspåren i Fyllerydsskogen (Sandsbro AIK skötte en sträcka av dessa motionsspår). Klubbstugan, som hade byggts 1997, låg öster om skolan nedanför en backe, precis intill Toftasjön. Där fanns också en fotbollsplan för 11-mannafotboll kallad Sandavi (motionssektionen liksom ungdomsfotbollen höll vintertid till i skolan).

Runt fotbollsplanen fanns det traditionsenliga träbänkar. Södra delen av Sandavi kantades av ett skogsområde, vilket gjorde det till en grannlaga uppgift att leta efter bortskjutna fotbollar. Då och då tvingades spelare hämta bollar i Toftasjön. Norr om planen fanns en liten byggnad som egentligen bestod av tre delar. Där fanns bollförråd, förråd för linjeringsfärg och linjeringsmaskin och ett allmänt ”skräpförråd”. Det fanns också en liten bod där man tog entré vid fotbollsmatcher. Det fanns ingen ordentlig parkering, utan besökare fick parkera på en liten grusplan som låg ännu lite mer norr om planen.

Det stod tidigt klart för mig att utspriddheten var problematisk för föreningen. Att de yngsta lagen höll till på Brinkvallen skapade en distans till de äldre lagen, men också till verksamheten i klubbstugan – det var många spelare och föräldrar som aldrig kom dit. Visste de ens att det fanns något därnere bakom skolan? Likaså höll sig boulespelarna på sin plats under sommaren. Vintertid hyrde de lokal i en annan ände av staden. Under flera år såg jag egentligen bara en person från boulesektionen, Claes Svensson, som var ordförande. Även tennissektionen höll sig på sina marker. Motionssektionens verksamhet utfördes i skolans lokaler, granne med klubbstugan, men de hade sällan möten där. Även om den geografiska indelningen i Sandsbro samhälle talade för en stark gemenskap i föreningen upplevde jag alltså att den fysiska splittringen var en motkraft som hotade att sönderdela verksamheten. Mer än en gång hörde jag förslag på att någon del skulle bryta sig ur.

Ett vanligt uttryck i föreningen var att man var ”saikare”. Jag hade under mina år i föreningen svårt att fylla det med något innehåll annat än att det fungerade som en tillhörighetsmarkör: ”Jag är med i Sandsbro AIK.” Möjligen kan man säga att (en del) personer i föreningen närde en självbild som handlade om att saikare var trevliga. Här skulle alla känna sig välkomna. Att självbilden inte alltid motsvarades av handlingar var en annan sak. En del noterade exempelvis att det fanns få med invandrarbakgrund. Det hade under en tid, runt 2000–2002, funnits flera unga spelare med invandrarbakgrund inom herrseniorfotbollen. Många av dessa lämnade dock föreningen, och det 15

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

fanns uppfattningar om att det berodde på föreningens oförmåga att hantera invandrare. Spelare ansåg sig inte få chansen i A-laget av det enda skälet att de var invandrare. Under min tid i föreningen fanns det dock alltid några spelare och ledare som var antingen invandrare själva eller andra generationens invandrare. Själv upptäckte jag inte något som indikerade en ogin inställning gentemot invandrare. Anledningen till den låga andelen invandrare var mer ”naturlig”, då det helt enkelt fanns få invånare med invandrarbakgrund i Sandsbro samhälle. Ett annat kännetecken på samhället var att det fanns få långtidsarbetslösa. Dessa två faktorer blev tydliggjorda då vi ville söka EUmedel. Ett säkert sätt att få medel, sades det, var att det i området fanns just många invandrare och långtidsarbetslösa (om de också var handikappade var det jackpot!). I Sandsbro fanns det så få att vi fick höra att det inte var någon idé för oss att söka medel.3 Under de fem år jag var engagerad i föreningen hade jag flera formella positioner i föreningen (se tabell 1.1).

Tabell 1.1. Mina formella positioner i Sandsbro AIK. År

Position

2002–2003

Sekreterare i huvudstyrelsen

2003–2004

Sekreterare i fotbollssektionen

2004–2007

Tillförordnad ordförande för fotbollssektionen och därmed också ledamot i huvudstyrelsen

Under de här åren lade jag periodvis ner mycket tid på föreningens verksamhet. En anledning till det var att jag under en period var sjukskriven på deltid och att min verksamhet i föreningen fungerade som ett slags rehabilitering.

Det hände mer än en gång att jag satt på klubblokalens altan och tittade ut över den soldränkta fotbollsplanen och den glittrande Toftasjön och samlade energi. I föreningen var förväntningarna på min prestation låg, eller rättare sagt: det jag gjorde sågs i grunden som ett positivt tillskott till verksamheten – även om jag så småningom kom att föreslå och göra saker som inte alla höll med om.

3 Om detta var sant är dock en annan fråga.

16

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

I början höll jag mest på med enklare sysslor som att städa och rensa upp i förråd och arkiv, pyssla med fotbollsplanen, göra ärenden (inköp till k­ iosken, hämta saker) och så vidare, förutom att sköta mina styrelse- och tränaruppdrag. Efter ett tag började jag att ta fler initiativ när det gällde att utveckla föreningen. Jag utvecklade kiosken med avseende på utseende, priser, sortiment etcetera, köpte in material, skötte en del praktiska saker såsom städning och organisering av förråd och kontor, skrev projektansökningar, var projekt­ledare, ansvarade periodvis för utbildningssidan i föreningen, inklusive samarbetet med SISU4, gjorde avtal med ledare, höll på med budget och budgetuppföljningar, arbetade med webbplatsen, både tekniskt och innehållsmässigt, var assisterande tränare för juniorlag och talangtränare. Dess­ utom gjorde jag några enstaka inhopp i herrarnas reservlag.

En studie av ledning tar form Efter fyra år tyckte jag att det var dags att göra andra saker på min fritid och började därför planera för ett avslut av mitt engagemang i föreningen. Jag hade då under en period alltmer börjat se mina erfarenheter som ett material för forskning. Kunde jag på något sätt dra nytta av mina erfarenheter i vetenskapliga studier? I mitt arbete som forskare i företagsekonomi hade jag gjort en del initiala undersökningar av forskningsområdet sport management och funnit endast ett fåtal studier av idrottsföreningar ur ett ledningsperspektiv, till exempel en jämförelse av föreningsmodeller (Billing m.fl. 1999): den vid den tiden mer professionella modellen i Malmö FF och den mer amatöristiska i Hammarby IF. Senare har det kommit några fler: en beskrivning av hur Athletic Bilbao försöker motstå en alltför långtgående kommersialisering (Castillo 2008), en studie av hur man i FC Köpenhamn lyckats kombinera vinst och mästerskap (Storm 2009) och en studie av hur supportrar upplevde att Ajax förändrades när man bytte arena och gjorde organisatoriska förändringar (Stokvis 2008). Samtliga studier är från fotbollens värld, berör elitnivå och är förhållandevis summariska.

En annan slutsats var att många forskare (och andra) skriver om idrottens alltmer tilltagande professionalisering och kommersialisering (Peter4 SISU, Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna, är en studie- och utbildningsorganisation som bildades 1985 och som bedriver frivillig verksamhet enligt de statliga regler som gäller för folkbildning. SISU har ett centralt kansli i Stockholm och tjugoen distriktsorganisationer.

17

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

son 1989, Williams 1994, Enjolras 2002, Ferkins m.fl. 2005, Steen-Johnsen 2008, Zakus & Skinner 2008).5 Med kommersialisering avses ofta att idrotten övergår från att vara ”bara idrott” till att bli en vara producerad för en särskild marknad, ett föremål för vinstgivande verksamhet. Det har blivit alltmer pengar i själva idrotten. Fotbollsklubben Real Madrid omsatte till exempel över fyra miljarder kronor år 2010, så det är inte konstigt att det finns investerare som går in som ägare i idrottsklubbar enbart i syfte att generera avkastning. Det finns också en mängd kringnäringar som tjänar stora pengar på idrotten. Fotbolls-VM är till exempel ett evenemang vars effekter kan mätas i svenska skogsföretag, då efterfrågan på papper ökar dramatiskt. Detta eftersom det skrivs många extra tidningsbilagor och böcker om fotboll det aktuella året. Idrott är således i dag ”big business” och är bara på grund av sin storlek värd ett mycket större intresse från företagsekonomer än vad den får i dag.6 Likaväl som företagsekonomer studerar reklambyråer, industriföretag, möbelföretag, tidningar, IT-konsulter, teatrar och advokater, borde det vara intressant att studera idrottsföreningar.

Nära knutet till kommersialiseringen är professionaliseringen. Med det avses att idrotten förvandlas från en lek eller hobby till att bli en sysselsättning på del- eller heltid, inte bara för utövare utan också för tränare, administratörer, chefer med flera. Det växer fram en ny arbetsmarknad och nya yrkesgrupper. Professionaliseringen handlar också om att verksamheten som sådan behöver bedrivas på ett mer professionellt sätt. Det handlar om allt från marknadsföring till ledarrekrytering, organisering av evenemang, IT och avance­rad ekonomistyrning. Detta ställer nya krav på kompetens. De senaste åren har också utbildningar riktade mot en administrativ yrkeskarriär inom området vuxit fram.

Den traditionella diskussionen tar ofta sin utgångspunkt i elitidrott, även om de ovannämnda utvecklingsprocesserna inte kan sägas ha drabbat all elitidrott – ännu (Beech & Chadwick 2004). Samtidigt är det viktigt att notera att inom vissa sporter, exempelvis fotboll, har nämnda förändringar spridit sig även till breddnivåer. Det är inte ovanligt att fotbollsföreningar som inte 5 För fler diskussioner om detta i svensk kontext, se Lindfelt (2007), för internationell kontext, se antologin av Slack (2004).

6 Huruvida det också är ”bra” business att äga idrottsföreningar är mer oklart. I England har många klubbar varit satta under tvångsförvaltning (Babatunde m.fl. 2006) och ytterligare ett stort antal har varit nära konkurs (Beech m.fl. 2010).

18

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

ligger högre upp i seriesystemet än Division 5 har en årlig omsättning på över en miljon kronor. Föreningen i fokus i denna bok, Sandsbro AIK, har passerat två miljoner, detta trots att fotbollslaget inte ligger högre än i Division 4.7 Många små föreningar har hel- eller deltidsanställd personal i roller såsom vaktmästare, kanslipersonal, sportchef och klubbchef. I flera avseenden verkar de vara som vilket småföretag som helst.

Utvecklingen är inte oproblematisk, särskilt inte då kommersialiseringsoch professionaliseringsprocesserna möter den idealitet som svensk föreningsidrott sedan gammalt genomsyras av. Det finns praktiskt verksamma som ser det som en oönskad krock mellan traditioner och ideal eller till och med ideologier. Man tycker inte om det som sker, oavsett om det handlar om att idrottsföräldrar måste sälja allt fler lotter, att det införs allt fler styrande policyer som begränsar handlingsfriheten i föreningen eller att sportevenemang omgärdas av spektakel som inte har med det faktiska idrottsutövandet att göra. Vi kan hitta kritiska frågor som: ”Har inte sporten utvecklats till ett enda stort kommersiellt jippo?” och: ”Hotar inte pengarna att förgöra det idrottsliga?” (Schoug 1997).

Det är frestande att se utvecklingen som ett led i den förändring av den samhälleliga samvaron som Tönnies (2001) beskrivit som en övergång från Gemeinschaft till Gesellschaft. Gemeinschaft innebär ett samhälle uppbyggt på naturlig gemenskap inom byar, trossamfund eller släkter, där personer har enkla och direkta relationer, medan Gesellschaft handlar om en artificiell och instrumentell ordning där människor drar nytta av varandra, till exempel i ett aktiebolag, och som präglas av ett rationellt egenintresse med kalkylerande (beräknande) agerande. I den senare formen är relationerna opersonliga och indirekta och regleras utifrån effektivitetens intresse eller andra ekonomiska och politiska hänsynstaganden. Översatt till idrotten kan vi se Petersons (2002) diskussion om att det är skillnad mellan att bedriva idrott för idrottens skull och att bedriva idrott för någon annans skull (publik, företag) som just en illustration av föreställningen om att det finns en situation vari Gemeinschaft råder och en annan då Gesellschaft råder. Samtidigt finns det forskare som kritiserar denna polariserade indelning och menar att det inte är en

7 Division 4 ska dock egentligen förstås som den sjätte nivån i seriesystemet. Ordningen ser ut så här: Allsvenskan, Superettan, Division 1, Division 2 och så vidare. Beroende på antal lag i ett distrikt är lägsta division 6, 7 eller 8.

19

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

fråga om det ena eller andra, utan att det handlar om en mix (Mallén 2005)8.

Det ligger utanför syftet med denna studie att gräva vidare i den här diskussionen. Jag nöjer mig med att antyda att spänningen mellan olika slags föreställningsvärldar kan vara fruktbar att analysera när man vill förstå vilka övergripande villkor som ledningen av en idrottsförening verkar inom.

Att det pågår professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser och att dessa har stora implikationer för ledningen av idrottsföreningar är en sak – vilka dessa implikationer är mer konkret samt hur ledningen av en idrottsförening agerar för att möta och eller dra nytta av dessa är en annan. Få har studerat hur detta kommer till uttryck i en idrottsförenings vardag (Williams 2001). I en antologi inriktad på kommersialiseringen av sport (Slack 2004) berör endast ett av femton kapitel en specifik idrottsförenings arbete med kommersialiseringens utmaningar (O’Brien & Slack 2004b). Här är föreningen Sandsbro AIK ett intressant fall, då den förutom att försöka överleva som förening och behålla ett slags status quo, initierade aktiviteter som man trodde skulle leda till utveckling av föreningen. Man organisationsförändrade, anställde personal, byggde ut, tog fram nya produkter att sälja, satsade på idrottsverksamheten, anlade fler fotbollsplaner, satsade på utbildningar med mera. Föreningsledningen försökte utnyttja eller ”rida” på de kommersialiserings- och professionaliseringsprocesser som pågår och vidtog medvetet åtgärder som utmanade den traditionella idealiteten. Det uppstod därför ett antal situationer som kan användas för att illustrera utmaningar som flera föreningar antingen redan har mött eller kommer att uppleva inom en snar framtid. Att jag själv satt i huvudstyrelsen samt var djupt involverad i föreningens verksamheter innebär att jag på ett förhållandevis unikt sätt kan beskriva och tolka egna och andra medlemmars erfarenheter av denna process.

Som Doherty (1998) säger har forskningen om sport management hittills inte intresserat sig för individuella personers upplevelse av att delta i ledningen av en idrottsförening. Denna bok är ett sätt att balansera detta ointresse.

Mer specificerat handlar det om frågor som de följande: • Vad händer i en förening som försöker möta sina problem via en ökad kommersialisering och professionalisering?

8 Se Schoug (1997), som hävdar att dagens medialiserade sport har förmåga att generera gemenskap.

20

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

• Vilka spänningar uppstår på praktisk nivå, exempelvis mellan föreningens styrelse och föräldrar när det uppstår behov av att öka intäkterna?

• Hur hanterar man de utmaningar som uppstår?

Till slut bestämde jag mig för att göra forskning av detta. Mitt fritidsintresse blev därmed ett forskningsprojekt. En första beskrivning av mina erfarenheter publicerades i ett kortfattat bokkapitel år 2006 (Forslund 2006). I denna bok är ansatsen bredare och mer omfattande. Syftet är att öka förståelsen för ledning av ideella idrottsföreningar i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet.

Med ”ledning” förstås här mer än ”ledarskap”. Med det senare avses ofta det beteende som används för att direkt påverka efterföljarna. Här kommer diskussioner om ledarstilar och ledaregenskaper in. Ledning handlar mer om hur man indirekt påverkar människors beteenden via olika strukturella och symboliska arrangemang samt givetvis genom att påverka de närmast underordnade chefernas agerande, som i sin tur ska påverka nästa nivå och nästa och så vidare.9 Syftet är medvetet brett eftersom avsikten är att få en övergripande och bred förståelse för fenomenet i fråga. Ansatsen motiveras av att vi saknar tidigare studier och därför behöver grundläggande beskrivningar och analyser som baseras på faktisk praktik. Därigenom kan vi identifiera vad som är relevanta frågeställningar. Jag utgick således inte från fördefinierade frågor utan lät studien växa fram efter hand som jag samlade på mig material. Då det inte fanns (eller finns) så mycket tidigare forskning kring ledning av (svenska) idrottsföreningar tvingades jag leta efter teoretiska angöringspunkter lite här och var i den akademiska världen. Jag försöker därför med denna studie till viss del ”röja väg” för kommande forskare.

Materialet till studien är insamlat under mer än fem år. Förutom omfattande dokumentstudier, av vilka jag själv skrivit flera, inkluderar materialet deltagande observationer i en mängd situationer, både formella och informella. Det var styrelsemöten, samtal med personer i klubbstugan och på kansliet, träffar med ledare, medlemmar och aktiva, i hallar, på gatan, på fester och så vidare. Mejlkonversationer, gästboksinlägg på webbplatsen och telefonsam9 Yukl (2006) behåller begreppet ledarskap och skiljer på direkt och indirekt ledarskap, där det senare utgör delar av det som jag själv avser med ledning i denna studie.

21

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

tal bildar också underlag. Formella intervjuer har också utförts med personer som haft nyckelroller under tidsperioden. (För mer utförliga resonemang kring metodfrågor, se bilaga I.) Avslutningsvis vill jag dock framhålla att min nära och aktiva involvering i föreningen inte bara är positiv ur ett forskningsperspektiv. Det är givetvis så att jag har mina egna uppfattningar om vad som hände och i några fall mycket starka känslomässiga upplevelser. Således är det omöjligt för mig att hävda att de bilder jag ger av föreningens verksamhet i generell mening är sanna. Det är mina sanningar. Genom diskussioner med nyckelpersoner har jag dock försökt att utmana eller åtminstone stämma av mina tolkningar. Texten som finns här är på alla sätt min egen berättelse.

Bokens upplägg I kapitel 2 tar jag upp föreningens organisatoriska uppbyggnad och förändring, bemanning och mål. Vidare behandlas styrelsearbetet och särskilt arbetet med att hitta folk som ska ”göra jobbet”. Kapitlet avslutas med beskrivningar av informationsarbetet samt hur vi arbetade med att (försöka) skapa praktisk ordning och reda. Efter detta kommer tre kapitel som på olika sätt handlar om pengar och föreningens arbete med att hålla reda på och få in mer pengar. Föreningens ekonomi i form av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder behandlas i kapitel 3. Kort beskrivs också hur det praktiska ekonomiarbetet gick till. Arbetet med att få in pengar till verksamheten var så omfattande att det behandlas i ett eget kapitel. Kiosk, lotterier, arrangemang, sponsring och intäkter via externa projektmedel beskrivs och diskuteras i kapitel 4. Frågan om intäkter intensifierades under 2005 och resulterade i en radikal förändring av föreningens intäktsmodell. Processen att införa denna modell är temat för kapitel 5. Under min tid i föreningen utvecklades fotbollen kraftigt, både på senior- och ungdomssidan. Utvecklingen beskrivs i kapitel 6.

Fram till och med kapitel 6 tror jag att boken kommer att uppfattas som lättläst. Det är berättelser från föreningens verksamhet. Med början i kapitel 7 försöker jag sedan på olika sätt diskutera detta med hjälp av teoretiska glasögon. Fortsatt väver jag dock in exempel och beskrivningar från föreningen, vilket förhoppningsvis gör det begripligt även för den mindre akademiskt skolade läsaren. I kapitel 7 diskuterar jag några sätt att förstå vad idrottsföreningen är för slags organisation och vad det innebär för ledningsarbetet. Detta 22

1 . vä l k o m m e n t i l l s a n d s b r o a i k !

följs av att jag i kapitel 8 fokuserar föreningens verksamhetsmässiga och ekonomiska utveckling. I kapitel 9 återvänder jag till syftet och diskuterar hur vi kan förstå ledning i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet. Därefter följer en epilog, i vilken utvecklingen fram till 2012 kort behandlas, samt bilagor, med bland annat en beskrivning av studiens genomförande.

23

Det har gått tjugo minuter av matchen, och Växjö Norra har ett visst övertag. Men plötsligt lyckas Kalle Andersson vända bort sin bevakare på vänsterkanten och servera Daniel Persson en smörpassning. Han gör inget misstag. 1–0 till Sandsbro AIK! Norra ökar trycket och har en nick i stolpen.

Resultatet står sig dock till halvtidspausen. På läktaren är det en upprymd stämning. Ska det vända nu? Första säsongen i Division 3 har varit tuff. Det har varit många matcher som förlorats trots spelövertag. En seger hemma mot lokalkonkurrenten Växjö Norra skulle ge ny energi (och välbehövliga tre poäng, förstås). Dessutom skulle det bli en liten knäpp på näsan för dem som inte tror på föreningen.

Ledning av idrottsföreningar – Berättelser från gräsrotsnivå ISBN 978-91-47-09867-5 © 2012 Författaren och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktör: Åsa Sterner och Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Illustrationer: Jonny Hallberg Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Ledning av idrottsföreningar Berättelser från gräsrotsnivå Vad innebär det att leda en idrottsförening på gärdsgårdsnivå? Hur kan man hantera de ständigt ökande krav som ställs på verksamheten i form av kompetens och pengar?

I en unik studie diskuteras dessa och många andra närliggande frågor.

I boken får vi följa hur författaren engagerar sig i idrottsföreningen Sandsbro AIK och under fem års tid deltar intensivt i ledning och utveckling av verksamheten. Det sker en kraftig utveckling, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt – en utveckling som dock inte är problemfri.

På ett ingående och lättförståeligt sätt beskrivs vad olika aktörer gjorde och vad som hände. Berättelserna sätts sedan i relation till forskningen om idrottsföreningar, i syfte att vaska fram lärdomar för dem som är aktiva i idrottsföreningar, för dem som jobbar med idrott på övergripande nivåer och för studenter, lärare och forskare inom organisation och ledning. Boken kan läsas av alla som är intresserade av idrottsföreningar.

Magnus Forslund är civilekonom vid Linnéuniversitet i Växjö och forskar och undervisar kring utveckling av ledare och organisationer, med förkärlek för just idrottsföreningar. Han är också anlitad som konsult och föreläsare. Förutom att ha spelat fotboll på hög nivå har han varit anställd i samt suttit i styrelser i idrottsföreningar på olika nivåer.

Best.nr 47-09867-5

Tryck.nr 47-09867-5-00