9789144112268 by Smakprov Media AB

EXEKUTIVA FUNKTIONER

hos barn och unga

EXEKUTIVA FUNKTIONER HOS BARN OCH UNGA

Anne Vibeke Fleischer & KÃ¤te From

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39214 ISBN 978-91-44-11226-8 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Anita Erlandsson Sakgranskning: Eva Tideman Omslag: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland 2016

INNEHÅLL

Förord 9 Inledning 11 1 Definition av exekutiva funktioner 17

Begreppet exekutiva funktioner 17 En hierarki av kognitiva funktioner 17 Att använda verktyget 18 Det här är inte exekutiva funktioner! 19 Ett dynamiskt begrepp 19 Definition av exekutiva funktioner 22 De fyra stegen i exekutiva funktioner 23 Analys av de fyra stegen 23 Några nyckelbegrepp 25 En modell – exekutiva funktioner och den hela människan 25 Avslutning 31 Referenser 31 2 Teoretisk förklaring av exekutiva funktioner 33

Hjärnans dirigent? 33 Inte en enhet och inte 47 enskilda delar 34 De fyra exekutiva grundstenarna 35 Uppmärksamhetstyrning 35 © Studentlitteratur

Innehåll

Kognitiv flexibilitet 37 Målmedvetenhet 38 Informationsbearbetning 39 Det exekutiva kontrollsystemet 39 Hur visar sig exekutiva svårigheter? 40 Hur visar sig problem med uppmärksamhetstyrning? 40 Hur visar sig svårigheter med kognitiv flexibilitet? 41 Hur visar sig svårigheter med att vara målmedveten? 41 Hur visar sig svårigheter med informationsbearbetning? 42 Viktiga skillnader 42 Alla har exekutiva svårigheter 44 Svårigheter i tre grupper 44 ”Gröna” barn och ungdomar 45 ”Gula” barn och ungdomar 46 ”Röda” barn och ungdomar 47 Vad är vårt fokus? 48 Avslutning 48 Referenser 49 3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna 51

Hjärnans uppbyggnad 51 Centrala nervsystemet 51 Hjärnans delar 51 Hjärnlober 52 Hjärnans tidiga utveckling 53 Nervceller 53 Dendriter och axoner 54 Myelinisering 55 Är exekutiva funktioner samma sak som frontallobsfunktioner? 56 Pannloberna 56 Lillhjärnan 59

Innehåll

Motorik 60 Förnuft och känsla 61 Kalla och varma exekutiva färdigheter 61 Marshmallowtesten 63 Höger och vänster hjärnhalva 64 Avslutning 66 Referenser 67 4 Exekutiva funktioner i ett utvecklingsperspektiv 69

Arv eller miljö? 69 Genetisk påverkan 69 Påverkan från födseln 70 Epigenetik 70 Plasticitet 72 Förutsägelser 73 Utveckling av exekutiva funktioner 74 Spädbarnsåldern 74 Förskole- och inskolningsålder 76 8–12-åringar 78 Vilka exekutiva färdigheter kan man förvänta sig vid en viss ålder? 79 Förskolebarnet 79 Barnet i förskoleklass och första klass 80 Klass 2–4 80 Klass 5–7 81 Avslutning 81 Referenser 82 5 Exekutiva dysfunktioner hos barn och unga 83

Tillstånd där det finns exekutiva dysfunktioner 84 Autism 84 Empatistörningar 92 ADHD 97 © Studentlitteratur

Innehåll

Tourettes syndrom 105 Tillstånd som påverkar utvecklingen av exekutiva funktioner 107 Beteendestörningar 107 Samband mellan antisocialt, aggressivt beteende och bristande exekutiva funktioner 107 Ångest 109 OCD 112 Depression och bipolär sjukdom 113 Bipolär sjukdom 115 Lässvårigheter 117 Organiska störningar 119 Förvärvad hjärnskada 119 För tidigt födda barn 123 Epilepsi 127 Omsorgssvikt 129 Avslutning 131 Referenser 132 6 Att upptäcka problemen tidigt 137

Forskning om tidiga insatser 137 Tidiga orostecken 138 Går det att förutsäga hur exekutiva funktioner kommer att utvecklas? 139 Motorik 140 Avslutning 143 Referenser 144 7 Bedömning av exekutiva färdigheter 145

Den professionella bedömningen 145 Systematisk observation 146 Skattningsskalor 147 CEFI 147

Innehåll

D-REF 148 BRIEF 149 Tester 149 Självbild 152 Ekologisk validitet 152 Bedömningens resultat 153 Avslutning 154 Referenser 155 8 Stödinsatser för barn med bristande exekutiva funktioner 157

Omgivningens betydelse 157 Begreppet träning 159 Träning av de fyra stegen 161 Att få en idé 161 Att planera utförandet av idén 162 Att genomföra sin plan 163 Att bedöma och justera 165 Träning av arbetsminne, impulskontroll och flexibilitet 166 Arbetsminne 167 Impulskontroll 169 ”Tankebromsen” 171 Flexibilitet 172 Generella principer vid insatser 176 Kognitiv tydlighet 176 Konkretisering 177 Hålla kvar det flyktiga 178 Generalisering 179 Självbild 180 Konkreta förslag för olika åldrar 182 6–18 månader 183 18–36 månader 186 3–5 år 188

Innehåll

6–8 år 189 9–12 år 191 Avslutning 194 Referenser 195 9 Exekutiva funktioner hos ungdomar och vuxna 197

Låg- och mellanstadiebarn (8–12 år) 197 Tonåringar 197 Är 20-årsåldern slutstation? 198 Utveckling och avveckling 199 Både gener och omgivning spelar roll 199 Att stärka exekutiva färdigheter hos ungdomar 200 Datorbaserade träningsprogram 200 Träning av arbetsminne vid datorn 201 Kognitiva träningsmetoder för ungdomar 203 Möjligheter till stöd 204 En vuxen som coach 204 Formellt och informellt stöd 204 Appar 206 Självinstruktion 207 Motivation har betydelse 208 Kalla och varma exekutiva färdigheter 209 Val av utbildning 210 Referenser 211 Litteratur, ej direkt refererad 213 Sakregister 215

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

Hjärnans uppbyggnad Centrala nervsystemet En vuxen persons hjärna väger ungefär 1400 gram. Det är cirka 2 % av den totala kroppsvikten. Hjärnan delas grovt in i tre stora områden: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan (cerebrum) består av två halvor (hemisfärer) som sitter ihop med hjälp av hjärnbalken. Hjärnbalken kallas också corpus callosum och är en slags nervledningsbunt mitt i hjärnan. Under hjärnbalken sitter bland annat de strukturer som kallas thalamus och hypothalamus. Thalamus är ett reläsystem som många av hjärnans nervtrådar passerar igenom. Längst ner, längst bak sitter lillhjärnan (cerebellum). Hjärnan sitter fast i hjärnstammen som övergår i ryggmärgen. Allt detta kallas tillsammans för det centrala nervsystemet.

Hjärnans delar Hjärnan hos en vuxen person består av omkring 100 miljarder nervceller (neuroner) och omkring tio gånger så många stödceller. Nervcellerna har kontakt via nervbanor (dendriter och © Studentlitteratur

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

axoner) som möts i olika kontaktpunkter, synapser. Man tror att det finns svindlande 300 triljoner synapser i en vuxen människas hjärna.1 Nervbanorna skyddas av fettskidor, så kallade myelinskidor. Därför delar man ofta in hjärnan i grå och vit substans. Den vita substansen är där nervbanorna finns. De ser vita ut eftersom nervbanorna omges av de vita fettskidorna. Grå substans består av själva cellkropparna och kontaktpunkterna (synapser). Egentligen är namnet grå substans missvisande då färgen mest påminner om torskrom. Förutom grå och vit substans skiljer man också mellan själva hjärnbarken (cortex) och det som finns under hjärnbarken (subcortex). Cortex består mest av grå substans medan subcortex mest består av vit substans.

Hjärnlober Storhjärnan består av två halvor som i sin tur delas in i fyra lober: pannlob (frontallob), hjässlob (parietallob), tinninglob (temporallob) och nacklob (occipitallob). Djupt inne, mitt i hjärnan, finns bland annat hjärnans ”kärnor”, basala ganglierna. Dessa kärnor är viktiga eftersom de spelar en stor roll för motorik, känsloliv och kognition. Forskare är inte helt överens om vilka strukturer som ska inkluderas i begreppet basala ganglierna, men de flesta tycker att strukturerna nucleus caudatus, globus pallidus och putamen ska ingå. En del vill även ha med strukturen thalamus. Nucleus caudatus och putamen kallas också för striatum. De basala ganglierna är viktiga för de exekutiva funktionerna. De ingår ett nätverk som innefattar pannloberna, striatum och lillhjärnan. 52

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

Hjärnan Hjässlob (parietallob) Pannlob (frontallob)

Nacklob (occipitallob)

Tinninglob (temporallob)

Lillhjärna (cerebellum)

Hjärnans tidiga utveckling Hjärnans utveckling börjar redan när det befruktade ägget fästs i livmoderväggen och celldelningen sätter igång. Neuralröret, som är det som sedan utvecklas till hjärnan, stängs under tredje eller fjärde graviditetsveckan. Redan efter 4–6 veckor sker en rad förändringar i hjärnans struktur när de största hjärnområdena bildas. Redan då kan man tydligt urskilja en främre hjärna, en mittenhjärna, en bakhjärna samt ryggmärg. Nervceller Genom hela fosterutvecklingen sker en massiv ökning av antal hjärnceller i det centrala nervsystemet. När cellbildningen är som mest aktiv produceras omkring 250 000 nya nervceller (neuroner) i minuten. Denna höjdpunkt i cellbildningen tror man äger rum 2–4 månader efter befruktningen. Cellerna © Studentlitteratur

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

bildas längst in i hjärnan och vandrar sedan ut (migrerar) till sina platser, en vandring som i stort sett är avslutad omkring graviditetsvecka 24. Under de månader som återstår av graviditeten organiseras hjärnbarken (cortex). Fram tills nervcellerna påbörjar sin vandring är de i stort sett lika, men på vägen sker en utveckling till olika sorters hjärnceller. Det beror delvis på kontakten med hjärnans kemiska budbärare (neurotransmittorer). I början sker en överproduktion av nervceller. Efter hand som nätverken kommer på plats dör de celler som inte längre behövs. Det är faktiskt mellan 20 och 80 procent – beroende på område i hjärnan – av de nybildade cellerna som snabbt tillbakabildas.2

Dendriter och axoner Utlöpare från nervcellens kropp kallas dendriter. Ordet dendrit kommer från det grekiska ordet dendron som betyder träd. Dendriter är alltså de ”ledningar” eller förgreningar som binder ihop nervcellerna och som tar emot kemisk information. Nervcellen kan ha en mängd olika dendriter men den kan bara ha ett enda axon. Axonet är en lång, tunn utlöpare som skickar kemisk information till andra nervceller. Där nervcellernas utlöpare möts, finns synapserna. Det är alltså nervbanorna som är ansvariga för nätverket. Precis som med nervcellerna sker det en överproduktion av dendriter. Under flera perioder utvecklas och förfinas dessa förbindelser. Det är som när man beskär ett fruktträd för att skapa förutsättningar för att de tjockaste och bästa grenarna ska få den bästa frukten. Den här processen påverkas både av genetiska faktorer, alltså av faktorer inifrån, av miljöpåverkan 54

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

Neuronet

Axon Nervcellens kropp Nervcellens kärna

Synaps (1–40 000 per neuron)

Dendriter

(Ur Jes Gerlach Psykofarmaka (2010), Psykiatrifondens Forlag)

utifrån och av samspelet mellan dessa. Om denna process inte fanns skulle hjärnan bli enormt stor och ”oekonomisk”. Beskärningen av nätverket sker efter ”use it or loose it”-principen. I praktiken innebär det att de neurala förbindelser som används får vara kvar medan de som inte används försvinner. Det innebär att det är mycket viktigt att underhålla de exekutiva färdigheterna genom hela livet. Barnet som lär sig exekutiva färdigheter lär sig inte bara att klara sig själv. Det får också de hjärnstrukturer som ska användas senare i utvecklingen och i vuxenlivet.

Myelinisering För att få så bra förbindelser mellan nervcellerna som möjligt isoleras nervbanorna med fettskidor. Den här isoleringen gör © Studentlitteratur

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

att nervcellerna snabbare kan skicka signaler till varandra och att ingen information försvinner på vägen. Isoleringen kallas myelin och processen kallas myelinisering. Myeliniseringen påbörjas redan i slutet av graviditeten och fortsätter under en lång tid efter födseln. När ett barn föds väger hjärnan bara ungefär 400 gram och nervbanorna är då i stort sett oisolerade. Pannlobens grundläggande struktur är dock, trots att den är mycket omogen, på plats och nervcellerna härifrån är i förbindelse med resten av hjärnan. Man anser att myeliniseringsprocessen avslutas när människan är omkring 25 år. Det är pannloberna som isoleras sist. Bland annat därför är de exekutiva funktionerna något av det sista som mognar i utvecklingen. Hjärnans utveckling går från det enkla till det mest komplicerade. Under de två första åren sker den mest påtagliga utvecklingen. En tvåårings hjärna väger redan cirka 80 procent av en vuxens hjärna.3 Den här ökningen av hjärnans vikt stämmer bra med den fantastiska utveckling som sker från födseln och två år framåt särskilt vad gäller motorik och språk.

Är exekutiva funktioner samma sak som frontallobsfunktioner? Pannloberna Ibland omnämns exekutiva funktioner som ”frontallobsfunktioner”, men det stämmer inte riktigt. Pannloberna eller frontalloberna utgör omkring 20 procent av den mänskliga hjärnan och har många olika funktioner. Det är bland annat här som de motoriska områdena finns. I den vänstra pannloben finns också ett stort språkområde (Brocas område). 56

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

Pannlobernas främre del (den dorsolaterala delen) och den del som sitter precis ovanför ögonen (den orbitofrontala delen) kan tillsammans med den innersta delen (den ventromediala delen) kallas för samlingsplats för de exekutiva funktionerna. De exekutiva funktionerna bygger emellertid också på oändligt många förbindelser till resten av hjärnan. Man vet att pannloberna är de delar av hjärnan som har flest förbindelser med resten av hjärnan. Det innebär att pannloberna, förutom att de betyder mycket för de exekutiva färdigheterna, även har många förbindelser till andra system i hjärnan. Det gäller till exempel nätverken där thalamus, hypothalamus, hippocampus samt hjäss-, tinning- och nacklober finns. Nedtill i hjärnan sitter lillhjärnan (cerebellum). Den är också en del av ett större nätverk. Alla dessa delar är därför viktiga komponenter i frontallobssystemet. Pannloberna

Dorsolateral

Orbitofrontal

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

Störningar, felutveckling eller skador på andra områden som hänger ihop med pannloberna kan alltså leda till samma exekutiva svårigheter som om skadan skulle sitta i själva pannloben. Därför är exekutiva svårigheter oftast en del av symtombilden vid utvecklingsavvikelser, förvärvade och medfödda skador samt vid psykiatriska diagnoser (mer om detta i kapitel 5). Frontallobssystemet ska – precis som begreppet exekutiva funktioner – inte betraktas som en stor enhet utan snarare som ett nätverk. Det handlar om ett samspel som på grund av sin komplexitet inte bara aktiverar ett enda område i hjärnan. Det är alltså mer korrekt att betrakta de exekutiva funktionerna som resultat av ett frontallobssystem istället för att förenkla det till en frontallobsfunktion. Hjärnan underifrån

Ventromedial

Orbitofrontal

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

Lillhjärnan Lillhjärnan eller cerebellum brukar förknippas med balans och motorisk kontroll. Nyare forskning har emellertid visat att lillhjärnan också bidrar till kognitiva och social-kognitiva färdigheter genom nätverk förbundna med storhjärnan. Det gäller exekutiva funktioner och känslomässig kontroll, men också språk och visuospatiala (rum och riktning) färdigheter. Lillhjärnan består precis som storhjärnan av hjärnbark och vit substans. Den delas in i höger och vänster hemisfär med en liten mittstruktur som kallas vermis. Vermis anses vara särskilt viktig för vår känslomässiga kontroll.4 Att lillhjärnan har betydelse för andra funktioner än de motoriska betyder inte att färdigheterna styrs från detta anatomiska område. Lillhjärnan bidrar snarare med att skapa kognitiva och motoriska förutsättningar. För språkfunktionen kan det till exempel innebära att lillhjärnan medverkar till att de rätta orden hämtas fram och hamnar på rätt plats i meningen. Lillhjärnan hjälper oss alltså att utföra rätt handling vid rätt tillfälle. Kontroll är en kardinalpunkt när det handlar om de exekutiva funktionerna som exempelvis kontroll av beteende eller handlingsmönster som utförs. För att ha kontroll krävs förmåga att se framåt och det är här lillhjärnan kommer in i bilden, både genom att förutse och att kontrollera handlingen. Det nätverk som går till lillhjärnan betyder alltså mycket för vår förmåga att planera och tänka framåt.5

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

Motorik Hur hänger då vår motorik ihop med lillhjärnans funktion? Hur ser sambandet ut mellan vår motorik och våra exekutiva färdigheter? Studier visar att det finns ett samband mellan tidig motorisk utveckling, ända från det nyfödda barnets förmåga att suga på bröstet, och senare exekutiva färdigheter6. I en annan studie undersökte Piek med flera utvecklingen av motoriska färdigheter hos 33 barn från födseln till fyraårsåldern. Mätningarna jämfördes sedan med hur barnen klarade sig motoriskt och kognitivt när de kom upp i skolåldern. Det fanns inget samband mellan utvecklingen av finmotorik och skolfärdigheter, där emot visade studien ett positivt samband mellan grovmotorik och skolfärdigheter. Särskilt bearbetningshastighet och arbetsminne var av betydelse. Det här beror förmodligen på att de neurala nätverk som överlappar varandra i hjärnbarken, de subcortikala strukturerna och lillhjärnan, har betydelse både för våra motoriska och kognitiva färdigheter.7 Resultatet är egentligen inte särskilt överraskande. Vi ser ju ofta hur barn har både grovmotoriska svårigheter och inlärningsproblem. Klumpighet och försenad motorisk utveckling är dessutom ofta en del av symtombilden vid olika utvecklingsavvikelser, autismspektrumstörning och ADHD. Dessa tillstånd kännetecknas också av bristande exekutiva funktioner. Motorisk utveckling och utveckling av de exekutiva färdigheterna ser alltså ut att vara förbundna med varandra. Vi kan också säga det så här: Motoriska svårigheter eller motoriska utvecklingsavvikelser kan leda till svårigheter med att organisera sina handlingar. Man bör därför redan i tidiga år 60

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

vara observant på förseningar av den motoriska utvecklingen, speciellt eftersom just detta tycks påverka exekutiva färdigheter och andra kognitiva funktioner på lång sikt (se även kapitel 6 om tidiga upptäckter).

Förnuft och känsla Kalla och varma exekutiva färdigheter I nyare forskning har man diskuterat känslomässiga faktorer men också motivation i de anatomiska analyserna av exekutiva färdigheter. I stort delar man in de exekutiva processerna i två huvud kategorier. Den ena kategorin omfattar de ”direktörsaktiga”, kalla processerna som arbetsminne, planeringsförmåga och problemlösning. Dessa aktiveras av den dorsolaterala delen av pannloben. Den andra kategorin är de varma processerna som känslomässig styrning och sociala resonemang. Dessa färdig heter aktiveras bland annat av hjärnans orbitofrontala områden.8

Kalla exekutiva färdigheter Kalla exekutiva färdigheter kallas också ”kognitiva” exekutiva färdigheter. I de kalla aspekterna av det exekutiva ingår alltså till exempel arbetsminne och planering mot ett mål. Kalla färdigheter brukar sättas igång när det som ska utföras inte involverar känslor. Beslutsfattandet sker då utifrån logik och resonemang. Så är det till exempel när resultatet av problemlösningen inte spelar någon roll för egen del.

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

Varma exekutiva färdigheter Varma exekutiva färdigheter påverkas bland annat av de hjärnnätverk som finns i den orbifrontala delen av pannloben. Det varma handlar om sambandet med det man ska utföra och den ”belöning” som det innebär. Det kan till exempel handla om att man avstår från ett givet beteende för att det kan innebära problem. Eller att man överväger att låta bli att ta emot en liten belöning här och nu för att istället få en större belöning senare (en liten glass nu eller en stor senare?). Det kan också handla om att få bort ett beteende. Ett givet beteende som tidigare innebar en belöning, till exempel beröm eller positiv uppmärksamhet, undviks numera för att det inte längre utlöser denna belöning. Belöning innebär här all ”förstärkning” av positivt beteende, från konkret belöning i form av föremål eller pengar till beröm eller uppskattning.9 Men det är en sak att begreppsmässigt skilja dessa åt. I praktiken brukar kalla och varma färdigheter uppträda tillsammans, som en naturlig del av vardagen. Det är svårt att tänka sig en situation som är så rationell att varken känslor eller motivation finns med. Inte heller motsatsen existerar förutom i experimentella situationer. Det här ser vi bland annat i de klassiska marshmallowtesten (se nästa avsnitt). Dessutom överlappar funktionerna varandra rent anatomiskt på så sätt att de varma och de kalla funktionerna till viss del delar på samma hjärnområde (i nätverket kring den ventromediala delen av pannloben). Det verkar alltså inte finnas någon tydlig skillnad mellan kalla och varma exekutiva färdigheter i hjärnan varken i teorin eller praktiken. Begreppen kan ändå vara användbara i vår var62

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

dagskunskap om det som barnet eller tonåringen har problem med och när vi ska anpassa insatser efter individuella behov.

Marshmallowtesten De klassiska marshmallowtesten från 1970-talet utfördes av Walter Mischel och hans kolleger på Stanford University. Barnen i experimentet erbjöds en marshmallow. Om de kunde tänka sig att vänta i 15 minuter med att äta den skulle de få en till. Testen har genom åren ansetts vara ett bra sätt att visa barnets exekutiva färdigheter (impulskontroll). Vid en uppföljningsstudie i tonåren visade det sig nämligen att de barn som kunde vänta var mer socialt kompetenta och hade en bättre koncentrationsförmåga än de som åt upp sin marshmallow med det samma. De klarade sig också bättre i skolan och hade en högre intelligensnivå.10 Vid en första anblick verkar det alltså som att förmågan att kontrollera impulser till fördel för något bättre vid ett senare tillfälle – varma exekutiva färdigheter – visar hur barnet kommer att klara sig i det långa loppet. En nyare variant av marshmallowtesten, utformad på University of Manchester 2012, pekar emellertid i en annan riktning. Den visar åtminstone att det är svårt att skilja mellan varma och kalla exekutiva färdigheter. En grupp forskare på University of Rochester hade 28 barn i 3–4-årsåldern som deltagare i experimentet. Dessa delades in i två olika grupper med olika villkor. Barnen i varje grupp ombads (var och en) att rita en fin teckning på ett papper. Barnen erbjöds några gamla, väl använda kritor att rita med. Men om de kunde vänta på att en vuxen gick in i ett annat rum och hämtade bättre färgpennor © Studentlitteratur

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

och ritmaterial kunde de få använda det istället. Den vuxne var borta i 2 ½ minut. Den ena gruppen barn fick därefter det bättre utbudet av målarsaker medan den andra gruppen fick veta att det inte fanns några bättre färgpennor. Dessa barn hänvisades då till de gamla, väl använda kritorna som stod på bordet. Efter en kvart upprepades samma sak. Den här gången gällde det klistermärken att sätta på teckningen. Även den här gången kom den vuxne tomhänt tillbaka till den grupp barn som tidigare blivit lovade bättre färgpennor men inte fått några. Därefter genomfördes marshmallowtesten så som Mischel gjorde dem. Det intressanta var nu att de barn som hade haft att göra med ”opålitliga” vuxna i genomsnitt bara väntade i tre minuter innan de åt sin marshmallow. Det var bara ett barn av 14 i gruppen med den opålitliga vuxne som väntade i 15 minuter och därmed fick en extra marshmallow. 11 Undersökningen visar alltså att ett beteende sällan baseras bara på en bakgrundsorsak. Om barnet till exempel befinner sig i en miljö där det inte lönar sig att vänta på något behöver det inte vara ett uttryck för bristande impulskontroll att barnet snabbt äter sin marshmallow. Det kan snarare vara ett uttryck för rationalitet och förnuft. Under alla omständigheter kan det vara svårt att skilja mellan varma och kalla exekutiva färdigheter bara genom att studera ett givet barns beteende.

Höger och vänster hjärnhalva Inom forskningen är man alltså överens om att pannloberna och de nätverk som finns kring dessa är mycket viktiga för de exekutiva funktionerna. Hjärnan, särskilt pannloben, är en struktur som är oändligt komplex och mycket anpassnings64

3 Hjärnan och de exekutiva funktionerna

bar. I pannloberna finns också starkt uppgiftsinriktade och specialiserade nätverk.12 Men det här med höger och vänster hjärnhalva då? Förr ansåg man att det fanns en tydlig skillnad mellan funktionerna hos höger och vänster pannlob. Vänster pannlob ansågs till exempel ha mer att göra med språkligt arbetsminne och höger med icke-språkligt arbetsminne. Det verkar dock inte som att det är så enkelt att dela upp funktionerna i höger respektive vänster hjärnhalva. Båda pannloberna är nämligen ofta inblandade i samma aktivitet samtidigt. 2011 gjordes till exempel en undersökning med det neuropsykologiska testet Tower of London. I testet ställs försökspersonen inför en bricka med tre pinnar. På pinnarna sitter tre kulor i olika färger. Uppgiften går ut på att flytta kulorna en i taget så att man får ett särskilt mönster. Detta ska uppnås med så få drag som möjligt och enligt vissa regler. Uppgiften kräver planering och aktiverar därmed den dorsolaterala delen av pannloben. Frågan är om man använder höger eller vänster dorsolaterala pannlob till uppgiften som är mer eller mindre icke-språklig. När man skannar försökspersonens hjärna samtidigt som han eller hon utför uppgiften ser man att själva strategidelen av uppgiften (att identifiera den sekvens som leder fram till lösningen) särskilt aktiverar vänster pannlob. Höger pannlob är mest aktiv när strategin ska utföras och när personen ska bedöma om ett drag är bra eller inte. Till exempel när man ska välja mellan två (nästan lika bra) alternativa sätt att flytta kulorna eller när personen ska bedöma om draget var lyckat eller inte.13 Vilken hjärnhalva använder man då för att lösa denna ickespråkliga uppgift? Det går inte att vara lika kategorisk som man © Studentlitteratur

Anne Vibeke Fleischer är auktoriserad psykolog och specialist i neuropsykologi och pedagogisk psykologi. Hon har många års erfarenhet av utredning och behandling av barn och unga med diagnoser och utvecklingsavvikelser samt av barn och ungdomar utan diagnoser men med ett beteende som försvårar för dem själva och omgivningen. Käte From är auktoriserad psykolog, specialist i klinisk barnneuro psykologi och extern lektor vid Köpenhamns universitet. Som privat praktiserande psykolog ägnar hon sig åt undersökningar, rådgivning, handledning och utbildning. Hon arbetar också som terapeut för barn och ungdomar samt deras föräldrar.

EXEKUTIVA FUNKTIONER HOS BARN OCH UNGA Exekutiva funktioner handlar om förmågan att få en idé, att planera samt genomföra idén och samtidigt kunna justera den under utförandets gång. De exekutiva funktionerna aktiveras främst när en person ska ta sig an något nytt eller komplicerat, men påverkar också i högsta grad vardagslivet: det sociala samspelet och problemlösning på olika nivåer. Barn och ungdomar med bristande exekutiva funktioner kan ha svårt att ta initiativ, hitta på lekar eller skaffa vänner. I Exekutiva funktioner hos barn och unga presenterar Fleischer och From begreppet ur ett utvecklingsperspektiv. Hur de exekutiva funktionerna kan observeras, utredas och behandlas, likaså vilka pedagogiska möjligheter och interventioner som finns för pedagogisk personal och föräldrar. De exekutiva funktionerna är i högsta grad uppträningsbara och ju tidigare insatser görs, desto bättre. Exekutiva funktioner hos barn och unga ger på ett lättillgängligt och pedagogiskt vis kunskap och konkreta råd om hur sådana insatser kan utformas.

Art.nr 39214

studentlitteratur.se