Anna Jamieson
Nﾃ傍Kﾃ傍T
Husdjur
Förord
Jag har alltid tyckt om nötkreatur. Så har det varit ända sedan jag fick lära mig handmjölka och kunde luta pannan mot de varma flankerna på farmors fjällkor. Senare i livet fick jag uppleva känslan av rikedom och trygghet när jag drev mina egna dikor i bete och såg ut över deras breda ryggar. Jag har också haft förmånen att få undervisa många lantbrukselever om nötköttsproduktion och även i andra husdjursämnen, vilket inte minst bidragit till att jag själv fått allt djupare kunskaper inom området. Numer arbetar jag med frågor som handlar om hur man kan använda lönsam nötköttsproduktion som ett hållbart sätt att bedriva miljö- och naturvård. Boken Nötkött är skriven som lärobok för gymnasieskolans naturbruks program och påbyggnadskurser. Den beskriver både konventionell och eko logisk nötköttsproduktion och innehåller handfasta råd om utfodring, hälsa, avelsarbete och ekonomisk uppföljning. Jag hoppas att vi lyckats presentera både grundläggande kunskaper för nybörjaren och mer utvecklande idéer och tankegångar för den redan yrkesverksamma djurskötaren eller företagaren. I arbetet med en lärobok kan man inte vara ensam. För att vara säker på att boken innehåller fullständig och uppdaterad fakta har jag först och främst haft stor hjälp av mina medförfattare. Anna Hessle har nitiskt granskat varje kapitel och bidragit med ovärderlig hjälp vad gäller tabeller, foderstater och senaste nytt från forskningsvärlden. Helena Stenberg och Taurus Köttrådgivning ab har bidragit med en stor del av alla de basfakta som gör boken användbar som uppslagsverk. Pernilla Salevid har bistått med kalkyler och ekonomiska resonemang i det viktiga kapitlet om ekonomi. Därutöver har jag också fått hjälp av Anita Jonasson med kapitlet om hälsovård och sjukdomar och av Maria Lundesjö Ahnström med kapitlet om kött och köttkvalitet. Stort tack till dem och alla fantastiska fotografer – ingen nämnd och ingen glömd! Jag önskar alla som studerar, arbetar med eller bara är intresserade av nötköttsproduktion lycka till och hoppas att den här boken ska vara både till nytta och nöje. Anna Jamieson
Innehåll 1. Nötköttsproduktion i Sverige 9
3. Byggnader, stallmiljö och utfodringssystem 39
Nötkreatur förr 9
Djurskyddsbestämmelser 39
Foderbrist 9 • Produktivitet 9
Lagar och föreskrifter 39 Djurskyddskontrollen 40
Nötkreatur i dag 10 Kor, kalvar och ungdjur 10 • Mjölk- och köttraser 10 • Slaktdjur 11 • Geografisk fördelning 11 • Minskad produktion av nötkött 11 • Ökad konsumtion av nötkött 12
Den svenska slakteribranschen 14 Kooperationen växer sig stark 14 • Från små företag till stora 14 • Ökad konkurrens 15
EU:s påverkan 16 EU-stöden 16 • Nötköttsproduktionens framtid 16
Nötkreaturen och miljön 17 Nötkreaturen och hagmarkerna 17 Nötkreaturen och klimatet 19
2. Att arbeta med nötkreatur 23 Hantering 23 Djurens naturliga beteende 23 Drivning och förflyttning 24 Hantering på stall 25 • Hantering utomhus 28 • Andra arbetsuppgifter 30
Arbetsmiljölagen 30 Olyckor vid djurskötsel 30 • Arbetsmiljöplan och skyddsombud 31 • Skyddskläder och bra rutiner 31
Miljöbalken 41 Brandskydd 41 Inhysningssystem 41 Spaltgolvsboxar 41 • Stall med djupströ bädd 42 • Stall med liggbås 42 • Ligghall med utfodring utomhus 42
Stallets funktionella delar 43 Golv 43 • Liggbås 43 • Foderbord 43 Vatten 45 • Sjukbox och kalvningsbox 46 Väggar 46 • Tak 47
Arbetsuppgifter i stallet 47 Utfodring 47 • Ströhantering 49 Gödselhantering 50
Utedrift 52 Markbelastning 52 • Växtnäringsläckage 53 Utfodring vid utedrift 54 • Vatten i utedrift 54 Ligghall 54 • Utedrift utan ligghall 55
4. Näringsomsättning, tillväxt och slaktmognad 57 Energi 57 Basenhet i foderstater 57 Underhållsbehov 58 • Energiåtgång 58
Protein 59
Transport 32
Yngre idisslare 59 • Äldre idisslare 60
Transportlagstiftningen 32 • Regler vid kortare
Övriga näringsämnen 60
transport 32
Stängsel 33 Elstängsel 33 • Grindar och passager 37 Taggtrådsstängsel 37
Vatten 60 • Salt 61 • Mineraler 62 Vitaminer 64
Tillväxt 65
Avelstjuren 98
Tillväxtordning 65 • Foderomvandling 66 Utfodringsintensitet 66 • Påverkan av ras och kön 66
Utfodring och skötsel 98 • Fruktsamhet 98 Betäckningsperiodens längd 100 Seminering 101
Slaktmognad 69
Dräktighet och kalvning 102
Slaktargreppen 69
Befruktning 102 • Skötsel under dräktigheten 102 • Normal kalvning 106 Kalvningsproblem 107
5. Fodermedel 71 Vallfoder 71
Från födsel till avvänjning 109
Vallväxter 71 • Vallskörd 71 • Analysera vallfodret 72 • Olika ensileringsmetoder 75
Råmjölk 109 • Märkning och vägning 109 Betesperioden 110 • Tillskottsutfodring 111 Avvänjning och installning 112
Övriga grovfoder 75
Ekologisk dikalvsproduktion 112
Helsädesensilage 75 • Majsensilage 75 Halm 76
Hög kvalitet på grovfodret 112 Djurhälsa 114 • EU-ekologisk produktion 114 • Biodynamiskt kött 115 • KRAV-produktion 115 Certifiering 115
Spannmål 76 Biprodukter 77
Trindsäd 77 Oljeväxtfoder 78 Sockerbetor och andra rotfrukter 78
7. Uppfödning av mjölkraskalvar 117 Den viktiga råmjölken 117
Färdigfoder 79
Antikroppar 117 • Första urmjölkningen 117 Hög proteinhalt 117 • Lättlöslig energi 118
Bete 79
Utfodring av kalven 118
Tidpunkt för betessläpp 80 • Antal djur på betet 80 • Olika betessystem 80 • Växter på åkermarksbetet 82 • Underhåll av åkermarks betet 83 • Underhåll av naturbetesmarker 83 • Betets näringsinnehåll 84 • Hur mycket växer djuren? 85
6. Dikalvsproduktion 87 Lätta och tunga raser 87 Betesmark och ras 87 • Korsning eller ren ras? 88 • Etablerade köttraser 89 • Nyare raser i Sverige 92
Rekryteringskvigan 95 Rekryteringsprocenten 95 • Val av kviga 95 Tillväxt första vintern 95 • Betessäsongen 97 Tillväxt andra vintern 97
Helmjölk 118 • Kalvnäring 118 • Kraftfoder och grovfoder 120 • Vatten 120 • Avvänjning 120 • Utfodring efter avvänjning 121
Inköp av kalvar 122 Livkalvsförmedling 122 • Mellangårdsavtal 123
Kalvens skötsel och närmiljö 124 Mottagningsstall 124 • Gruppstorlek 127 Mellanstall 127 • Strömedel 127 • Avhorning och kastrering 127
Ekologisk uppfödning 128 Helmjölk i tolv veckor 128 • Proteinfoder 129 • Obligatorisk betesgång 129
8. Uppfödningsmodeller för ungnöt 131
9. Hälsovård och sjukdomar 149
Val av uppfödningsmodell 131
Förebyggande hälsovård 149
Extensivt eller intensivt? 131 • Mer eller mindre grovfoder? 131 • Mjölk- eller köttrastjurar? 131 Ekologiska uppfödningsmodeller 132
Sjukdomar har många orsaker 149 • Smittämnen 149 Smittskydd 150 • Stora besättningar och smitta 153 • Svenska Djurhälsovården 153
Mellankalv 132 Utfodring 132 • Slaktvikt och klassificering 133
Infektionssjukdomar 153
Mjölkrastjur 133
Virussjukdomar 153 • Bakteriella sjukdomar 154 Epizootier 157 • Zoonoser 158
Konsumtionsförmåga 133 • Utfodring 134 Slaktvikt och klassificering 134
Ämnesomsättningssjukdomar 158
Köttrastjur 135 Rasen påverkar slaktmognaden 135 • Rätt foder för tillväxt 135 • Slaktvikt och klassificering 136
Stut av köttras 136 Handjursbidraget 136 • Första stallperioden 137 • Bete andra sommaren 137 • Andra stallperioden 137
Stut av mjölkras 138 Slaktålder och vikt 138 • Betesbaserad uppfödning 138 • Foder under stallperioden 139 • Slutgödning 140
Köttraskviga 140 Tung men inte fet 140 • Första årets utfodring 140 • Andra stallsäsongen 140 Kokviga och mellankalv 140
Ekologiska uppfödningsmodeller 141 Foderstatens sammansättning 141 Regler för bete 142 • Mjölkrastjur 142 Köttrastjur 143 • Köttrasstut 143 Mjölkrasstut 144 • Köttraskviga 144
Att räkna foderstater 144 Ta reda på djurens vikt 144 • Bestäm önskad tillväxt 145 • Ta reda på energibehovet 145 Ta reda på proteinbehovet 145 • Ta reda på mineralbehovet 145 • Foderstatsberäkning 146
Olika fodervärderingssystem 146 SLU-normen 146 • LFU-systemet 146 NorFor 146
Fång 159 • Trumsjuka 159 • Kalvnings förlamning 159 • Muskeldegeneration 159 Beteskramp och stallkramp 160 Leverbölder 160
Fruktsamhetsstörningar 160 Abort 160 • Slidframfall 160 Livmoderframfall 161 • Ledskador 161
Parasitinfektioner 162 Parasiter i mag-tarmkanalen 162 Att förebygga betesparasiter 162 • Andra invärtes parasiter 163 • Utvärtes parasiter 164
Förgiftningar 165 Djurhälsa för eko-djur 166 Smittskydd och medicinering 166 Parasitfria beten 166 • Minska parasit trycket 166 • Hälsoproblem 169
10. Avel 171 Grunder i avelslära 171 Avelsmål 171 • Från mål till mät egenskaper 171 • Dominant eller recessiv? 172 • Variation 172 • Arvbarhet 173
Avelsarbetets organisation 173 Stationsprövning 173
Avelsvärdering för köttraser 174
12. Planering och ekonomi 201 Produktionsplanering 201 Val av inriktning 201 • Förutsättningar 201
Bidragskalkyler 203 Vad är en kalkyl? 203 • Att göra en bidragskalkyl 204 • Driftsplan för hela företaget 205 • Detaljerade kalkyler 205
Uppföljning 209
Köttboskapskontrollen KAP 174 • BLUPmetodik 175 • Att tolka avelsvärden 178 Avelsindex 178
Nyckeltal 209 • Nyckeltalen som hjälpmedel 210
Korsningsavel 179
Utveckling av företaget 211
Fördelar med korsningar 179 Olika korsningsmodeller 180
Seminavelsprogram 181 Semintjurar 181
Avel för kött i mjölkraserna 183 SRB och svensk holstein 183 • Köttindex 183
Avelsarbetet i praktiken 183 Renrasig eller korsning? 183 • Att välja rätt avelstjur 185 • Rekrytera kvigor 185
11. Slakt och köttkvalitet 187 Att skicka djur till slakt 187 Utlastning av slaktdjur 187 Levandelagring 188
Slaktutbyte 188 Registrering i forskningssyfte 189
Slakt 189 Tid i slaktstallet 190 • Besiktnings veterinären 190 • Så går slakten till 190 Klassificering 191 • Varmvikt och kallvikt 192 Kylning av slaktkroppen 192 • Rena djur till slakt 193
Köttkvalitet 195 Från muskel till kött 195 • Ätkvalitet 196 Olika mörningsmetoder 196 • Att arbeta med ätkvalitet 197 • Köttet på tallriken 199
Från mjölk till kött 211 • Utvidga dikalvsföretaget 211 • Utvidga slut gödningsföretaget 211 • Andra former av utveckling 211 • Specialisering 212 Möjligheter inför framtiden 212
Tabellbilaga 214 Register 220 Litteratur och källor 223 Internetadresser 224
8
1.
Nötköttsproduktion i Sverige I Sverige är de flesta kor mjölkkor. Deras huvuduppgift är att producera mjölk, men mjölkkorna och deras kalvar står också för större delen av allt svenskt nötkött. Resten kommer från gårdar som specialiserar sig på att producera nötkött.
Nötkreatur förr I Sverige fanns nötkreaturen med som en central del redan i det bofasta jordbruket un der tidig järnålder. Det var inte vanligt med grisar och fjäderfä på forna tiders gårdar ef tersom de enkelmagade djuren lever av lik artad föda som människan. Idisslarna däremot klarade av att förädla grovfoder, ris och lavar till människoföda och var därför ovärderliga i ett självförsörjande lantbruk. Att ha två–tre kor tryggade överlevnaden för en hel stor familj och den som hade fem–sex kor levde mycket gott. Att äga rena och välmående kor gav hög status och särskilt kvinnornas arbetsdagar styrdes helt av kornas behov av vattning, ut fodring, rengöring och mjölkning. Åtminsto ne sex gånger per dag gick man i ladugården, från arla morgonstund till sista utfodringen precis före sängdags. Omsorgen om djuren var lika stor under be tesperioden då korna drevs i vall hela dagarna för att hitta bra bete. Korna stod högt i rang på gården och stor möda ägnades åt att hålla djuren friska, särskilt under vinterhalvåret.
Foderbrist Nötkreaturen for ofta illa av foderbrist un der vinterns senare del när fodret började ta slut. Under senvintern gick mycket tid åt till Foto: Jesper Eggertsen.
att samla ris och fjolårsgräs åt de svältande djuren för att få dem att överleva fram till betessläpp. Att släppa på bete för tidigt sågs som ett misslyckande eftersom det så tydligt vittnade om att man inte lyckats lagra tillräck ligt med vinterfoder åt sina djur.
Produktivitet De forna kornas produktion av mjölk och kött var visserligen mycket låg jämfört med i dag – men nötkreaturen gav även hudar, dragkraft och gödsel som var viktiga för gården. Med god tillgång på gödsel kunde gården få större skördar av den livsviktiga spannmålen. Uttrycket ”äng är åkers moder” beskriver detta förhållande. Mängden hö som bärgades från gårdarnas slåtterängar avgjorde hur många kor gården kunde hålla och däri genom hur mycket gödsel som producerades. Mängden tillgänglig gödsel avgjorde i sin tur hur stor areal åker gården kunde bruka. Utan gödsel var det ingen mening att bryta ny mark eftersom den magra jorden inte producerade tillräckligt av sig själv.
Växelbruk och konstgödning År 1840 togs ett nationellt beslut att jord brukets produktivitet måste höjas i Sverige. Utomlands hade man börjat använda guano – fågelträck – som kvävegödsel och både mar kens och djurens produktion sköt i höjden. 9
N ötkött
I samband med laga skiftet kom växelbruket och konstgödningen till Sverige, och under 1800-talets sista del började det självförsör jande lantbruket förändras mot större och mer specialiserade gårdar. Lantbruksexperter såg den sega, uthålliga men lågproduktiva svenska allmogekon som ett problem i stället för en tillgång. Att impor tera andra raser tycktes vara vägen till produk tionsökning – i stället för att ge allmogekon en chans att visa vad hon kunde producera med bättre foder.
säga att de består av drygt en tredjedel kor, en knapp tredjedel kalvar och knappt en tredjedel ungdjur i åldrarna 1 till 2 år (se tabell). Oavsett om kon hålls för mjölk- eller kött produktion producerar hon en kalv per år. Slaktungnöten är ofta mellan 16 och 24 måna der vid slakt vilket ger ovanstående fördelning i populationen. 2/3 av korna är mjölkkor med an resten är dikor, närmare bestämt 179 000 stycken år 2009. (Med dikor menas kor som enbart hålls för att producera en kalv per år.)
Nötkreatur i dag
De vanligaste raserna inom svensk mjölk produktion är svensk holstein (s h ) och svensk röd och vit boskap (s r b ), som vardera utgör nära hälften av mjölkkorna. Den vanligaste köttrasen är charolais, följt av hereford, simmental, highland cattle, limousin,
Mjölk- och köttraser
Den svenska nötköttsproduktionen har sjunkit under de senaste tio åren. Främst be ror det på minskningen av antalet mjölkkor och därm ed antalet kalvar tillgängliga för ungnötsuppfödningen. Nötköttskonsumtio nen har däremot stigit och Sverige importerar nu nära 50 % av det nötkött som konsumeras i landet.
Laga skiftet – jordreform från 1827 som i stora drag innebar att varje bondes andel åkermark samlades på ett och samma ställe. Tidigare kunde den vara uppdelad på många små jordlotter.
Kor, kalvar och ungdjur Totalt finns det i Sverige knappt 1,5 miljoner nötkreatur (år 2009). Lite förenklat kan man Antal nötkreatur i december 2007, 2008 och 2009 Djurslag
2007
2008
2009
Mjölkkor
365 728
365 581
354 219
Övriga kor
182 725
181 036
179 186
Summa kor
548 453
546 617
533 405
Kvigor 2 år och däröver
89 762
86 346
86 695
Kvigor mellan 1 och 2 år
223 616
214 600
220 311
30 073
29 687
29 154
Tjurar och stutar 2 år och däröver Tjurar och stutar mellan 1 och 2 år
140 826
134 968
133 066
Summa kvigor, tjurar och stutar
484 277
465 601
469 226
Kalvar under 1 år, kvigkalvar
239 607
246 188
238 890
Kalvar under 1 år, tjur- och stutkalvar
244 310
247 009
240 461
Summa kalvar under 1 år
489 917
493 197
479 351
1 516 647
1 505 415
1 481 982
Summa nötkreatur
Källa: Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden, JO 23 SM 1001.
10
Nötköttsproduktion i Sverige
Geografisk fördelning
Ungtjurar av mjölk- eller köttras är de vanligaste slaktdjuren i svensk nötköttsproduktion.
Foto: Anna Jamieson.
angus och blonde d’Aquitaine samt ytterligare några raser med mycket små populationer. Endast en liten del av dikorna, ca 20 000, är renrasiga avelsdjur, medan de allra flesta är korsningar som används för ren köttpro duktion.
Slaktdjur Det vanligaste slaktdjuret i Sverige är en ungtjur som väger mellan 300 och 350 kg slaktad vikt. Under år 2009 slaktades 155 000 ungtjurar varav drygt hälften var av ren mjölk ras. Av de drygt 43 000 stutar som slaktades samma år var mer än 75 % mjölkrasdjur. Drygt 52 000 kvigor slaktades och av dem var nästan hälften köttraskorsningar. Kalvslakten är inte så stor i Sverige och sker mestadels i kontrakterade besättningar (dvs. på direkt uppdrag av ett slakteri). Av de knappt 29 000 mellankalvar som slakta des 2009 var 65 % av ren mjölkras och resten köttraskorsningar.
Eftersom grovfoderodling är en förutsätt ning för all uppfödning av idisslare, följer nötkreaturens fördelning i Sverige i stort sett kartan över var vall- och gräsmarker finns. Ett undantag är Jämtland, där den totala arealen jordbruksmark är liten och andelen vallodling ovanligt stor men antalet nötkreatur är lågt. Skåne har däremot en stor andel nötkreatur trots att andelen vallodling där är låg. Den värdefulla åkermarken används i första hand till spannmålsodling och odling av special grödor. I Skåne ersätts en del av grovfodret med fiberrika biprodukter från betodling och andra rotfrukter, men man köper också in en mängd grovfoder från andra regioner. Geografiskt hittar man de flesta nötkreatu ren i södra och mellersta Sveriges skogs- och mellanbygder. Här finns marker som bäst lämpar sig för bete och vallodling. Gårdarna i dessa områden har också en lång tradition av att kombinera djurhållning med skogsbruk. Även om en del större dikobesättningar etablerats i områden där det tidigare inte fun nits mjölkkor, t.ex. på större skjutfält i Skåne och alvarsmarker på Öland, har dikorna i stort sett hamnat i de regioner där mjölkkorna ti digare fanns. Faktum är att det i dag finns fler dikobesättningar än mjölkkobesättningar i Sverige. Anläggningar för uppfödning av slaktung nöt har allt oftare börjat byggas i slättbygd eftersom tillgången på halm och spannmål är viktig i den produktionen. Att lätt kunna nås av slakttransporter är också en fördel.
Minskad produktion av nötkött Särskilt på djursidan har lantbruket i Sve rige förändrats kraftigt under de senaste fem ton åren. Antalet dikor har ökat med närmare 40 000 sedan 1995, medan minskningen av antalet mjölkkor var 125 000 under samma period. Att antalet djurhållande besättning ar har minskat ännu snabbare än antalet djur visar att en storleksrationalisering av 11
N ötkött
Andel gräsmarker per län (%)
<= 7 <= 9 <= 7 <= 14 <= 9 <= 15 <= 14 <= 24 <= 15 <= 41 <= 24 <= 64 <= 41 <= 64 Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2009.
Karta över nötkreaturens utbredning i Sverige
juruppfödningen ännu pågår. Djurgårdarna d blir färre men större. Trots att antalet mjölkkor sjönk stadigt under 1990-talet kommer fortfarande största delen, ca 65 %, av det svenska nötköttet från mjölkkorna och deras kalvar. Kor som enbart hålls för att producera en kalv per år, dikor, kom till Sverige först under 1900-talets bör jan. Antalet dikor ökade långsamt fram till 1990-talet då en stor areal åkermark skulle tas ur produktion, Omställning –90. Det innebar att det på den marken gavs möjlighet att pro ducera nötkött extensivt med dikor, och an talet dikor ökade därför kraftigt under några år. (Extensiv betydde i det här sammanhanget betesbaserad nötköttsproduktion.) En nedgång i antalet kor innebär motsva rande minskning i antalet kalvar som blir till gängliga för uppfödning till slakt. Detta märks tydligt i den minskning av nötköttsproduk tionen som vi sett under de senaste tio åren. Att slaktkropparna har blivit tyngre har till viss del kompenserat för minskningen av antal djur till slakt, men produktionen av svenskt nötkött har ändå minskat fram till år 2009. Då skapade en ovanligt stor slakt av främst köttkor och kvigor en ökning med drygt 7 %. Att nötköttskonsumtionen samtidigt ökat kraftigt har gjort att importen av nötkött nu uppgår till 48 % av den totala konsumtionen (år 2009). De länder vi importerar mest ifrån är Tyskland, Irland och Danmark.
Ökad konsumtion av nötkött 272 692 90 000 272 692 10 000 90 000 Mjölkkor 10 000 Dikor Mjölkkor Kvigor, tjurar och stutar Dikor Kalvar yngre än 1 år Kvigor, tjurar och stutar Kalvar yngre än 1 år Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2009.
12
Nötköttskonsumtionen i Sverige låg i prin cip stilla från 1960-talet fram till mitten på 1990-talet. Trots bs e och mul- och klövsju ka, som påverkade konsumtionen negativt i många andra länder, har den svenska kon sumtionen av nötkött stigit kraftigt. Mellan år 2000 och 2006 steg den från 20 kilo per person till 26 kilo per person. Att konsumentpriset för nötkött blivit allt lägre i förhållande till inkomst och till priser på andra livsmedel är säkert en förklaring till detta. Konsumenternas
Nötköttsproduktion i Sverige Produktion och konsumtion av nöt- och kalvkött, griskött, får och lamm Köttmarknadsutveckling januari–december 2009
2009
Nöt- och kalvkött Produktion nötkött
2008
Jfr -09/-08
Jfr -09/-08
Ton
Ton
+- Ton
Procent
134 702
125 599
9 103
7,2% 9,3%
4 769
4 365
404
Summa nöt- och kalvkött
139 471
129 964
9 507
7,3%
Import (48 % av försäljningen)
109 469
120 090
- 10 621
-8,8%
Produktion kalvkött
Export (13 % av produktionen)
18 707
18 786
- 79
-0,4%
Försäljning (konsumtion )
230 233
231 268
- 1 035
-0,4%
(därav svenskproducerat)
120 764
111 178
9 586
8,6%
’Självförsörjningsgrad’ 61 % Griskött
Produktion griskött
258 319
269 790
- 11 471
-4,3%
Import (33 % av försäljningen)
109 605
113 556
- 3 951
-3,5%
Export (14 % av produktionen)
36 538
50 526
- 13 988
-27,7%
Försäljning (konsumtion )
331 386
332 820
- 1 434
-0,4%
(därav svenskproducerat)
221 781
219 264
2 517
1,1%
’Självförsörjningsgrad’ 78 % Får och lamm
Produktion
5 079
4 637
442
9,5%
Import (66 % av försäljningen)
9 690
8 522
1 168
13,7%
195
311
- 116
-37,3%
Försäljning (konsumtion )
14 574
12 848
1 726
13,4%
(därav svenskproducerat)
Export (4 % av produktionen)
4 884
4 326
558
12,9%
’Självförsörjningsgrad’ 35 %
Summa
Produktion
402 869
404 391
- 1 522
-0,4%
Import (40 % av försäljningen)
228 764
242 168
- 13 404
-5,5%
Export (14 % av produktionen)
55 440
69 623
- 14 183
-20,4%
Försäljning (konsumtion )
576 193
576 936
- 743
-0,1%
(därav svenskproducerat)
347 429
334 768
12 661
3,8%
’Självförsörjningsgrad’ 70 %
Källa: LRF och SCB, Jimmy Hagsten. Utrikeshandelsstatistik enligt SCB. Slaktstatistik enligt SJV.
Antal företag med olika typer av nötkreatur juni 2009 Kor för mjölkproduktion
Kor för uppfödning av kalvar
Summa kor
Kvigor, tjurar och stutar
Kalvar under 1 år
Summa nötkreatur
6 020
11 922
17 908
20 330
18 965
21 733
Källa: Utdrag ur Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden. JO 20 SM 0901.
13
N ötkött
Köttkonsumtionen i Sverige år 1960–2006
Prisutveckling för kött
Kg/person
Index
40
800
35
700
30 25 20 15 10
600 500 400 300
5
200
0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Griskött Nöt- och kalvkött Fjäderfäkött Fårkött Övrigt
100 1967 1972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 KPI KPI livsmedel Kött Konsumentprisindex och den relativa prissänkningen på kött i förhållande till andra livsmedel. Källa: Jordbruksverkets Statistikrapport 2009:2.
stora förtroende för livsmedelskontrollerna i Sverige påverkar också. I finanskrisens spår har nötköttskonsum tionen planat ut under år 2008/2009 och minskade under 2009 med 0,4 %.
Den svenska slakteribranschen Sveriges slakteribransch har sedan början på 1900-talet dominerats av de kooperativa föreningarna. Från det att merparten av slak ten skedde i små, privatägda enmansföretag, började från 1800-talets mitt de kooperativt ägda slakteriföreningarna utvecklas. Drygt 100 år senare står nu åter en ny tid för dör ren med internationella inslag i den svenska köttbranschen.
Kooperationen växer sig stark Under 1800-talet började bönderna orga nisera sig. Det var främst för att samarbeta kring inköp av varor och tjänster och kring försäljning av de produkter som lantbruket producerade. Denna samverkan kom att ske i så kallade kooperativ. Ett kooperativ känne 14
tecknas bland annat av att varje medlem bara har en röst, att alla medlemmar behandlas lika och att man har insatser i företaget i stället för aktier. I början av 1900-talet expanderade bönder nas föreningsrörelse kraftigt. Inte bara mejeri-, slakteri- och lantmannaföreningar, utan rader av andra föreningar bildades, till exempel för hästförsäkringar, ägghandel, avelsverksamhet och bankrörelse. En stor del av den svenska landsbygden elektrifierades genom att bön derna bildade föreningar som byggde upp elnätet. På 1920-talet kom också de första skogsägareföreningarna.
Från små företag till stora Av de tusentals föreningar som fanns 1940 återstår år 2009 endast drygt 30. Slakteri kooperationen har förändrats många gånger under åren. Från många små lokala kooperativ till framväxandet av det rikstäckande Swedish Meats med förädlingsbolaget Scan. Endast k l s , Kalmar läns slakteriförening, fortsatte att existera som fristående förening. Parallellt med de kooperativa slakterierna har ett antal privatägda slakterier fortsatt sin
Nötköttsproduktion i Sverige Antal slaktade kalvar, tjurar och kor 2007, 2008 och 2009 Mellankalv Antal (1 000-tal) Kvantitet (1 000 ton) S:a Kalv Antal (1 000-tal) Kvantitet (1 000 ton) Stut
2007
2008
2009
29,60
28,17
28,98
4,30
4,24
4,61
30,13
28,66
29,40
4,33
4,26
4,63
S:a Tjur Antal (1 000-tal) Kvantitet (1 000 ton) Kviga
2008
2009
174,41
174,55
181,80
56,85
57,20
60,45
Antal (1 000-tal)
45,54
43,26
52,86
Kvantitet (1 000 ton)
12,47
11,86
14,80
Antal (1 000-tal)
47,46
44,28
43,27
Antal (1 000-tal)
Kvantitet (1 000 ton)
14,68
13,74
13,70
Kvantitet (1 000 ton)
Äldre tjur
2007
Ko
102,17
114,77
34,04
31,44
35,79
Antal (1 000-tal)
2,61
2,64
2,89
Antal (1 000-tal)
40,56
37,19
38,32
Kvantitet (1 000 ton)
1,31
1,32
1,50
Kvantitet (1 000 ton)
11,14
10,29
10,69
150,16
150,19
155,24
152,17
139,36
153,09
48,23
48,49
50,75
45,21
41,74
46,48
21,64
21,72
23,67
Antal (1 000-tal)
419,58
401,46
431,02
7,31
7,38
8,20
Kvantitet (1 000 ton)
129,21
125,53
135,43
Ungtjur1 Antal (1 000-tal) Kvantitet (1 000 ton) Yngre tjur2 Antal (1 000-tal) Kvantitet (1 000 ton)
Ungko
111,61
S:a Ko Antal (1 000-tal) Kvantitet (1 000 ton) S:a Storboskap3
1) Ålder under 2 år. 2) Ålder över 2 år. 3) I Storboskap ingår stut, tjur, kviga och kor. Källa: Utdrag ur Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden. JO 48 SM 1002.
verksamhet. Ett tiotal av dessa räknas som medelstora företag och slaktar cirka 30 % av nötkreaturen i Sverige. Ett tiotal riktigt små skaliga slakterier finns också och dessa har på senare år upplevt ett visst uppsving, när de större företagen koncentrerar sin verksamhet till allt färre och större enheter.
Ökad konkurrens Ökad inhemsk och utländsk konkurrens har lett till en omfattande strukturrationali sering genom fusioner (sammanslagningar) eller avveckling av verksamheter, både bland
de kooperativa företagen och de privat ägda. Finländska h k Roukatalo förvärvade 2007 svenska Scan och bildade koncernen k scan med verksamhet i nio länder runt h Östersjön. k l s (Kalmar läns slakteriförening) är numera ett helägt dotterbolag till danska Danish Crown, som också har gått in i tidi gare privatägda Ugglarps. Danish Crown är världens största köttexportör och Europas största köttförädlingsföretag. Hur dessa in ternationella företag kommer att påverka nötköttsproduktionen i Sverige är det ännu för tidigt att uttala sig om. 15
N ötkött
EU:s påverkan Sverige gick med i Europeiska Unionen,
e u , 1995. Sedan dess har mycket av nöt köttsproduktionens förutsättningar styrts från Bryssel via stödsystemen i den gemen samma jordbrukspolitiken c a p (Common Agricultural Policy). Huvudmålet med den gemensamma politiken är att främja lands bygdsutveckling, stärka jordbrukets konkur renskraft, bidra till ett hållbart jordbruk, bra miljö, säkra livsmedel och god djuromsorg.
EU-stöden e u -stöden bestod vid Sveriges inträde främst av prisgarantier för jordbruksproduk ter och ett system för interventionsköp (dvs. stödköp av exempelvis kött, mjölk och smör) som skulle skydda den inhemska livsmedels produktionen. Då, år 1995, var femton av Europas länder medlemmar och ytterligare tolv länder stod i kö för att komma med. Som en förberedelse för den stora utvidgningen reformerades jordbrukspolitiken i det paket som kallades Agenda 2000. I och med Agenda 2000 minskades det garanterade lägsta priset för spannmål, mjölk och nötkött kraftigt och en rad direktstöd baserade på areal och antal djur skapades i stället. 2002 togs prisstödet till nötkött bort helt och hållet samtidigt som direktstöden höjdes ytterligare.
Halvtidsöversynen MTR Den gemensamma jordbrukspolitiken står för den största delen av eu :s budget och är därför ständigt under politisk kontroll och översyn. Politiker utanför jordbrukssektorn ifrågasatte att lantbruket behövde direktstöd när priserna var rekordhöga och hela Agenda 2000 sattes under lupp. Resultatet av detta blev Halvtidsöversynen 2004, MTR (Mid Term Review). I stället för att vara en putsning av ett pågående stödsystem blev det till den krafti gaste förändringen dittills av jordbrukspoliti ken. Direktstöden skulle tas bort på sikt och ett 16
mer generellt stöd, gårdsstödet, skapades. Syftet var att stötta lantbrukarna ekonomiskt medan de ställde om sin produktion efter marknadens signaler, dvs. konsumenternas efterfrågan.
Gårdsstöd och tvärvillkor För att gårdsstödet ska betalas ut måste jordbruksmark skötas miljövänligt och får inte växa igen. På djurgårdar måste det vara god nivå på djuromsorgen. För att garantera detta infördes tvärvillkoren som ställer upp krite rier för vad som är acceptabel nivå för miljö hänsyn, god jordbrukarsed och djuromsorg. Tvärvillkoren är också ett svar på kritik från konsumentorganisationer mot att e u -stöd betalats ut helt oberoende av hur lantbrukarna sköter sina djur och gårdar. De lantbrukare som bryter mot tvärvillkoren får neddrag ningar av hela gårdens stödsumma. På sikt minskas även gårdsstödet i och med den så kallade moduleringen. Modulering innebär att pengar gradvis flyttas från arealba serade stöd till stöd baserade på miljöinsatser, företagsutveckling och landsbygdsutveckling i stort.
Nötköttsproduktionens framtid Frikopplingen är fortfarande inte helt ge nomförd inom e u . Handjursbidragen finns kvar i Sverige fram till år 2012. En del med lemsländer har valt att behålla andra djur bidrag kopplade. Till slut kommer alla stöd att frikopplas helt och frågan är vad som då händer med nötköttsproduktionen som styrts så kraftigt av de olika bidragssystemen. En undersökning förutspår en minskning av den svenska nötköttsproduktionen med 16 % när handjursbidragen försvinner. Enligt intresse organisationen Sveriges Nötköttsproducenter består omkring hälften av inkomsterna i di kobesättningar och stutuppfödning i skogs- och mellanbygderna av olika former av eu -ersättningar. När djurbidragen, och på sikt även gårds stödet, minskar växer samtidigt ersättningen
Nötköttsproduktion i Sverige
De biologiskt värdefulla naturbetesmarkerna kan inte hävdas utan betesdjur.
till olika miljöåtgärder i jordbruket. Ett sce nario är att miljöstöden kommer att innebära en ökad betesbaserad nötköttsproduktion i Sverige. En annan utvecklingsmöjlighet är intensiv produktion av ungtjur på stall för att genom effektivisering minimera uppfödnings kostnaderna.
Nötkreaturen och miljön Nötkreaturens roll i förhållande till miljön är en intressant fråga. Å ena sidan är betande nötkreatur en förutsättning för att Sverige ska kunna uppnå miljömålet ”Ett rikt odlingsland skap och ett rikt växt- och djurliv”. Många undersökningar visar också hur högt svensken värderar det öppna landskap som både vall odling och betesdrift skapar. Å andra sidan har idisslarnas klimatförstörande gasutsläpp på senare år fått mycket stor uppmärksamhet i media och bland konsumenter.
Foto: Ola Jennersten.
Nötkreaturen och hagmarkerna Ogödslad ängs- och hagmark har en flora och fauna som har utvecklats tack vare lång tids användning av markerna för foderpro duktion. I och med att gräset ständigt har förts bort från markerna blir jorden relativt näringsfattig vilket gynnar många örter, blom mor och andra vilda växter. I slutet på 1800-talet fanns cirka 2 miljoner hektar slåtterängar och naturbetesmarker. Det kan jämföras med att det i dag finns cirka 2,5 miljoner hektar åkermark i Sverige. Dessutom fanns stora arealer skogsbeten som tillsam mans med hagmarkerna var helt nödvändiga för dåtidens livsmedelsförsörjning. I dag finns det knappt 500 000 hektar naturbetesmarker kvar i Sverige och av slåtterängarna återstår knappt 6 000 hektar. Skogsbeten är mycket ovanliga.
17
N ötkött
Biologisk mångfald Naturbetesmarker Inom begreppet naturbetesmarker ryms olika typer av betade gräsmarker som alvarsbeten, ljungängar, strandängar och skogsbeten. Naturbetesmark består också av hagmark som alltid varit beten, ängar som förr var slåtteräng och gamla åkrar som inte längre odlas under plog. Slåtteräng är naturliga gräsmarker som hävdas genom slåtter, oftast med lie. De räknas inte in i naturbetesmarkerna så länge de inte betas av tamboskap. Rödlistade arter är växt- och djurarter som av Artdatabanken bedömts vara missgynnade eller hotade i Sveriges natur. De flesta av de rödlistade arterna i jordbrukslandskapet är insekter. 100 av Sveriges 300 arter av humlor och bin är i dag rödlistade. Många av de rödlistade växterna kan bara hittas i hävdade betesmarker. Ett litet urval av de mest hävdberoende kärlväxterna (fröväxter och sporväxter): • Backförgätmigej • Brunkulla • Darrgräs
Naturbetesmarkerna är inte längre nöd vändiga för livsmedelsförsörjningen, men som en bas i ett företag med naturvård är de tack vare eu :s miljöstöd fortfarande viktiga för många gårdars totalekonomi. De är även mycket värdefulla ur en helt annan synvin kel. Naturbetesmarkerna har extremt stor biologisk mångfald med en betydande andel utrotningshotade växter, insekter och fåglar. På en enda kvadratmeter hagmark kan man hitta 40 olika växtarter. Det är världsrekord i biologisk mångfald och gör att naturbetes markerna kan kallas Sveriges regnskogar. För många insekter och fåglar är den här typen av blandad vegetation idealisk för häckning och födosök. Naturbetesmark definieras som gräsmarker som betas av tamdjur och som inte gödslas el ler sprutas med kemiska bekämpningsmedel. Den kan vara helt öppen eller delvis bevuxen med träd och buskar. Den ska inte vara plöjd eller gödslad i sen tid. Definitionen bygger alltså på hur marken används i dag men med inslag av vissa historiska referenser. (Se vidare i faktarutan.)
• Fältgentiana • Harmynta • Jordklöver • Kattfot • Majviva • Ormtunga • Slåtterblomma • Småfingerört • Vanlig ögontröst • Ängsgentiana • Vårveronika • Ängsviol Källa: Mångfaldsmarker. Centrum för biologisk mångfald, 2008.
18
Lagom betestryck För att kunna bevara den sista resten av de svenska naturbetesmarkerna, krävs det att det finns betesdjur som kan hålla markerna hävdade. Gamla betesmarker som inte betas växer snabbt igen med långt gräs och buskar, som skuggar och kväver de mer lågväxande växterna. Minskningen i växternas artrikedom blir dramatisk på ganska kort tid och över längre tid försvinner också insekterna och många fågelarter. Ett alltför hårt betestryck kan också inne bära problem. Många av de hotade växterna måste hinna blomma innan de betas ner och för fjärilar och andra pollensamlande insekter är blommorna viktig föda. För lantbrukaren gäller det dessutom att balansera naturvårds intressena med naturbetesmarkernas roll som
Nötköttsproduktion i Sverige
foder för djuren. Att släppa djuren sent på bete kan innebära ett förvuxet och näringsfattigt bete som har svårt att hålla produktiviteten uppe under hela säsongen. Dessutom har eu :s miljöstödsregler sagt att betesmarker måste vara väl avbetade för att stödet ska kunna be talas ut. Detta har i vissa fall skapat alltför hårt avbetade hagmarker och risk för avmagrade djur vid installningen. Naturbetesmarkerna är mycket olika i typ, alltifrån snabbväxande våta strandängar till torra enbackar. Detta gör att det inte går att ge några generella skötselråd utan varje lantbrukare måste anpassa betestrycket till de egna markerna. Betesdjuren, i form av får, hästar och nötkreatur, är dock absolut nödvändiga för att naturbetesmarkerna ska finnas kvar för framtida generationer. Anta let får är fortfarande litet i Sverige och tre fjärdedelar av de 280 000 hästarna i Sverige ( s j v –05) finns i stadsnära områden där de betar vall på åkermark. Av den anledningen är nötkreaturen fortsatt mycket viktiga för naturvården i Sverige.
Hotet mot naturbetesmarkerna Det största hotet mot naturbetesmarkerna är fortfarande obetade eller dåligt betade mar ker på grund av bristen på betesdjur. Utan ett mervärde även för produkten, köttet, har upp födarna haft svårt att hitta lönsamhet i den här typen av produktion. Naturvårdsorganisationer som Världs naturfonden ( w w f ) och Svenska Natur skyddsföreningen (s n f ) propagerar för lägre konsumtion av kött och att det kött svensk arna äter ska vara av typen naturbeteskött, alltså producerat av djur som betat naturbe tesmarkerna. Frågan är om konsumenternas intresse för miljövård räcker för att rädda den svenska hagen?
Betesdjur håller markerna Foto: Anna Jamieson. öppna, bevarar den biologiska mångfalden och utnyttjar marker som inte kan användas för annan livsmedelsproduktion.
Nötkreaturen och klimatet Nötkreaturen har på senare år målats ut som stora miljöbovar i press och annan media. Det beror på idisslarnas utsläpp av de mycket kraftfulla växthusgaserna metan, CH 4, och lustgas, N2O. Växthusgaserna bryter ned jor dens skyddande ozonlager och driver därför den allt snabbare uppvärmningen av jordens temperatur.
19
N ötkött
Den vanligaste växthusgasen är koldioxid, CO2, som avges av alla levande organismer när de omsätter syre. Lustgas har 300 gånger starkare klimatpåverkan än koldioxid medan metan är 20 gånger starkare än koldioxid. Lustgasen avges när djurens gödsel sprids på åkrarna och metanet från matsmältningen avges i form av rapningar och tarmgaser. En oroande faktor är att det totala antalet nöt kreatur i världen fyrdubblats under 1900-talet och att den utvecklingen bara fortsätter i allt snabbare takt.
FAO-rapporten När fao -rapporten ”Animalieproduktio nens långa skugga” kom 2006 slog den fast att hela 18 % av de globala växthusgasutsläppen kom från animaliesektorn. Detta gavs stor uppmärksamhet i hela världen. När rapporten citerades i press och övrig media uttryckte man sig ofta som att det var korna, nötkreaturen, som stod för alla dessa 18 %. Så är inte fallet. Som syns i figuren rör det sig snarare om cirka en tredjedel av dessa 18 % som kan härröras direkt från nötkreaturen. En minst lika stor andel av växthusgaserna kommer från avskogning av regnskog för att bereda mark för bete och foderodling. Då avges stora mängder lustgas som är den allra kraftigaste växthusgasen. Det är alltså lika viktigt att vara medveten om hur animalieproduktionen bedrivs i värl den som att verka för att konsumtion, och därmed produktion, av kött minskas.
FAO är FN:s livsmedels- och jordbruks organisation, Food and Agriculture Organization of the United Nations.
Utsläpp av klimatgaser Hur mycket påverkas klimatet av det nötkött vi äter? Här är det många faktorer som spelar in. Olika typer av djur avger olika mycket metan. Dels är det beroende på ålder vid slakt men också beroende på vilket foder de har fått och vilka marker de har gått på. Ett djur som är 14 månader vid slakt har inte hunnit avge lika mycket metan som ett djur som levt 24 månader för att uppnå slaktvikten 300 kilo. I många delar av världen är nötkötts produktionen mycket extensiv och djuren blir 3–4 år innan de går till slakt vid mycket låga vikter. De marker djuren går på är magra och nöts lätt ner av djurens tramp och betning. Nötkött som produceras från mjölkrasdjur fördelar utsläppen av klimatgaser på både kons mjölkproduktion och det kött kon själv och hennes avkomma producerar. Det ger lägre mängd klimatgasutsläpp per kg kött än vid självrekryterande dikalvsproduktion. Orsaken till världens samlade utsläpp av växthusgaser
Koldioxid Fossila bränslen, jordbruk
Metan Idisslare foderoms.
Avskogning
Gödsellager
Annan markanvändning
Lustgas Kvävegödsling
Process, transport
Stallgödsel Indirekt Källa: FAO 2006. Livestock’s Long Shadow.
20
Nötköttsproduktion i Sverige
Forskning pågår också för att förändra nöt kreaturens utfodring så att de inte avger så mycket matsmältningsgaser. Förutom den as pekten på utfodringen är det också viktigt att känna till att sojaodlingen på södra halvklotet ofta bedrivs på nyligen avskogade marker som släpper ut stora mängder lustgas. Permanenta betesmarker, som de svenska naturbetesmar kerna, fungerar däremot som kraftfulla koldi oxidsänkor. Det innebär att nötkreatur som betat på sådan mark till viss del neutraliserat sina växthusgaser.
Klimatvänligt svenskt nötkött För att sänka den svenska nötköttspro duktionens klimatpåverkan finns mycket att göra. Utsläppen av lustgas kan minskas genom förbättrad lagrings- och spridningsteknik för stallgödseln. Kvävet i gödseln kan då tas till vara mer effektivt och så att det inte läcker ut i atmosfären. En effektivare användning av naturlig göd sel minskar också beroendet av konstgödning, som med dagens tillverkningsteknik orsakar kraftiga utsläpp av växthusgaser. Metangas från stallgödseln kan också användas till bio gasframställning. En klimatvänlig foderstat bör under vin terhalvåret bestå av vallfoder odlat utan handelsgödsel, närproducerad spannmål och inhemska proteinfodermedel. Fodret ska ge djuren god tillväxt så att det inte tar onödigt lång tid fram till slakt. Under betessäsongen ska djuren i första hand beta de 500 000 hek tar naturbetesmarkerna så att de kombinerar köttproduktionen med bevarandet av biolo gisk mångfald.
Svensk nötköttsproduktion kan göras mer klimatvänlig bland annat genom att betesdjur i första hand får gå på naturbetesmarker.
Foto: Jesper Eggertsen.
Nötkreaturens utsläpp av klimatgaser • En mjölkko släpper ut 120–130 kg CH4 per år, vilket motsvarar ca 2 700 CO2ekv * • Am/diko 90–100 kg CH4/år • Övriga nötkreatur 50 kg CH4/djur och år (inkl djur under 6 mån) * Siffror som beskriver utsläpp av växthusgaser redovisas i koldioxidekvivalenter. Siffror som däremot bara beskriver utsläpp av koldioxid redovisas i koldioxid.
Källa: Naturvårdsverkets rapport 5506, jan 2006. Utsläpp av metan och lustgas från jordbrukssektorn.
21
Husdjur
Anna Jamieson ✤ Husdjur ✤ NÖTKÖTT
NÖTKÖTT Anna Jamieson Nötkött ingår i Natur & Kulturs nya serie Husdjur. Här hittar du som ska arbeta med produktion av nötkött det mesta du behöver lära dig: det dagliga arbetet, produktionsplanering och ekonomi, byggnader, utfodringssystem, näringslära, fodermedel, uppfödningsmodeller, hälsovård, avel samt slakt och köttkvalitet. Författaren Anna Jamieson är husdjursagronom och verksam inom Världsnaturfonden. I arbetet med boken har även deltagit: Anna Hessle, agronomie doktor och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (s lu).
Anna Jamieson
NÖTKÖTT
Pernilla Salevid, teknikagronom, verksam vid s lu och l r f Konsult. Helena Stenberg, husdjursagronom, verksam inom Taurus.
ISBN 978-91-27-41752-6
9
omslag_notkott.indd 1
789127 417526
1 0 0 0 0
Husdjur 2010-04-26 15.27