ISBN 978-91-983713-4-5
Michael Nystås
MICHAEL NYSTÅS är fil mag i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Han är född 1971 i Finspång i Östergötland, och debuterade 2012 med diktsamlingen Drottningen av Boxholm. Sen dess har han gett ut flera biografier, bland annat om underhållaren Hasse ”Kvinnaböske” Andersson och nöjesjournalisten Tony Kaplan. #Trumpgate är hans tionde bok. Till vardags arbetar Michael Nystås som kommunikatör på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han är bosatt i Partille sedan 1994.
#TRUMPGATE Donald Trump i svenska medier
Donald Trump i svenska medier
#Trumpgate är den första större kartläggning som gjorts av svenska mediers rapportering om USA:s president Donald Trump, och visar att den är starkt negativt vinklad. I boken granskas hundratals tidningsartiklar och inslag i radio och tv i större medier som Dagens Nyheter, Sveriges Television och Sveriges Radio. Nästan samtliga nyhetsförmedlare har en påfallande negativ slagsida när de berättar om Donald Trump. Det är allvarligt eftersom media sätter dagordningen för den världsbild som tidningsläsare, tv-tittare och radiolyssnare tillägnar sig. I längden riskerar det också att kraftigt försämra förtroendet för svenska journalister och mediebolag. Bokens utgångspunkt är ett antal uppmärksammade nyhetshändelser – från presidentvalet i november 2016 till årsskiftet 2018. Bland mycket annat avhandlas reaktionerna på Trumps valseger, rapporteringen kring installationen, inreseförbudet, muren mot Mexiko, presidentens twittrande och relation till medierna. Trots att Trumps presidentskap också innehåller framgångar, har det första året betecknats som ostadigt och instabilt. I vårt lilla hörn av världen är det nästan enbart de negativa händelserna som lyfts fram. Hån, kränkningar och hat mot Trump förekommer dagligen och den som inte sveps med i drevet blir snabbt idiotförklarad, i likhet med Trumps väljare. Påfallande ofta rycks händelser och uttalanden ur sina sammanhang. Att helheten ignoreras på detta sätt är en av de viktigaste slutsatserna i boken. Förklenande omdömen om presidenten är mycket vanligt förekommande. Han kallas omväxlande för sinnessjuk, otillräknelig och pajas. Detta faktum ägnas ett av de mest omfattande kapitlen i boken. Det är därför hög tid att nyansera bilden av USA:s president.
#TRUMPGATE
#TRUMPGATE – Donald Trump i svenska medier
Michael Nystås
#TRUMPGATE – Donald Trump i svenska medier
Michael Nystås
Av Michael Nystås har tidigare utkommit: Drottningen av Boxholm (dikter, Vulkan, 2012) Jag tar ett steg fram ur skuggorna (dikter, Vulkan, 2013) Jag har skrivit mina sånger – En bok om Hasse ”Kvinnaböske” Andersson (biografi, Kira Förlag, 2013) Provrörspappan (biografi, Blurb.com, 2014) Chalmersska berättelser 2003–2015 (8 volymer, Blurb.com, 2015) Tony Kaplan – Ett journalistliv (biografi, Vulkan, 2015) Autografsamlaren (biografi, Vulkan, 2016) Energiförbättring AB – De första 25 åren (Vulkan, 2016) Ankdepartementet – Dikter och aforismer (Type & Tell, 2017)
Till mina barn. Jag lovar att alltid vaka över er. Ett särskilt tack till Cecilia, som delar den väg jag går. Den här boken tillägnas även dig.
© Michael Nystås, 2018 © Realia Förlag, 2018 www.realiaforlag.se Omslagsfoto: Gage Skidmore Grafisk form: Författares Bokmaskin, Stockholm Tryckt i Stockholm 2018 isbn 978-91-983713-4-5
Innehåll Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Journalisternas partisympatier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Det osannolika presidentvalet – ramaskriet från Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Installationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Första veckan i Ovala rummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Valfusket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Trump och medierna – ett pågående krig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 En Trump som twittrar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Den sinnessjuke presidenten och andra förklenande omdömen. . . . . . . . . . . . . 155 Donald Trump och Jesus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Domedagsklockan – och är Donald Trump antikrist?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 #Sverigebilden – vad hände i Sverige i går kväll? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Steve Bannon – den svarte eminensen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292 Abortbeslutet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 Kvinnomarschen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 March for Science – den opolitiska manifestationen som var politisk . . . . . . . 320 Obamacare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328 Inreseförbudet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335 Muren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 357 Klimatavtalet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 361 Transordern. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 367 Kongresstalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 370 Utlandsturnén . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 374 Smekmånaderna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 386 Drömmen om riksrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 412 Helgonförklaringen av Barack Obama . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 418 Efterord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 424 Källförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 433
Förord Inreseförbud, mur mot Mexiko, kontroversiella oljeledningar i natur områden, uppsagda avtal om klimat och handel, indraget bistånd till abortorganisationer, kampen mot Obamacare, Rysslandskopplingar un der utredning, kontroversiella medarbetare, sparkad säkerhetsrådgivare och FBI-chef, och krig mot media med bråk om petitesser som publikstor lek på installationsceremonin, läckor, utredning om valfusk, avlyssning ar, rop på riksrätt. Fake News och alternativa fakta är nya begrepp som vi fått lära oss. Och samtidigt; en av många bejublad utlandsturné, en rad möten med världsledare både på hemmaplan och utomlands, en lyckad utnämning till Högsta domstolen, fokus på kristna värderingar och kristnas rättigheter, den lägsta arbetslösheten på 17 år och hausse på börsen. Donald Trump har bland annat satsat på en kommitté med 34 personer från olika sam fund och religioner, som ska rådge i frågor som gäller religionsfrihet och möjlighet att utöva sin tro. Han har också signerat 117 lagförslag bara un der sitt första år vid makten. Trots detta har det första året för USA:s president Donald J Trump beteck nats som ostadigt och instabilt. I vårt lilla hörn av världen är det nästan enbart de negativa händelserna, de så kallade »skandalerna», som lyfts fram, inte sällan med illa dold skadeglädje och sneda, menande mungi por hos »experter», nyhetsankare och utrikeskorrespondenter i statlig pu blic service-tv. Man kan även skönja en skadeglädje i rapporteringen kring Trumps – bevisligen – låga opinionssiffror. Nyhets- och opinionssajten Realclearpolitics, bevakar amerikansk politik och publicerar dagligen mätningar om hur det amerikanska folket tycker att Trump personligen sköter sitt ämbete. Sajten jämför siffror från en rad olika opinionsinstitut. Den 3 juli 2017 tycker 59 procent av amerikanerna att USA är på väg »åt fel håll». Detta slås upp stort av ledande svenska me dier. 33 procent tycker dock att landet är på väg »åt rätt håll», enligt Real clearpolitics. Den 16 juli anser drygt 40 procent att presidenten gör ett bra jobb. Trump tycks ha parkerat sig på den nivån. Siffrorna ökar inte, men 11
# T R U M P G AT E
de blir heller inte sämre, vilket är värt att notera. Sommaren 2017 tycks lä get helt enkelt ha stabiliserat sig. Samma dag – den 3 juli – refererar dock SVT Nyheter hellre en under sökning från Trumpkritiska Washington Post och ABC News, som visar rekordlåga siffror för presidenten: »USA:s president Donald Trump har lägsta förtroendet för någon president i modern tid – endast 36 procent av amerikanerna anser att han gör ett bra jobb», rapporterar SVT Nyhe ter. Det är lägre än den hittills mest impopuläre presidenten, Gerald Ford, som 1975 har en popularitetssiffra på 39 procent. Det finns dock vissa hår klyverier i artikeln, som har med begreppen »förtroende» och att »göra ett bra jobb» att göra. I ingressen rör författaren – TT Nyhetsbyrån – ihop det och blandar ihop de båda begreppen. Siffran 36 procent anger hur många som har förtroende för Donald Trump. Ser man till hur många som tyck er att han gör ett bra jobb redovisas ingen siffra alls – däremot två olika för hur många som tycker att han gör ett dåligt jobb respektive hur många som »starkt» anser att han gör ett »mycket» dåligt jobb; 58 respektive 48 procent. Totalt alltså 106 procent, hur de nu får ihop det… Vill man veta hur det lig ger till får man snällt gå direkt till källan, så jag surfar vidare till Washing ton Post och ABC News, där man kan ta del av hela undersökningen. Det visar sig att till och med Bill Clinton har låga siffror ett halvår in i sin för sta ämbetsperiod; 43 procent. Nu kan man se att 36 procent är den siffra som visar hur många som tycker att Trump gör ett bra jobb. Av dem an ser 25 procent »starkt» att Trump gör ett bra jobb. Siffrorna 58 och 48, som nämns av SVT, ska alltså inte plussas ihop utan är en gradering av hur många som tycker att Trump gör ett dåligt jobb. Det förefaller dock gan ska egendomligt att bara redovisa den negativa sidan av den omfattande mätningen. Bäst siffror får Trump när det handlar om hur bra han är på att sköta landets ekonomi. På det området är det fler som tycker att han gör ett bra jobb än ett dåligt; 43 respektive 41 procent. Resten har inte svarat på frågan. En intressant del av den här undersökningen är hur många som tycker att Trump gör ett bättre respektive sämre jobb än sina företrädare på presi dentposten. 23 procent anser att han gör ett bättre jobb, 24 procent att han gör ett ungefär lika bra jobb, medan 50 procent tycker att han gör ett säm re jobb än tidigare presidenter. Tre procent har ingen åsikt. Detta redovi sas inte heller av SVT Nyheter. Samtidigt visar en annan mätning den 18 juli 2017 att Hillary Clintons popularitetssiffror faktiskt är ännu sämre än Donald Trumps; Clinton ligger hela två procent under i en undersök ning gjord av Bloomberg. »Hon känns inte äkta eller genuin. Hon är svår 12
f ö rord
att tycka om», säger en väljare. Detta förbigås med total tystnad i Hillary kramande svenska medier. De värsta påhoppen på Trump och den största hetsen mot honom äger alltså till synes rum i våra egna, statliga och licensfinansierade nyhets sändningar. Det är snarare här skandalen ligger. Vi ska senare återkomma till vänstervridningen i den svenska journalistkåren och de undersökning ar som gjorts kring journalisters partisympatier. I december 2017 – strax efter att skattereformen klubbas igenom – vän der presidentens förtroendesiffror uppåt igen. Nu anser 39 procent att han gör ett bra jobb, enligt opinionsinstitutet Gallup. Det är den högsta siffran sedan juli 2017. Donald Trumps genomsnittliga förtroendesiffra för hela året är också 39 procent. Vid sitt tillträde har han 45 procent. »Mediabilden av USA-valet som sedan presenterats har knappast givit något utrymme för reflektioner; väljarna hade fel, de representerade inte den upplysta delen av folket, eller så var valet manipulerat, menar de fles ta. Av den ryska staten. Stora tidningar som Washington Post och medi anätverk som CNN och ABC News liknar mest partiorgan och man tävlar i att utså misstankar, rykten och rent förakt. Enligt våra svenska medier, som här verkar fullständigt samstämda, har det inte funnits något att gläd ja sig över under president Trumps administration», skriver den oberoen de katolska tidskriften Katolsk Observatör. I Sveriges Radio P1:s aktualitetsmagasin Studio Ett den 4 juli 2017 beskri ver Melissa Cressy, inbjuden demokratisk expert, Trumps första halvår som mer »omtumlande än man trodde att det skulle bli», och att hon till en början inte trodde att det skulle bli »så hemskt som det blev». Därefter en ledande fråga från programledaren: »Så det blev värre än vad du hade trott?» »Absolut», svarar Melissa Cressy och radar upp Trumps politiska oer farenhet, hans twittrande och brutna vallöften. »Han förstår inte hur poli tiken fungerar och har inte läst ett enda förslag. Han twittrar bara om det han har gjort, men har inte gjort någonting av det, han bara påstår att han har gjort det», säger Cressy. Så har det hållit på. Så har det fortsatt. Hån, kränkningar och hat mot Trump förekommer dagligdags i svensk offentlighet och den som inte sveps med i drevet blir snabbt idiotförklarad, i likhet med Trumps väljare. Donald Trump kallas omväxlande för galning, barn och pajas. Hans egen son – 11-årige Bar ron – hängs ut som framtida våldtäktsman och skolskjutare. I humorpro grammet Parlamentet den 2 december 2016 hånas sonen som en funktions 13
# T R U M P G AT E
nedsatt pojke med talsvårigheter, som tror att hans pappa i själva verket är hans farfar och just blivit president i Mexiko. Språkbruket är ovärdigt, och höjer sig ju inte en millimeter från det som används under presidentvals kampanjen, av många ansedd som den smutsigaste någonsin. I Sverige fylls medierna varje dag med någon ny rubrik om Donald Trump. Varför är det så? Vad beror den här fixeringen på? Är det inte dags att tröttna snart och gå vidare? Intresset tycks inte mattas av på länge än. Min gissning är att det kommer att bestå så länge Trump sitter kvar i Vita huset. Vem som är president i USA har ju även historiskt rönt ett, kan tyck as, oproportionerligt stort intresse bland medier i vår del av världen. Det är ju inte för inte som Sverige lite föraktfullt ibland kallas för USA:s 51:a delstat. Två år i rad har Donald Trump toppat listan över de mest omskrivna indi viderna i svensk press, enligt en sammanställning av medieanalysföreta get Retriever, som presenteras den 1 januari 2018. 2016 förekommer han i inte mindre än 127 000 artiklar och nyhetsinslag. 2017 har siffran ökat till hisnande 229 000. På andra plats ligger Stefan Löfven med knappt 84 000 träffar. Trump vinner med överlägsen marginal och förekommer näs tan tre gånger så ofta som Löfven. »En uppseendeväckande dominans», tycker Sigurd Allern, professor emeritus i journalistik på Oslo universitet. »Han är en sådan tidssymbol att hans namn även dyker upp i ledare, ko lumner, läsarbrev och skämtteckningar, inte bara i nyheter. Trump är stör re än sig själv», säger han till TT Nyhetsbyrån i en artikel som publiceras i ett flertal tidningar. Han tror att övertaget har flera orsaker. Att Trump är en okonventionell och kontroversiell president är en. Hans många utspel, debatten om fejkade nyheter, alternativa fakta och utfärdade dekret i oli ka känsliga frågor är några andra tänkbara anledningar. »Det är en debatt som handlar om mer än honom som person. Han är en symbol för ett nytt tillstånd i världspolitiken. Personen Trump är också som skräddarsydd för nyhetsvärdering. Allt han säger och gör väcker konflikt. Ironiskt nog blir många medier som är skeptiska till Trump enkla propagandakanaler för presidenten», säger Sigurd Allern. Han påpekar också att svenska medier bevakar USA »som om man själv var en del av landet.» Det är i och för sig inget nytt. »Bevakningen är extremt stor, amerikanska val är större än åt minstone svenska kommunalval», säger Allern. Ioanna Lokebratt, medieanalytiker på Retriever, säger i ett pressmedde lande från företaget: »Vi har aldrig sett något liknande. Trump är mer om skriven i media än någon annan person eller händelse de senaste två åren. Han är mer omskriven än de svenska partiledarna tillsammans, inklusive 14
f ö rord
statsminister Stefan Löfven.» De 229 000 nyhetsinslagen om Trump mot svarar ett varannan minut. Dygnet runt. Det är häpnadsväckande. Lokebratt noterar också att presidentens twitterinlägg uppmärksam mas i 25 procent av artiklarna: »Att Donald Trumps inlägg på Twitter får stor spridning är väntat. Han bedriver sin politiska agenda i sociala me dier och skriver i genomsnitt fem inlägg per dag. Trump har en tydlig strategi och det är att väcka uppmärksamhet, ofta genom kritik och hot. Samtidigt som han anklagar media för fejkade nyheter så präglas rappor teringen av hans egna twitterinlägg», säger hon. Retriever har undersökt antalet artiklar i svensk redaktionell media, tryckt och online, samt i radio och tv. På platserna närmast efter Donald Trump ligger Anna Kinberg Batra, Vladimir Putin och Emmanuel Macron. Det skulle för övrigt vara mycket intressant att få reda på hur många av de 229 000 artiklarna om Donald Trump som är negativt vinklade. En kva lificerad gissning: minst 95 procent. Sad, so sad. Medieforskaren Marie Grusell på Göteborgs universitet, bekräftar att Donald Trumps nyhetsvärde är stort bland svenska journalister: »Han är en av världens mäktigaste personer och hur han sköter sitt ämbete har na turligtvis nyhetsvärde. Men det är ett problem att man koncentrerar sig så mycket på hans egen twitterkanal. Jag tror inte det är bra med något som liknar en twitterdemokrati, en politisk ledare gör bäst i att inte ha ett twit terkonto», säger hon i en intervju i Metro den 14 februari 2017. Hon får visst mothugg från statsvetaren Frida Stranne på Högskolan i Halmstad, som visst tycker att medier kan rapportera om presidentens twitterkonto, när han nu har ett som han så flitigt använder: »Eftersom han är den för sta politiker som använder det som sitt främsta kommunikationsmedel blir det väldigt svårt att inte spegla det. Oavsett vad man tycker om det. Samtidigt finns risken att man bidrar till förenklingar. Det är ett helt nytt sätt att driva politik på, och även något nytt för journalister att förhålla sig till», säger hon. Marie Grusell tycker att »svenska medier gör en väldigt bra nyhetsvärdering», medan Frida Stranne framhåller att svenska journa lister rapporterar »häpnadsväckande mycket» från den amerikanska pre sidentvalskampanjen. I synnerhet innehåller rapporteringen »saker som egentligen inte berör oss.» Nu när Trump har tillträtt ser Stranne dock att det blivit mer relevant att berätta om hans olika utspel på politiska områ den: »Dels är Trump en av världens mäktigaste personer, dels skapar hans sätt mycket oro som många försöker följa och förstå. Därför har journalis ter ett stort ansvar och det är viktigt att de fokuserar blicken på rätt saker», säger hon. Frida Stranne höjer dock ett varningens finger för att ha en allt för kritisk hållning gentemot Donald Trump: »Det är många som i socia 15
# T R U M P G AT E
la medier försöker förlöjliga och underminera honom, och det ökar kra vet på medier att använda fakta och analysera varför amerikaner röstat på honom och vad de har för förväntningar.» Båda forskarna betonar vikten av källkritik i Metros artikel. Journalisten och författaren Niklas Ekdal gör i kulturtidskriften Vi (#11 2006) ett intressant försök att reda ut svenskarnas komplicerade fixering vid USA. Sverige är ett Bror Duktig-folk, en »humanitär stormakt» eller, om vi så vill »en mellanstor hund med en stor hunds attityd», som det heter i de dokument som Edward Snowden läcker 2013. Ekdal tar upp svenskarnas ömsesidiga beroende av den amerikanska kulturen, och vår vilja att uppfostra amerikanerna, eftersom »USA skulle vara ett lyckliga re land om det bara anammade den nordiska välfärdsmodellen.» Niklas Ekdal hävdar att den här mentala symbiosen aldrig framstår lika tydligt som när det vankas presidentval: »Varje blågul journalist förvandlas till USA-expert, och innerst inne tycker vi alla att vi borde ha rösträtt over the re. Trots allt är ju både Sveriges säkerhet och välstånd beroende av omdö met i Vita huset, för att inte tala om nästa kioskvältarserie från Netflix. Och trots allt vet vi ju bättre än amerikanerna hur deras skatter, föräldraförsäk ringar och vapenlagar borde utformas», skriver han. Den underhållande texten – rubricerad »Döda presidenters sällskap» – fortsätter med att Ek dal berättar att han brukar trösta sig med Nathan Millers bok »Star-Spang led Men: America’s Ten Worst Presidents.» I den kan man läsa om Richard Nixon, Jimmy Carter, Calvin Coolidge, Andrew Johnson, William Howard Taft och andra presidenter, som alla på något sätt enligt författaren svär tat ner presidentämbetet: »Kontrastverkan har ofta erbjudit en sorts tröst. En president som Barack Obama får sitt eftermäle räddat av företrädar nas fadäser. /…/ Hur oroväckande det än ser ut i en pågående president valskampanj kan man alltid trösta sig med att det har varit värre.» Niklas Ekdal skriver och publicerar sin artikel i trygg förvissning om att Hillary Clinton ska besegra Donald Trump, »hon ser ut att bli historisk.» Trump ses mer som ett gupp i vägbanan och kallas förklenande för »dokusåpas tjärna, en falsk miljardär, en klassisk narcissist som rider på folklig vrede och osäkerhet.» Ekdal beskriver det som händer som ett »jordskred» och försöker analysera paradigmskiftet i amerikansk politik: »Det som Trump spelar på är precis vad USA:s grundlagsfäder en gång fruktade mest: otyg lad folklig passion med en underström av våld, en mobocracy. Linjen från 1930-talets Il Duce och Der Führer till samtida fenomen som Berlusconi och Putin är bara alltför uppenbar», skriver han. Väljarbasen har förskju tits i alltmer ökad takt: »Republikanerna har utgått från vit arbetarklass i det inre av södra och västra USA, medan demokraterna har mobiliserat 16
f ö rord
välutbildade vita och etniska minoriteter i mera tätbefolkade områden.» Nu är det »country-and-western-republikanerna» som är tongivande och har ersatt »country-club-republikanerna», skriver Niklas Ekdal med be grepp han lånar från den politiske kommentatorn Michael Lind. Fokus i USA har svängt från republikansk medelklass till lågutbildade hillbilly-re publikaner med skogshuggartröjor och uppkavlade ärmar. Bara fantasin begränsar skällsorden och föraktet för Donald Trumps väljare. Så förvånad Niklas Ekdal måste ha blivit när han vaknade upp den 9 november 2016. Det finns inga formella krav på att utrikeskorrespondenter inom public service ska vara neutrala, men det blir problematiskt när korre spondenterna producerar traditionella nyhetsinslag och samtidigt agerar analytiker och kommentatorer. Under arbetet med den här boken har min uppfattning om att medierna har oerhörda svårigheter med att klara den balansgången stärkts. Till stöd för min tes har jag ett stort antal nyhetsin slag. Särskilt frapperande är det när man tittar lite närmare på rapporte ringen om Donald Trump. Här spelar SVT:s relativt nya USA-korrespon dent Carina Bergfeldt en nyckelroll. Hennes inslag är ofta kraftigt negativt vinklade och ger uttryck för en enorm personlig motvilja gentemot den amerikanske presidenten. Med en illa dold skadeglädje berättar hon om Donald Trumps senaste »bakslag». Fokus ligger på att framställa honom i så negativ dager som möjligt. När man, som jag har gjort under arbetet med den här boken, ser många inslag efter varandra, är det lätt att miss trösta och fråga sig om public service-tv någonsin kommer att lära sig att producera inslag och reportage som balanserar bilden av USA:s presi dent. Tyvärr är jag pessimistisk på den punkten och tror inte att det kom mer att ske. Den här boken har kommit till för att det är dags att nyansera bilden av USA:s president. Drevet mot honom har pågått alldeles för länge och det är hög tid för kränkta vänsterpopulister inom allmänhet och media att släppa och gå vidare. Jag har granskat rapporteringen i huvudsak från presidentvalet den 8 november 2016 fram till installationen i Washington den 20 januari 2017, och de första månaderna efteråt. Jag har också valt ut ett antal av de mest uppmärksammade nyhetshändelserna under året och granskat hur de har återspeglats i svenska medier. Högen med tidningsklipp och mapparna med tv-inslag och länkar till webben talar sitt tydliga språk: förutom om presidentvalet och installationsceremonin – inte så överraskande – är de tjockaste högarna de med material om nidbilder, fake news och den så kallade Sverigebilden (»Look at what happened in Sweden»-debatten), 17
# T R U M P G AT E
vetenskapsmarschen »March for Science» och korståget mot media. Be tydligt mindre utrymme får kongresstalet, som av många anses som en framgång, börsuppgången, jobbtillväxten och den lyckade utlandstur nén. Svenska medier cirklar istället hellre i och omkring nyheter som är till Trumps nackdel, vilket säger en hel del om stämningen och medie klimatet gentemot den amerikanske presidenten i Sverige. Trump befin ner sig i konstant uppförsbacke hos oss. Oppositionen är kompakt. Det är som Johan Ingerö, vass välfärdschef på tankesmedjan Timbro, skriver i en tweet den 8 december, att USA:s president »har blivit en projektionsyta för mänsklighetens alla fel.» Jag kan konstatera att rapporteringen varit och är påfallande ensidig och att man gärna lyfter fram för Trump ofördelaktiga sidor. Kommenta torer och korrespondenter i public service har ofta svårt att dölja sin för tjusning när de rapporterar om presidentens nederlag. Jag har gått igenom både nyhets- och opinionstexter och kan konstatera att det blivit allt svå rare att hitta artiklar som värnar neutraliteten på nyhetsplats. Det har bli vit allt vanligare att skribenten smyger in egna åsikter i artiklar som pre senteras som nyheter och egentligen ska vara opartiska. Det är dags att inse fakta: Donald J Trump är nu den fria världens leda re. Han vann presidentvalet genom en legitim demokratisk process. Det är dags att släppa och gå vidare. Sverige är inte den 51:a amerikanska del staten. 2016 utnämns Donald Trump till Person of the Year av den prestige fyllda tidskriften Time. Därefter har uppfattningen om presidenten tippat över åt det extremt negativa hållet. Indignation är uppenbarligen meningen med livet. Den här boken är ett försök att ge en annan bild. Det är en debattbok, men är det därmed en tendentiös bok? Möjligen. Jag överlåter åt läsaren att avgöra, att hålla med eller inte hålla med, att möjligen också bli upp rörd och få ont i magen av innehållet. Jag lutar åt Donald Trump, inte för att jag håller med om allt han gör, utan för att jag reagerar på hetsandet och drevet. Det är dags att sluta upp med det. Michael Nystås Nedre Furuskogsvägen, Partille 13 januari 2018
18
ISBN 978-91-983713-4-5
Michael Nystås
MICHAEL NYSTÅS är fil mag i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Han är född 1971 i Finspång i Östergötland, och debuterade 2012 med diktsamlingen Drottningen av Boxholm. Sen dess har han gett ut flera biografier, bland annat om underhållaren Hasse ”Kvinnaböske” Andersson och nöjesjournalisten Tony Kaplan. #Trumpgate är hans tionde bok. Till vardags arbetar Michael Nystås som kommunikatör på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han är bosatt i Partille sedan 1994.
#TRUMPGATE Donald Trump i svenska medier
Donald Trump i svenska medier
#Trumpgate är den första större kartläggning som gjorts av svenska mediers rapportering om USA:s president Donald Trump, och visar att den är starkt negativt vinklad. I boken granskas hundratals tidningsartiklar och inslag i radio och tv i större medier som Dagens Nyheter, Sveriges Television och Sveriges Radio. Nästan samtliga nyhetsförmedlare har en påfallande negativ slagsida när de berättar om Donald Trump. Det är allvarligt eftersom media sätter dagordningen för den världsbild som tidningsläsare, tv-tittare och radiolyssnare tillägnar sig. I längden riskerar det också att kraftigt försämra förtroendet för svenska journalister och mediebolag. Bokens utgångspunkt är ett antal uppmärksammade nyhetshändelser – från presidentvalet i november 2016 till årsskiftet 2018. Bland mycket annat avhandlas reaktionerna på Trumps valseger, rapporteringen kring installationen, inreseförbudet, muren mot Mexiko, presidentens twittrande och relation till medierna. Trots att Trumps presidentskap också innehåller framgångar, har det första året betecknats som ostadigt och instabilt. I vårt lilla hörn av världen är det nästan enbart de negativa händelserna som lyfts fram. Hån, kränkningar och hat mot Trump förekommer dagligen och den som inte sveps med i drevet blir snabbt idiotförklarad, i likhet med Trumps väljare. Påfallande ofta rycks händelser och uttalanden ur sina sammanhang. Att helheten ignoreras på detta sätt är en av de viktigaste slutsatserna i boken. Förklenande omdömen om presidenten är mycket vanligt förekommande. Han kallas omväxlande för sinnessjuk, otillräknelig och pajas. Detta faktum ägnas ett av de mest omfattande kapitlen i boken. Det är därför hög tid att nyansera bilden av USA:s president.
#TRUMPGATE
#TRUMPGATE – Donald Trump i svenska medier
Michael Nystås