9789144054162 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31377 ISBN 978-91-44-05416-2 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Ulf Lundin, Kungl. biblioteket Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2017

INNEHÅLL

Förord 9 Ordförklaringar 13 Förkortningar 19

1 Allmän förvaltningsrätt för bibliotek – en kortfattad sammanställning 21 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1.10 1.11

Offentlighet 22 Handlingar 23 Allmän handling 24 Registrering och diarieföring 25 Elektronisk post 27 Privatbrev 28 Utlämnande av allmän handling 29 Sekretess 30 Överklagande 32 Bibliotekens samlingar 33 ”Censur” på bibliotek 38

2 Biblioteket och låntagaren 43 2.1 2.2 2.3

Lånet – inledning 43 Lånets reglering 44 Vad är ett lån? 45 2.3.1 Lånets beskaffenhet 45 2.3.2 Låntagarens ansvar 46

Innehåll

2.4

2.5

2.6 2.7

2.3.3 Långivarens rättigheter 46 2.3.4 Slutande av avtal 46 2.3.5 Rättslig handlingsförmåga 48 Boklånet 53 2.4.1 Låneavtalet 54 2.4.2 Lånevillkoren 56 2.4.2.1 Personuppgifter 57 2.4.2.2 Skyddade personuppgifter 59 2.4.2.3 Lånetid 60 2.4.2.4 Ansvar 60 2.4.2.5 Avgifter 62 2.4.2.6 Övrigt 65 2.4.3 Lånekortet 65 2.4.4 Ordningsregler 66 2.4.5 Utlåning 67 2.4.6 Lån genom ombud 67 2.4.7 Avstängning (spärr) 69 2.4.8 Återlämning 71 2.4.9 Krav och preskription 72 2.4.10 Handräckning och betalningsföreläggande 73 2.4.10.1 Handräckning 73 2.4.10.2 Betalningsföreläggande 73 2.4.10.3 Tillvägagångssätt 74 Särskilda bestämmelser för lån 77 2.5.1 Sekretess 77 2.5.1.1 Generalklausulen 80 2.5.1.2 Egen insyn och medgivande 81 2.5.1.3 ”Öppna lånesystem” 82 2.5.1.4 Barn och ungdomar 84 2.5.2 Omlån 85 Datorer och sekretess 86 Videofilmer på bibliotek 88 2.7.1 Visning för allmänheten 88 2.7.2 Utlåning och uthyrning 90

Innehåll

3 Biblioteket och upphovsrätten 93 3.1 3.2

3.3

3.4

3.5

Upphovsrätten – inledning 93 Upphovsrättens reglering 94 3.2.1 Bernkonventionen och andra fördrag 94 3.2.2 EU-förordningar, EU-direktiv och EG-direktiv 96 3.2.2.1 Infosoc-direktivet 97 3.2.3 Nationell rätt 97 3.2.4 Avtal 99 Vad är upphovsrätt? 99 3.3.1 Verk 99 3.3.2 Verkets form 100 3.3.3 Vad är ett skyddat verk? 102 3.3.4 Hur länge är verket skyddat? 103 3.3.5 Sammanfattning 106 Upphovsrättens innehåll 107 3.4.1 De ekonomiska rättigheterna 107 3.4.1.1 Mångfaldigande 108 3.4.1.2 Tillgängliggörande 109 3.4.1.3 Avgränsningar 115 3.4.1.4 Offentliggörande och utgivning 115 3.4.2 De ideella rättigheterna 116 3.4.2.1 Namnangivelserätt 116 3.4.2.2 Respekträtt 117 3.4.3 Verk skapade i anställningsförhållanden 118 3.4.4 Översättningar och bearbetningar 120 3.4.5 Verk som saknar skydd 120 3.4.6 Sammanfattning 124 Inskränkningar i upphovsrätten 124 3.5.1 Framställning av tillfälliga kopior 125 3.5.2 Framställning av exemplar (mångfaldigande, kopiering) 126 3.5.2.1 Kopiering för privat bruk 126 3.5.2.2 Kopiering inom vissa arkiv och bibliotek 131 3.5.3 Användning av herrelösa verk 134

Innehåll

3.5.4

3.6

Framställning av exemplar m.m. till personer med funktionsnedsättning 141 3.5.5 Spridning av exemplar 142 3.5.5.1 Utlåning av vinylskivor, cd-skivor och kassett- eller ljudböcker 143 3.5.5.2 Utlåning och uthyrning av videofilmer 144 3.5.5.3 Uthyrning av andra verk 144 3.5.6 Visning av exemplar 145 3.5.7 Offentligt framförande 145 3.5.8 Länkning 147 3.5.9 Citat 149 3.5.10 Återgivning av konstverk 150 3.5.11 Avbildning av konstverk och byggnader 151 3.5.12 Avtalslicens 152 3.5.12.1 Myndigheter, företag och organisationer via avtalslicens 153 3.5.12.2 Undervisningsverksamhet 154 3.5.12.3 Vissa arkiv och bibliotek 155 3.5.12.4 Generell avtalslicens 157 Ansvar och ersättningsskyldighet 159 3.6.1 Straff 159 3.6.2 Förverkande 160 3.6.3 Vite 160 3.6.4 Skadestånd 160 3.6.5 Avstående, utlämnande och förstöring 161

4 Personuppgiftslagen i korthet 163 4.1

4.2

4.3

Personuppgiftslagen – syfte m.m. 163 4.1.1 Undantag från hela personuppgiftslagen 164 4.1.2 Personuppgifter 165 Behandling av personuppgifter 165 4.2.1 Personuppgiftsansvarig 166 4.2.2 Personuppgiftsombud 166 Användning av personuppgifter 167

Innehåll

4.4 4.5

4.6

4.7 4.8

4.9 4.10 4.11 4.12 4.13 4.14

Grundläggande krav för behandling av personuppgifter 168 Tillåten behandling av personuppgifter 171 4.5.1 Samtycke 171 4.5.2 Nödvändig behandling 172 4.5.3 Vad får behandlas? 174 Känsliga uppgifter 174 4.6.1 Uttryckligt samtycke eller eget offentliggörande 175 4.6.2 Nödvändig behandling 175 4.6.3 Ideella organisationer 176 4.6.4 Hälso- och sjukvårdsändamål 176 4.6.5 Forskning och statistik 176 4.6.6 Ytterligare undantag 177 Personnummer 177 Överföring av personuppgifter till tredje land 179 4.8.1 Samtycke 180 4.8.2 Nödvändig överföring 180 Internet 180 Information till den registrerade 183 Anmälningsskyldighet m.m. 185 Tillsyn och påföljder 187 Offentlighetsprincipen och sekretessbestämmelserna – en konflikt? 187 Ny EU-förordning och en ny dataskyddslag 192

Referenser 195 Upphovsrätts- och branschorganisationer 205 Bilagor 207 Sakregister 215

FÖRORD

Bibliotek har alltid varit älskade av vissa människor för att de gett möjlighet att där finna kunskap, lugn och en frihet att läsa vad man vill. Biblioteken har bidragit till att stilla människors nyfikenhet och väcka nya intressen. En synnerligen viktig institution, med andra ord. När första utgåvan av denna bok kom ut, levde biblioteken litet i skymundan. De vetenskapliga biblioteken var dock tidigt medvetna om den kommande digitala eran och drog med sig övriga bibliotek i utvecklingen. Den största kampen fördes nog mot den dåliga ekonomin. Något verkar emellertid ha hänt. Sökordet bibliotek ger ca 24 900 000 resultat på internet. Det är ganska mycket. Om man kombinerar ordet bibliotek med namnet på en av Sveriges största tryckta tidningar blir resultatet ca 300 000 träffar. Det är också ganska mycket. Bland träffarna hittar man artiklar som handlar om att låta biblioteken växa och bli nya mötesplatser. Andra artiklar handlar om att det är ordningsproblem på biblioteken, att problemet tenderar att öka och att bibliotek fått stänga på grund av detta. Det finns också artiklar som handlar om att väl fungerande skolbibliotek har en positiv roll i elevers kunskapsutveckling och källkritiska förmåga. Till de sorgligaste artiklarna hör de som handlar om att bibliotek och bibliotekarier fått utstå hat och hot för att böcker eller tidningar inte köpts in, om att medieinköp borde handla om bibliotekariernas kompetens och att Svenska Pen stöttar hotade bibliotekarier. Det verkar således som att alla människor numera har en särskild relation till och åsikt om bibliotek. Man får hoppas att detta är mest på gott och inte ont. Denna andra upplaga har samma syfte som den första: att vara en hjälp för de bibliotekarier som vill veta mer om bibliotekstypisk juridik och för jurister inom statlig och kommunal förvaltning som inte är specialiserade © F örfat taren och S t uden t li t t erat ur

Förord

inom området. Innehållet är detsamma men texten är något ändrad. Samtliga författningshänvisningar har uppdaterats. Vissa senare företeelser som Facebook och Twitter har inte berörts. Om och när biblioteken använder dessa medier ska användandet följa de regler som bestäms av de företag/ organisationer som är administratörer. Jag tackade några viktiga personer i första upplagan. Jag vill tacka dem igen. Stockholm, maj 2017 Susanna Broms

Förord till den första upplagan Men skriv en bok själv då, sade Joneta Belfrage – då ordförande i Svensk Biblioteksförening. Jag hade beklagat mig över att det var svårt att rekommendera litteratur för vetgiriga bibliotekarier. Det var en väldigt bra idé, så då gjorde jag det. Ja, det vill säga, tanken på en bok växte men det skulle ju dröja ett tag innan den blev klar, närmare bestämt sisådär fem år! I januari 2003 kontaktade Jerker Fransson på Studentlitteratur mig och frågade om jag ville skriva en lärobok i biblioteksjuridik. Jag blev överraskad men samtidigt naturligtvis glad och smickrad. Jag funderade ett tag och svarade sedan ja – till ett erbjudande man bara inte kan tacka nej till. Boken vänder sig först och främst till de bibliotekarier som vill veta mer om upphovsrättsliga frågor och annan bibliotekstypisk juridik. Tanken är dock att även jurister inom statlig och kommunal förvaltning och som inte är specialiserade inom området, skall kunna använda boken i sitt dagliga arbete. Boken gör inte anspråk på att vara en djupare forskningsstudie – därtill har tiden varit alltför knapp. Den bygger till stor del på de föreläsningar och seminarier jag hållit under de år jag arbetat på Kungl. biblioteket. Många kommer därför att känna igen sig. Avsnitten är dock utvidgade med mer juridik och exemplifiering. Här har jag tagit hjälp av alla dem som skickat in eller ringt och ställt frågor till mig. Jag använder ofta boken och författarskapet som exempel, eftersom det på ett enkelt och påtagligt sätt visar på konsekvenserna av olika bestämmelser. Den som söker djupare analyser av de ämnesområden som boken tar upp, rekommenderas att studera några av 10

Förord

de böcker som finns i referenslistan. Det bör nämnas att de s.k. närstående rättigheterna överhuvudtaget inte tas upp i denna bok. Många har hjälpt mig att skriva denna bok och jag har därför många att vara tacksam emot. Framför allt alla som hört av sig till mig och kommit med positiva, och negativa, synpunkter och kommentarer. Så till alla som kommit med glada tillrop, ett varmt tack! Ett särskilt tack vill jag rikta till Jerker Fransson som trodde på mig och gav mig möjligheten att skriva denna bok. Särskilt vill jag också tacka Katarina Renman Claesson, doktorand vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet, för många givande och trevliga diskussioner. Jag vill vidare tacka min förre chef, riksarkivarien Tomas Lidman, och min nuvarande chef, riksbibliotekarien Gunnar Sahlin, för att jag fått vara tjänstledig för att skriva färdigt boken. Därtill har ett antal människor hjälpt mig utan att egentligen veta hur betydelsefull deras hjälp har varit. Alla har varit ytterst vänliga och jag vill på detta sätt tacka: Gunnel Arrfeldt, Statens biografbyrå; Anders Bergmark, Allmänna reklamationsnämnden; Kristina Blomberg och Hans-Olof Lindblom, Datainspektionen; Erik Löfgren, Krisberedskapsmyndigheten; Jur. dr. hc. Henry Olsson, Justitiedepartementet; Per Olsson, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek; Björn Sjöquist, Skatteverket och George Svéd hos Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Min kollega och vän Inger Klondiras har jag inte plågat med manus till denna bok. Utan hennes allmänna språkråd och rödpenna hade jag dock inte klarat mig. Avslutningsvis vill jag tacka mina kära ”förläsare” Johanna Broms och Kjell Bergfeldt som varit skoningslösa i sin behandling av det material de fått för korrekturläsning. Båda tvångsrekryterades i enlighet med närståendeprincipen. Stockholm och Mellstaby, juni 2005 Susanna Broms

KAPITEL 3

Biblioteket och upphovsrätten

3.1

Upphovsrätten – inledning

Det finns knappast något annat rättsområde som har utvecklats så mycket de senaste åren som upphovsrätten. Den främsta anledningen är de investeringsmöjligheter som finns i upphovsrättsligt skyddade verk. Detta kan man också utläsa i inledningen till det EG-direktiv1 som innebär den största förändringen av upphovsrätten i modern tid. Upphovsrätten har naturligtvis stor betydelse för den enskilde upphovsmannen. Meningen är att den ska skydda och stimulera människors skapande och göra det meningsfullt att fortsätta produktionen av nya verk. På så sätt bidrar upphovsrätten även till den kulturella och sociala utvecklingen. För biblioteken är upphovsrättsfrågorna av mycket stort intresse. I sin verksamhet hanterar biblioteken till övervägande del upphovsrättsligt skyddat material, allt från svenska barnböcker och romaner till vetenskapliga artiklar i utländska elektroniska tidskrifter. Förvisso sluts en hel del avtal, främst när det gäller de elektroniska resurserna, men biblioteken är ändå beroende av de inskränkningar som finns i själva upphovsrätten. En relativt ingående beskrivning av upphovsrätten är därför nödvändig för förståelsen av de många gånger svåra frågor som dyker upp i biblioteksverksamheten.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället.

3 Biblioteket och upphovsrätten

3.2

Upphovsrättens reglering

3.2.1 Bernkonventionen och andra fördrag

Vad är då upphovsrätt? Med upphovsrätt avses den ensamrätt som en upphovsman har att bestämma över användningen av sina verk. Upphovsrätten regleras genom flera olika dokument och dess fundament utgörs av Bernkonventionen,2 den allra viktigaste av de internationella överenskommelserna. Konventionen tillkom 1886 och förvaltas av World Intellectual Property Organization (WIPO), som är ett FN-organ med säte i Genève. WIPO ansvarar för att eventuella ändringar av och tillägg till konventionen förs in. Sverige tillträdde konventionen 1904 och därigenom har Sverige förbundit sig att följa bestämmelserna. Nya stater tillkommer fortfarande och i juli 2017 hade 174 stater tillträtt konventionen. Genom Bernkonventionen har medlemsstaterna åtagit sig att uppfylla tre kriterier i sin nationella lagstiftning. Medlemsstaterna ska se till att upphovsmän från andra medlemsländer erhåller samma skydd som inhemska upphovsmän, s.k. nationell behandling, att de nationella reglerna uppnår ett visst minimiskydd och att det inte ställs några formkrav för att skyddet ska gälla. Bernkonventionen har under åren ändrats ett flertal gånger och fått vissa tillägg, senast i Paris 1971, men sedan dess har medlemsländerna inte kunnat enas om vilka ändringar som ska göras. Behovet av internationella överenskommelser, särskilt med tanke på den snabba tekniska utvecklingens betydelse för just upphovsrätten, har i stället lett till att medlemsländerna slutit andra fördrag. De mer betydelsefulla är de två s.k. protokollen till Bernkonventionen, WIPO Copyright Treaty (WCT) och WIPO Performance and Phonograms Treaty (WPPT). Båda avtalen kom 1996, men trädde i kraft först 2002 när tillräckligt många stater hade ratificerat avtalen.3 Europeiska unionen anslöt sig till avtalen 2009. I inledningen till WCT förklarar medlemsstaterna sig eniga om att bibehålla en balans mellan rättighetshavarna och de viktigare samhälleliga intressena, särskilt utbildning, forskning och

2 Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk; http://www.wipo.int/treaties/ en/ip/berne/. Den svenska texten återfinns i prop. 1973:15. 3 Renman Claesson, K., Upphovsrätt – en genomgång, s. 8 f.

3 Biblioteket och upphovsrätten

tillgång till information. Det här tilläggsprotokollet är naturligtvis oerhört viktigt för alla informationsanvändare – inte bara för biblioteken. Andra internationella överenskommelser tenderar att verka i motsatt riktning – för ett ännu starkare skydd för upphovsmännen och deras rättighetshavare. Det mest betydelsefulla är det handelspolitiska TRIPsavtalet4 som tillkom 1994 och förvaltas av Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO).5 WTO handlägger regler för handel mellan nationerna på en global nivå. TRIPs-avtalet innehåller en omfattande reglering av immaterialrättsligt skydd, men behandlar även frågor om jordbruk, hälsa, sjukvård, textilier – ja i stort sett allt som finns på marknaden. Bland annat innehåller avtalet en förpliktelse för varje nation att tillämpa bestämmelserna i Bernkonventionen och bestämmelser om i vilken utsträckning som inskränkningar i upphovsrätten får förekomma i den nationella lagstiftningen. Viss kritik har riktats mot TRIPs-avtalet, eftersom det ställer upp hårda regler som många utvecklingsländer inte har möjlighet att leva upp till. Avtalet visar också ansatser till att införliva fler och fler handelsområden, vilket binder medlemsstaterna hårdare. För närvarande (juli 2017) har organisationen 164 medlemsstater, däribland Sverige. Ytterligare drygt tjugo länder är s.k. observatörer och förväntas påbörja sina respektive förhandlingar inom fem år från det att de anslutit sig. På Kommerskollegiums webbsidor kan man exempelvis läsa följande: De senaste årens utveckling mot en ökad användning av internet, e-handel och globala värdekedjor leder till nya utmaningar för rättighetsregleringen på det immaterialrättsliga området. Det är ofta efterlevnaden och tillämpningen av reglerna som är problemet, inte själva lagstiftningen. Detta konstaterar Kommerskollegium i en ny rapport som tittar närmare på immaterialrättsliga problem i BRIC-länderna, Indonesien och Japan ur ett handelspolitiskt perspektiv. Både svenska och andra länders företag har ofta problem med varu märkesintrång, men även upphovsrätt, patent och design föranleder problem i varierande grad. Flest problem nämns i förhållande till Kina, både av internationella källor och av svenska företag. Kina är också det land där 4 Trade Related aspects of Intellectual Property Rights. 5 http://www.wto.org/

3 Biblioteket och upphovsrätten

störst ekonomiska värden står på spel både för Sverige och för många andra europeiska länder. Generellt sett utgör inte lagstiftningen i sig problemet i de undersökta länderna, utan efterlevnaden av befintliga regler. Sedan WTO:s avtal om immaterialrätt (TRIPs) förhandlades klart för nästan 20 år sedan har handelsmönstren förändrats och antalet frihandelsavtal (FTA) ökat. Samtidigt finns stora meningsmotsättningar i förhandlingarna kring immaterialrättsliga frågor inom WTO. I och med det regleras allt fler immaterialrättsliga fråge ställningar i frihandelsavtal. I rapporten konstateras att varken noggrann lagstiftning, avtalsskrivning eller aktiv handelspolitik hittills varit tillräcklig för att lösa alla problem.6 3.2.2 EU-förordningar, EU-direktiv och EG-direktiv

Eftersom Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU) sedan 1995, ska den nationella lagstiftningen följa de förordningar och direktiv som beslutas inom EU. Sedan 1990-talet har det kommit ett antal olika rättsakter på upphovsrättens område, bland andra • 1991 – Rådets direktiv om rättsligt skydd för datorprogram (numera •

• • •

•

upphävt) 1992 – Rådets direktiv om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (numera upphävt) 1993 – Rådets direktiv om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter 1996 – Europaparlamentets och rådets direktiv om rättsligt skydd för databaser 2001 – Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället 2011 – Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/116/EG om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

6 Handel och skydd för immateriella rättigheter – TRIPs-avtalet, se referensförteckningen.

3 Biblioteket och upphovsrätten

• 2012 – Europaparlamentets och rådets direktiv om viss tillåten

användning av anonyma verk.

Direktiven medför att Sverige måste se över och anpassa den nationella lagstiftningen i den utsträckning som krävs för att denna ska stämma överens med direktivens mening. 3.2.2.1 Infosoc-direktivet

Det viktigaste direktivet kom 2001 och är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, Infosoc-direktivet. Direktivet skulle egentligen ha varit implementerat i den svenska upphovsrättslagen redan den 22 december 2002, men av olika skäl blev arbetet försenat. Regeringen utfärdade en departementsskrivelse i juni 2003.7 Efter att departementsskrivelsen varit ute på remiss beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande genom en remiss den 20 januari 2005. Efter att förslaget prövats av Lagrådet8 utfärdade regeringen propositionen 2004/05:110, Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. Propositionen överensstämmer i allt väsentligt med det förslag som lämnades i departementsskrivelsen. Propositionen överlämnades till riksdagen den 10 mars 2005. Den 12 maj 2005 godkändes förslaget av riksdagens lagutskott och den 25 maj 2005 antog riksdagen förslaget till lagändringen. Lagändringarna började gälla den 1 juli 2005. Direktivet har inneburit stora förändringar för medlemsstaterna på upphovsrättens olika områden. Alla bestämmelser ändrades inte, men de nya reglerna har påverkat villkoren för bl.a. biblioteken. 3.2.3 Nationell rätt

I 2 kap. 16 § regeringsformen föreskrivs att författare, konstnärer och fotografer ska ha rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. 7 Ds 2003:35, Upphovsrätten i informationssamhället – genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m., Justitiedepartementet. 8 Lagrådets yttrande 2005-02-08.

3 Biblioteket och upphovsrätten

Sådana bestämmelser har meddelats i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, vanligen kallad upphovsrättslagen. För enkelhetens skull brukar man ibland använda förkortningen URL. Sverige fick sin första upphovsrättsliga reglering i 1810 års tryckfrihetsförordning. Där slogs fast att varje skrift skulle vara författarens eller dennes rättighetshavares egendom: Hvarje skrift vare författarens eller dess rätts laglige innehafvares egendom. Hvilken som skrift trycker eller eftertrycker utan författarens eller förläggarens skrifteliga tillstånd, miste upplagan eller böte dess fulla värde, ägarens ensak.9

I slutet av 1800-talet kom ytterligare ett par upphovsrättsliga lagar och Sverige anslöt sig redan tidigt till Bernkonventionen. Upphovsrättslagen kan sägas vara resultatet av ett nordiskt samarbete som startade under 1930talet, då man i Danmark, Finland, Norge och Sverige försökte utarbeta gemensamma regler. Förarbetena10 till upphovsrättslagen är skrivna i mitten av och i slutet av 1950-talet och kan ibland uppfattas som gammalmodiga. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att reglerna gäller, trots att de kan framstå som otidsenliga. En viss modernisering av bestämmelserna har skett genom implementeringen och inarbetandet av EG- och EU-direktiv. Behovet av en översyn av hela upphovsrättslagen är stort. Regeringen har tidigare aviserat att upphovsrättslagen kommer att ses över noggrant. Även om upphovsrättsreglerna har förändrats de senaste 15 åren har någon sådan total översyn emellertid inte gjorts. Man bör vidare hålla i minnet att upphovsrättslagen är en skyddslag: lagen har till uppgift att skydda ett särskilt intresse – rätten till upphovet. De nordiska ländernas respektive lagstiftning är inte identisk i dag, men samarbetet pågår fortfarande. Genom Sveriges och de andra ländernas anslutning till multilaterala avtal och konventioner är emellertid utrymmet för oberoende nationella regler numera begränsat. Vanligtvis finns det särskilda tillämpningsföreskrifter för svenska lagar

9 Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälde Tryckfrihets-Förordning, 1810-03-09, 1 § 8:e stycket, http://digibook.ub.umu.se/eod/13603705.pdf. 10 SOU 1956:25, prop. 1959:17 och lagutskottets betänkande nr 41.

3 Biblioteket och upphovsrätten

och så är även fallet med upphovsrättslagen. I upphovsrättsförordningen (1993:1212), URF, finns närmare anvisningar för en del av paragraferna. 3.2.4 Avtal

Avslutningsvis kan upphovsrätten regleras genom avtal. De flesta bestämmelserna i upphovsrättslagen är dispositiva, vilket innebär att två eller flera parter i ett avtal sinsemellan kan bestämma att andra regler ska gälla i en särskild, given situation. Det är exempelvis lämpligt att i konsult- och vissa anställningsförhållanden upprätta ett avtal där alla upphovsrättsfrågor regleras. Avtalet bör naturligtvis ingås redan innan man påbörjar sitt arbete. 3.3

Vad är upphovsrätt?

3.3.1 Verk

Upphovsrätt är den exklusiva rätt som en kreatör, en upphovsman, har att bestämma över användningen av sina verk. Exempel på upphovsmän är författare, kompositörer, konstnärer och andra som har skapat ett verk. Det innebär att upphovsmannen till ett verk avgör om och hur hans verk ska användas. Upphovsmannen har således alltid möjlighet att lämna til�låtelse till att verket används i ett visst sammanhang. Upphovsmannen har följaktligen också möjlighet att hindra användning, under förutsättning att användningen inte är tillåten i enlighet med någon inskränkning i upphovsrätten. I dessa fall kan upphovsmannen inte hindra en laglig användning. Om upphovsmannen har överlåtit sin upphovsrätt är det i stället hans eller hennes rättighetshavare som avgör hur verket får användas. När upphovsmannen är avliden är det hans eller hennes arvingar som kan göra motsvarande överväganden. Ett verk kan vara av litterär eller konstnärlig art. Ett litterärt verk är en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal. Hit räknas böcker, tidningar och tidskrifter, all skönlitteratur, som romaner, dikter och teaterstycken, men också vetenskapliga skrifter och handböcker av olika slag. Sammanfattningar (abstracts) räknas också hit. Som litterära verk betraktas även kartor och teckningar i beskrivande form. Tal och föredrag är också litterära verk, även om de inte skulle vara nedskrivna. Hit hör också dator-

3 Biblioteket och upphovsrätten

program, som genom ändringar i upphovsrättslagen11 har fått ett särskilt skydd som litterärt verk. Alla andra verk karakteriseras som konstnärliga verk. Hit hör musikaliska och sceniska verk. Ett musikaliskt verk kan förekomma såväl i notskrift som i inspelning. När ett teaterstycke framförs offentligt betraktas det som ett sceniskt verk. Som sceniska verk betraktas också koreografier och scenografier. Filmverk är konstnärliga verk, i vilken form de än förekommer. För att anses vara film måste bilderna emellertid vara rörliga, eller åtminstone ge intryck av att vara rörliga. Fotografier jämställs med bildkonstverk 12 under förutsättning att de har s.k. verkshöjd (se avsnitt 3.3.3, ”Vad är ett skyddat verk?”). I annat fall inträder en annan typ av skydd, se vidare i det följande. Andra bildkonstverk är naturligtvis måleri, skulpturer och grafik. Till de konstnärliga verken hör vidare alster av byggnadskonst och brukskonst. Byggnader är konstnärliga verk oavsett om de förekommer som en färdig byggnad eller som en ritning. Brukskonst är den konstnärliga utformningen av bruksföremål. Här avses formgivning av vardagsföremål som exempelvis möbler, textilier, kläder och typografi i böcker, dvs. design. Brukskonst kan också under vissa förutsättningar vara mönster. Lagtexten räknar upp ett antal olika exempel på litterära och konstnärliga verk, men säger också att verk ”som kommit till uttryck på annat sätt” ska omfattas av upphovsrätt. På så sätt skyddas även verk som dels inte kan kategoriseras som ett särskilt slags verk, dels uppkommer i en form som inte existerar i sinnevärlden ännu. För det mesta har det ingen betydelse vilken art ett verk har, men en del inskränkningar avser endast vissa verk; se mer om detta i det följande. 3.3.2 Verkets form

Verk uppträder i många olika former. De former vi är mest vana vid är skrift, bild och tal, men verk kan även förekomma som siffror, stenografi och morse. Historiskt förekommer verk vanligtvis i analog form, men det blir allt vanligare att verk förekommer som digitala tecken. De digitala tecknen kan på ett enkelt sätt delas in i tre olika grupper: 11 Prop. 1988/89:85 resp. 1992/93:48. 12 Genom prop. 1993/94:109.

100

3 Biblioteket och upphovsrätten

• innehåll på cd, cd-rom, usb-minne (minnespinne) och andra enheter

som kan lagra information • innehåll i databaser • innehåll på webbsidor (som inte i sig är databaser).

Tanken är inte att denna indelning ska vara vetenskaplig, utan det är ett sätt att hålla isär de olika digitala formerna. När vi senare kommer in på vad som är tillåtet respektive inte tillåtet att göra med upphovsrättsligt skyddat material underlättar denna indelning för att hålla reda på de olika bestämmelserna. Digitala tecken på en cd, en cd-rom eller en minnespinne är fixerade på ett särskilt medium. Dessa medier kan överlåtas och spridas på olika sätt. För att få tillgång till innehållet i en databas måste man vanligtvis betala och samtidigt godta vissa användningsregler. Exempel på sådana databaser är vetenskapliga tidskrifter som tillhandahålls via internet. Användningsreglerna kan avtalas fram mellan parterna, dvs. mellan användaren och leverantören av databasen (tidskriften). Vanligen utväxlas några versioner av ett avtal innan båda parter är nöjda. Användaren har således i denna situation möjlighet att påverka hur innehållet i databasen får användas. Användningsreglerna kan också tillhandahållas direkt på webbplatsen, där man får klicka i en ruta om man godkänner villkoren eller inte. Om man klickar i nej-rutan kommer man inte vidare och får inte ta del av innehållet i databasen. Genom att klicka i ja-rutan, antas man däremot ha godtagit villkoren och har i princip slutit ett avtal med leverantören. Dessa avtal har egentligen mer karaktären av påbud än verkliga avtal, eftersom en av parterna över huvud taget inte kan påverka villkoren. Oavsett hur ett avtal slutits är man som användare dock skyldig att följa de användningsregler som leverantören ställer upp. Avslutningsvis kan digitala tecken utgöra innehållet på sådana webbsidor, eller webbplatser, som inte kräver någon form av tillstånd, lösenord eller avtal. Dessa webbsidor kan visserligen vara kopplade till databaser, men betraktas inte som databaser i sig. Det stora flertalet organisationer, företag och myndigheter har webbsidor som ligger öppna så att vem som helst kan ta del av informationen. Detsamma gäller för de flesta privata webbsidor: Mimmi, 13 år, har inget krav på lösenord eller betalning för att man ska få läsa hennes egenhändigt författade dikter eller se på hennes privata bilder av © F örfat taren och S t uden t li t t erat ur

101

3 Biblioteket och upphovsrätten

katten Sickan. Dessvärre har Mimmi alltför många gånger också en felaktigt återgiven text till sin favoritlåt utlagd på sin webbsida. Att detta inte är til�låtet återkommer vi till. Gemensamt för dessa tre exempel är att de kan innehålla verk som omfattas av reglerna i upphovsrättslagen och/eller i ett avtal. 3.3.3 Vad är ett skyddat verk?

Att ett verk har upphovsrättsligt skydd innebär för upphovsmannen att hans eller hennes verk är skyddade mot s.k. intrång. Intrång innebär att någon använder verket i strid med lagstiftningen och/eller upphovsmannens önskan. För användaren innebär skyddet således att denne måste iaktta de regler som finns för användningen av ett verk. Om användaren bryter mot dessa regler riskerar han eller hon att bli åtalad. För att ett verk över huvud taget ska vara skyddat i upphovsrättslagens mening krävs för det första att verket är resultatet av en individuell, andligt skapande verksamhet. Det innebär att skydd endast ges till sådant man skapar, inte till sådant som redan existerar naturligt. Förvisso tillkommer ofta säregna saker av en slump, men ingen kan få upphovsrätt till en trädgren upphittad i skogen. Om man däremot tar hem grenen och tillverkar en juldekoration med grenen som stomme kan prydnaden kanske bli ett skyddat verk. Verket måste vidare ha s.k. verkshöjd. Det innebär att verket inte får vara för enkelt, utan måste vara så särskiljande att ingen annan skulle kunna komma på samma sak. Det är viktigt att komma ihåg att denna enkelhet inte har något med kvalitet att göra. Det finns alltså inget moment av värdering i verkshöjden: en dålig roman har samma skydd som en bra roman. I den anglosaxiska rätten finns inte begreppet, utan man talar i stället om originality – som närmast kan översättas med ”nyskapande förmåga”, originalitet, ursprunglighet. Det är inte möjligt att på förhand fastställa en objektiv nivå för verkshöjden. Huruvida ett verk ska anses ha verkshöjd måste avgöras från fall till fall. Kravet på verkshöjd är allmänt sett lågt i Sverige.13 Konsekvensen är att det inte krävs särskilt mycket för att ett verk ska ges skydd. När man står 13 HD:s avgörande i det s.k. Plagiatmålet (se avsnitt 3.4.2.2) kan ge viss ledning.

102

3 Biblioteket och upphovsrätten

i begrepp att använda andras alster gör man därför klokt i att åtminstone överväga om verket kan vara skyddat. Slutligen måste verket ha en speciell utformning. Det innebär att verket måste finnas i en särskild skepnad eller form. Man kan således inte skydda en idé eller ett innehåll. Två personer kan skriva var sin roman på samma idé, exempelvis tillvaron på en internatskola. De gör sig inte skyldiga till upphovsrättsligt intrång i varandras verk, så länge de skriver på sitt eget personliga sätt och inte stjäl formuleringar av varandra. Detta innebär även att den som tycker sig ha en god idé till exempelvis en tv-serie bör tala tyst om det innan idén tagit riktig form. I annat fall riskerar man att bli berövad sin goda idé, eftersom den inte kan skyddas redan på detta stadium. Skyddet för ett verk uppkommer automatiskt. Man behöver alltså inte registrera sitt verk eller anmäla det till någon myndighet eller organisation för att skyddet ska börja gälla. Bernkonventionen föreskriver att det inte ska krävas någon åtgärd för att ett verk ska erhålla skydd. USA hade tidigare ett registreringstvång, men har numera anslutit sig till Bernkonventionen. Bruket av den särskilda Copyrightsymbolen © kan därför ses som information till användaren att verket är upphovsrättsligt skyddat. Om man vill använda symbolen bör det göras i kombination med upphovsmannens namn och det eller de årtal då verket publicerades och trycktes om.14 3.3.4 Hur länge är verket skyddat?

Ett verk är inte skyddat för evigt, utan skyddet är tidsbegränsat (43–44 §§ upphovsrättslagen). Tidigare var skyddstiden kortare (50 år), men genom implementering av ett EG-direktiv15 förlängdes skyddslagstiftningen till 70 år med verkan från den 1 januari 1996.16 Skyddstiden börjar löpa den dag då verket skapades och gäller sedan under upphovsmannens hela livstid. Därefter gäller skyddet under 70 år efter det år då upphovsmannen avled. Tiden räknas från den 1 januari året efter dödsåret och upphör således den 31 december det sjuttionde året. Vid tidpunkten för lagändringen inträffade den situationen att skyddstiden för vissa verk så att säga väcktes till liv igen. 14 Exempelvis © 2003 Susanna Broms eller © 2003–2004 Författaren och Studentlitteratur. 15 Rådets direktiv 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter. 16 SFS 1995:1273.

103

3 Biblioteket och upphovsrätten

För svenska författare som avlidit före 1926 blev det inte någon skillnad: skyddstiden hade löpt ut. Genom övergångsbestämmelser återupplivades dock skyddet för författare som avlidit under åren 1926–1945. Det innebär exempelvis att skyddet för Selma Lagerlöf, som avled 1940, återupplivades och gällde till och med 2010. Även skyddet för författaren Hjalmar Bergman återupplivades, men har också ånyo löpt ut eftersom Bergman avled 1931.17 För anonyma verk eller verk som utgetts under pseudonym är skyddstiden 70 år från det år då verket offentliggjordes. Genom en lagändring den 1 november 2013 gäller numera skyddstiden 70 år även för musikaliska verk med text. Lagändringen genomförde direktivet 2011/77/EU. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att både musik och text skapats speciellt för verket. Det innebär att bidragen ska vara skapade just i syftet att användas tillsammans. I dessa fall räknas skyddstiden från dödsåret för den sist avlidne av den som komponerat musiken och den som skrivit texten. Har flera personer deltagit som antingen kompositörer eller textförfattare eller båda delarna, räknas skyddstiden från dödsåret för den sist avlidne av dem. Under skyddstiden åtnjuter musiken och texten skydd i sammansatt form. De bidragande upphovsmännen har samma möjlighet som tidigare att förfoga över de enskilda delarna. Bestämmelsen påverkar inte heller skyddstiden för de ingående självständiga verken. Detta innebär t.ex. att en text vars upphovsman avled för mer än 70 år sedan även framöver kan användas fritt som fristående verk. Om skyddstiden för det musikaliska verket ännu inte löpt ut, är texten däremot fortfarande upphovsrättsligt skyddad när den används tillsammans med musiken. I ett sådant fall kan effekten alltså bli att texten, eller musiken, kan få en skyddstid som överstiger det som gäller enligt huvudregeln om 70 år från det år då upphovsmannen avled.18 För fotografier som inte har verkshöjd, även kallade fotografiska bilder, gäller en skyddstid om 50 år (49 a § upphovsrättslagen). Denna skyddstid gäller från den dag då fotografiet skapades. Som tidigare sagts, kan det vara svårt att avgöra om ett verk har verkshöjd eller inte. När det gäller fotogra-

17 För utförligare och fördjupade studier om återupplivning av upphovsrätt, se Olsson H., Upphovsrättslagstiftningen, s. 243 f. 18 Jfr prop. 2012/13:141, s. 85 f.

104

3 Biblioteket och upphovsrätten

fier brukar man för säkerhets skull vanligtvis utgå ifrån att fotografiet har verkshöjd och därmed gäller den längre skyddstiden.19 Skyddstiden är med andra ord väldigt lång. Det märker framför allt den som önskar utnyttja ett verk som är skyddat och som är gammalt. Om upphovsmannen över huvud taget inte är angiven är det naturligtvis svårt att hitta denne. En första åtgärd kan vara att försöka spåra upphovsmannen via det förlag som gett ut det verk man vill använda. På samma sätt kan man givetvis göra om man vet vem som är upphovsman. Om upphovsmannen är avliden är det dennes efterlevande man måste få tag på. De anhöriga disponerar ju över verket och har möjlighet att lämna tillstånd till användning av ett fortfarande skyddat verk. Bouppteckningen innehåller uppgifter om de släktingar som den avlidne hade. Om bouppteckningen efter upphovsmannen är upprättad från och med den 1 juli 2001 kan man beställa en kopia från Skatteverket. Äldre bouppteckningar förvaras hos Riksarkivet. När skyddstiden har upphört är verket fritt att användas i princip i vilket sammanhang som helst. En förutsättning är dock att verket inte används i strid med det s.k. klassikerskyddet (51 § upphovsrättslagen). Klassikerskyddet innebär att man inte får använda ett tidigare skyddat verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen. Meningen är att klassiska verk inte ska utsättas för hänsynslösa bearbetningar eller kunna användas på ett sätt som är stötande. Våra värderingar är olika och människor är olika känsliga för vad som är vanvördnad. Tanken är dock att man endast ska kunna ingripa mot grova kränkningar. Eftersom upphovsmannen och hans eller hennes efterlevande inte längre disponerar över rättigheterna får talan i stället väckas i domstol av tre särskilda myndigheter som regeringen har bestämt. Svenska Akademien, (Kungl.) Musikaliska Akademien och (Kungl.) Akademien för de fria konsterna kan således väcka talan inom sina respektive områden.20 Det hör inte till vanligheterna att talan väcks i enlighet med dessa bestämmelser. Kända exempel då frågan diskuterats är när Charlie Norman i slutet av 1940-talet gjorde en boogie woogie-version av den norske kompositören Edvard Griegs ”Anitras dans”. I Norge blev det skandal – man tyckte att det var oerhört respektlöst att behandla en komposition på det sättet. Det blev emellertid 19 Se vidare Olsson, a.a., s. 325 f. 20 URF 6 §.

105

3 Biblioteket och upphovsrätten

ingen rättssak av det hela och numera betraktas bearbetningen som en musikalisk upplevelse. Ett annat fall var då ett musikstycke, också av Grieg, användes i filmen Song of Norway. Norsk domstol fann att användningen i filmen var kränkande, eftersom stycket var förkortat och förvanskat. Rent allmänt sett tycks vårt nutida samhälle inte vara särskilt känsligt för denna typ av användning av verk. I början av 1970-talet satte ett känt företag jeans på Adam i Michelangelos ”Adams skapelse”. Reklamtricket väckte stor debatt, men Bo Strömstedt, då kulturchef på Expressen, lär ha yttrat: ”Det är ju ett spirituellt infall – snyggt krackelerade brallor.”21 I ett senare fall har Musikaliska Akademien konstaterat att Folkoperans uppsättning av Tosca under spelsäsongen 2003–2004 inte strider mot svensk lag. Anmälaren ansåg att uppsättningen var ”nedsättande för upphovsmännens talang och karaktär”, men Akademien valde att inte väcka någon talan. Akademien konstaterade därvid att reglerna om skyddet för klassiska verk aldrig tillämpats och att bestämmelsernas syfte ”onekligen förefaller föråldrat”. När bestämmelsen kom till ansåg man nämligen att klassiska verk inte skulle behöva utsättas för jazzparafraser och andra förvanskningar.22 3.3.5 Sammanfattning

Litterära verk är enligt 1 § 1 st. 1 p. URL • skönlitterära eller beskrivande framställningar i skrift eller tal, • • • • • • • •

exempelvis böcker, tidningar och tidskrifter romaner dikter teaterstycken vetenskapliga skrifter handböcker av olika slag kartor och teckningar i beskrivande form tal och föredrag, även om de inte är nedskrivna datorprogram.

21 Magnusson, J.: ”Effektivt knep att reta den goda smaken”, Dagens Nyheter, 1995-07-03. 22 Dixelius, K.: ”Folkoperans ’Tosca’ strider inte mot svensk lag”, Dagens Nyheter, 2004-02-11, som också slår fast att Robert Wells nu kan ”pusta ut – även hans verksamhet är, trots allt, laglig”.

106

3 Biblioteket och upphovsrätten

Konstnärliga verk är enligt 1 § 1 st. 3–7 p. URL • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

3.4

musikaliska och sceniska verk noter inspelningar teaterstycken framförda offentligt koreografier scenografier filmverk fotografier och annan bildkonst målningar reproduktioner skulpturer grafik byggnadskonst och brukskonst uppförda byggnader arkitektritningar av byggnader formgivning av möbler, textilier, kläder, husgeråd, typografi verk som kommit till uttryck på annat sätt multimedia hologram.

Upphovsrättens innehåll

Upphovsrätten består av två grundläggande ensamrätter: de ekonomiska rättigheterna (2 § upphovsrättslagen) och de ideella rättigheterna (3 § upphovsrättslagen). 3.4.1 De ekonomiska rättigheterna

De ekonomiska rättigheterna är de rättigheter som man brukar sälja och förhoppningsvis tjänar pengar på. Vanligtvis överlåts de ekonomiska rättig heterna på ett förlag eller på ett produktionsbolag, medan den som ägnar sig åt egenpublicering behåller rättigheterna själv.

107