M
edieproduktion ger både teoretisk och praktisk kunskap om den arbetsgång, den teknik och de processer som förekommer när olika medier produceras. Här får
man också lära sig att analysera olika medier och varför form och funktion är viktiga faktorer i en medieproduktion. Bokens innehåll går hand i hand med läroplanens nationella mål. medieproduktion beskriver vilka olika medieföretag det
finns och hur medierna använder text, bild, ljud och form för att på olika sätt påverka vår upplevelse. Läsaren får inblick i produktionen från idé till färdig medieprodukt. För att ytterligare belysa vilka yrken det finns inom branschen innehåller boken
MEDIEPRODUKTION •
Vi vet att medierna påverkar våra känslor, tankar och åsikter, men hur går det till? Genom att förstå mediernas uttrycksformer och olika berättarkomponenter kan vi få nycklar som öppnar helt nya perspektiv när vi läser en tidning, lyssnar på radio, ser en film eller betraktar en bild. Dessa nycklar eller koder är också viktiga att känna till när vi själva ska medverka i en medieproduktion.
• lars petersson • åke pettersson
MEDIEPRODUKTION
en rad intervjuer med yrkesverksamma mediearbetare. Många praktiska uppgifter i anslutning till de olika kapitlen ger möjlighet att utveckla förmågan till kreativt skapande och kritiskt tänkande. Boken är skriven av två erfarna läromedelsförfattare. lars petersson är skolledare vid Polhemskolan i Lund. åke pettersson är journalist vid Sveriges Radio.
Best.nr 47-10795-7 Tryck.nr 47-10795-7
4710795_OMSLAG.indd 1
2013-06-11 13.36
4 in n eh å l l
1.
AT T F Ö R STÅ M E D I E R N A
7
Mediernas uttrycksformer 9 Att analysera medier 23
2.
F R Å N I DÉ TI L L FÄ R D I G M E D I E P R O D U KT
33
Förarbetet 35 Skriva texter 45 Att berätta med bilder 51 Att berätta med film 60 Ljudupptagning och ljudredigering 74 Tidsramar 80
3.
MEDIEEKONOMI
89
Hur finansieras massmedieföretagen? 91 Vad kostar en medieproduktion? 97
4.
TI D N I N G E N
109
Mediebranschen 111 Dagstidningen 112 Veckotidningen 121
4710795_INLAGA.indd 4
2013-06-11 14.15
5
R A D I O N O C H TE L E V I S I O N E N
129
in n eh å l l
5.
Sveriges Radio – public service-radion 131 Reklamradion – privat lokalradio 148 Framtidens radio 152 Televisionen 154 Etiska regler för press, radio och tv 170
6.
F OTO O C H F I L M
175
Fotografen 177 Filmbolaget 181
7.
I N F O R M ATI O N O C H R E K L A M
193
Informationsavdelningen 195 Reklambyrån 203 Reklamateljén 211 Reklamfilm 213 Reklamens lagar och regler 221
M E D I E O R D L I STA
R E G I STE R
4710795_INLAGA.indd 5
227
239
2013-06-11 14.15
4710795_INLAGA.indd 6
2013-06-11 14.15
1.
7
AT T F Ö R STÅ M E D I E R N A I det här kapitlet får du läsa om
, mediernas olika uttrycksformer och berättarkomponenter , hur text, bild och ljud används för att på olika sätt påverka vår upplevelse av medierna
, hur du kan analysera en tidningsartikel eller ett tv-program , varför form och funktion är viktiga i en medieproduktion.
4710795_INLAGA.indd 7
2013-06-11 14.15
8 at t f รถrs tรฅ m e die r na 4710795_INLAGA.indd 8
2013-06-11 14.15
F
ylls du av medlidande när du ser foton på barn som svälter? Kan du få lust att köpa det du ser i tv-reklamen? Rycks du med när du hör ett intressant radioprogram eller läser en spän-
nande nyhetsartikel? Det finns oftast en avsikt bakom en text, en bild eller en film. Den som har skrivit texten eller tagit fotot vill förmedla
9 at t f örs tå m e die r na
Mediernas uttrycksformer
ett budskap och få mottagaren att reagera på ett visst sätt. Reklamtexter ska exempelvis väcka vår uppmärksamhet, fånga vårt intresse, skapa behov och förhoppningsvis få oss att köpa varan. Medierna påverkar våra känslor och tankar på olika sätt. Det gör de genom sina olika uttrycksformer och sitt sätt att berätta (sina berättarkomponenter). Ett budskap kan uttryckas med text, bild, ljud och grafik, antingen var för sig eller i kombination med varandra. Reklamfilmen, tv-programmet, webbsidan och tidningens löpsedel är exempel på hur text, bild, ljud och grafik kan användas för att på bästa sätt nå mottagaren. Medierna är mycket slagkraftiga och effektiva när det gäller att beröra och påverka många människor samtidigt. För att uppmärksamheten ska bli stor, gäller det att genomföra exempelvis en reklamkampanj så att den blir så slagkraftig som möjligt. Kampanjens budskap ska nå ut till många människor ett antal gånger under rätt period. Mycket av den reklam som kommer i våra brevlådor slänger vi, därför att innehållet handlar om något som vi inte är intresserade av. Men ibland dimper det ned något som vi kanske kan ha nytta av. Vi ser det vi vill se och hör det vi vill höra. Så fungerar vi som mottagare av ett budskap. Numera blir det allt svårare att veta var gränserna går mellan olika medier. Det beror på att olika slags medier och olika slags tekniker kombineras. Man säger att medierna konvergerar. Annorlunda
4710795_INLAGA.indd 9
2013-06-11 14.15
10
uttryckt kan man säga att text, bild, grafik, animationer, ljudfiler och
at t f örs tå m e die r na
videosekvenser finns i samma multimediala databas. Därifrån kan de plockas och bearbetas med olika program och användas på olika håll.
FI LM OCH TE LEVI S ION
Film och tv är effektiva medier för kommunikation, de berör oss och påverkar oss. Alla som arbetar med film eller tv vill nå fram till publiken med sitt budskap. Detta gäller oavsett om det är en tv-serie eller en reklamfilm. Under de senaste årtiondena har filmen genomgått en revolution. YouTube, videoinstallationer och dataspel med rörliga bilder är bara några exempel på hur filmmediet har förändrats. I film och tv är förstås rörliga bilder den viktigaste uttrycksformen. När man berättar med bilder använder man sig av ett bildspråk och bygger upp en berättelse i form av scener och sekvenser, på samma sätt som ord och meningar bildar avsnitt och kapitel i en bok.
DA N I E L C R A I G (J A M E S B O N D ) O C H O L A R A PAC E I F I L M E N S KY FA L L .
4710795_INLAGA.indd 10
2013-06-11 14.15
Man kan säga att alla filmberättelser behöver en början, en mitt
11
och ett slut. Om vi tänker oss att det finns en konflikt med i berättelsen, kan upplägget se ut så här:
AN S LAG ET
slår an tonen i filmen och ska fånga oss så att vi vill
fortsätta att titta. I anslaget får vi en bild av vad filmen ska handla om. Här presenteras filmens huvudkonflikt. Naturligtvis finns det oftast flera andra konflikter eller händelser i filmen, men i anslaget ska den konflikt komma fram som sedan får sin lösning i konfliktlösningen. PR E S E NTATION E N
visar platser och de viktigaste personerna
(rollfigurerna) i filmen. FÖR DJ U PN I NG E N
fördjupar och förtydligar huvudkonflikten.
U PPTRAPPN I NG E N
utgör större delen av filmen. Här utvecklas
huvudkonflikten och blir mer oundviklig. KON FLI KTLÖS N I NG E N
utgör filmens kulmen. Det är här som
huvudkonflikten får sin upplösning. AVTON I NG E N
kan ge en sammanfattning av varför det gick som
det gick.
Filmens berättarkomponenter
Berättarkomponenter är de redskap man använder för att exempelvis skapa en film. Filmen har ett flertal berättarkomponenter till sitt förfogande. Som jämförelse kan vi nämna ”radion” som bara har tre berättarkomponenter. Om vi lär oss förstå dem kan vi få nycklar som öppnar helt nya perspektiv när vi läser en tidning, ser en film eller betraktar en bild.
4710795_INLAGA.indd 11
2013-06-11 14.15
12
Filmens berättarkomponenter utgår från vad publiken ska se och
at t f örs tå m e die r na
höra och på vilket sätt publiken ska göra detta för att budskapet ska gå fram. Berättarkomponenterna är bland annat ljud (dialog och musik), kamerarörelser, bildutsnitt (det som syns i bilden) och ljussättning. Ljussättningen har stor betydelse för hur åskådarna upplever en viss filmscen. Med ljussättningen kan man exempelvis förebåda något som är hotfullt eller mystiskt och styra publikens reaktioner. Filmfotografen kan också använda andra berättarkomponenter, som olika sorters bildstorlek (översiktsbilder, helbilder, halvbilder eller närbilder) och olika kameravinklar (fågel-, normal- eller grodperspektiv). Ljudet binder ihop handlingen till en helhet. Dialogens uppgift är till exempel att föra handlingen framåt på samma sätt som musiken. Filmmusiken ska förstärka publikens upplevelser genom att tillföra känslor som bild och ord inte kan förmedla tillräckligt tydligt. Det vi ser i filmen är förstås också mycket viktigt för att vi ska förstå filmens budskap. Skådespelarna måste passa till sina roller och ha rätt klädsel. De föremål som finns i filmens olika miljöer kallas för rekvisita. All rekvisita är en del av filmens berättelse och bidrar till att den blir trovärdig. Andra berättarkomponenter är specialeffekter, färg och redigering.
6
F U N D E R A PÅ !
Vad påverkas du mest av när du ser en film?
FOTO
Varje dag ser vi många bilder, allt från bilder i morgontidningen till privata bilder på Facebook. Vi säger ofta att en bild säger mer än tusen ord, och med det syftar vi på bildens kraft att beröra. Det krävs bara en snabb blick på bilden i en tidningsartikel för att vi ska få en idé om vad texten handlar om och vilken känsla som texten förmedlar. Bil-
4710795_INLAGA.indd 12
2013-06-11 14.15
13 at t f örs tå m e die r na
L J U S F Ö R H Å L L A N D E N A PÅV E R K A R D E N STÄ M N I N G S O M E N B I L D F Ö R M E D L A R .
derna påverkar oss på olika sätt, beroende på i vilket sammanhang de förekommer. Bildtexten kan också ha betydelse för hur vi upplever en bild. Reklambilder är ett bra exempel. Där använder man bilden och bildtexten för att fånga vårt intresse för en speciell produkt. Genom att betrakta och analysera andras bilder får vi kunskaper som vi kan utnyttja när vi själva ska fotografera eller använda bilder i olika sammanhang. Det sägs att kameran alltid är en sann skildrare av verkligheten. Kameran ljuger visserligen inte, men när du tar ett foto gör du hela tiden olika val för att komponera din bild. Du väljer till exempel kameravinkel, och genast har du satt din prägel på bilden. Fotografi är ljus och utan ljus blir det ingen bild. För att kunna ta bra bilder behöver vi alltså kunna hantera ljuset. Ljuset kan användas
4710795_INLAGA.indd 13
2013-06-11 14.15
14 at t f örs tå m e die r na N Y H E TS B I L D
R E P O R TAG E B I L D
för att få fram olika stämningar i bilden. Fotografen utnyttjar ljuset på samma sätt som konstnären tar fram ljuset i sin målning med hjälp av pensel och färg. Bildrummet är också viktigt när vi fotograferar. Bildrummet består av en förgrund, en mitt och en bakgrund. För att uppnå en viss effekt kan vi placera motivet på olika platser i bilden. Det som syns runt omkring och bakom huvudmotivet kan göra att bilden upplevs som orolig och ointressant. Därför är det viktigt att renodla, förenkla och förtydliga sina bilder. Fotots olika genrer
Fotografi är indelat i olika kategorier, genrer. Det finns till exempel porträtt-, mode-, reportage-, nyhets-, dokumentär- och reklamfotografi. En del fotografer arbetar med bilden som konstnären arbetar med sina målningar. Då är inte bildens dokumentation det viktigaste. I stället vill fotografen lyfta fram den estetiska upplevelsen.
4710795_INLAGA.indd 14
2013-06-11 14.15
15 at t f örs tå m e die r na
D O K U M E N TÄ R B I L D
P O R T R ÄT T
Bilder som vi i dag kallar för reportagebilder började utvecklas på 1850-talet. Redan på den tiden ansåg man att kameran var ett sanningsvittne. Porträttfotograferingen var emellertid den vanligaste sysselsättningen bland dåtidens fotografer. När det gäller nyhetsbilder är sanningshalten viktig för att få läsarens förtroende. Fotot får inte manipuleras för att fylla ett visst syfte. För reklambilder däremot gäller inte lika stränga regler, utan där kan fotografen göra om det ursprungliga fotot så att det passar för ändamålet. Med den digitala tekniken kan man numera förändra, beskära och manipulera bilder nästan hur som helst. Historiskt, lika väl som i dag, finns det många exempel på hur bilder har manipulerats för att påverka människor. Under krig och i diktaturer är avsikten ofta att sprida politisk propaganda.
6
F U N D E R A PÅ !
Vilka fotografier berör dig och varför?
4710795_INLAGA.indd 15
2013-06-11 14.15
16
DAG STI D N I NGAR
at t f örs tå m e die r na
När vi läser en dagstidning kan vi identifiera många olika berättarkomponenter. En är att den eller de viktigaste nyheterna presenteras på förstasidan, oftast i samband med en bild. Så var det inte förr i tiden, då var förstasidan full av annonser. I dag kan det finnas en och annan annons där igen, men i så fall oftast längst ner på sidan, ibland också överst. En annan berättarkomponent är att bygga upp texterna i en nyhetsartikel så att den viktigaste informationen kommer först. Avsikten är att läsaren snabbt ska få en inblick i nyheten och i stora drag förstå vad den innehåller. Därefter presenteras resten av nyheten, och ju längre in i artikeln vi kommer desto mindre viktig är informationen. Ytterligare en berättarkomponent är de gemensamma skrivregler som journalister använder sig av.
4710795_INLAGA.indd 16
2013-06-11 14.15
TI D S KR I FTE R
information och bilder på sin förstasida. Men skillnaden mellan olika sorters tidskrifter kan vara stor. Tidskrifter arbetar ofta mycket medvetet med sin layout. De använder också mycket mer av olika färger, plattor och liknande än i en dagstidning. Dessutom är pappret och trycket oftast mycket bättre i en tidskrift än i en dagstidning som ska slängas, ofta
17 at t f örs tå m e die r na
Tidskrifter har ofta ett mindre format. Därför har den också mindre
samma dag som man har läst den. Tidskrifter har en relativt lång framförhållning, och därför är deras innehåll ganska tidlöst. Den mest genomarbetade artikeln brukar placeras på förstasidan. Men man brukar även lyfta fram en del annat av det innehåll man tycker är bäst. Det kan gälla allt från kändisintervjuer till en intressant idédiskussion, beroende på vilken typ av tidskrift det gäller.
RAD IO
Radions enda uttrycksform är ljudet. Därför blir mottagarens upplevelse av radiobudskapet mer personlig än av en film, där bilderna ju ofta styr vår tolkning. En röst kan förmedla väldigt mycket, till exempel en känsla av glädje eller sorg. Eller kanske av trötthet? Vi behöver inte se människan som talar för att kunna konstatera om hon är glad eller ledsen. Radions ljud kan bestå av olika saker. Det kan vara ord sagda av bara en röst eller en dialog med flera röster. Och det kan finnas olika slags ljudeffekter och musik, som kan ligga rent (utan annat ljud) eller tonas ned i bakgrunden och mixas med annat ljud. Radion är på sätt och vis också ett bildmedium. När vi hör ljud brukar vi nämligen skapa våra egna bilder i huvudet. Vi föreställer oss till exempel hur den som pratar ser ut.
4710795_INLAGA.indd 17
2013-06-11 15.08
18 at t f örs tå m e die r na M O R G O N PAS S E T I P 3 M E D P R O G R A M L E DA R E N KO DJ O A KO LO R .
Radioröstens dialekt kan spela en stor roll för hur budskapet uppfattas av mottagaren. Men numera är vi betydligt vanare vid att inte bara höra rikssvenska i radion. Ibland kan någon säga att en radiopratare har en bra radioröst. Och visst kan en röst låta mer eller mindre bra i radio, men det handlar också om tycke och smak. I nyhetssammanhang är det viktigt att rösten är tydlig. Men genom lite träning kan de flesta få en godtagbar röst, eller till och med en riktigt bra radioröst. Förr i tiden lät nyhetsuppläsarna väldigt officiella och högtidliga. De artikulerade precis som dåtidens skådespelare. I dag får nyhetsuppläsaren troligen fler lyssnare genom att låta naturlig, genom att på ett mer vardagligt sätt försöka berätta om vad som hänt. Rösten och talets berättarkomponenter
Rösten och talet har sina speciella berättarkomponenter: • nivå – kraftig eller svag röst • volym – hög eller låg • rytm – rösten stiger och sjunker, eller har en mer konstant ton.
4710795_INLAGA.indd 18
2013-06-11 14.16
Ljudeffekter används för att ge radioprogrammet en speciell atmosmåsar får oss att tänka på någon plats nära havet. Trafikbuller leder oss till stadens gator och torg. Ljudet av knarrande fotsteg som närmar sig, följt av gnisslet från en dörr som öppnas, hjälper till att skapa spänning. I radioteaterns pjäser blandas röster med ljudeffekter och musik för att vi ska få den rätta närvarokänslan.
at t f örs tå m e die r na
fär och bidrar till att få fram ett budskap, en känsla etc. Skrikande
19
I ett ekoinslag kan prat (en prata) varvas med korta utdrag ur en intervju. Utdragen blir en form av ljudillustrationer, även kallade ljudillar.
6
F U N D E R A PÅ !
Hur vill du att en bra radioröst ska låta?
U N G A R A D I OT E AT E R N S KO N ST N Ä R L I G A L E DA R E ”T R A M PA R L J U D E F F E K T E R ”. D E T S K A L ÅTA S O M N Ä R E N P E R S O N G Å R I S KO G E N , O C H D E T L ÅT E R FA K T I S K T B ÄT T R E Ä N D E T L J U D S O M K A N TAS U P P DÄ R .
4710795_INLAGA.indd 19
2013-06-11 14.16
20
NÄTM E D I E R
at t f örs tå m e die r na
I de budskap som når oss via internet samspelar text, bild, grafik, animationer, ljudfiler och videosekvenser. Det är främst distributionsformen som skiljer nätmedierna från de traditionella medierna (även om dessa medier nu också finns på nätet). På nätet kan vi delta och själva påverka kommunikationen. Besökare på webben kan bli både mottagare och sändare. I bland är sändare och mottagare dessutom i direkt kontakt med varandra. De kan agera tillsammans och påverka andra på sajterna. Alla som har tillgång till en dator kan i princip skapa sina egna webbsidor och bloggar på nätet. Det finns enkla mallar som man kan använda. Men den som har lust och vill lägga ner lite mer tid kan utveckla egna, riktigt avancerade sätt att uttrycka sig på.
T W I T T E R H A R B L I V I T E T T VA N L I GT S ÄT T AT T U T T RYC K A S I G PÅ . T W E E T E N K A N I N N E H Å L L A H Ö G ST 14 0 N E D S L AG .
4710795_INLAGA.indd 20
2013-06-11 14.16
21 at t f örs tå m e die r na
I S A M B A N D M E D E N K A M PA N J F Ö R P O D D R A D I O F I C K SV E R I G E S R A D I O S ÄT TA U P P ”LYS S N I N G S L Å D O R ” I T U N N E L B A N E VAG N A R I STO C K H O L M . L Å D O R N A , DÄ R T VÅ P E R S O N E R K U N D E KO P P L A I N S I G I VA R J E L Å DA M E D E G N A L U R A R , I N N E H Ö L L D E T P O P U L Ä R A P R O G R A M M E T P 3 D O K U M E N TÄ R .
Poddradio
Ett sådant uttryckssätt är poddradion, som har blivit de senaste årens medietrend. Poddradio, eller poddsändningar (efter engelskans podcast), innebär att man gör enkla radioprogram, ljudfiler, som läggs ut på nätet. Det är ofta några stycken personer som tillsammans gör programmen. Själva produktionen av filerna kallas för att podda. Sedan kan de som är intresserade prenumerera på sändningarna, som kommer direkt hem i datorn, mp3-spelaren eller mobilen. Ljudfilerna kan ”dyka upp” varje dag, någon gång i veckan eller någon gång i månaden. Det fina med att lyssna på poddradio är att du själv bestämmer var och när du sätter på dig lurarna och lyssnar. Du slipper dessutom irriterande reklaminslag.
4710795_INLAGA.indd 21
2013-06-11 14.16
22
Har du tillgång till en dator, kan du alltså göra dina egna radio-
at t f örs tå m e die r na
och tv-program. Att podda har blivit populärt bland en del människor som tidigare bloggade. Den här typen av nätradio är ganska lätt att göra, och ännu enklare att ta emot. I dag laddar hundratusentals svenskar ner de stora kändispoddarna, samtidigt som floran av amatörpoddar har vuxit rejält. En poddsändning består ofta av att två personer talar med varandra, till exempel två kändisar som Filip & Fredrik. De har funnit en plats där de kan prata mer eller mindre ostört med varandra och exploatera sitt varumärke vid sidan av de tv-program som de är med i. Ibland har dessa poddsändningar till och med lika många lyssnare som de många radioprogram som Sveriges Radio poddat sedan flera år, mest från P3 och P1. Mycket populär är till exempel P3 Dokumentärs poddarkiv. När kändisar gör podcasts har de ofta någon anställd som redigerar, klipper samman deras infall och prat, så att det blir värt att lyssna på. Det är en lyx som vanliga poddare inte kan unna sig. Men vem som helst som poddar har ändå möjligheten att kombinera alla de sorters ljud som går att skicka ut i form av mp3-filer.
6
4710795_INLAGA.indd 22
F U N D E R A PÅ !
Varför har bloggare börjat podda i stället?
2013-06-11 14.16
F
ör att lättare kunna förstå och beskriva medierna kan vi ta hjälp av en analysmodell. Den kan blanda annat användas för att analysera reklam, tv-underhållning och nyheterna i en tid-
ningsartikel. Genom att göra analysen upptäcker vi kanske saker som vi inte tänkt på tidigare. Dessutom lär vi oss att betrakta medierna
23 at t f örs tå m e die r na
Att analysera medier
lite mer kritiskt. Analysmodellen hjälper oss också att använda mediernas olika uttrycksformer för att kommunicera effektivare mot en speciell målgrupp. Man utgår från fyra begrepp: • Innehåll • Form • Funktion • Värderingar
I N N E HÅLL
Här kan vi exempelvis utgå från innehållet i en dagstidning. Dagstidningen består till största delen av texter. Varje dag kan en tidning innehålla lika mycket text som en bok på två hundra sidor. Texterna kan delas in i faktatexter (notiser, artiklar och reportage), åsiktsartiklar (ledare, krönikor, kåserier och recensioner) samt insändare och debattartiklar. Den vanligaste typen av dagstidningstext är en faktatext om en nyhet. Till läsupplevelsen bidrar rubriken, ingressen och inte minst bilden. Rubriken ska vara formulerad så att den väcker nyfikenhet. Ingressens uppgift är att sammanfatta och motivera till vidare läsning. Bilden berättar om innehållet i texten. Nyhetsbildernas uppgift är att förmedla nyheter till läsarna. Det som står skrivet i tidningen ska vara sant, och detsamma gäller
4710795_INLAGA.indd 23
2013-06-11 14.16
24 at t f örs tå m e die r na B R A B I L D E R LO C K A R L ÄS A R E .
nyhetsbilderna. De flesta svenska dagstidningar har en bildpolicy som säger att tidningens bilder inte får vara manipulerade på något sätt. Nyhetsbilderna ska skildra verkligheten som den är. Men de ska också engagera oss och väcka våra känslor. Hur vi upplever en bild påverkas bland annat av våra tidigare erfarenheter. Bra bilder lockar läsaren till texten. Dessutom berättar bilderna något eget, något som en text inte kan berätta.
6
F U N D E R A PÅ !
Kan du tänka dig en dagstidning utan bilder?
FOR M OCH FU N KTION
Utgå från samma dagstidning och titta lite närmare på formen, det vill säga hur man använder och placerar texter, rubriker, bilder och illustrationer i tidningen. Formen ska väcka läsarens uppmärksamhet och locka till läsning. Den ska hjälpa mottagaren att nå fram till budskapet.
4710795_INLAGA.indd 24
2013-06-11 14.16
Studera en viss artikel. Var i tidningen är den placerad? Är den keln? Har artikeln en bild? Passar bild och text ihop? Det är sambandet mellan form och innehåll som får budskapet att nå fram till mottagen (tidningsläsaren). Harmoni mellan text och bild innebär att de samverkar och kompletterar varandra på ett bra sätt, men utan att säga samma sak.
at t f örs tå m e die r na
omnämnd på förstasidan? Är det en stor artikel? Hur är språket i arti-
25
Man kan förstås också analysera andra medier formmässigt. När man analyserar en film tittar man särskilt på bildsekvenser, kameravinklar, närbilder och kamerarörelser. När vi bestämmer vilken form det ska vara på en annons eller trycksak bör vi också tänka på dess funktion, det vill säga hur den ska användas. En affisch kräver ett stort format. En bok ska både vara läsvänlig och ha ett format som är hanterligt.
G R A F I K AV O L I K A S L AG H A R B L I V I T A L LT VA N L I G A R E I DAG ST I D N I N G A R N A .
VÄR D E R I NGAR
Vilken politisk inriktning, vilka värderingar, har tidningen? Finns det något i artikeln som avslöjar detta? Tidningens politiska inriktning
4710795_INLAGA.indd 25
2013-06-11 14.16
ISBN 978-91-47-10795-7 © 2013 Lars Petersson, Åke Pettersson och Liber AB redaktion: Magnus Andersson, Ulla Lindqvist Segelman formgivare: Eva Jerkeman bildredaktion: Mattias Josefsson produktion: Thomas Sjösten teckningar: Staffan Schultz omslagsbild: Shutterstock Första upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Kina 2013
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i bonus-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4710795_INLAGA.indd 2
2013-06-11 14.15
Bildförteckning Andersson Urban/Aftonbladet/IBL 118 Beavis Peter/Taxi/Getty Images 178 Bresciani Claudio/Scanpix 90 Brundin Lars/Sydsvenskan/Scanpix 116 Bureau Martin/AFP/Scanpix 26 (2) Capital Pictures/Scanpix 10 Cato Lars 179 Cazalis Carlos/ArabianEye/Getty Images 103 (2) Charisius Christian/DPA/Corbis 110 Connel/Shutterstock 43 Court Carl/AFP/Scanpix 167 Dalin Björn 74 Davidsson Lasse 208 Deros Anders/Aftonbladet/IBL 102 Dotshock/Shutterstock 67 (1) Downing Larry/Reuters/Scanpix 67 (2) Dufour Fred/AFP/Scanpix 77 (2) Edlund Karl Henrik/Dagens Nyheter/ Scanpix 133 (1) Eurenius Benkt/Dagens Nyheter/Scanpix 19 Everett Collection/IBL 181 (1) Femenia Marc/Scanpix 211 Furlong Christopher/Getty Images 176 Gerlach Felix 141 Graybill Phillip/Lifesize/Getty Images 54 (2) Greenhouse Pat/The Boston Globe/Getty Images 204-205 Griffin Steve/AP/Scanpix 13 H&M/Rex Features/IBL 216 Hallgren Magnus/Dagens Nyheter/Scanpix 185, 188 Hammarstedt Stig/Scanpix 139 Hansen Paul/Dagens Nyheter/Scanpix 14 (1) Helena Gierrta Helperin Peter 124 Hoffmann Fritz/In Pictures/Corbis/ Scanpix 186 Holmberg Hasse/Scanpix 26 (3) IBL 182 (3) Ivarsson Jerker/Aftonbladet/IBL 18 Jacobsen Sven/Photonica/Getty Images 54 (1)
4710795_INLAGA.indd 244
Jönsson Stig-Åke/MalmöBild/Scanpix 133 (2) Kalaene Jens/Corbis/Scanpix 40 Leanza Ennio/Keystone/Scanpix 29 Leyshon Laura/Scanpix 34 Lindqvist Lars/Dagens Nyheter/Scanpix 100 Lundholm Roger/Skånes universitetssjukhus 201 MachineHeadz/Getty Images 49 Matsson Katarina 119 Montgomery Henrik/Scanpix 26 (1) Moviestore/Rex Features/IBL 181 (2) Nantell Anette/Dagens Nyheter/Scanpix 15 (2) NASA/Reuters/Scanpix 15 (1) Neumann 77 (1) Nyman Fredrik/Johnér 66 (2), 66 (3), 66 (4), 66 (5) Olsson Rolf/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 80 Paley Matthieu/Photonica/Getty Images 55 (2) Persson Fredrik/Scanpix 21 (1), 21 (2) Plattform/Johnér 55 (1) Rehder Carsten/EPA/Scanpix 53 Sagemcom 152 Sandberg Fredrik/Scanpix 103 (1) Schonebohm Carl 189 StudioSmart/Shutterstock 57 Söder Carl-Johan/SVT 154, 157, 158, 160 The Washington Post/Getty Images 35 Thorsson Kjell 130 Tibell Caroline/Dagens Nyheter/Scanpix 121 Trons/Scanpix 131 Turesson Roger/Dagens Nyheter/Scanpix 112 Villard/Sipa/Scanpix 148 Voyagerix/Shutterstock 39 Vucetic Bohm Snezana 144 Wiklund Anders/Scanpix 199 Wikström Jeppe/Johnér 66 (1) Zillén Hans 140 Åsell Yvonne/Svenska Dagbladet/Scanpix 133 (3)
2013-06-11 14.20
M
edieproduktion ger både teoretisk och praktisk kunskap om den arbetsgång, den teknik och de processer som förekommer när olika medier produceras. Här får
man också lära sig att analysera olika medier och varför form och funktion är viktiga faktorer i en medieproduktion. Bokens innehåll går hand i hand med läroplanens nationella mål. medieproduktion beskriver vilka olika medieföretag det
finns och hur medierna använder text, bild, ljud och form för att på olika sätt påverka vår upplevelse. Läsaren får inblick i produktionen från idé till färdig medieprodukt. För att ytterligare belysa vilka yrken det finns inom branschen innehåller boken
MEDIEPRODUKTION •
Vi vet att medierna påverkar våra känslor, tankar och åsikter, men hur går det till? Genom att förstå mediernas uttrycksformer och olika berättarkomponenter kan vi få nycklar som öppnar helt nya perspektiv när vi läser en tidning, lyssnar på radio, ser en film eller betraktar en bild. Dessa nycklar eller koder är också viktiga att känna till när vi själva ska medverka i en medieproduktion.
• lars petersson • åke pettersson
MEDIEPRODUKTION
en rad intervjuer med yrkesverksamma mediearbetare. Många praktiska uppgifter i anslutning till de olika kapitlen ger möjlighet att utveckla förmågan till kreativt skapande och kritiskt tänkande. Boken är skriven av två erfarna läromedelsförfattare. lars petersson är skolledare vid Polhemskolan i Lund. åke pettersson är journalist vid Sveriges Radio.
Best.nr 47-10795-7 Tryck.nr 47-10795-7
4710795_OMSLAG.indd 1
2013-06-11 13.36