9789147121465 by Smakprov Media AB

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA 1

FORMATIV SVENSKA 1 Formativ svenska 1 är ett läromedel för svenska 1 på gymnasiet. Utgångspunkten är ett formativt arbetssätt, och innehållet bygger på ämnets mål och kunskapskrav. Exempel på innehåll är • muntlig framställning i förberedda samtal och inför grupp, • textproduktion som argumentation, krönika, referat och källhantering, • arbete med skönlitteratur och sakprosa samt • språklig variation.

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

Formativ svenska 1 har en tydlig struktur som tar avstamp i ett antal frågor: Vad är målet? Hur ska du nå målet? Hur ligger du till? Hur går du vidare? och Hur har det gått? Mönsteruppgifter, mönstertexter, elevexempel och formativa uppgifter ger ﬂera möjligheter att träna, få återkoppling och utvecklas vidare. Avslutande summativa uppgifter till varje kapitel ﬁnns i den lärarhandledning som kompletterar boken. Formativ svenska 1 har en ”syskonbok”, Formativ svenska som andraspråk 1. Böckerna är skrivna så att det ska vara lätt att använda dem parallellt i blandade klasser med både elever som läser svenska 1 och svenska som andraspråk 1.

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-12146-5 Tryck.nr 47-12146-5

Metakollen

4712146_OMSLAG.indd Alla sidor

2017-02-20 12:16

CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN

Formativ svenska 1 ÄG S PR Å K ET !

LIBER

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 1

2017-02-20 13:57

bildförteckning 15 21 41 46 51 66 75 79:1 79:2 79:3 81 84 101 111 123 133 143 149 166 170 172 176

PlainPicture/Johnér Maj Fagerberg Westend61/Getty Martine Mouchy/Getty Naturbild/Johnér Björn Röhsman/NF/IBL Veronika Kindblad/Aftonbladet/IBL Shutterstock Shutterstock Leif Johansson/Scandinav/Johnér Shutterstock Frederick M. Brown/Getty Lena Koller/Johnér Shutterstock Gandee Vasan/Getty Shutterstock Jörgen Wiklund/Johnér Pacific Press/Getty Shutterstock SPL/IBL Anders/Andersson/Scandinav/Johnér Roger Turesson/TT

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 294

183 187 201 207 216 223 231 241 245 259 263 272 273 274 276 277 280 284 289

Grant Feint/Getty IBL Alamy MPL/IBL MPL/IBL Alamy Fredrik Nyman/Johnér Henrik Trygg/Johnér Shutterstock Henrik Trygg/Johnér Johnér/Alamy Shutterstock Scandinav/Johnér Shutterstock Shutterstock Shutterstock Alf Linderheim/NF/IBL Hemis/Alamy Magnus Sandberg

Omslagsfoto: Mikael Andersson/NordicPhotos

2017-02-20 14:06

ISBN 978-91-47-12146-5 © 2017 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Ann Ohlsson Ax formgivare Eva Jerkeman bildredaktör Margareta Söderberg tecknare Lene Due Jensen produktion Anna Törnqvist Göpel Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck People Printing, Kina 2017

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 2

2017-02-20 13:57

Innehåll INTRODUKTION

Du äger lärandet! ■ sidan 5

KAPITEL 1A

Du äger samtalet – muntlig framställning i förberedda samtal ■ sidan 13

KAPITEL 1B

Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp ■ sidan 73

KAPITEL 2A

Du äger argumentationen – textproduktion ■ sidan 99

KAPITEL 2B

Du äger krönikan – textproduktion ■ sidan 121

KAPITEL 3

Du äger skrivandet – textproduktion med referatteknik och källhantering ■ sidan 141

KAPITEL 4A

Du äger berättandet – annat berättande ■ sidan 181

KAPITEL 4B

Du äger läsandet – skönlitterärt berättande ■ sidan 229

KAPITEL 5

Du äger språket – språklig variation ■ sidan 257 Register ■ sidan 293

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 3

2017-02-20 13:57

Grattis! Den här boken ger dig de bästa förutsättningarna för att lyckas, eftersom det inte är hemligt vad du ska kunna! Vi som har skrivit boken brinner för din och alla andra elevers rätt att öva mycket och i förväg få veta hur kunskapsmätningen kommer att vara utformad. Precis allt i boken är kopplat till Skolverkets kunskapskrav. Formativ Svenska 1 ”ger träff” på alla kunskapskrav flera gånger om och säkerställer att kursen är komplett när boken är slut. Det mesta i boken är övningar och elevexempel, eftersom vår arbetsmetod utgår från devisen att bedömning är den viktigaste delen av undervisningen. Med det formativa arbetssättet blir du mer delaktig och därför lär du dig mer. Tricket är kort och gott att öva mycket och mäta sällan! För ett meningsfullt lärande! /Carin & Inna Här ser du den vanliga sidnumreringen. Alla hänvisningar i boken är hit.

DU ÄGER SAMTALET

skedde omkring henne, såg hon lika litet, som om hon hade varit riktigt död. Då hörde hon mannens stämma ropa hennes namn långt borta ifrån, och hennes hjärta började åter klappa. Livet vände tillbaka till henne. Hon slog upp sina ögon och såg sig omkring som en sken, lärkan drillade, och det tycktes o DU ÄGER SAMTALET 20 dag skulle behöva släpa på sin olycka nade bjälkarna, som låg runt omkring svärtade händer och upphettade ansik upp till ett ännu sorgligare liv, än det g hon kvar känslan, att hennes lidande n om efter bortbytingen. Han låg inte i h närheten. Hade nu allt varit som förr, söka efter honom, men nu kände hon Hon hörde återigen hur hennes man kom på den smala stigen ner mot gård hjälpt till vid släckningen, sprang emo hon inte kunde se honom. Hon hörde nes namn, liksom för att hon skulle sk Och stämman bar budskap om en s stilla. Hon vågade inte röra sig. Äntlig kring henne, och mannen skilde sig frå skönt barn i hennes armar. – Här är vår son. Han har vänt tillb och ingen annan, som har räddat hono

Mönstertext – elevexempel med betyget A Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre betygl l f ll l k l d ll 21

DU ÄGER SAMTALET

Mönstertext – elevexempel med betyget A Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre betygsatta elevexempel. Uppgiftsmallen i vänsterspalten är kopplad till uppgiftens instruktion som utgår ifrån Skolverkets kunskapskrav. Din språkliga förmåga kommenteras i högerspalten. Alla godkända lösningar måste ha med delkunskaperna som efterfrågas i instruktionen (s. 16). Du ser kortfattade svar i mitten. Det är alltså endast en summering av vad som bör vara med på A-nivå. Efter mönstertexten följer elevexempel på svar med betygen C och E samt återkoppling till dessa.

UPPGIFTSMALL

SAMTAL OM UNGAS FRUKOSTVANOR – INNEHÅLLET I ETT FÖRBERETT SAMTAL

SPRÅKLIG ANPASSNING I SAMTALET

Genre

En artikel på hemsidan www.mdh.se

Återge innehåll/sammanfatta

En kvinna forskar om unga européers frukostvanor. Hon kommer fram till att kopplingar finns mellan ohälsa och dåliga matvanor. Studien görs med anledning av att fetma ökar i västvärlden.

Eleven anpassar den språkliga stilen till samtalet om en artikel.

Budskap: värdera och granska

Det verkar som om hon har hittat ett samband, och eftersom hon forskar tror jag på henne. Hon bevisade också att de som åt bra frukostar hade bättre kondition. Jag tror att de som sköter kroppen är mer medvetna om sin kost. Så det verkar stämma.

Rubrik

Intervju med en forskare inom folkhälsovetenskap

Egna erfarenheter

Jag tvingar mig själv att äta frukost men har egentligen ingen matlust på morgonen. Jag gör det för att jag vet att jag inte kan koncentera mig i skolan om jag är hungrig.

Ungdomarna som åt en fullständig frukost var ofta yngre, kom från norra eller centrala Europa, eller från en familj med en hög socioekonomisk status5. I Lenas Hallströms avhandling kunde man även se samband mellan regelbundna frukostvanor och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar för killar.

Allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden

Tyvärr stämmer det att nordeuropéer äter mer och nyttigt på morgonen. Jag kommer från Spanien och där har man inte som vana att äta nyttigt på morgonen. De flesta äter något sött och tar en kaffe bara.

– Studien visar på behovet av att höja kunskapsnivån om den hälsomässiga betydelsen av frukost6 bland europeiska ungdomar, säger Lena Hallström. I forskningsresultaten kunde jag även se ett samband mellan frukost och kondition. De ungdomar som åt regelbunden frukost hade i regel bättre kondition än de som inte åt regelbunden7 frukost.

Språk och stil

Stilen är återgivande och det är många beskrivande ord i preteritum. Språket är sakligt och formellt, som en faktaartikel ska vara.

Skönlitterärt berättande

–

Samband mellan regelbunden frukost och bra kondition

Ordförråd, uttal och grammatisk behärskning är så bra att kommunikationen fungerar väl.

Publicerad av AKADEMIN FÖR HÄLSA, VÅRD OCH VÄLFÄRD KAPITEL 1A

KAPITEL 1A

5 en familj med hög utbildning och god ekonomi 6 göra människor medvetna om hur viktig frukosten är för hälsan

7 oftast inte åt

KAPITEL 1A

Här ﬁnns den sidnumrering, som "synkar" kapitlen i svenska och SVA-boken.

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 4

2017-02-20 13:57

DU ÄGER LÄRANDET!

Du äger lärandet! INTROD U KTIO N

KAPITEL

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 5

2017-02-20 13:57

DU ÄGER LÄRANDET!

Vad är målet?

KAPITEL 2A OCH 2B

KAPITEL 1A OCH 1B

Skolverket har valt ut nio mål med tillhörande kunskapskrav i ämnet svenska, och det är de som styr vad du behöver lära dig. I kursen Svenska 1 arbetar du med åtta av dessa mål och kunskapskrav, vilka presenteras i kolumnen längst till vänster i matrisen nedan. I de andra kolumnerna ser du kunskapskraven för betygen E, C och A.

MÅL

1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. 3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 6

2017-02-20 13:57

DU ÄGER LÄRANDET!

KAPITEL 5

KAPITEL 4A OCH 4B

KAPITEL 3

MÅL

4. Förmåga att läsa, arbeta med, reﬂektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Eleven kan läsa, reﬂektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

Eleven kan läsa, reﬂektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

Eleven kan läsa, reﬂektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reﬂekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reﬂekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.

Eleven kan göra enkla reﬂektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.

Eleven kan göra välgrundade reﬂektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.

6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i ﬁlm och andra medier. 7. Förmåga att läsa, arbeta med och reﬂektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reﬂektera över olika former av språklig variation

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 7

2017-02-20 13:57

DU ÄGER LÄRANDET!

Guiden Formativt arbetssätt

Att du arbetar formativt betyder att du först av allt får se vilka mål och kunskapskrav du ska nå. De konkretiseras med hjälp av mönsteruppgifter och mönstertexter som visar dig exakt vad det är du ska kunna när kapitlet är slut. Återkoppling

Att få återkoppling är den viktigaste delen av det formativa arbetssättet. Återkoppling betyder att lärare eller klasskamrater bedömer dig medan du fortfarande övar och kan förändra. Med hjälp av löpande återkoppling säkerställs att du utvecklas. När du har fått återkoppling är tanken att du med avstamp i den bearbetar ditt stoff. Återkopplingen är alltså bedömning för att du ska lära dig mer, nå längre och utvecklas. Återkopplingen är därför egentligen själva lärandet. Mönsteruppgift

Mönsteruppgiften är den uppgift du möter i början av varje kapitel, den är ett exempel på hur hela kunskapskravet mäts. Mönsteruppgiften är konstruerad så att den säkert mäter det kunskapskrav du arbetar med. Det tydliggör vi genom att visuellt markera hur centrala ord i uppgiften och Skolverkets kunskapskrav hänger samman. Mönsteruppgiften är utformad likadant som de formativa uppgifterna och den betygsgrundande kunskapsmätningen. I Formativ Svenska 1 kan man säga att du får proven i förväg och dessutom får du hjälp att öva på dem, eftersom det inte är hemligt vilka kunskaper du ska behärska. Mönstertext

Mönstertexten är en autentisk elevlösning på mönsteruppgiften med betyget A. Mönstertexten är din förebild när du övar; du har den som facit om du känner dig osäker på hur du ska lösa en uppgift. Elevexempel

Elevexempel är autentiska elevlösningar på mönsteruppgiften med betygen C och E. Här kan du på ett konkret sätt jämföra och kontrollera vad det är som skiljer de olika betygen åt. Du kan också arbeta med elevexemplen genom att förbättra dem. Det ger en förståelse för vad kunskapsområdet handlar om.

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 10

2017-02-20 13:57

DU ÄGER LÄRANDET!

Formativ uppgift

I varje kapitel övar du inför den summativa kunskapsmätningen genom att lösa tre formativa uppgifter. De formativa uppgifterna är utformade likadant som både mönsteruppgiften och den summativa kunskapsmätningen för att du ska ha maximal chans att lyckas bra. Det är meningen att du ska göra alla uppgifterna i den mån du hinner, och att du ska ta emot återkoppling medan du arbetar med dem. Vi ger förslag på arbetsgång och återkoppling efter varje formativ uppgift. Kamratbedömning

Kamratbedömning är när du och dina klasskamrater ger varandra återkoppling utifrån aktuella mål och kunskapskrav. Ni synar varandras texter för att hjälpa varandra framåt. Som modell använder ni mönstertexten och stämmer av mot kunskapskraven. Kamratbedömning ger fördelar för både den som tar emot återkopplingen och den som ger den. Kamratbedömning gör dig medveten om vad både du och din kamrat behöver kunna för att utvecklas inom kunskapsområdet. Självbedömning

När du kommit en bit och känner dig säker på mål och kunskapskrav, kan du göra en självbedömning utifrån mönstertext och kunskapskrav. Självbedömningen gör dig medveten om vad du behöver kunna för att utvecklas. Fördelen med självbedömning är att du utvecklar kunskap om ditt eget lärande. Detta kallas metakognition. Metakollen

Metakollen är vår sammanslagning av begreppen metakognition och kontroll. Tanken är att du ska ha kontroll över ditt lärande och att du med hjälp av självbedömning når insikter om ditt lärande. Metakollen är en återkommande fråga i slutet av varje kapitel. Den fungerar som en exit ticket och synliggör lärandet: Vad kan du nu som du inte kunde förut? Här ska du reflektera över om du är redo för kunskapsmätningen och om du kommer att klara den på den nivå du önskar. Annars är det bara att öva tills du är nöjd! Summativ bedömning

Den summativa kunskapsmätningen avslutar varje kapitel och är den betygsgrundande kunskapsmätningen du gör för att visa att du behärskar mål och kunskapskrav. Det är bara din lärare som har den summativa uppgiften, men du kan vara trygg med att den ser likadan ut som allt du har övat på.

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 11

2017-02-20 13:57

142

DU ÄGER SKRIVANDET

Vad är målet? Skolverkets mål och kunskapskrav MÅL

4. Förmåga att läsa, arbeta med, reﬂektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Hur ska du nå målet? I det här kapitlet ska du i en skrivuppgift som kallas inlägg visa att du med egna ord kan återge huvudtanken i något du läst, samt göra ett eget ställningstagande som anknyter till det lästa. Ett inlägg är en variant på en argumenterande text, ibland kallas det också för debattinlägg. Det är viktigt att kunna sammanfatta och återge de lästa texterna (referera) och kunna berätta var du har läst dem (källhantera). När du skriver ett inlägg behöver du även fokusera på själva skrivprocessen och anpassa ditt språk mot en formell, saklig stil. I det här kapitlets uppgifter övar du därför också mot dessa mål. För språkriktighet, disposition och argumentation, se kapitel 2.

ER O M B E HÖ V ER D U LÄ S A M T E D RA TE E EL LE R R E P TT E T ? FO R M AT I VA A R B E TS SÄ TI TTA PÅ IN S I DA N A V P E TE RA O M S L A G E T EL LE R R E LE T ! IN TR O D U KT I O N S KA P I T

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 142

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

143

R E C E P T PÅ E T T LY C K AT I N L ÄG G

1. Rubrik 2. Inledning 3. Referat av källtext 1 4. Referat av källtext 2 5. Eget ställningstagande 6. Avslutning

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 143

2017-02-20 14:02

144 14 4

DU U ÄGE ÄGER ER S SKRIVANDET KRIVAN KRI VANDET VAN DET ET

MÖNSTERUPPGIFT Nedan finner du en uppgift som är anpassad till detta kapitels mål och kunskapskrav. Till uppgiften hör två källtexter som ska vara utgångspunkten till den text du ska skriva. Därefter presenteras tre betygsatta elevexempel på nivå A, C och E med kommentarer.

Inställningen till droger För den enskilda individen och för samhället kan en drogliberal inställning vara förödande, många är de tragedier som drabbat människor som hamnat i drogmissbruk. I en del litteratur, filmer och musik romantiseras droganvändning och de som läser, tittar och lyssnar kan lätt få en skev bild av droger. Folkhälsoinstitutet planerar en webbaserad debatt om droger. De efterlyser inlägg som diskuterar hur droganvändning framställs i ungdomskultur och de vill även ha förslag på hur information om droger ska utformas för att unga ska ta den till sig. Uppgift Du ska skriva ett inlägg med rubriken Inställningen till droger. Diskutera med hjälp av de källtexter du läst vilken betydelse litteratur, ﬁlm och/eller musik har för synen på droger. Ta själv ställning i frågan och ge förslag på hur man ska informera om droger på bästa sätt. Var noga med källhanteringen. Omfång cirka 500 ord.

Källor att utgå ifrån • Oates, Joyce Carol, Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och ﬂög iväg. 2007, Bonnier Carlsen, Stockholm. © Joyce Carol Oates Published by arrangement with HarperCollins Översättning Helena Ridelberg – licensierat genom ALIS

• Saviano, Roberto, Gomorra. 2007, Bromberg, Stockholm. © 2006 Roberto Saviano Published by arrangement with Agenzia Letteraria Roberto Santachiara © 2006 Arnoldo Mondadori Editore S.p.A., Milano © 2015 Mondadori Libri S.p.A., Milano Översättning Barbro Andersson – licensierat genom ALIS

KAPITEL KAP AP E L 3 APITE

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 144

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

145

Mål och kunskapskrav för uppgiften MÅL

2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.

3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. 4. Förmåga att läsa, arbeta med, reﬂektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 145

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

KÄLLTEXT 1

146

UTDRAG UR EN ROMAN

Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg I Joyce Carol Oates roman är tonårsﬂickan Jenna huvudperson. Hon bor nu hos sin mormor eftersom hennes mamma nyligen dött.

”J

enna? Vi väntar på dig, lilla gumman…”

Det är julafton men ett annat år. Det är inte mamma, utan moster Caroline, som ropar på mig i trappan. Hon låter ivrig, hoppfull. Jag är inte fången i en dröm, jag är vaken och avskyr det. Jag kan inte. Jag vill inte. Jag är inte din dotter.

Centralt stycke som exempliﬁerar hur droger framställs i litteraturen.

”BIG Z kallas det: ”BZ”. Det är ascoolt, men försök inte att svälja hela – då kommer du att, typ, kvävas och dö. Jag brukar” säger Trina, ”typ såga den i fyra bitar med en kniv eller en sax eller något.” Jag såg dem tidigare uppifrån trappavsatsen. Julafton är Familjetid. Huset doftar granbarr. Becky och Mikey är så ivriga att de inte kan sitta stilla. Morbror Dwight stod och petade på brinnande vedträn i öppna spisen med en eldgaffel. Moster Caroline räckte Milkey den första av alla julklappar som ska öppnas. Det är tydligt hur bra hela familjen McCarthy har det utan mig. Jag är en mager, butter tjej, i lappade jeans, en gammal t-shirt från Tarrytown och svart tröja. Håret, som är så konstigt och lockigt, och som jag hatar, har jag borstat bakåt så platt som det går. Förra gången jag såg mig i spegeln syntes ärren. Som ett jättestort spindelnät av ärr hade vuxit ut över hela ansiktet. Jenna? Var snäll mot dem, de älskar dig i mitt ställe. Det är vad mamma skulle ha sagt. Jag vet. På byrån i mitt rum står en bild som jag älskar, av mamma, söt och leende. På andra bilder finns jag tillsammans med mamma vid olika åldrar, men jag tittar aldrig på mig själv, bara på mamma. Ibland hör jag mammas röst lika tydligt som om hon var i samma rum som jag. När jag springer – eller försöker springa – hör jag ofta mammas röst. Andra gånger är jag inte säker på vad det är jag hör. … De älskar dig i mitt ställe. Snälla du, låt dem göra det. Men jag är inte så säker på att jag vill vara älskad. Det slutar bara med att man blir ledsen.

Centrals stycke om hur droger framställs i litteraturen.

Det här är den första julen utan mamma. Första julen efter kraschen. Jag ligger på sängen och känner mig som Vaaaaa? Så som man skulle känna sig i en bil som kraschat rakt igenom ett räcke och nu hänger och dinglar ovanför en djup, ström flod. Vaaaaa? som killarnas häpna fåniga miner när Trina sa åt dem att döda hennes mamma, men Trina retades bara. Man måste känna Trina för att veta att hon retades.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 146

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

147

Man måste känna Trina riktigt väl för att veta att hon retades. Precis som jag gör. Moster Caroline ropar på mig, vill att jag ska komma ner och fira julafton. Om jag kunde nå dörren från sängen skulle jag öppna den och ropa ner till henne: Kommer strax, vänta inte på mig, men jag når inte fram till dörren, det är alldeles för stor ansträngning. Vaaaaa? är en lite cool känsla som att sväva/falla. Jag ligger ovanpå sängen med armarna/benen brett isär. Jag delade på det stora gula pillret, som Trinas kompis Jax gav mig, gratis, i fyra smuliga bitar med hjälp av eggen på saxen. Jag hatar att vara vaken. Hudlöst vaken. Det gör ont. När jag försökte berätta för Trina om mamma och hur härligt det var i det blå där jag kunde vara tillsammans med henne, blev Trina ivrig, frågade om Demorol, om jag kände någon i sjukhuspersonalen, eller på rehabiliteringskliniken, som kunde ge mig mer?

Centralt stycke om känslan när man tagit en drog, nu utifrån huvudkaraktärens perspektiv.

Bättre än Oxysar, sa Trina. Det man har hört om Demerol, det är, typ, att det är den perfekta trippen. Nu ropar morbror Dwight i trappan: ”Jenna? Vi väntar på dig.” Becky ropar: ”Jen-na! Kom nu då!” Antar att jag ska vara storasyster åt Becky. Alldeles för jobbigt. Mina små kusiner Becky och Mikey har längtat efter julen i flera månader känns det som. Jag försöker tänka: De är gulliga små barn, jag älskar dem. Men tanken bara försvinner för mig. Det känns inte som om jag kan hålla fast vid några tankar särskilt länge. Tog alla fyra bitarna av pillret före maten. Tidigare idag, tre eller fyra extra starka Tylenol med Cola Light. Jag hatar när magen blir uppsvälld, men jag är åtminstone inte hungrig. Sent på eftermiddagen, när jag var i köket och hjälpte moster Caroline att förbereda julmiddagen, ringde telefonen, och det var pappa som ringde, och jag sprang iväg och vägrade prata med honom, så moster Caroline blev tvungen att göra det, och sedan morbror Dwight. Det pappa ville veta var om hans julklappar hade kommit fram, och varför ringer Jenna aldrig upp när han har ringt?

Centralt stycke om effekten av droger.

När min mobiltelefon ringer och det bara står KALIFORNIEN på displayen svarar jag aldrig. Joyce Carol Oates

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 147

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

KÄLLTEXT 2

148

Centralt stycke om drogproduktion.

Centralt stycke om drogproduktionens baksida.

UTDRAG UR DOKUMENTÄR ROMAN

Gomorra Roberto Saviano är journalist och har under en längre tid studerat den napolitanska mafﬁan Camorran. I följande avsnitt ur boken Gomorra beskriver Saviano hur mafﬁan använder narkomaner som försökskaniner i arbetet med att ta fram kostnadseffektivt knark.

et krävs ett noggrant arbete och produktionsleden är kostsamma. Ett kilo kokain kostar tillverkaren tusen euro, när det kommer till grossisten kostar det redan trettiotusen euro. Trettio kilo blir hundrafemtio efter den första utblandningen: ett marknadsvärde på cirka femton miljoner euro. Och om tillsatsen är mer än tre kilo kan man få ut så mycket som tvåhundra kilo. Tillsatsen är fundamental, det kan vara koffein, glukos, mannitol, paracetamol, lidokain, bensokain, amfetamin. Men även talk och kalcium för hundar om det blir nödvändigt. Blandningen bestämmer kvaliteten och en dålig mix kan betyda död, polis och gripande. Det täpper igen handelns ådror.

Även på en annan punkt har klanerna i Secondigliano ett värdefullt försprång. Här finns the Visitors: heroinisterna. Som tevefigurerna från åttiotalet som åt råttor och som under en till synes mänsklig hud hade slemmiga, grönaktiga fjäll. Visitors används som försökskaniner, mänskliga försökskaniner för att prova ut blandningen. Man vill veta om en blandning är skadlig, vilka reaktioner den ger, hur mycket man kan späda ut pulvret. När ”blandarna” behöver många försökskaniner sänker de priserna. Från tjugo euro dosen går de ända ner till tio. Ryktet sprids och heroinisterna kommer ända från regionerna Markerna och Lukanien för några få doser. Heroinmarknaden håller på att kollapsa totalt. Heroinisterna, knarkarna är på väg att minska. Desperata. De raglar ombord på bussar, de stiger av och på tåg, de färdas om natten, de liftar och går kilometer efter kilometer till fots. Men kontinentens billigaste heroin är värt alla sorts ansträngningar. Klanernas ”blandare” tar emot Visitors, ger dem en dos och väntar sedan. Under ett telefonsamtal som återgivits i en häktningsorder från mars 2005, utfärdad av domstolen i Neapel, talar två personer med varandra om att organisera en provning, ett test på mänskliga försökskaniner för att prova substansens blandning. Först ringer de till varandra för att organisera det hela: ”Drar du av fem tröjor … för allergiproven?” Efter ett tag talas de vid igen: ”Har du provat bilen?” ”Ja …” Han menar uppenbarligen om han hade testat: ”Ja, mamma mia, superbra, kompis, vi är number one, alla de andra får slå igen.” De jublade, lyckliga över att försökspersonerna inte dött utan tvärtom uppskattat det mycket. En lyckad blandning fördubblar försäljningen, och om den

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 148

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

149

Bostadskvarter i Milano

är av god kvalitet blir den genast efterfrågad på den nationella marknaden och konkurrensen tillintetgörs. Först efter att ha läst detta återgivna telefonsamtal förstod jag den scen jag bevittnat för en tid sedan. Jag kunde då faktiskt inte förstå vad det var som pågick framför mina ögon. I Milano-trakten, inte långt från Scampia, stod ett tiotal Visitors. De hade kallats dit. Till en grusplan framför några lagerbyggnader. […] Där stod också en välklädd man, till och med mycket välklädd, i vit kostym, blåaktig skjorta och splitter nya sportskor. Han vecklade ut en sämskskinnsduk på bilens motorhuv. Där låg några sprutor. Visitors trängde sig fram, det var som en av de där bilderna i tevenyheterna – likadana, identiska, desamma, år ut och år in – när det kommer en lastbil med mjölksäckar till någon by i Afrika. Men en Visitor satte igång att vråla:

Centralt stycke där Saviano poängterar skillnaden mellan vinnarna och förlorarna i drogproduktionen.

”Nej, jag tar det inte, om ni skänker bort det så tar jag det inte … ni vill döda oss …” Det räckte med att en blev misstänksam för att de andra omedelbart skulle dra sig undan. Kostymtypen stod kvar och väntade och verkade inte vilja övertala någon. Då och då spottade han ut det damm som klungan av Visitors rörde upp när de gick omkring och som fastnade på hans tänder. En av dem kom i alla fall fram, eller rättare sagt ett par. De darrade och var verkligen på gränsen. Ådrorna på pojkens armar gick inte att använda, så han tog av sig skorna. Även fotsulorna var förstörda. Flickan tog sprutan från duken och höll den i munnen medan hon knäppte upp hans skjorta, långsamt som om den hade

Centralt stycke om hur människor agerar försökskaniner i framställningen av droger.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 149

2017-02-20 14:02

150

DU ÄGER SKRIVANDET

hundra knappar, och satte sedan in nålen nedanför halsen. Sprutan innehöll kokain. Sprutar man in det i blodet ser man snabbt om blandningen fungerar eller om den är felaktig, stark, eller underhaltig. Efter en stund började pojken vackla, lite skum syntes i mungiporna och han föll omkull och började röra sig ryckigt. Sedan vände han sig på rygg och slöt ögonen och låg där alldeles stel. Typen i vit kostym satte igång att ringa på sin mobil. ”Jag tycker han verkar död … ja, okej, jag ska ge honom lite massage …” Han satte igång att trampa med sin känga på pojkens bröst. Han höjde knät och lät benet falla ner med våldsam kraft. Han utförde hjärtmassage med sparkar. Flickan vid hans sida sluddrade något och orden fastnade på hennes läppar: ”Du gör honom illa, du gör honom illa. Fattar du inte att du gör honom illa …”. Med styrkan hos grissino försökte hon fösa bort honom från pojkens kropp. Men typen var äcklad, nästan skrämd av henne och Vistors i allmänhet: ”Rör mig inte … ditt äckel … våga inte komma nära mig … rör du vid mig så skjuter jag dig”. Han fortsatte att trampa på pojkens bröst; sedan stödde han foten mot hans bröstben och ringde igen: ”Den här har kolat. Jaha, näsduken … vänta så ska jag se efter …” Han tog upp en pappersnäsduk ur fickan, fuktade den med en liten vattenflaska och bredde ut den över pojkens läppar. Även en mycket svag andedräkt skulle ha gjort hål i näsduken och visat att han var vid liv. Han hade använt sig av denna försiktighetsåtgärd eftersom han inte ens ville snudda vid den där kroppen. Han ringde en sista gång: ”Han är död. Vi måste späda ut alltihop …” Mannen satte sig i bilen igen, där chauffören under tiden inte för en sekund upphört att röra sig rytmiskt till dansmusik som jag inte ens uppfattat, fastän han rörde sig som om musiken spelats på högsta volym. På några få minuter drog sig alla bort från kroppen och gick omkring på den lilla grusplätten. Pojken låg kvar på marken och hans flickvän stod kvar och jämrade sig. Även hennes jämmer fastnade på läpparna, som om heroinet bara tillät en hes entonig sång som enda form av muntligt uttryck. Jag kunde inte förstå varför flickan gjorde som hon gjorde, men hon drog ner träningsoverallsbyxorna, hukade sig över pojkens ansikte och kissade i hans ansikte. Näsduken klibbade fast vid hans läppar och näsa. Efter en stund verkade han återfå medvetandet och drog ena handen över näsa och mun, som när man torkar vatten ur ansiktet då man kommer upp ur havet. Denne Lasarus från Milano hade återuppväckts av gud vet vilka substanser i urinen och han reste sig långsamt. Roberto Saviano

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 150

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

151

Mönstertext – elevexempel med betyget A Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre betygsatta elevexempel. Uppgiftsmallen i vänsterspalten är kopplad till uppgiftens instruktion som utgår ifrån Skolverkets kunskapskrav. Alla godkända lösningar måste ha med delkunskaperna som efterfrågas instruktionen. Nedanför texten ges återkoppling på kvaliteten på språk- och texthantering. Efter mönstertexten följer elevexempel med betygen C och E samt återkoppling till dessa. UPPGIFTSMALL

ETT INLÄGG

Rubrik

Inställningen till droger

Inledning där ämne och åsikt för texten presenteras.

Droger existerar i alla möjliga former och sammanhang och under olika namn. Partydroger, barbiedroger, kokain och heroin är bara några exempel på detta. Drogmissbruk är ett utbrett problem i vårt samhälle idag och användningen av droger ökar. Man hör ofta folk prata om drogrelaterade problem och jag vill påstå att en bidragande faktor till att folk börjar med droger är att de ofta framställs som något positivt i film och musik. Ett exempel är artisten Lil Wayne som öppet både använder och rappar om droger.

Diskuterar, tar ställning och exempliﬁerar/ argumenterar för att stödja sin åsikt. Källhänvisar.

Vi ungdomar har ofta någon vi ser upp till och många gånger är den förebilden en artist, en skådespelare eller någon annan känd person. I många filmer förskönas drogmissbruk både i filmens handling och vid sidan om när regissörer och skådespelare figurerar i skvallerpressen uppenbart drogpåverkade. En del författare romantiserar hur det faktiskt är att ta droger och man får sällan veta hur det blir efter ett par år av missbruk. Det är viktigt att de som är förebilder för unga tar sitt ansvar och slutar att framställa droganvändning som något positivt. En författare som ger ett sånt perspektiv är journalisten Roberto Saviano som skrivit boken ”Gomorra”. Han har infiltrerat maffian Camorran i Italien. Saviano beskriver hur maffian använder mänskliga försökskaniner för att testa nytt knark och hur de utnyttjar narkomaner. Saviano ger med sin bok en sida som vi inte ofta ser, nämligen hur obetydliga missbrukarnas liv är i den pengahungriga industri som narkotikaproduktionen faktiskt är. Det är sådan information som unga behöver!

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 151

2017-02-20 14:02

152

DU ÄGER SKRIVANDET

Refererar, citerar, värderar och källhänvisar.

Ett exempel på hur droger framställs lite för positivt hittar man i romanen ”Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg” av Joyce Carol Oates. Redan efter några rader säger en av Oates karaktärer: ”Det är ascoolt, men försök inte att svälja hela – då kommer du typ, kvävas och dö. Jag brukar typ, såga den i 4 bitar med en kniv eller sax eller något.” Trots att det framgår att man kan dö av droger, får man känslan av att hon1 förskönar det. Resten av texten handlar om hur en tonårstjej vid namn Jenna inte vill fira julafton med sin moster och hennes familj och hur hon tar droger för att somna och fördriva tiden så hon slipper umgås med dem. Drogen utgör Jennas flykt från verkligheten och detta är bara ett exempel på hur författare kan försköna och på så vis göra reklam för droger. Dock beskriver Joyce2 en nackdel med drogen – Jennas mage blir uppsvälld men det är bara en mild bieffekt. Oates borde förtydliga att detta är en fiktiv historia som inte är baserad på sanning som ”Gomorra” av Saviano. Till skillnad från romanen av Joyce3, så är Savianos bok just en skildring av verkligheten. I ”Gomorra” beskriver Saviano hur desperata narkomanerna är, hur de blir utnyttjade av maffian och annat hemskt som drogmissbruk kan leda till.

Tar ställning, och upprepar sin åsikt. Avslutar med en uppmaning.

Att filmer, böcker och dylikt förskönar drogmissbruk är så fel! Därför är det synd att texter som ”Gommorra” inte når ut till oss ungdomar. Vi är en generation som ständigt är på nätet, så att låta oss läsa faktaböcker för att hindra oss från att ta droger fungerar inte. Det bästa vore förstås om författare, musiker och regissörer kunde sluta att försköna droganvändning och sluta att få det att verka romantiskt att knarka! För att stoppa detta nu måste informationen till unga ges i de forum där unga faktiskt är, men förebilderna har ett lika viktigt ansvar i arbetet med att förebygga drogmissbruk.

Källförteckning

Oates, Joyce Carol ”Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg” 2007 Saviano, Roberto ”Gomorra” 2007

1. Oklar syftning: Avser ordet ”hon” romanförfattaren Oates eller huvudkaraktären Jenna? 2. Felaktig källhantering: Använd alltid efternamn när du refererar. 3. Felaktig källhantering: Använd alltid efternamn när du refererar.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 152

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

153

Återkoppling till mönstertext med betyg A

Texten är rapp och välanpassad till sitt syfte med ett precist språk, en god meningsbyggnad och referatteknik samt en tydlig disposition. SVAGHETER: Eleven har ett inkonsekvent bruk av för- och efternamn i referaten. STYRKOR:

Rapp och välanpassad.

Mål och kunskapskrav för uppgiften A

Inkonsekvens för- och efternamn

En tydlig disposition.

En god meningsbyggnad.

Ett precist språk.

Rapp och välanpassad.

God referatteknik.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 153

2017-02-20 14:02

154

DU ÄGER SKRIVANDET

Elevexempel med betyget C UPPGIFTSMALL

ETT INLÄGG

Rubrik

Inställningen till droger

Inledning där ämne och åsikt för texten presenteras.

All slags narkotika drabbar både vår kropp och även våra känslor. Effekterna kan vara positiva till en början, det är spännande. I dagens samhälle finns det otroligt många unga människor som är omedvetna om narkotikans negativa effekter. I viss litteratur, film samt musik romantiseras droganvändningen. Vilken betydelse har den litteratur, film och musik som ungdomar ständigt tar del av för deras inställning till droger? Stor tror jag, och därför borde det vara kriminellt att beskriva droger som något bra.

Exempliﬁerar, källhanterar och tar ställning.

När jag läser utdraget ur boken Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg (Oates 2005) identifierar1 jag snabbt den positiva inställningen till droger. Huvudpersonen Jenna blir lugn och lycklig av att knarka och hon glömmer sorgen över sin döda mamma med hjälp av knarket. Även filmer romantiserar knark, tex ’’Requiem For A Dream’’ där heroin och andra opioder2 romantiseras. I den finns ett antal scener där droger förekommer och man får följa effekterna samt se ur den positiva synvinkeln3. Man får endast se hur personerna slappnar av, hur de roar sig medan beroendet konstant ökar. Det jag tänkt på är att man i princip aldrig får se droger från den negativa synvinkeln utan allt vänds till något positivt4. Denna film är ett bra exempel på en film eller scener där droger i allmänt romantiseras, vilket enligt min åsikt är fel.

Diskuterar/ argumenterar för sin åsikt med hjälp av exempel

Det förekommer väldigt ofta romantisering av droger inom musikvärlden, speciellt rapmusik. Nu förtiden5 hittar man i princip ingen låt inom genren rap, där låten inte handlar om narkotika, bråk, utanförskap eller liknande. Låttexter för skönar6 droger men det är inte många låtar som tar upp de dåliga konsekvenserna. Denna romantisering tror jag leder till att drogmissbruk ökar hos tonåringar. De blir inspirerade av det romantiska budskapet och den försköning som musiken ger.

Refererar, källhanterar och tar ställning

Jag anser jag att vi ungdomar inte får tillräckligt med information och varningar angående droger eller narkotika överlag. Det finns många ungdomar och även vuxna som håller med mig om det. Hur ska man nu kunna informera fler människor om droger och dess negativa effekter? Jag skulle säga att skolan skulle ha mer7 informationsdagar/lektioner. Ungdomar lär sig otroligt mycket av att få lyssna på en annan vuxen som man inte träffar dagligen. Därför önskar jag också att en sån viktig bok som Roberto Savianos8 Gomorra (2007) skulle användas till en lärobok i skolan. Det hade haft god effekt och avskräckt tror jag!

KAPITEL 3

14:1

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 154

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

Avslutning där eleven tar ställning och ger förslag.

155

Att droger förekommer bland oss ungdomar är ingen nyhet, det9 finns otroligt många sätt att kunna förtära den avskyvärda10 narkotikan. Genom romantiseringen av droger ökar även beroendet vilket skapar en ond cirkel.11 Om fler människor, speciellt ungdomar som är den nya generationen,12 skulle bli mer informerade om vad droger har för konsekvenser och ungdomar får se den riktiga bilden som Saviano målar upp och inte en upp- och nedvänd syn, skulle i alla fall jag känna mig mer trygg och säker. 1. ”identifierar” är här ett mindre lyckat ordval. "upptäcker"? 2. Felaktigt ordval: Skriv opiater (som är en opiumbesläktad drog). 3. Oklart resonemang: Försök förklara lite tydligare att filmen ger en vinklad bild. 4. Osmidig syntax: Försök formulera tydligare. 5. Särskrivning. 6. Särskrivning. 7. Ordval: Skriv ”fler”. 8. Ha en referens till boken innan den nämns i bestämd form. 9. Textbindning: Infoga ett bindeord, ”och”, och gör övergången från statistik till bruk smidigare. 10. Stilbrott: ”den avskyvärda narkotikan” är väldigt snyggt uttryckt men bryter stilmässigt med övrig språkhantering. 11. Oklart resonemang. 12. Redundant information: Stryk detta.

KAPITEL 3

14:2

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 155

2017-02-20 14:02

156

DU ÄGER SKRIVANDET

Återkoppling till elevexempel med betyg C

Texten är sammanhängande och dispositionen är bra med en fungerande referatteknik. SVAGHETER: Eleven har delvis bristande språkhantering och en svag textbindning. STYRKOR:

Mål och kunskapskrav för uppgiften C

Svag textbindning.

Delvis bristande språk.

Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat. Eleven kan läsa, reﬂektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

Sammanhängande.

Dispositionen är bra.

Fungerande referatteknik.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 156

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

157

Elevexempel med betyget E UPPGIFTSMALL

ETT INLÄGG

Rubrik

Droger1

Inledning som presenterar ämnet för texten.

Droger, vi vet att det är något dåligt. Vi vet alla det, men ändå så tar massor av människor droger år efter år och det blir bara mer och mer normalt i vårt samhälle. Men vad beror det på? Har vi dåliga förebilder?

Källhanterar, diskuterar/ argumenterar och exempliﬁerar.

Jag läste artiklarna efter kraschen, tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg och Gomorra.2 Där insåg jag att litteratur, filmer och musik3 har stor påverkan. De påverkar våra sinnen och tankar och de kan göra mycket för att oss människor med hur de uttrycker och beskriver deras syn på droger.4 Om vi har cigaretter som ett exempel så kan man se filmstjärnor som röker i scener, böcker där huvudkaraktären röker eller musik om rökning.5 Det här6 ger då7 en bild i huvudet hos oss om hur rökningen är i vardagen. Vilka är det som röker i deras8 filmer, böcker och musik, vad är deras position, är dom ”bad” eller ”godguys”?9 Vad är deras status, är de populära eller töntar? Är dom10 hjälten eller skurken? I filmer, böcker och i musik så är det nästan alltid de som är badguys11, skurken och populära som tar droger eller är drugdealers12 m.m. När man ser det så kan vissa ta efter det och tycka att de är coola och att de ser coolt ut så att de också vill testa.13 Man börjar se och höra om droger mer och mer vardagligt. Utan filmer så skulle jag inte veta var droger var14 förrän längre fram i mitt tonårsliv och folk skulle vara mycket mer hemlighetsfulla med det här. Förmodligen så hade det varit mindre15 människor som gjorde det här på grund av det16.

Tar ställning/ presenterar sin åsikt.

De finns många problem med droger för att genom att man har musikartister och skådespelare och stora författare som är stora förebilder ofta har med droger i sina filmer, böcker och låtar och för de är stora idoler för många.17 Genom att de18 gör så här så tar fans efter och vill vara precis som dom19 (musiken) eller som deras huvudkaraktärer (film och böcker) det tycker jag är fel. För att många startar med droger i ung ålder och sen blir de fast. Jag är nog inte själv med min åsikt om att jag tycker att författarna, skådespelarna och artisterna borde ta mer ansvar genom att sjunga, skriva eller agera på ett sådant sätt så att de försöker ta bort droger eller prata eller sjunga om hur negativt och farligt det är, och vad det kan göra med kroppen.20

Avslutar med en önskan om hur det borde vara

På det sättet så skulle deras fans och andra människor ta åt sig den riktiga verkligheten om droger istället för att t.ex. en rappare rappar om hur mycket droger han tar. Idolerna skulle då inte bara bli idoler utan också förebilder som jag tror många egentligen vill vara.21

KAPITEL 3

16:1

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 157

2017-02-20 14:02

158

DU ÄGER SKRIVANDET

Källhanterar.

Källor: Oates, Joyce Carol efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg 2007 Saviano, Roberto, Gomorra 2007 1. Felaktig rubrik: I uppgiftens instruktion står det att rubriken ska vara ”Inställningen till droger”. 2. Bristfällig källhantering och citatteknik: Felaktigt ordval. ”I romanen Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg” (Oates 2007) läste jag att …” 3. Inkonsekvent uppräkning, använd samma form, alltså ”film” i singular liksom de övriga kulturformerna du räknar upp. 4. Syftningsfel och inkonsekvent bruk av orden oss/deras. Formulera om så att det framgår vem/vilka som påverkar oss, och vilka de är. Vems syn på droger? 5. Felaktig syntax, ordval och syftning. Formulera om och var konsekvent med användandet av orden vi och man. Tänk på att inte likställa filmstjärnor, böcker och musik, syftningen i slutet blir oklar. 6. Felaktig syntax. ”Det här”? Vilket menar du? Försök vara tydligare. 7. Talspråk: Stryk ordet ”då”. 8. Syftningsfel: Vem avses med ”deras”? 9. Felaktigt ordval: Försök att skilja på ”de” och ”dem”. Undvik att använda engelska ord i en svensk text. 10. Felaktigt ordval: ”Vilken är deras status”? 11. Undvik engelska i en svensk text. 12. Undvik engelska i en svensk text. 13. Osmidig upprepning: Undvik så många ”de” efter varandra, samt flera ”och” . Det blir talspråkligt. 14. Felaktigt ordval: vad droger är för något. 15. Felaktigt ordval: färre människor. 16. Oklart resonemang: Syftningsfel. Skriv ut vad som menas istället för ordet ”det”. 17. Talspråklig syntax: Dela upp meningen i flera kortare och försök att skilja på problemen med droger och personer som eventuellt kan förknippas med droger. 18. Oklar syftning: Vilka avses med ”de”? Skriv hellre ut artister. 19. Talspråk: Skilj på ”de” och ”dem” och undvik formen ”dom”. 20. Felaktig syntax: Arbeta om stycket till tydligare och kortare meningar. 21. På vilket sätt? Försök att precisera så att det blir lättare att följa resonemanget. Upprepa inte som i ”rappare rappar”, använd andra uttryck för ett smidigare språk.

KAPITEL 3

16:2

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 158

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

159

Återkoppling till elevexempel med betyg E

Texten har en god struktur och är sammanhängande. SVAGHETER: Eleven har brister i språkhantering, textbindningen saknas ofta och eleven följer endast i huvudsak skriftspråkets normer. Eleven gör enkla sammanfattningar med bristande referat- och citatteknik. STYRKOR:

Mål och kunskapskrav för uppgiften E

Textbindning saknas.

God struktur.

Sammanhängande.

Brister i språkhantering.

Bristande referatteknik.

Gör enkla sammanfattningar.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 159

2017-02-20 14:02

160

DU ÄGER SKRIVANDET

Hur ligger du till? Delkunskaper För att du ska bli bra på att skriva texter som anknyter till något som du har läst behöver du öva på delkunskaperna att referera och källhantera. I kapitel 2A övade du på att skriva argumenterande texter. Nu byggs argumentationen på med att du ska kunna hänvisa till vad andra tycker, det vill säga att du ska referera, källhantera och samtidigt driva en egen åsikt som du lyfter fram och som har en koppling till de källtexter du utgår ifrån.

Att referera och källhantera Att referera betyder att återge huvudtankarna i en text, alltså att kortfattat och neutralt sammanfatta det viktigaste med egna ord. Den språkliga stilnivån ska vara sakligt objektiv. Att källhantera är att visa vem som skrivit något, samt var och när det är publicerat. Det kalllas också att källhänvisa. Om du skriver av något ordagrant måste du dessutom visa det genom att använda citattecken.

NÄR DU REFERERAR

Läs texten, bestäm dig utifrån uppgiftens frågeställning för vad som är relevant att återge. Om du vill ha exempel på vad som kan vara relevant i en källa: Se de centrala styckena (skuggade partier) i mönsteruppgiftens källtexter.

Inled ditt referat med att källhantera så att läsaren förstår vem och vad du återger. Första gången du använder en källa i ett referat gör du en fullständig källhänvisning. Du berättar vem som skrivit något samt var och när det är publicerat. Ibland kan det också vara bra att tydliggöra på vilket sätt personens kunskaper eller åsikter är relevanta.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 160

2017-02-20 14:02

161

DU ÄGER SKRIVANDET

E X E M P E L PÅ F U L L S TÄ N D I G

E X E M P E L PÅ N E U T R A L A

K Ä L L H Ä N V I S N I N G DÄ R M E R I T E R H O S D E N

R E F E R AT M A R K Ö R E R

S O M R E F E R E R A S Ä R AV B E T Y D E L S E

menar, anser, påpekar, framhåller, tydliggör, sammanfattar, säger, skriver, tycker, enligt, konstaterar, betonar, påtalar, belyser, framhäver, diskuterar, förklarar, …

Anders Svensson, idrottsläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, skriver i Svenska Dagbladet 20/8 2014 om växtvärk bland idrottande tonåringar.

För en saklig stilnivå behöver du vara noga med att återge skribenten med antingen både för- och efternamn, eller bara efternamn. Det räcker att skriva ut båda namnen första gången, sedan är det smidigast att bara använda efternamn. Använd aldrig bara förnamn!

Undvik att använda icke neutrala referatmarkörer som alltså avslöjar att du inte håller med den du återger E X E M P E L PÅ I C K E - N E U T R A L A R E F E R AT MARKÖRER

påstår, hävdar, tror sig veta, säger sig kunna, verkar tro, påverkar oss att tänka, ljuger, …

E X E M P E L PÅ S A K L I GT ÅT E R G I VA N D E AV NAMN

Lena Andersson berättar i sin roman Egenmäktigt förfarande (2013) om Ester Karlsson. Andersson skriver om olycklig kärlek men säger att boken inte är självbiografisk.

Om du skriver av mer än tre ord av originaltexten måste du citera! Det visar du med citattecken. Tänk på att du verkligen skriver av precis som det står i originaltexten och att du källhänvisar i anslutning till citatet.

Skriv med egna ord det som du valt ut och använd referatmarkörer så att det hörs att du återger vad någon annan sagt eller skrivit. Oavsett vad du tycker om det du återger, får det inte märkas i din text och därför är det viktigt att du väljer neutrala referatmarkörer. Dessa är oftast verb, som pekar tillbaka på vad den man återger har sagt.

E X E M P E L PÅ H U R M A N C I T E R A R

Paolo Roberto talar om hälsa och vikten av att träna för att hålla sin kropp frisk: ”Tar man sig inte tid att träna, får man ta sig tid att vara sjuk”. Paolo Roberto ”Träna en kvart om dagen” (2007)

K L A S S I S K D I S P O S I T I O N FÖ R T E X T E R M E D K Ä L LO R

1. Inledning 2. Referat/analys (beror på uppgiften) av källtext 1 3. Referat/analys (beror på uppgiften) av källtext 2 4. Jämförande analys / eget ställningstagande / slutsats (beror på uppgiften) 5. Avslutning som återanknyter till inledning Det här är en grov indelning av hur du disponerar en text med två källor. Läs mer om texter och disposition i kapitel 2A. KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 161

2017-02-20 14:02

162

DU ÄGER SKRIVANDET

Hur går du vidare? Nu ska du öva på att skriva inlägg. Nedan följer tre formativa uppgifter, samtliga med förslag på arbetsgång. Tanken är att du ska börja med uppgift 1 och sedan gå vidare så långt du hinner, eftersom övningarna är uppbyggda utifrån en progressionstanke. En tumregel är att den som övat mycket och fått mycket återkoppling lyckas bättre.

FORMATIV UPPGIFT 1 Hur viktigt är det att ha det fint hemma? Svenskar lägger allt mer tid och pengar på att renovera sina hem. Vissa tycker att det är självklart att lägga mycket tid och pengar på att hemmet ska vara trendigt och vackert inrett. Man menar att heminredning har betydelse för det övriga välbefinnandet. Andra menar att svenskar slösar sina korta liv på att renovera, och glömmer att leva och njuta. Tidskriften Livskvalitet ska i ett temanummer uppmärksamma hur mycket tid och pengar svenskar lägger på inredning. Du har fått i uppdrag att ge ett ungdomligt perspektiv på vuxna svenskars syn på inredning. Uppgift Du ska skriva ett inlägg med rubriken Hur viktigt är det att ha det ﬁnt hemma? Diskutera de olika åsikter som ﬁnns i det artikelmaterial du läst. Var noga med källhanteringen. Ta ställning i inredningsfrågan själv, och glöm inte att motivera din åsikt. Omfång cirka 500 ord.

Källor att utgå ifrån • Ingrid Hedström, I Paris slipper man inredningshetsen. DN 2011-04-04. • Dan Gordan, Trivseltricket. Sköna Hem 2015/10.

KAPITEL KAP APITE AP EL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 162

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

163

Mål och kunskapskrav för uppgiften MÅL

2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.

Eleven kan läsa, reﬂektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tilllämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

4. Förmåga att läsa, arbeta med, reﬂektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

FÖ R S L AG PÅ A R B E T S GÅ N G

1. Läs källtexterna parvis och referera. Se till att ni väljer det innehåll som är relevant för uppgiftens frågeställning. 2. Säkerställ att ni behärskar referatteknik och källhantering genom lärares återkoppling innan ni går vidare. 3. Skriv texten. Utgå gärna från mönstertexten med betyg A (s. 151) som förebild. 4. Ta emot återkoppling från läraren. 5. Arbeta om texten utifrån återkopplingen eller ta med återkopplingen in i nästa formativa uppgift.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 163

2017-02-20 14:02

DU ÄGER SKRIVANDET

179

Hur har det gått? Nu har du övat på att skriva inlägg och det är snart dags för kunskapsmätning, men först ska du själv bedöma hur du ligger till genom att stämma av mot kontrollistan nedan. Avslutningsvis kan du göra metakollen, där tanken är att du sätter ord på dina nya kunskaper.

Kontrollstation inför den summativa bedömningen 3 3 3

Jag kan skriva en text som anknyter till det jag läst. Jag kan referera. Jag kan källhantera.

Skolverkets mål och kunskapskrav MÅL

4. Förmåga att läsa, arbeta med, reﬂektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 179

2017-02-20 14:03

180

DU ÄGER SKRIVANDET

Delkunskaper som du alltid behöver när du skriver, oavsett genre, är språkriktighet och disposition. Argumentationsteknik är en central förmåga i de texter du övat på att skriva i det här kapitlet.

3 3 3

Jag kan följa skriftspråkets normer. Jag kan skriva med tydlig disposition. Jag kan skriva argumenterande text.

Skolverkets mål och kunskapskrav MÅL

2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.

METAKOLLEN Vad kan du nu som du inte kunde förut?

KAPITEL 3

4712146_Formativ_ SV_hela.indb 180

2017-02-20 14:03

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA 1

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-12146-5 Tryck.nr 47-12146-5

Metakollen

4712146_OMSLAG.indd Alla sidor

2017-02-20 12:16