9789176789513 by Smakprov Media AB

ISBN 978-91-7678-951-3

Sv_miljoratt_hela_4u_31.3mmRygg.indd 1

DEN SVENSKA MILJÖRÄTTEN

Gabriel Michanek, född 1951, och Charlotta Zetterberg, född 1960, är professorer i miljörätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

GABRIEL MICHANEK CHARLOTTA ZETTERBERG

iljörätten omfattar frågor om bl.a. luft- och vattenkvalitet, användning av naturresurser, skydd för arter och livsmiljöer, återanvändning och återvinning av avfall m.m. samt kontroll av kemikalier. Miljöbalken är den centrala svenska miljöförfattningen. I syfte att främja en hållbar utveckling innehåller balken olika rättsliga verktyg i form av t.ex. hänsynskrav, miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivningar, tillståndsprövning och särskilda skydd för arter och naturmiljöer. Vid sidan av miljöbalken finns ett stort antal författningar som på olika sätt har betydelse från miljösynpunkt. Den svenska miljölagstiftningen, och tillämpningen av denna, påverkas påtagligt av internationella regler och särskilt av EU-rätten. EU:s miljörätt är omfattande och växande. Den svenska miljörätten introducerar läsaren i miljörätten som juridiskt ämne. Bland författningarna analyseras miljöbalken särskilt ingående. Plan- och bygglagen och skogsvårdslagen är exempel på annan markoch miljölagstiftning som behandlas. Den svenska lagstiftningen sätts in i ett internationellrättsligt sammanhang, främst EU-miljörätten. I boken ges exempel på hur regler används i olika situationer och flera rättsfall från svenska domstolar, däribland många från Mark- och miljööverdomstolen, och från EU-domstolen behandlas. En central fråga i boken är om lagstiftningen är ändamålsenlig från miljösynpunkt.

DEN

MILJÖRÄTTEN GABRIEL MICHANEK & CHARLOTTA ZETTERBERG

4:e upplagan

2017-01-09 13:22

Den svenska miljĂśrĂ¤tten

Den svenska miljörätten Fjärde upplagan

GABRIEL MICHANEK CHARLOTTA ZETTERBERG

© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2017 Upplaga 4:2 ISBN 978-91-7678-951-3 Produktion: eddy.se ab, Visby 2017 Omslag: John Persson Omslagsbild: iStockphoto Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2017

Förord till fjärde upplagan

Boken introducerar läsaren i den svenska miljörätten grundligt med tyngdpunkten på miljöbalken. Vi har beaktat den internationella rättsliga miljö som påverkar utformningen och tillämpningen av de svenska reglerna, särskilt EUrätten. Denna fjärde upplaga av boken har tagit in förändringar i den svenska markoch miljölagstiftningen. Den innehåller även ny praxis, bl.a. den rättsutveckling som skett i EU-domstolen och därefter i svenska domstolar när det gäller miljöorganisationers rätt att överklaga. Liksom tidigare skrivs då och då supplement till boken, som läggs ut på Iustus förlags hemsida: www.iustus.se. Supplementet redogör för ny viktig lagstiftning och för aktuella och prejudicerande rättsliga avgöranden. Uppsala i januari 2017 Gabriel Michanek och Charlotta Zetterberg

Innehåll

Förord till fjärde upplagan 5

INLEDNING 19 kapitel 1 · En grundbok i svensk miljörätt 21 kapitel 2 · Svensk miljörätt – en översikt 24

I MILJÖRÄTTEN. ALLMÄN DEL 27 kapitel 3 · Ämnet miljörätt 29 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5

Miljörätten och den traditionella juridiken 29 Miljörättens särdrag 30 Forskning i miljörätt 32 Rättsliga principer 33 Miljörättsliga instrument m.m. 39 3.5.1 Regler som avgränsar tillämpningsområdet 39 3.5.2 Målregler 40 3.5.3 Kravregler 41 3.5.4 Generella gränsvärden för emissioner, produkter m.m. 45 3.5.5 Miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer och anknytande instrument 46 3.5.6 Belastningsnormer (bubblor, tak) och kvoter 49 3.5.7 Fysisk planering och annan reglering av markoch vattenområden 50 3.5.8 Skydd av arter och andra enstaka objekt 51 3.5.9 Förprövning, omprövning och anmälan 51 3.5.10 Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) 53 3.5.11 Tillsyn och sanktioner 53

Innehåll

3.5.12 Miljöskadestånd, ”förbudstalan” och andra regler till skydd för enskild som berörs av miljöpåverkan 55 3.5.13 Miljöekonomiska styrmedel 57 3.5.14 Frivilliga instrument 58 kapitel 4 · Utvecklingen av miljörätten 60 4.1 Vi lär av historien 60 4.2 Tiden före industrialismen 60 4.3 Industrialism och urbanisering 61 4.3.1 Utveckling inom olika grenar 61 4.3.2 Kontrollen av förorening och liknande störningar – skyddslagstiftning 62 4.3.3 Plan- och marklagstiftning 65 4.3.4 Lagstiftningen om användning av naturresurser 71 4.3.5 Lagstiftning om kontroll av anläggningar för trafik och distribution av nyttigheter 73 4.4 1990-talet – EU-rätten och miljöbalken 74 4.4.1 EU-rätten 74 4.4.2 Miljöbalken 75 kapitel 5 · Internationell miljörätt och EU-miljörätt 77 5.1 Internationell miljörätt 77 5.2 EU-miljörätten 82 5.2.1 Inledning 82 5.2.2 EU-rättens rättskällor och institutioner 83 5.2.3 EU-miljörättens rättsakter 85 5.2.4 Marknad, miljö och självbestämmande 85 5.2.5 EU-miljörätten i Sverige 87 5.3 Avslutande kommentar 89

II MILJÖBALKEN 91 kapitel 6 · Inledning 93 kapitel 7 · Miljöbalkens mål och genomförande 96 7.1 Målet hållbar utveckling 96 7.2 Rättsligt genomförande av miljöbalkens mål 99 8

Innehåll

kapitel 8 · De allmänna hänsynsreglerna 102 8.1 Inledning 102 8.2 Tillämpningsområdet för de allmänna hänsynsreglerna 104 8.3 Hänsynsreglernas genomslag 107 8.4 Hänsynsreglerna och bevisskyldigheten 110 8.5 Försiktighetsmåtten 111 8.5.1 Några viktiga utgångspunkter 111 8.5.2 Kunskapskravet (2 §) 112 8.5.3 Det generella kravet på försiktighetsmått (3 §) 113 8.5.4 Kravet att undvika mindre miljövänliga produkter och varor (4 §) 119 8.5.5 Kravet på hushållning och kretslopp (5 §) 124 8.5.6 Valet av plats (lokaliseringskravet, 6 §) 127 8.5.7 Krav på försiktighetsmått får inte vara orimliga (7 §) 131 8.5.8 Avhjälpanderegeln (8 §) 135 8.6 Slutavvägning 137 8.6.1 Stoppregeln (9 §) 137 8.6.2 Regeringsdispens (10 §) 141 kapitel 9 · Hushållningsbestämmelserna 142 9.1 Hushållningsbestämmelsernas bakgrund och räckvidd 142 9.2 När ska hushållningsbestämmelserna tillämpas? 143 9.3 Grundläggande hushållningsbestämmelser 145 9.3.1 Tillämpningsområdet 145 9.3.2 Konfliktlösning enligt 3 kap. miljöbalken 151 9.4 Särskilda hushållningsbestämmelser 156 9.4.1 Särskilda i lagen utpekade områden av riksintresse 156 9.4.2 Krav och undantag 157 9.4.3 Havsplaner 162 kapitel 10 · Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram 164 10.1 Inledning 164 10.2 Tillkomsten av miljökvalitetsnormer och olika kategorier av sådana 165

Innehåll

10.3 Genomförandet av miljökvalitetsnormer 168 10.3.1 Utgångspunkter 168 10.3.2 Planläggning enligt PBL 169 10.3.3 Genomförande av miljökvalitetsnormer mot enskilda verksamheter och åtgärder 171 10.3.4 Genomförande av miljökvalitetsnormer mot kollektiv av miljöpåverkare – åtgärdsprogram 176 10.3.5 Rätten till en god miljökvalitet 180 10.4 Ramvattendirektivet 184 10.4.1 Bakgrund 184 10.4.2 Adaptiv vattenplanering 186 10.4.3 Tillämpningen av ramvattendirektivet i enskilda ärenden 192 10.4.4 Slutkommentar 194 kapitel 11 · Miljökonsekvensbeskrivningar och samråd 195 11.1 Inledning 195 11.1.1 Beslutsunderlag och förfarande 195 11.1.2 Utvecklingen nationellt och internationellt 195 11.2 Miljöbalkens regler om MKB och annat beslutsunderlag 199 11.2.1 I vilka slags ärenden krävs en MKB? 199 11.2.2 Syftet med och innehållet i en MKB 201 11.2.3 Förfarandet i samband med MKB 205 11.2.4 Planer och planeringsunderlag 208 11.2.5 Miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar vid planer och program 208 kapitel 12 · Naturskydd 210 12.1 Inledning 210 12.1.1 Naturskydd och annat miljöskydd 210 12.1.2 Allemansrätten 211 12.1.3 Den internationella regleringen 213 12.2 Skydd av områden 215 12.2.1 Allmänna utgångspunkter 215 12.2.2 Nationalpark 217 12.2.3 Natur- och kulturreservat samt naturminne 218 12.2.4 Biotopskyddsområde 223 10

Innehåll

12.2.5 Djur- och växtskyddsområde 226 12.2.6 Strandskyddet 226 12.2.7 Miljöskyddsområde och vattenskyddsområde 231 12.2.8 Områden som behöver särskilt skydd på grund av internationella krav eller nationella miljömål 233 12.3 Skydd av arter 242 12.3.1 Olika typer av artskydd 242 12.3.2 Fridlysning 242 12.3.3 Utsättande av främmande arter 248 12.3.4 Handel m.m. med växter och djur 249 12.4 Kontroll av vissa markanvändningar 250 12.4.1 Översikt 250 12.4.2 Samrådsskyldighet 251 12.4.3 Särskilt om miljöskydd i jordbruket 253 12.4.4 Vilthägn 255 kapitel 13 · Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 256 13.1 Inledning 256 13.2 Internationell och EU-rättslig utblick 257 13.3 Tillämpningsområdet i 9 kap. miljöbalken 259 13.3.1 Miljöfarlig verksamhet 259 13.3.2 Olägenhet för människors hälsa 266 13.4 Förprövning och anmälan av miljöfarlig verksamhet 267 13.4.1 Tillstånds- och anmälningsplikt 267 13.4.2 Prövningen av ”miljöfarlig verksamhet”, tillståndet och villkoren – i korthet 271 13.4.3 Särskilda krav vid prövning av täkt av grus, berg m.m. 277 13.4.4 Miljöfarlig verksamhet och klimatfrågorna 280 13.4.5 Handel med utsläppsrätter och prövning av miljöfarlig verksamhet i Sverige 283 13.5 Generella föreskrifter om skydd för hälsa och miljö 285 kapitel 14 · Verksamheter som orsakar miljöskador 288 14.1 Bakgrund 288 14.2 De rättsliga grunderna vid avhjälpande av föroreningsskador 289 14.2.1 Utgångspunkter och frågeställningar 289 11

Innehåll

14.2.2 Ansvarsfrågans betydelse 291 14.2.3 Verksamhetsutövares ansvar 292 14.2.4 Markägaransvar på grund av fastighetsförvärv eller vid värdeökning 301 14.2.5 Solidariskt ansvar 302 14.3 Ansvarets utsträckning i tiden 305 14.4 Miljöriskområden 309 14.5 Allvarlig miljöskada – överföring av miljöansvarsdirektivet till svensk lag 310 kapitel 15 · Vattenverksamhet 314 15.1 Inledning 314 15.2 Vattenverksamhet 318 15.3 Förutsättningarna för vattenverksamhet 320 15.3.1 Rådigheten, förhandskontrollen och miljökraven 320 15.3.2 Tillstånds- eller anmälningsplikt för vattenverksamhet 320 15.3.3 Kravreglerna 323 15.3.4 Den särskilda kontrollen av markavvattning 329 kapitel 16 · Genteknik 331 16.1 Inledning 331 16.2 Kontrollen av GMO i miljöbalken 335 16.2.1 Reglernas särdrag 335 16.2.2 Tillämpningsområdet 335 16.2.3 Etiska hänsyn 336 16.2.4 Utredningsplikt 337 16.2.5 Förhandskontroll 337 16.2.6 Märkningskrav 339 kapitel 17 · Kemikalier och biotekniska organismer 341 17.1 Inledning 341 17.2 EU-rätten och kemikalier 342 17.2.1 Reach 344 17.2.2 Bekämpningsmedel och regleringen på EU-nivå 350

Innehåll

17.3 Kontrollen av kemiska produkter och biotekniska organismer i miljöbalken 353 17.3.1 Svenska anpassningar till Reach 353 17.3.2 Lagstiftningstekniken 355 17.3.3 Tillämpningsområdet 356 17.3.4 Miljöbalkens vidare kontroll av kemiska produkter och biotekniska organismer 359 kapitel 18 · Avfall och producentansvar 364 18.1 Inledande översikt 364 18.2 EU-rätten och avfallshanteringen 366 18.3 Regleringen av avfall och producentansvar i 15 kap. miljöbalken 373 18.3.1 Avfall – definition och kategorier 373 18.3.2 Avfallshierarkin och ansvaret för avfallshantering 375 18.3.3 Särskilda krav vid visst avfall och vissa hanteringar 380 kapitel 19 · Prövning 384 19.1 Inledning 384 19.2 Domstolarna och myndigheterna 384 19.2.1 Mark- och miljödomstolar, Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen 384 19.2.2 Länsstyrelser och kommuner 386 19.3 Prövningen 387 19.3.1 Tillämpliga processuella regler 387 19.3.2 Förfarandet vid prövning enligt 9 och 11 kap. miljöbalken 388 19.3.3 Hänsynsregler och andra materiella krav vid prövningen 389 19.3.4 Prövningens omfattning 389 19.3.5 Kompensationsåtgärder 396 19.3.6 Några andra frågor som rör tillstånd, godkännande eller dispens 397 19.4 Rätten att delta och att överklaga 399 19.4.1 Frågans betydelse 399 19.4.2 Deltagande i första instans 401

Innehåll

19.4.3 Rätten att överklaga 402 19.4.4 Det internationella perspektivet 413 19.5 Tillståndet, villkoren, rättsverkan och omprövning 415 kapitel 20 · Regeringsprövning 424 20.1 Inledning 424 20.2 Tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken 425 20.2.1 Vilka verksamheter prövas? 425 20.2.2 Tillåtlighetsprövning med kommunal vetorätt 427 kapitel 21 · Offentligrättsliga instrument för genomdrivande av miljökrav – tillsyn och sanktioner 434 21.1 Inledning 434 21.2 Tillsyn 435 21.2.1 Ansvariga myndigheter 435 21.2.2 Instrumenten vid operativ tillsyn 438 21.3 Straff och miljösanktionsavgift 443 21.3.1 Inledning 443 21.3.2 Straffreglerna i miljöbalken 446 21.3.3 Miljösanktionsavgift 453 kapitel 22 · Ersättning till enskilda vid ingripanden av det allmänna 456 22.1 Inledning 456 22.2 Intrångsersättning 459 22.2.1 Några utgångspunkter 459 22.2.2 Pågående markanvändning 460 22.2.3 Avsevärt försvårande m.m. 465 22.3 Avslutande principiell diskussion 468 kapitel 23 · Miljöskadestånd samt enskilds och gruppers talan om försiktighetsmått eller förbud 470 23.1 Inledning 470 23.2 Allmänt om miljöskador och miljöskadestånd 470 14

Innehåll

23.3 Förutsättningar för miljöskadestånd 472 23.4 Civilrättslig talan om försiktighetsmått eller förbud 476

III SEKTORSLAGSTIFTNINGEN 481 kapitel 24 · Inledning 483 kapitel 25 · Planlagstiftning 486 25.1 Plan- och bygglagen (PBL) 486 25.1.1 Inledning 486 25.1.2 Hänsynsreglerna i PBL 488 25.1.3 Planläggning 491 25.1.4 Bygglov, rivningslov och marklov 505 25.2 Lagen om kommunal energiplanering 506 kapitel 26 · Lagstiftning om mark för areella näringar 509 26.1 Inledning 509 26.2 Skogsvårdslagen 510 26.2.1 Lagens två mål 510 26.2.2 Lagens tillämpningsområde – ”skogsmark” och ”skogliga impediment” 511 26.2.3 Skogsskötseln 511 26.2.4 Naturvårdshänsyn i skogsvårdslagen 514 26.2.5 Skyddsskog, svårföryngrad skog och fjällskog 516 26.2.6 Ädellövskogar 518 26.2.7 Skogsvårdslagen och miljöbalken 519 26.3 Rennäringslagen 520 kapitel 27 · Lagstiftning om utvinning av vissa naturresurser 522 27.1 Inledning 522 27.2 Minerallagen 523 27.3 Lagen om kontinentalsockeln (kontinentalsockellagen) 526 27.4 Lagen om rätt till sand-, grus- och stentäkt inom vissa allmänna vattenområden 528 27.5 Svensk utvinning av naturresurser m.m. utanför territorialgränsen 528

Innehåll

kapitel 28 · Lagstiftning om jakt och fiske 530 28.1 Inledning 530 28.2 Jaktlagstiftningen 531 28.3 Fiskelagstiftningen 536 kapitel 29 · Lagstiftning om transporter och miljö 539 29.1 Inledning 539 29.2 Trafikanläggningar 539 29.2.1 Inledning 539 29.2.2 Byggande av väg 541 29.2.3 Byggande av järnväg 545 29.2.4 Byggande av flygplats 546 29.2.5 Byggande av hamn och anläggande av farled 547 29.2.6 Sammanfattning och slutkommentar 548 29.3 Transportmedlens störningar och risker 549 29.3.1 Fartyg 549 29.3.2 Övriga transportmedel 552 kapitel 30 · Lagstiftning om distribution av energi, vatten, avlopp m.m. 554 30.1 Starkströmsledningar, naturgasledningar och andra rörledningar m.m. 554 30.2 Elcertifikat 555 30.3 Vatten- och avloppsanläggningar 556 kapitel 31 · Lagstiftning om joniserande och icke joniserande strålning 558 31.1 Inledning 558 31.2 Lagen om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) 559 31.2.1 Allmänt om lagen 559 31.2.2 Skyldigheter för tillståndshavare 560 31.2.3 Export och import av kärnavfall m.m. 560 31.3 Den tidigare lagen om kärnkraftens avveckling (avvecklingslagen) 561

Innehåll

31.4 Atomansvarighetslagen och lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor 562 31.5 Strålskyddslagen 564 kapitel 32 · Lagstiftning om säkerhet mot olyckor m.m. 566

KÄLLOR OCH SAKREGISTER 569 Litteraturförteckning 571 Sakregister 585

En grundbok i svensk miljörätt

kapitel 1

En grundbok i svensk miljörätt

Bokens syfte är att ge en grundlig behandling av hela den svenska miljörätten. Boken bör därmed vara lämpad för större kurser i ämnet miljörätt. Boken ska också kunna ge vägledning till praktiskt verksamma som har insikt i rättsområdet, men vill få fördjupade kunskaper om centrala miljörättsliga frågor. Boken har tre delar. Den första delen – Miljörätten – behandlar på ett allmänt plan typiska miljörättsliga frågor, såsom ämnets karaktär, de grundläggande principerna och de rättsliga instrumenten. Här finns även en historisk översikt och en kortfattad inblick i EU-miljörätten och den internationella miljörätten. Syftet är att ge läsaren de grunder i ämnet som behövs för att rätt förstå innebörden i de två följande avdelningarna, som behandlar den gällande miljölagstiftningen i Sverige. Bokens andra del – Miljöbalken – analyserar ingående den viktigaste svenska författningen inom rättsområdet. Denna del är bokens mest omfattande. Här diskuteras de övergripande bestämmelserna om balkens miljömål, liksom de grundläggande miljökraven och vissa andra miljörättsliga instrument som har central betydelse vid genomförandet av målen. Därefter behandlas balkens särskilda kapitel om naturskydd, särskilda verksamhetsslag (såsom industrier, täkter och markavvattningar) och hanteringar av genetiskt modifierade organismer (GMO), kemikalier, biotekniska organismer och avfall. Andra viktiga ”balkfrågor” som avhandlas är tillståndsprövning, tillsyn (kontroll) och sanktioner, skadestånd och annan ersättning samt civilrättslig talan om förbud eller försiktighetsmått. Bokens tredje del – Sektorslagstiftningen – tar upp författningar som gäller vid sidan av miljöbalken och reglerar särskilda områden, såsom fysisk planering, areella näringar, utvinning av naturresurser, kontrollen av transporter och joniserande strålning. Boken behandlar miljöbalken och andra författningar i huvudsak efter deras givna regelstrukturer, men integrerar frågor om förhållandet mellan olika författningar och mellan delar i samma författning (främst i miljöbalken). En viktig del i analyserna är att framhålla miljöreglers konsekvenser från miljösynpunkt. Rättsfall och hypotetiska exempel belyser den praktiska betydelsen 21

Inledning

av olika regler. De rättsliga avgörandena härrör främst från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) och Mark- och miljööverdomstolen (tidigare Miljööverdomstolen).1 I samband med den löpande behandlingen av svenska miljöförfattningar tas kortfattat upp vad som gäller enligt den internationella miljörätten, liksom EU-miljörätten. Den senare diskuteras ibland mer ingående och i belysning av rättsfall från EU-domstolen. Miljöbalken och annan miljölagstiftning revideras kontinuerligt. Även ny praxis ändrar rättsläget. Vi redogör för rättsutvecklingen genom att lägga in supplement till boken elektroniskt på Iustus förlags hemsida: www.iustus.se. I boken hänvisas till miljörättslig litteratur av olika karaktär. Det är allt från ingående vetenskapliga undersökningar i doktorsavhandlingar och andra böcker eller tidskriftsartiklar till mer övergripande arbeten, såsom kommentarer till lagstiftning och läroböcker. Bland den litteratur som i olika avseenden kompletterar denna bok, vill vi här särskilt nämna några. Staffan Westerlunds bok Miljörättsliga grundfrågor 2.0 är framför allt en bok i allmän miljörättslära.2 Den lägger en viktig grund för miljörätten som rättsområde med dess teoriramar och särdrag. Bland de av Westerlunds arbeten som särskilt knyter an till miljöbalken bör nämnas den kortfattade Miljörättslig tidskrift 1999:1 Spaltkommentar Miljöbalkens 1–17 samt 24 kapitel och den kompletterande, mer analytiska Miljörättslig tidskrift 1999:2–3 Delkommenta rer till miljöbalken Mbdk 1–8.3 Stefan Rubenssons bok Miljöbalken – Den nya miljörätten behandlar miljöbalken och några andra miljölagar, i nära anknytning till lagtext och förarbeten.4 I Jonas Ebbessons bok Miljörätt introduceras läsaren i svensk miljölagstiftning med betoning på miljöbalken.5 Boken redogör även för viss miljölagstiftning vid sidan av balken, har kopplingar till den internationella miljörätten och EU-miljörätten och lägger ett miljörättsligt perspektiv på frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Bertil Bengtssons bok Speciell fastighetsrätt tar upp miljöbalken och annan miljölagstiftning men även andra regler om markanvändning, såsom lagstiftningen om fastighetsbildning och expropriation.6 Hans bok Miljöbalkens åter verkningar analyserar vissa delar av miljöbalken ingående och diskuterar även 1

Vid hänvisning till domar används förkortningen MÖD. Westerlund 2003A. 3 Westerlund i Miljörättslig tidskrift 1999:1 resp. Miljörättslig tidskrift 1999:2–3. 4 Rubenson 2008. 5 Ebbesson 2015. 6 Bengtsson 2015. 2

En grundbok i svensk miljörätt

balkens förhållande till annan lagstiftning, liksom balkens inverkan på andra rättsområden än miljörätten.7 För de läsare som vill veta mer om framväxten av och strukturen i rådande internationella regler på miljöområdet rekommenderas Jonas Ebbessons bok Internationell miljörätt.8 Boken redogör för grunderna i den internationella miljörätten med dess principer och system för genomförande och lyfter fram centrala rättsfrågor inom den internationella miljörätten. Ett stort antal internationella överenskommelser (konventioner m.m.) behandlas. I EU Environmental Law and Policy behandlar David Langlet och Said Mahmoudi EU som internationell organisation med ett eget rättssystem. Boken behandlar miljörättsliga principer och rättsakter (”lagar” m.m.), liksom EUdomstolens praxis. Den introducerar läsaren i EU-miljörättens specifika miljö områden (såsom klimat och biodiversitet). Det finns också en rättslig diskussion kring vissa typiska konfliktfrågor, såsom den mellan miljöskydd och fri rörlighet.9 Annika Nilssons bok Introduktion till EU:s miljörätt är en mer kortfattad och översiktlig framställning.10 Andra viktiga arbeten på området är European Environmental Law av Jan H. Jans och Hans H.B. Vedder,11 EU Environmental Law av Ludwig Krämer12 och Environmental law av Elizabeth Fisher, Bettina Lange och Eloise Scotford. Den som vill fördjupa sig i de processuella frågor som aktualiseras vid til�lämpning av miljöbalken bör studera Per Henrik Lindbloms böcker Miljö process I och II.13 Tyngdpunkten ligger på den miljörättsliga civilprocessen (enskilds eller gruppers talan i domstol om skadestånd, försiktighetsmått eller förbud), men Lindblom behandlar även förvaltningsprocessuella frågor (som aktualiseras vid myndigheters prövning och kontroll).

Bengtsson 2001. Ebbesson 2000. 9 Langlet och Mahmoudi 2016. 10 Nilsson 2014. 11 Jans och Vedder 2011. 12 Krämer 2015. 13 Lindblom 2001 och 2002. 8

ISBN 978-91-7678-951-3

Sv_miljoratt_hela_4u_31.3mmRygg.indd 1

DEN SVENSKA MILJÖRÄTTEN

Gabriel Michanek, född 1951, och Charlotta Zetterberg, född 1960, är professorer i miljörätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

GABRIEL MICHANEK CHARLOTTA ZETTERBERG

DEN

MILJÖRÄTTEN GABRIEL MICHANEK & CHARLOTTA ZETTERBERG

4:e upplagan

2017-01-09 13:22