9789127762237 by Smakprov Media AB

ESS I SVENSKA

Lärobok 6

ESS I SVENSKA

fjärde generationen

Lärobok 6

fjärde generationen

För grundskolans senare del

ESS I SVENSKA

Jan Ollars Runo Lindskog

♦ Lärobok 6

ESS i svenska Lärobok 6 går igenom svenskämnets alla moment. Lärobokstext följs av uppgifter av olika svårighetsgrad och kompletteras av ESS i svenska Studiebok 6. I ESS i svenska ingår allt som du behöver i svenskämnet för år 6–9. ESS i svenska är ett heltäckande läromedel och omfattar Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingår även Grammatiken i praktiken, Öva lätt och ESSens, en lättare version av läroboken, en litteraturhistoria samt flera antologier. ESS i svenska Lärobok 6 ESS i svenska Studiebok 6 ESS i svenska Öva lätt 6 ESS i svenska Antologi 6 ESS i svenska Lärarbok 6 ESS i svenska Klassisk läsebok ESS i svenska Litteraturhistoria

27-76223-7 27-76224-4 27-76209-1 27-76225-1 27-76226-8 27-76231-2 27-76230-5

Vissa titlar inom denna serie finns inlästa som ljudböcker och kan beställas hos Inläsningstjänst, www.inlasningstjanst.se Mer information om ESS i svenska finns på www.nok.se/laromedel ISBN 978-91-27-76223-7

ESS_Larobok6_omslag.indd 1

1 0 0 0 0

789127 762237

09-12-16 12.10.46

ESS_Larobok_6.indb 2

09-12-17 08.31.45

Förord Många lärare har använt ESS i svenska i sitt arbete med att förverkliga läroplanens och kursplanens mål, ge eleverna en helhetssyn på svenskämnet och låta eleverna träna de kommunikativa färdigheterna i meningsfulla sammanhang. Grundsynen bakom ESS i svenska gör detta möjligt: • Språket och litteraturen ger svenskämnet dess profil. • Svenskämnet ger eleverna en helhetssyn på studierna. • Skönlitterära texter står i centrum för undervisningen. Läsning av litteratur ger eleverna nya perspektiv, engagerar och väcker lust till fortsatt läsning. Läroboken för år 6 låter eleverna möta samtida barnoch ungdomsförfattare. På grund av detta har antologin fått ett nytt innehåll jämfört med tidigare upplagor. • Elevernas läsning är utgångspunkt för arbetet med språket. De kan finna ett samband mellan läsning och träning av färdigheter. • Materialet är rikt och varierat. Det finns övningar av olika svårighetsgrad, så att alla elever känner att de går framåt.

INNEHÅLL

ESS_Larobok_6.indb 3

ESS i svenska är ett heltäckande läromedel för skolår 6–9. Det finns en antologi, en lärobok och en studiebok för varje år. Dessutom finns det en lärarbok för varje skolår för lärare som vill ha guidning i ESS-paketet, stöd i undervisningen, tips eller ett större urval av uppgifter. Andra komponenter kompletterar utan att vända sig till något särskilt skolår. ESS är väl beprövat. Denna upplaga av ESS i svenska 6 ansluter till fjärde upplagan av ESS i svenska 7–9. Revideringen har skett försiktigt med respekt för dem som uppskattar vad ESS står för. Sedan den förra upplagan har ESS i svenska kompletterats med en bok om grammatik och skrivregler: Grammatiken i praktiken. Med den som rättesnöre har grammatikkapitlet setts över inför denna upplaga. Böckerna som ingår i ESS i svenska kompletterar varandra, men kan även användas separat. Information om samtliga böcker i serien finns på internetadressen www.essisvenska.nu. Här finns även länkar till intressanta hemsidor, undervisningstips och annat. Författarna

09-12-17 08.31.46

INNEHÅLL

Alfabetet

Tala

Det svenska alfabetet Några andra alfabet Alfabetisk ordning

7 7 8

Ordlistan

Måste man prata? Läsa högt eller tala fritt? Redovisa med dialog Att framträda och berätta Dramatisera Intervjua

48 49 50 53 54 56

Skriva för sig själv

Nyttan med en ordlista Ledord SAOL

9 10 10

Läsa för att lära

Dagbok i arbetet Om inte skriftspråket fanns Att läsa Hitta text i en innehållsförteckning Hitta fakta i ett register Att läsa och lära sig i tio steg Sol, regn och värme i regnskogen Sol, vind och torka i öknen Tankekarta Läsa och leta ledtrådar Att läsa scheman Att läsa tabeller

13 13 14 15 16 19 22 27 28 30 31

Uppslagsboken

Kortfattad och svår? Läs på djupet Läs mellanrubrikerna Slå upp flera ord Ställ samman fakta

32 33 33 35 36

Att använda bibliotek

Olika slags bibliotek Att hitta böcker på biblioteket

39 43

Att söka fakta på nätet Sökmotorer Att söka i en sökmotor Söka i böcker och på nätet – en jämförelse

ESS_Larobok_6.indb 4

Skriva uppsats Varför ska du skriva uppsats? Något att skriva om Att samla fakta Uppsatsens fyra delar Att bearbeta texten Gensvarsarbete Uppsatsdags 1 Uppsatsdags 2 Uppsatsdags 3

61 61 62 65 68 70 73 74 76 77

Skriva till andra

Att skriva en inbjudan Att skriva brev Att skriva på nätet

78 80 82

44 45 46 46

IN N EH Å L L

09-12-17 08.31.46

Läsa litteratur

Läsning förr och nu

Barn- och ungdomslitteratur

Genrer Böcker om kärlek Böcker om relationer Historiska berättelser Böcker om samhällsproblem Roliga berättelser Deckare och agenter Böcker om idrott Böcker om resor

88 89 93 98 103 107 110 112 115

I lyrikens värld Poetry slam Det var dans bort i vägen … Men evig är kärleken

Film Grease Dagens Grease – och gårdagens? I filmens underbara värld

Ordkunskap Ordets delar Sammansatta ord Svenska och svengelska

Skrivregler Stor eller liten bokstav? Avstavning Förkortningar Att skriva ihop eller isär?

INNEHÅLL

ESS_Larobok_6.indb 5

119 119 120 122

124 124 126 127

136 136 138 140

142 143 145 146 147

Skiljetecken Punkt, frågetecken och utropstecken Kommatecken Att återge samtal

Rättstavning 5 S-metoden Regler för stavning Dubbelteckning M-ljudet – ett eller två m? N-ljudet – ett eller två n? J-ljudet Sje-ljudet Tje-ljudet Ng-ljudet Å-ljudet: å eller o? Ä-ljudet: ä eller e? S-ljudet

Ordklasser Vårt språk Ordklasser och satsdelar Substantiv Adjektiv Pronomen Verb

Att bygga meningar

149 149 152 154

155 155 158 159 162 163 164 165 166 167 168 169 170

171 171 172 172 179 181 184

188

En fullständig mening Tre tips om meningsbyggnad Variera ord och uttryckssätt

189 189 190

Källförteckning till bilderna

192

09-12-17 08.31.47

Alfabetet Studieboken s. 6–9

Korsordsspelet Scrabble spelas runt om i världen. Bilden visar en svensk variant som kallas Alfapet, och som har större spelplan och fler brickor. Spelen finns också som nätspel.

ESS_Larobok_6.indb 6

ALFA BE TE T

09-12-17 08.32.01

Det svenska alfabetet

Några andra alfabet

Ett alfabet är en uppsättning skrivtecken. Det som kännetecknar ett alfabet är att varje bokstav står för ett eget ljud. Det svenska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet. Det består av 29 bokstäver:

Det engelska alfabetet saknar å, ä och ö; samma sak gäller det franska och det spanska alfabetet. Det engelska alfabetet har 26 bokstäver. Tyskarnas alfabet liknar vårt, men det saknar bokstaven å. Tecknet ß i en tysk text betyder två s efter varandra: ss. Bokstaven y ser ut på ett speciellt sätt: ü. I danska och norska kommer æ och ø (ä och ö) före å, som är alfabetets sista bokstav. Ibland skriver danskarna å på det gamla sättet: aa. Ålborg skrivs då Aalborg.

ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ a b c d e f g h i j k l m n opqrstuvwxyzåäö Svenska Akademien bestämde år 2006 att bokstaven w är en egen bokstav. Tidigare var w bara en variant av v, på samma sätt som é och à är varianter av e och a. En av anledningarna till att man tog upp w som egen bokstav är att vi allt oftare stavar ord med w, som i till exempel ordet webb.

vokaler och konsonanter Alfabetet delas in i vokaler och konsonanter. De nio bokstäverna a o u å e i y ä ö är vokaler. De övriga bokstäverna är konsonanter.

versaler och gemena Stora bokstäver kallas versaler: A B C

Sverige

England

a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö

a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z

Tyskland a/ä b c d e f g h i j k l m n o/ö p q r s t u/ü v w x z

TA L A · S K R I VA

Träna det svenska alfabetet muntligt på tid. Gör om det flera gånger och se om du blir snabbare. Be en kamrat ta tid. Obs! Om det blir det minsta fel räknas inte försöket. Klarar du att komma ner till sex sekunder?

Små bokstäver kallas gemena: a b c

A L FA B E T E T

ESS_Larobok_6.indb 7

09-12-17 08.32.02

Alfabetisk ordning Ordlistor och uppslagsverk är uppställda i alfabetisk ordning. Ord på A kommer före ord på B och så vidare. Det låter ju enkelt, men det finns fler regler. Är den första bokstaven densamma rättar man sig efter bokstav två och så vidare. Följande namn står i alfabetisk ordning, det vill säga i samma ordning som namnens första bokstav kommer i alfabetet: Adolf Beata David Ester

A kommer före B B kommer före C och D D kommer före E

Börjar namnen på samma bokstav tittar man på den andra bokstaven: Adolf Alma Astor

d kommer före l l kommer före s

Är namnens andra bokstav densamma tittar man på den tredje: Beata Beda Bert

Bert kommer före Berta eftersom ingen bokstav alls (efter Bert) kommer före bokstaven a Berta a kommer före i Bertil

ESS_Larobok_6.indb 8

Byt läggspel med varandra i klassen. Rätta med hjälp av facit.

BERTA

BRITTA

BERTIL

BERIT

o kommer före r

Är namnens fjärde bokstav densamma tittar man på den femte:

Gör ett läggspel om alfabetisk ordning. Skriv åtta namn som börjar på samma bokstav, till exempel Berta, Bertil, Britta, Berit och så vidare. Namnen får gärna vara påhittade. Placera namnen i alfabetisk ordning och låt läraren rätta. Detta får sedan bli facit. • Vik ett papper på mitten tre gånger, så att du får åtta rutor. • Klipp ut de åtta lapparna. • Skriv ett av de namn du valde på varje lapp.

a kommer före d d kommer före r

Är namnens tredje bokstav densamma tittar man på den fjärde: Astor Astrid

TA L A · S K R I VA

BERTHOLD

BEATRICE

BERNARD

BEATA

ALFA BE TE T

09-12-17 08.32.05

Ordlistan Studieboken s. 10–18

En resegrammofon för så kallade stenkakor.

Nyttan med en ordlista • Vad är en grav accent? • Hur stavar man till ”grejpfrukt”? • Hur uttalar man graviola? • Grammofon var en musikspelare som användes på 1900-talet, men hur böjs ordet om man vill tala om flera stycken sådana musikspelare? Ordlistan är en bok som ger svar på sådana frågor. O R D L I S TA N

ESS_Larobok_6.indb 9

Ordlistan: 1. förklarar vad ord betyder. En grav accent är en accent som ser ut att ramla åt vänster: à, è. 2. visar hur ord stavas. Vi säger ”grejpfrukt” men skriver grapefrukt. 3. visar hur ord uttalas: graviola uttalas graviå’la. (Det är en tropisk frukt.) 4. visar hur ord böjs: en grammofon, den grammofonen, flera grammofoner. 9

09-12-17 08.32.16

I ordlistan står alla ord i alfabetisk ordning (se s. 8). På så sätt blir det lätt att hitta ord om man vet hur de stavas. Om man inte vet hur ett ord stavas, så kan det bli svårare att hitta det. Man får leta på flera ställen: • Ord som börjar på j-ljud kan stavas med dj, g, gj, hj, j eller y (djur, gärna, gjort, hjärna, järn, yoghurt). • Tj-ljudet stavas med c, ch, k, kj eller tj (cembalo, cha-cha, kära, kjol, tjära). • I början av ord kan sj-ljudet stavas med ch, g, sch, sj, sk eller stj (chef, giraff, schäfer, sjuk, skär, stjärna). • S-ljudet kan stavas med c, s, sc eller z (citron, sur, science fiction, zoo).

Ledord Ledord kallar man orden högst upp på varje sida i en ordlista. Ledorden består av det första ordet på sidan och det sista ordet på sidan. Med hjälp av dem kan man snabbt hitta rätt sida. Exempel: Om man söker efter ordet graviola så är det ingen mening att leta på en sida med ledorden gräs–grönt, eftersom den sidan bara innehåller ord som börjar på grä- eller grö-.

ESS_Larobok_6.indb 10

SAOL Det finns många olika ordlistor. Vilken ska man använda? Det beror på vad man är ute efter och på hur mycket svenska man kan. Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är den mest utförliga ordlistan. Andra ordlistor anpassar sig till SAOL. Den uppdateras ganska ofta, och den finns både som bok och som datorprogram. Den 13:e upplagan kom år 2006 och har 125 000 uppslagsord. TA L A · S K R I VA

Använd dig av ordlistan på s. 11 när du svarar på de här frågorna. 1. Vilket av de här orden kan uttalas på två olika sätt? konstnär konstnärinna konstnärlig 2. Vad menas med att Skejtarföreningen SKJF ”konstituerade sig”? 3. Vad menar en förälder som säger ”Konstra inte!” till sitt barn? 4. Hurdan är en konstlad person? 5. Hurdan är en ”konstifik” person? 6. Var kan man sätta bindestreck i ordet konstkupp, om man vill avstava det? 7. På vilka fyra ställen kan man sätta bindestreck i ordet konstintresserad, om man vill avstava det? 8. I slutet av sidan nämns en sport. Vilken?

ORD LISTA N

09-12-17 08.32.16

En sida ur 13:e upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL.

O R D L I S TA N

ESS_Larobok_6.indb 11

09-12-17 08.32.26

Läsa för att lära Studieboken s. 19–36

Hur kan man hitta badplatsen, om man inte kan läsa?

ESS_Larobok_6.indb 12

LÄ SA FÖR ATT LÄRA

09-12-17 08.32.35

Om inte skriftspråket fanns På stenåldern kunde inte en enda människa läsa, och det gick bra ändå. På medeltiden var det några få som kunde läsa. I dag kan många sexåringar inte läsa – och de klarar sig fint. Skulle vi klara oss utan att kunna läsa och skriva? Låt oss pröva! Väckarklockan ringer en vanlig onsdag, och plötsligt kan vi inte läsa. Skriva kan vi inte heller. Vi stänger av ringningen och går upp och duschar, tar på rena kläder, äter frukost utan att kunna läsa på flingpaketet och slår sedan på teven. Ajaj, det är bara dåliga program. Ett enda bra program visar de, men det är på franska och översättningen står skriven under. Det får bli småbarnsteve i stället, för den är dubbad till svenska. Kompisen dyker upp och hämtar oss. Vi går tillsammans mot skolan. Kompisen visar reklamen för ett nytt datorspel. Bilden ser häftig ut. Vi frågar vad det handlar om. ”Läs själv!” säger kompisen surt. Inte får vi veta hur mycket det kostar heller; kompisen pekar bara på några märkliga krumelurer nere i hörnet. Siffror kallas de. Lektionerna blir en pina. Till sist blir det lunch. Vi går till matsalen. Där blir en av tant erna vansinnig av ilska när vi tar fem pannkakor. Kan vi inte läsa lappen, eller! Fyra per person, står det. Illröda i ansiktet måste vi lämna tillbaka en pannkaka. Efter skolan är det träning. Först går det bra, men på slutet får vi en lapp. Det ska bli tävling till helgen, och om vi vill vara med så måste vi fylla i den här blanketten. Vi ljuger och säger att vi ska göra annat till helgen. L Ä S A F Ö R AT T L Ä R A

ESS_Larobok_6.indb 13

Läxorna läser de vuxna högt för oss när vi kommer hem. Tur att de kan läsa! Vi ser bara program där vi förstår vad folk säger. En snabb titt på bilderna i en gammal Kalle Anka får avsluta dagen. Vi kan redan handlingen.

Att läsa Läsning är mer än att bara uttala bokstäver och ord korrekt. När man verkligen kan läsa klarar man att: • hitta rätt text i ett bibliotek, i en bok/tidning eller på cd/dvd/nätet. • sökläsa, till exempel när man letar efter en persons telefonnummer. • översiktsläsa, för att snabbt skaffa sig en överblick över innehållet. • läsa på djupet, när man har hittat den viktiga delen av texten. • förstå texten, även om den är krångligt skriven med svåra ord. • bearbeta texten i hjärnan, så att man får nytta av den. • minnas det man har läst.

09-12-17 08.32.36

TA L A · S K R I VA

1. Försök minnas vad du har läst de sista dagarna. Gör korta anteckningar som affärsskyltar, tidtabell vid busshållplatsen, NO-läxa och så vidare. 2. Skriv en lista på allt som du skulle missa om du inte kunde läsa. Tänk på tidningar, böcker, dator, tv, knappar, affärer, skyltar, fritid, skola med mera. 3. Intervjua en vuxen och gör en lista på vad hon eller han läser a) i jobbet, b) privat och c) i föreningslivet. 4. Jämför dina listor med kamraternas.

Svara på följande frågor med hjälp av innehållsförteckningen på s. 4–5. 1. Skriv fem meningar som berättar vad ESS i svenska Lärobok 6 handlar om. Använd minst 30 ord och högst 150 ord. 2. Vad är viktigast i boken, enligt din uppfattning? Svara med nyckelord. Använd minst åtta och högst 20 ord. 3. Svara på frågorna a–h. Hur lång tid tar det för dig att svara på dem? Klarar du det på fem minuter? a) På vilka sidor kan man läsa om schema? b) Var kan man läsa om substantiv och andra ordklasser? c) På vilka sidor kan man läsa om rättstavning? d) Vad handlar s. 59–60 om? e) På vilka sidor kan du lära dig att skriva uppsats? f) Vilka sidor handlar om litteratur? g) Vilka sidor ger råd om hur man gör en intervju? h) Vad börjar på s. 47? 4. Gör fem frågor till utifrån innehållsförteckningen. Anteckna både frågor och svar. Byt frågor med en kamrat.

Hitta text i en innehållsförteckning I början av faktaböcker brukar det finnas en översikt av bokens kapitel. Den kallas innehållsförteckning*. Rubrikerna i en innehållsförteckning kan användas som nyckelord. De berättar det viktigaste i boken. En van läsare har stor nytta av innehållsförteckningen: • Den berättar vad boken handlar om. • Den berättar vad som är viktigt. • Den visar hur de olika avsnitten hör ihop. • Den berättar på vilken sida du kan läsa om ett visst ämne. *Det engelska ordet är Table of Contents.

ESS_Larobok_6.indb 14

LÄ SA FÖR ATT LÄRA

09-12-17 08.32.36

Hitta fakta i ett register Faktaböcker brukar ha sina register* längst bak. Där kan du slå upp de viktigaste orden i boken. Ett register berättar på vilken sida ett ord finns. I ett register står orden i alfabetisk ordning (se s. 8). *Det internationella (och engelska) ordet är Index.

kursivering av viktiga sidor Vissa register är väldigt utförliga och innehåller flera hundra ord. En del av orden finns med på många olika sidor, och då står alla sidor där ordet nämns med i registret. Exempel: En geografibok har åtta kapitel: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Australien, Världshaven och Runt polerna. Ordet Amerika förekommer på många ställen i boken, inte bara i kapitlen om Amerika. Så här kan det se ut i registret: Amerika 2, 14, 38, 39, 42, 114, 120, 121, 123, 187, 188, 190, 194, 201, 232–289, 300, 301, 303, 305, 386, 390–392, 404, 407

I det här registret visas de viktigaste sidorna med kursivering. Det är alltså s. 232–289 och s. 390–392 som du ska läsa i första hand.

bilder och kartor Ofta berättar ett register var man kan hitta bilder eller kartor. Då kan det se ut så här: Atoll 389B, 400, 402K, 403

Detta betyder att du finner bilder (och bildtext) om atoller på s. 398 och en karta, som visar var det finns atoller, på s. 402.

L Ä S A F Ö R AT T L Ä R A

ESS_Larobok_6.indb 15

TA L A · S K R I VA

Ta reda på hur registret fungerar i någon av dina läroböcker. Träna dig i att finna fakta med hjälp av registret. 1. Ta fram en lärobok som har register. Leta reda på fem ord som du inte känner till och skriv upp dem. 2. Slå upp orden ett i taget och läs om dem. 3. Stäng läroboken och skriv en förklaring till vart och ett av de fem orden. 4. Testa en kamrat på dina fem ord. Hur många klarar hon eller han? Hur många av kamratens ord klarar du?

Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära. Läsa för att lära.

Läsa

09-12-17 08.32.37

Att läsa och lära sig i tio steg

–4–

Hur gör man egentligen när man lär sig det man läser? Hur får man fakta att fastna? Det finns många olika sätt. På denna och nästa sida finns tio metoder. Prova dig fram tills du hittar de sätt som passar dig. Du kan använda dem både i skolan och i livet utanför. Men använd inte alla på en och samma text – det blir för tjatigt. Här i läroboken får du träna alla tio sätten. I vanliga fall använder du bara de metoder som passar bäst i sammanhanget.

Härnäst läser Elias genom texten – snabbt och utan slå upp några svåra ord. Man kan säga att han läser så som man läser en skönlitterär bok, för han vill bara orientera sig. Han vill orientera sig i två saker: dels ämnet, dels hur texten är uppbyggd. Helheten, inte detaljerna, är det viktiga.

FÖRFÖRSTÅELSE – ATT STÄLLA I ORDNING HJÄRNAN Elias läser om öknar. Han börjar inte läsa från första ordet och tar inte stycke efter stycke fram till slutet. Han vet att man fattar bättre, om man skaffar sig förförståelse.

–1–

För att skaffa sig förförståelse börjar Elias med att titta på hela uppslaget i boken. Han läser rubrikerna och tittar på bilderna. Sedan läser han bildtexterna och tänker lite på öknar.

LÄS PÅ DJUPET Nu har Elias skaffat sig förförståelse och kan ge sig på texten. Han läser på djupet och antecknar samtidigt nyckelord, det är viktiga ord i texten.

–5–

Först läser han rubriken. Sedan skriver han av den. (En rubrik innehåller nästan alltid viktiga fakta.) Därefter läser han första stycket. Märker han att han inte förstår det, läser han det en gång till. Sedan skriver han fyra–fem viktiga ord ur stycket. Därefter läser han andra stycket och skriver ytterligare fyra–fem viktiga ord. Han går igenom hela texten på samma sätt, även bilderna och bildtexterna.

–2–

Elias har nytta av mer förförståelse. Han skriver ner vad han redan vet om öknar. Då öppnar han de delar av hjärnan där han ska stoppa in nya fakta om öknar.

–3–

I stället för att skriva vad han redan vet, kan han skriva vad han vill veta om öknar. När han hittar på frågor måste han tänka efter. Det är också ett sätt att förbereda hjärnan för att ta emot nya fakta. 16

ESS_Larobok_6.indb 16

LÄ SA FÖR ATT LÄRA

09-12-17 08.32.37

LÅT HJÄRNAN JOBBA PÅ EGEN HAND

SÄG ELLER SKRIV DET MED EGNA ORD

–6–

–7–

Sedan vill Elias ta rast. Nej, säger läraren. Men Elias vet vad hjärnan mår bra av när den har varit intensivt koncentrerad – den mår bra av att syssla med annat en stund. Därför ber han att få skriva rent ett stycke som handlar om regnskogen. Elias behöver inte tänka så mycket medan han skriver rent. Men hans hjärna jobbar ändå. Hjärnan vet att den snart måste avsluta läsningen om öknen. Därför gör den lite förberedelser utan att Elias märker det.

Nästa lektion tar Elias fram alla orden som han skrev om öknar. Hur ska han fortsätta? Ska han, med hjälp av orden, berätta om öknen för en kompis? Det är ett bra sätt, men ingen kompis har tid att lyssna.

–8–

Elias tänker att han kan berätta för sig själv i stället. Det fungerar också bra. Att berätta för sig själv är nästan lika effektivt som att berätta för en kompis. Men i skolan går det inte alltid att prata högt för sig själv.

–9–

”Ok, jag får skriva”, tänker Elias. Han tittar på sina ord och skriver meningar där orden ingår. Det blir en riktigt bra sammanfattning om öknar. REPETERA OCH REPETERA OCH …

– 10 –

Dagen därpå läser Elias först igenom sin sammanfattning. Därefter läser han listan med ord. Det tar sju minuter. Sedan läser han en gång till, men bara listan. Tre minuter. Nästa dag är sista chansen att läsa på till förhöret. Elias läser igenom sammanfattningen och listan igen och ber sin pappa ställa frågor. Elias kan svara på alla utom en. Den tränar han och pappa extra. Förhöret kommer säkert att gå bra, tänker Elias när han ska till att somna.

L Ä S A F Ö R AT T L Ä R A

ESS_Larobok_6.indb 17

09-12-17 08.32.38

TA L A · S K R I VA

Nu är det din tur att pröva några av de olika metoderna för att läsa och lära sig. Du får två texter att öva på. De handlar om regnskogar (s. 19–20) och öknar (s. 22–26). Regnskogar a) Läs om regnskogar på sätt 1. Börja med att skaffa dig förförståelse. Läs rubriker, bilder och bildtext. Tänk på vad du redan vet om regnskogar och på vad du undrar över eller vill veta. b) Jobba vidare på sätt 2. Börja med att skriva ner allt du redan vet om regnskogar. Kanske tänker du: ”Jag vet ingenting om regnskogar.” Men så är det inte. Du vet att det är en sorts skog. Du vet att det regnar mycket där. Vet du ännu mer? c) Läs texten om regnskogar på sätt 4: snabbt och utan att slå upp svåra ord. På så sätt får du en första överblick över ämnet och du vet vilka detaljer som du ska lära dig. d) Lär dig mer om regnskogar på sätt 5. Börja med att skriva av rubriken. Läs sedan första stycket. Anteckna fyra– fem ord. Läs andra stycket. Anteckna fyra–fem ord och så vidare. Glöm inte bilderna och bildtexterna! e) Lär dig mer på sätt 6. Låt hjärnan jobba på egen hand medan du pysslar med annat. Men det här sättet fungerar bara om du:

ESS_Larobok_6.indb 18

• har bestämt när du ska fortsätta arbetet. Annars skjuter hjärnan upp det. • tar uppgiften på allvar. Hjärnan måste ha fått klart för sig att det är allvar. f) Lär dig mer på sätt 7. Sätt dig med en kamrat och ta fram din lista med ord. Berätta så gott du kan om regnskogar med hjälp av orden. g) Lär dig mer på sätt 9. Titta på din lista och skriv om regnskogar med egna ord. Rita gärna en bild med anknytning till regnskogen också. h) Lär dig mer om regnskogar på sätt 10. Gör som Elias gjorde – repetera och repetera och …

Det är viktigt att vi lär oss så mycket som möjligt om hur natur och miljö påverkas av oss människor. Här ser vi en bild från en forskningsexpedition på Madagaskar.

LÄ SA FÖR ATT LÄRA

09-12-17 08.32.45

SOL, REGN OCH VÄRME I REGNSKOGEN Mitt på jorden ligger ekvatorn. Runt ekvatorn är det alltid varmt, dag som natt och alla månader på året. Området kallas för tropikerna. I tropikerna finns stora regnskogar. Den ena dagen är den andra lik i regnskogen. Solen går upp ungefär klockan sex på morgonen. Det finns ingen sommar med långa dagar och ingen vinter med korta dagar. Det finns tropiska regnskogar i alla världsdelar utom Europa och Antarktis. I Australien finns de längst i norr, i Amerika runt ekvatorn i norra Sydamerika. I Afrika ligger de på mitten och i Asien längst i söder. Men alla ligger de nära ekvatorn. Träd i flera våningar Det är inte bara varmt i regnskogen. Det är fuktigt också. Luften är så fuktig att kläderna blir blöta även om solen skiner. Det kan vara jobbigt att vistas i regnskogen innan man är van. Det känns som en riktigt tryckande het sommardag med åska i luften här hemma hos oss. Temperaturen går aldrig under 20 plusgrader. Ofta är det 25–30 grader varmt. I skuggan! I solen är det ännu varmare. Träden växer snabbt och högt i det varma vädret, och de växer i flera våningar. De högsta träden kan bli 60 meter höga. Deras kronor tar en stor del av solljuset, men mycket når ändå ner till andra våningen. Träden där kan bli 40 meter höga. Deras kronor växer under och mellan de högsta träden. De tar sin del av solljuset, men lite tränger igenom och når de lägsta träden. Nere på marken är det ganska mörkt, för dit sipprar det bara lite ljus. L Ä S A F Ö R AT T L Ä R A

ESS_Larobok_6.indb 19

Tarzans lianer Lianer är växter som inte kan stå upprätta av sig själva. Men de vill upp i solljuset och slingrar sig därför runt stammar och grenar. För det mesta går det inte att svinga sig i lianerna. De är insnärjda i träden. Men ibland finns det en liten lös stump att leka i. Om man når upp. Det växer och växer Det växer inte så det knakar i regnskogen – men nästan. Träden tappar löv (fast inte alla på en gång som i vårt land utan några i taget, samtidigt som nya löv växer ut). Löven faller ner på marken och förvandlas till jord på mycket kort tid. Det är som en tunn kompost nere på marken, fuktigt och varmt och fullt av smådjur som förvandlar löven till ny jord. Det är ett av skälen till att det växer så bra i regnskogen. Ett annat är det starka solljuset. Ett tredje skäl är att det regnar varje dag. Regn och sol varje dag Solen lyser och det blir hett och fuktigt. Fukten stiger uppåt i luften. Den stiger flera tusen meter. Så högt uppe är det inte varmt. Fukten kan inte sväva fritt i luften längre när det blir kallare. Den blir till vattendroppar som samlas till tunga regnmoln. Det börjar att regna. Vattnet som regnar ner är samma vatten som steg upp från träden tidigare. När det mesta vattnet har regnat ner tittar solen fram igen. Fukten stiger återigen uppåt i luften, flera tusen meter, och blir kall. Den samlas till regnmoln och det börjar regna. Sedan tittar solen fram igen och så håller det på dag ut och dag in. 19

09-12-17 08.32.50

Hetta, regn och solljus får regnskogen att växa.

Solen går ner vid sextiden på kvällen. Det blir mörkt på ett par minuter. Det finns ingen lång skymning som i vårt land. Tusentals arter Den tropiska regnskogen innehåller tusentals olika slags träd. Den är inte alls som en skog i Sverige, där det växer flera hundra granar intill varandra. Nej, i regnskogen kan man få hugga sig fram i flera minuter innan man hittar två träd av samma sort. Aldrig tyst Det är aldrig tyst i regnskogen. Fåglar, insekter och däggdjur tjattrar, ryter, knäpper och sjunger. Människan är mycket liten när hon hugger sig fram genom växtligheten. Liten och kanske rädd. Det finns giftiga ormar, insekter och spindlar. Hungriga rovdjur kan dyka upp. Lek20

ESS_Larobok_6.indb 20

fulla apor kan spela spratt. En gyttjig grop kan bli en dödsfälla. Regnskogens skatt Regnskogarna gömmer skatter. Men det är inte nergrävda piratkistor utan träden, blommorna och djuren som är skatterna. Tre orsaker till att regnskogarna är viktiga: • Träden och växterna tar hand om koldioxiden som människor och djur andas ut och som bildas när man bränner upp något. De omvandlar koldioxiden till syre. • Regnskogarna innehåller många träd och växter som ingen har utforskat. De kan ge oss nya mediciner och andra värdefulla ämnen. • Regnskogarna har ett rikt djurliv. Många av djuren kan inte leva på någon annan plats. LÄ SA FÖR ATT LÄRA

09-12-17 08.33.00

TA L A · S K R I VA

Nu är det dags att arbeta med några av de olika metoderna att läsa och lära sig en gång till. Den här gången handlar texten om öknar, s. 22–26. Öknar a) Läs om öknar på sätt 2. Börja med att skaffa dig förförståelse. Läs rubriker, bilder och bildtexter. Tänk på vad du redan vet om öknar och vad du undrar över eller vill veta mera om. b) Jobba vidare på sätt 3. Skriv några frågor om öknar. Här ser du några frågor som Elias skrev innan han läste om regnskogar: • Var finns det regnskogar? • Regnar det alltid? • Vad kan en turist göra i regnskogen? c) Läs texten om öknar på sätt 4: snabbt och utan att slå upp svåra ord. På så sätt får du en första överblick över ämnet och du vet vilka detaljer som du ska lära dig. d) Lär dig mer om öknar på sätt 5. Börja med att skriva av rubriken. Läs sedan första stycket. Anteckna fyra–fem ord. Läs andra stycket. Anteckna fyra–fem ord och så vidare. Glöm inte bilderna och bildtexterna!

L Ä S A F Ö R AT T L Ä R A

ESS_Larobok_6.indb 21

e) Lär dig mer på sätt 6. Låt hjärnan jobba på egen hand medan du pysslar med annat. Men det här sättet fungerar bara om du: • har bestämt när du ska fortsätta arbetet. Annars skjuter hjärnan upp det. • tar uppgiften på allvar. Hjärnan måste ha fått klart för sig att det är allvar. f) Lär dig mer på sätt 8. Sätt dig ensam med din lista. Berätta med låg röst för dig själv om öknar med hjälp av orden. Bry dig inte om ifall det känns löjligt. Att tala för sig själv är ett beprövat sätt att lära sig. g) Lär dig mer på sätt 9. Titta på din lista och skriv om öknar med egna ord. Rita gärna en bild med anknytning till öknar också. h) Lär dig mer om öknar på sätt 10. Gör som Elias gjorde – repetera och repetera och …

09-12-17 08.33.02

ESS I SVENSKA

Lärobok 6

ESS I SVENSKA

fjärde generationen

Lärobok 6

fjärde generationen

För grundskolans senare del

ESS I SVENSKA

Jan Ollars Runo Lindskog

♦ Lärobok 6

27-76223-7 27-76224-4 27-76209-1 27-76225-1 27-76226-8 27-76231-2 27-76230-5

ESS_Larobok6_omslag.indd 1

1 0 0 0 0

789127 762237

09-12-16 12.10.46