Fredrik Ahlén Malin Fransson
vägar till so är ett språk- och kunskapsutvecklande läromedel som passar elever i förberedelseklass eller på språkintroduktion. Innehållet utgår från kursplanerna för årskurs 7–9 och utvecklar elevernas förmågor i de fyra SO-ämnena. I varje ämne görs nedslag i det centrala innehållet.
SO
SO
Vägar till
Vägar till
Vägar till
SO
I Vägar till SO får eleverna strategier för att ta sig an komplexa ämnestexter och utveckla ett ämnesspråk. Den språkutvecklande stöttningen består till exempel av förförståelseövningar, ord- och begreppsförklaringar, läsförståelsefrågor och skrivmallar. För att ytterligare utveckla elevernas förmågor ges rikliga tillfällen till reflektion, interaktion och diskussion kring både text och bild. Läs mer på nok.se/vagartillso
ISBN 978-91-27-45179-7
9 789127 451797
Vägar till SO_Omslag_180524.indd Alla sidor
2018-05-25 16:19
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 1
2018-05-25 15:54
Förord I Vägar till SO vill vi ge dig vägar in i SO-ämnena: samhällskunskap, geografi, historia och religion. Vi vill också ge dig möjlighet att utveckla ditt SO-språk. Därför får du möta många nya ord och begrepp som du behöver på vägen. Med hjälp av dem lär du dig att beskriva, resonera, förstå och förklara vad till exempel demokrati, klimat, religion och revolution är. Välkommen! Malin och Fredrik
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 3
2018-05-25 15:54
Innehåll SAMHÄLLSKUNSKAP
GEOGRAFI
demokrati och mänskliga rättigheter 7
väder och klimat 65
Demokrati 9
Atmosfären och solen 67
Viktiga delar i en demokrati 9 Demokrati och medier 12 Skyldigheter i en demokrati 14 Demokrati och diktatur 16
Demokrati och mänskliga rättigheter 19
Väder 67
Jordens klimatzoner 73
Tropiska zonen 74 Subtropiska zonen 75 Tempererade zonen 76 Polarzonen 77 Levnadsvillkor i klimatzonerna 78
FN och mänskliga rättigheter 20
så styrs sverige 27 Folket bestämmer i Sverige 29 Sveriges grundlagar 29 Val i Sverige 31 Riksdagen och regeringen 34
Sverige – ett rättssäkert land 39 Fem principer för rättssäkerhet 39
ekonomi i samhället 47 Ekonomi 49
Att vara ekonomisk 50 Familjens ekonomi 52
Det ekonomiska kretsloppet 55 Hushållen 56 Företagen 57 Den offentliga sektorn 58 Banker 59 Goda eller dåliga tider? 60
4
jordens befolkning 83 Varför bor vi där vi bor? 85 Ett gynnsamt klimat 86 Närhet till vatten 87 Möjlighet att försörja sig 88
Befolkningsutveckling 93
Orsaker till befolkningsutveckling 94 Konsekvenser av befolkningsutveckling 98
naturresurser och hållbar utveckling 103 Naturresurser 105
Två typer av naturresurser 106 Att använda naturresurser 107 Intressekonflikter om naturresurser 108
Hållbar utveckling 111
Tre delar av hållbar utveckling 112 Att leva hållbart 114
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 4
2018-05-25 15:58
HISTORIA
RELIGION
franska revolutionen 119
vad är religion? 183
Vad är en revolution? 121
Vad är religion? 185
Orsaker till den franska revolutionen 122
Revolutionen 1789–1794 129
Händelseförloppet – 1791-1794 130 Konsekvenser av franska revolutionen 131 Historiska källor 134 Att använda historia 136
industriella revolutionen 141 Den industriella revolutionen börjar 143
Tro, myt och rit 186 En, ingen eller flera gudar? 190
Vad är en världsreligion? 193
Vad har världsreligionerna gemensamt? 194
våra fem världsreligioner 203 Våra fem världsreligioner 205 De asiatiska religionerna 205 De abrahamitiska religionerna 211
Orsaker till den industriella revolutionen 143
Den industriella revolutionen förändrade livet 149
ordlista 218
Konsekvenser av den industriella revolutionen 149 Spår av den industriella revolutionen 154
folkmord 159 Folkmord 161
Krig och folkmord 161
Förintelsen 163
Bakgrunden till Förintelsen 163 Konsekvenser av Förintelsen 170
Folkmordet i Rwanda 173
Bakgrunden till folkmordet i Rwanda 174 Folkmord – går det att förhindra? 178
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 5
5
2018-05-25 15:58
6
S amh ä llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 6
2018-05-25 15:54
Demokrati och mänskliga rättigheter I kapitlet får du lära dig:
• • • •
vad som utmärker demokratiska länder. om de mänskliga rättigheterna. att söka och värdera information. att använda centrala begrepp.
7
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 7
2018-05-25 15:54
inledande uppgifter Samtala i par 1. Hur är ett ”bra land”? Titta på bilderna och diskutera. 2. Nämn flera saker som du tycker ska finnas i ett ”bra land”. Ex: Jag tycker att alla ska få säga eller tänka vad de vill.
Möjlighet att gå i skola.
Möjlighet att skriva vad man vill.
Möjlighet att rösta.
Möjlighet att säga vad man vill.
Arbeta med centrala begrepp 1. Översätt orden till ditt modersmål. 2. Vilka ord passar ihop med bilderna? 3. Kan du komma på andra ord som hör ihop med orden?
8
demokrati diktatur rättighet skyldighet yttrandefrihet tryckfrihet rösträtt medier
S amh ä llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 8
2018-05-25 15:54
Demokrati Sverige är en demokrati. Det betyder att det är folket som ska styra eller bestämma. I ett demokratiskt land är det alltså människorna som ska bestämma vilka lagar som ska finnas. I en demokrati ska också alla människor vara lika mycket värda. Ordet demokrati betyder folkstyre. Det är alltså folket som ska styra och bestämma. Men det går inte att låta alla människor i ett land vara med och bestämma, eftersom det skulle ta för lång tid. Därför röstar människor på politiker. En politiker är en person som ska lyssna på folket och representera deras åsikter. Politikerna ska alltså tala, rösta och fatta beslut för oss andra. Ett land som styrs på det här sättet kallas representativ demokrati. De flesta länderna i världen, som är demokratier, styrs på det här sättet. Varför röstar människor på politiker?
Viktiga delar i en demokrati För att en demokrati ska fungera behöver den innehålla flera viktiga delar. Om en viktig del saknas, fungerar inte demokratin. De viktiga delarna är yttrandefrihet och tryckfrihet, allmän och lika rösträtt, fria val, majoritetsbeslut och rättssäkerhet.
Yttrandefrihet och tryckfrihet I en demokrati har människor rätt att säga vad de tycker. Det kallas för yttrandefrihet, och behövs för att alla ska kunna vara med och påverka samhället. I en demokrati har människor också rätt att skriva vad de tycker, till exempel i tidningar och på nätet. Det kallas för tryckfrihet. Om ett land har tryckfrihet ska det inte finnas censur, alltså att staten inte får bestämma vad människor skriver. Rätten att göra sin röst hörd är en viktig del i en demokrati. Vad är skillnaden mellan yttrande- och tryckfrihet?
D emokrati o c h m ä nskliga r ättigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 9
9
2018-05-25 15:54
En familj som röstar i en vallokal.
Allmän och lika rösträtt Allmän rösträtt betyder att alla människor i landet har rätt att rösta i val. Lika rösträtt betyder att varje röst är lika mycket värd. En rik
person får till exempel inte rösta två gånger medan en fattig person bara får rösta en gång. Att ha allmän och lika rösträtt är en viktig del i en demokrati för att folket ska kunna påverka vem eller vilka som ska styra och bestämma i landet. Det är dessutom viktigt eftersom demokrati utgår från att alla människor är lika mycket värda. I de flesta länder har man bestämt att den allmänna rösträtten gäller för personer över en viss ålder. I Sverige gäller allmän rösträtt från 18 år. Vad är skillnaden mellan allmän och lika rösträtt?
10
S amh ä llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 10
2018-05-25 15:54
Fria val Vid ett val får människorna i landet använda sin rösträtt och påverka vilka som ska styra och bestämma i landet. Om valet är fritt betyder det att ingen får lägga sig i eller bestämma hur någon ska rösta. Det är också viktigt att man inte behöver berätta vem man har röstat på. Om människor tvingas att rösta på en viss politiker är valet inte fritt. I Sverige är det val vart fjärde år och då röstar man på vilket parti man tycker ska styra landet. Varje parti har åsikter om hur Sverige ska styras på bästa sätt. Det finns många olika partier i Sverige. Två exempel är Socialdemokraterna och Moderaterna. Varför är det viktigt med fria val i en demokrati?
Majoritetsbeslut Ett majoritetsbeslut används när människor ska bestämma något tillsammans. Det betyder att man väljer det förslag som fått flest röster. Majoritetsbeslut används i demokratiska länder. Om exempelvis de flesta röstar ja till förslaget: ”14-åringar ska få köra moped”, blir det ett majoritetsbeslut. Vad innebär majoritetsbeslut?
Handuppräckning är ett sätt att rösta på ett förslag.
D emokrati o c h m ä nskliga r ättigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 11
11
2018-05-25 15:54
Rättssäkerhet Rättssäkerhet betyder att alla människor är lika inför lagen. En politiker kan till exempel inte bryta mot lagen och slippa straff
bara för att hen är politiker. Rättssäkerhet handlar också om att människor inte får fängslas, alltså låsas in, utan att veta varför. Rättssäkerhet är viktigt i en demokrati, bland annat för att människor ska känna sig trygga. Vad betyder det att vara lika inför lagen?
UPPGIFT Lagboken innehåller Sveriges lagar.
Viktiga delar i en demokrati Avsluta meningarna.
Yttrande- och tryckfrihet betyder att… Allmän och lika rösträtt betyder att…. Fria val betyder att… Majoritetsbeslut betyder att… Rättssäkerhet betyder att…
Demokrati och medier Medier är ett övergripande ord för TV, radio, tidningar och
Nyheter finns i både tidningar och på nätet.
12
internet. I en demokrati får människor information om vad som händer i landet via medierna. Utan information, om vad till exempel politiker bestämmer, är det svårt att vara med och påverka. Informationen kan spridas på olika sätt. Vi kan till exempel läsa tidningar, se på TV eller läsa olika sidor på nätet. Vilken typ av media använder du för att få information om viktiga händelser i samhället?
S amh ä llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 12
2018-05-25 15:54
Fria och granskande medier I en demokrati är det viktigt att granska det som politikerna bestämmer. Att granska betyder att man undersöker något noggrant och tar reda på om det stämmer. Personer som granskar och informerar om vad som händer i samhället kallas journalister. I en demokrati är det viktigt att journalister och medier är fria att skriva vad de vill. Politiker får inte kontrollera eller styra deras arbete. Om de inte är fria hotas grundläggande rättigheter i en demokrati, nämligen yttrande- och tryckfriheten. Varför är det viktigt med granskande journalister och fria medier?
Journalister på en nyhetsredaktion.
D emokrati o c h m ä nskliga r ättigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 13
13
2018-05-25 15:54
UPPGIFT
Att söka och värdera information Besvara frågorna. Jämför och diskutera därefter dina svar med en kamrat. 1. Hur gör du om du vill berätta något för så många människor som möjligt? 2. Hur tror du att en person som levde för 100 år sedan gjorde för att sprida information till så många människor som möjligt? 3. Vilka sätt att söka information på, tycker du är bra? Motivera ditt svar. 4. Vilka sätt att söka information på, tycker du är dåliga? Motivera ditt svar. 5. Hur kan du göra för att ta reda på om informationen är korrekt, alltså att den stämmer?
Skyldigheter i en demokrati Att få rösta på vilket parti man vill är ett exempel på en rättighet i ett demokratiskt land. En rättighet är alltså något människor har rätt till enligt lagen. Men alla som lever i en demokrati har också vissa skyldigheter, det vill säga något man måste göra. En skyldighet är till exempel att känna till vilka lagar som gäller i landet. Skyldigheterna finns till för att demokratin ska fungera. Exempel på skyldigheter är att: • gå i skolan från förskoleklass till årskurs 9 • betala skatt, alltså betala pengar till staten • vittna, alltså berätta i domstol om du skulle ha sett att någon bryter mot lagen. Vilka skyldigheter har du i din skola?
14
S amh ä llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 14
2018-05-25 15:54
Regnbågsflaggan står för människors lika rättigheter.
UPPGIFT
Vad tycker du är viktigast? 1. Rangordna påståendena efter hur viktiga du tycker att de är. Motivera dina val.
• Alla ska få säga och skriva vad de vill. • Alla röster ska vara lika mycket värda. • Det som majoriteten röstat på måste alla följa. • Journalister ska ha rätten att skriva och uttrycka kritik mot de som styr i landet. • Det är viktigt att använda sin rätt att rösta i politiska val. • Alla ska vara lika inför lagen. 2. Vilket av påståendena tycker du är allra viktigast?
Ex: Jag tycker att påståendet om ... är viktigast eftersom …
D emokrati o c h m ä nskliga r ättigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 15
15
2018-05-25 15:54
Demokrati och diktatur Motsatsen till demokrati är diktatur. I en diktatur är det inte folket som bestämmer. Istället är det bara en person eller en grupp som styr och bestämmer. Det kan exempelvis vara en kung, en militärgrupp eller en religiös ledare. I en diktatur saknas de viktiga delarna, som finns i en demokrati. I en diktatur använder de som bestämmer ofta våld. Våld används till exempel mot människor som vill kritisera de som styr. Att kritisera betyder att man talar om vad man tycker är fel. I en diktatur har därför folket små möjligheter att påverka vad som bestäms. Ge exempel på skillnader mellan en demokrati och en diktatur.
Diktaturen Nordkorea firar 50 år som en självständig stat.
16
S amh ä llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 16
2018-05-25 15:54
UPPGIFT
Sant eller falskt? I en diktatur bestämmer folket. Att kritisera betyder att man håller med. I en demokrati kan folket påverka hur landet styrs. I en diktatur används ofta våld för att styra människor.
Demokrati, diktatur eller mittemellan? Vissa länder är varken en demokrati eller en diktatur, utan istället något mittemellan. Det finns till exempel länder som har val, men de valen är inte fria. Det kanske bara finns ett parti att rösta på, eller så får vissa människor rösta fler gånger än andra. Ju fler viktiga delar som fungerar i ett land, som till exempel yttrandefrihet, rättssäkerhet och fria medier, desto mer demokratiskt är landet och tvärtom. Varför heter rubriken ”Demokrati, diktatur eller mittemellan”?
UPPGIFT
Demokrati, diktatur eller mittemellan? Vilka påståenden beskriver en demokrati? Vilka beskriver en diktatur? Och vilka påståenden beskriver något mittemellan? Jämför och diskutera dina svar med en kamrat.
I landet finns ett parti att rösta på och alla får rösta. I landet används polis för att registrera, alltså skriva upp, vad alla människor röstar på. I landet fängslar man journalister som skriver dåliga saker om de politiker som styr landet. I landet förekommer inga politiska val. I landet är det fria och hemliga val, men 50 % av medborgarna bryr sig inte om att rösta.
D emokrati o c h m ä nskliga r ättigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 17
17
2018-05-25 15:54
64
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 64
2018-05-25 16:01
Väder och klimat I kapitlet får du lära dig:
• om orsaker och konsekvenser av olika typer av väder och klimat.
• att använda centrala begrepp.
65
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 65
2018-05-25 16:01
inledande uppgifter Samtala i par 1. Hur tror du att vädret är på bilderna? 2. Vilket av områdena tror du att det är svårast att leva i? Motivera ditt svar.
Ex: Jag tror att det är svårast att leva i ... eftersom...
Område med regnskog.
Område med öken.
Område med olika årstider.
Område med frusen mark och is.
Arbeta med centrala begrepp 1. Översätt orden till ditt modersmål. 2. Vilka ord passar ihop med bilderna? 3. Kan du komma på andra ord som hör ihop med orden?
72
klimat norr söder regnskog öken årstid fukt
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 72
2018-05-25 16:01
Jordens klimatzoner Klimatet är en sammanfattning av hur vädret varit på en plats under lång tid, cirka 30 år. Jordklotets kontinenter, alltså mycket stora landområden, kan utifrån klimatet delas in i olika klimatzoner. Jordens kontinenter delas in i fyra olika klimatzoner. De områden som har ett liknande klimat tillhör samma klimatzon. Den varmaste zonen är vid ekvatorn och den kallaste vid polerna. Jordens klimatzoner är: • Tropiska zonen • Subtropiska zonen • Tempererade zonen • Polarzonen norra halvklotet
Tropiska zonen Subtropiska zonen Tempererade zonen
ekvatorn
Polarzonen
södra halvklotet
UPPGIFT
Hur är vädret i de olika klimatzonerna? Titta på kartan som visar var de fyra klimatzonerna. Hur tror du att vädret oftast är i de olika zonerna? Utgå från det du vet om solens stålar, temperatur och nederbörd. Ta hjälp av orden i rutan.
Ex: Jag tror att vädret i den tropiska zonen oftast är …
I den subtropiska zonen tror jag att det är…
fuktigt kallt hett varmt regn snö torrt
Vä d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 73
73
2018-05-25 16:01
Tropiska zonen Den tropiska zonen ligger i området vid ekvatorn. Därför är klimatet hett och fuktigt här. När solens strålar värmer upp marken bildas varm och fuktig luft som stiger och sedan kyls av. Därför regnar det också mycket här. I den tropiska zonen växer stora regnskogar, som trivs i detta klimat. Några av världens största regnskogsområden ligger vid Amazonfloden i Sydamerika och vid Kongofloden i Afrika. I ytterkanterna av den tropiska zonen ligger stora områden som kallas savanner och stäpper. Här är klimatet hett, men inte lika fuktigt som i regnskogen. Under vissa perioder är det torrtid och då regnar det ingenting i dessa områden. Vad är typiskt för klimatet i den tropiska zonen?
Regnskog i Amazonas.
74
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 74
2018-05-25 16:01
Subtropiska zonen De subtropiska zonerna ligger norr och söder om den tropiska zonen och längre från ekvatorn. I den subtropiska klimatzonen är det stora skillnader i klimatet. Här finns till exempel världens största öknar där det kan bli väldigt varmt. I ökenområden regnar det väldigt sällan och därför kan nästan inga växter överleva där. Världen största ökenområde är Sahara, som ligger i Afrika. I den subtropiska zonen finns även områden med så kallat medelhavsklimat där somrarna är varma och torra och vintrarna är svala och regniga. Ge exempel på länder som ligger i den subtropiska zonen.
Saharaöknen i Nigeria.
Vä d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 75
75
2018-05-25 16:02
Tempererade zonen I de tempererade zonerna är det stora skillnader i temperatur mellan årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. Det beror på att dessa platser får olika mycket solljus under året. Under vår och sommar får de här områdena mycket solljus, men under höst och vinter blir det mindre solljus. Sverige ligger i den tempererade zonen. Varför är det stora skillnader i temperatur i den tempererade zonen?
Vår i Sverige.
UPPGIFT
Hitta för- och nackdelar Vad tycker du är bra och dåligt med Sveriges olika årstider?
Ex: En fördel med vintern är att… men en nackdel är att…
76
En fördel med våren är att… men en nackdel är att…
En fördel med sommar är att… men en nackdel är att…
En fördel med hösten är att… men en nackdel är att…
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 76
2018-05-25 16:02
Polarzonen Längst norrut och längst söderut på jordklotet ligger polerna. I polarzonerna är klimatet kallt med snö och is eftersom avståndet till solen är som störst. Det södra polarområdet heter Antarktis och är nästan helt täckt av is. Ingen människa kan bo här. Det norra polarområdet kallas Arktis och består av hav och landområden. Stora delar av det Arktiska havet är täckt av is. Trots det extremt kalla klimatet finns det områden i Arktis där det bor människor. Det är Golfströmmen som gör det möjligt för människor att bo i Arktis. Varför är det så mycket snö och is vid polerna?
Hus på Grönland.
UPPGIFT
Para ihop Vilka begrepp hör ihop med vilken klimatzon?
hett och fuktigt
öken
regnskog
savann
is
temperaturskillnader
årstider
Vä d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 77
77
2018-05-25 16:02
Levnadsvillkor i klimatzonerna Människan är bra på att anpassa sig efter naturen. En konsekvens, alltså en följd av det, är att människan har blivit bofast och byggt hus på alla jordens kontinenter, utom på Antarktis. Men jordens befolkning är inte jämnt fördelad över jordklotet. Det betyder att det bor fler människor i vissa områden än i andra. Att det har blivit så beror på att levnadsvillkoren, alltså förutsättningarna för hur man kan överleva på platsen, är olika. I den tropiska zonen finns det gott om både vatten, djur och växter, men hettan och fukten i regnskogen gör det svårt för människor att bo där. I den subtropiska zonen finns det områden där torkan och bristen på vatten gör det svårt att leva, samtidigt som det finns områden där klimatet är bra för att odla mat och leva. I den tempererade zonen finns gott om vatten och möjligheter för människor att odla mat. Därför bor en stor del av jordens befolkning där. I polarzonen gör den frusna marken det svårt för människor att odla mat och även kylan gör det svårt att leva där. Vad är det som gör att en klimatzon är lättare att leva i jämfört med en annan?
Kartan visar folktätheten i världen, alltså antalet personer per kvadratkilometer. Jämför den med kartan på klimatzonerna på sidan 73. Ser du några samband mellan folktäthet och klimatzoner?
78
Antal personer per kvadratkilometer
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 78
2018-05-25 16:02
I den subtropiska klimatzonen finns områden med så kallat medelhavsklimat, som till exempel på Menorca.
UPPGIFT
Likheter och skillnader Välj två klimatzoner och jämför dem med varandra i ett så kallat venndiagram som du ser nedan. Du kan till exempel jämföra: • temperatur och nederbörd • förutsättningarna för att odla mat • utmaningarna för människor som lever i klimatet.
Typiskt för ... -zonen
Likheter mellan zonerna
Typiskt för ... -zonen
Vä d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 79
79
2018-05-25 16:02
avslutande uppgift I den här uppgiften ska du använda dina kunskaper om olika väder och klimat. Du ska också visa på likheter och skillnader mellan olika klimatzoner. Brevet till Sverige Leoni är på en fantastisk resa i Brasilien. Under resan får Leoni chansen att uppleva regnskogen. Leoni skriver ett brev hem till en vän i Sverige. Leoni har så mycket att berätta! Skriv Leonis brev. 1. Skriv datum och plats så att vännen vet när och från vilken plats Leoni skickat brevet. Inled med en trevlig hälsningsfras. 2. Berätta om vädret i regnskogen och förklara varför vädret är som det är där. Du kan gärna rita bilder som hjälper till att visa vad som orsakar vädret. 3. Berätta om likheterna och skillnaderna mellan Sveriges klimat och klimatet i regnskogen. Förklara vad som orsakar skillnaderna. 4. Avsluta med en trevlig avskedsfras. Ta hjälp av skrivmallen och de centrala begreppen på nästa sida.
80
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 80
2018-05-25 16:02
Hjälp på vägen Skrivmall Hej! Jag hoppas att du… Som du ser är jag på en otrolig resa i … Här är vädret … och … Att vädret är såhär beror på … En annan likhet är… En sak som däremot skiljer klimaten åt är… En annan skillnad är… Att leva på den här platsen är… eftersom… Varma hälsningar...
Centrala begrepp atmosfär väder temperatur nederbörd sol lufttryck fukt moln vind ekvatorn klimat klimatzon havsström regnskog årstid levnadsvillkor
DU L
3–2–1
RT DIG
?
VA
R
Ä
D HA
avslutande reflektion 3 Nämn 3 saker du lärt dig om väder och klimat. 2 Nämn 2 saker som var svåra att förstå om väder och klimat. 1 Nämn 1 sak du vill veta mer om.
Jämför dina svar med en kamrat.
Vä d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 81
81
2018-05-25 16:02
Fredrik Ahlén Malin Fransson
vägar till so är ett språk- och kunskapsutvecklande läromedel som passar elever i förberedelseklass eller på språkintroduktion. Innehållet utgår från kursplanerna för årskurs 7–9 och utvecklar elevernas förmågor i de fyra SO-ämnena. I varje ämne görs nedslag i det centrala innehållet.
SO
SO
Vägar till
Vägar till
Vägar till
SO
I Vägar till SO får eleverna strategier för att ta sig an komplexa ämnestexter och utveckla ett ämnesspråk. Den språkutvecklande stöttningen består till exempel av förförståelseövningar, ord- och begreppsförklaringar, läsförståelsefrågor och skrivmallar. För att ytterligare utveckla elevernas förmågor ges rikliga tillfällen till reflektion, interaktion och diskussion kring både text och bild. Läs mer på nok.se/vagartillso
ISBN 978-91-27-45179-7
9 789127 451797
Vägar till SO_Omslag_180524.indd Alla sidor
2018-05-25 16:19