Fredrik Ahlén Malin Fransson
vĂ€gar till so Ă€r ett sprĂ„k- och kunskapsutvecklande lĂ€romedel som passar elever i förberedelseklass eller pĂ„ sprĂ„kintroduktion. InnehĂ„llet utgĂ„r frĂ„n kursplanerna för Ă„rskurs 7â9 och utvecklar elevernas förmĂ„gor i de fyra SO-Ă€mnena. I varje Ă€mne görs nedslag i det centrala innehĂ„llet.
SO
SO
VĂ€gar till
VĂ€gar till
VĂ€gar till
SO
I VÀgar till SO fÄr eleverna strategier för att ta sig an komplexa Àmnestexter och utveckla ett ÀmnessprÄk. Den sprÄkutvecklande stöttningen bestÄr till exempel av förförstÄelseövningar, ord- och begreppsförklaringar, lÀsförstÄelsefrÄgor och skrivmallar. För att ytterligare utveckla elevernas förmÄgor ges rikliga tillfÀllen till reflektion, interaktion och diskussion kring bÄde text och bild. LÀs mer pÄ nok.se/vagartillso
ISBN 978-91-27-45179-7
9 789127 451797
VĂ€gar till SO_Omslag_180524.indd Alla sidor
2018-05-25 16:19
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 1
2018-05-25 15:54
Förord I VÀgar till SO vill vi ge dig vÀgar in i SO-Àmnena: samhÀllskunskap, geografi, historia och religion. Vi vill ocksÄ ge dig möjlighet att utveckla ditt SO-sprÄk. DÀrför fÄr du möta mÄnga nya ord och begrepp som du behöver pÄ vÀgen. Med hjÀlp av dem lÀr du dig att beskriva, resonera, förstÄ och förklara vad till exempel demokrati, klimat, religion och revolution Àr. VÀlkommen! Malin och Fredrik
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 3
2018-05-25 15:54
InnehĂ„ll SAMHĂLLSKUNSKAP
GEOGRAFI
demokrati och mÀnskliga rÀttigheter 7
vÀder och klimat 65
Demokrati 9
AtmosfÀren och solen 67
Viktiga delar i en demokrati 9 Demokrati och medier 12 Skyldigheter i en demokrati 14 Demokrati och diktatur 16
Demokrati och mÀnskliga rÀttigheter 19
VĂ€der 67
Jordens klimatzoner 73
Tropiska zonen 74 Subtropiska zonen 75 Tempererade zonen 76 Polarzonen 77 Levnadsvillkor i klimatzonerna 78
FN och mÀnskliga rÀttigheter 20
sÄ styrs sverige 27 Folket bestÀmmer i Sverige 29 Sveriges grundlagar 29 Val i Sverige 31 Riksdagen och regeringen 34
Sverige â ett rĂ€ttssĂ€kert land 39 Fem principer för rĂ€ttssĂ€kerhet 39
ekonomi i samhÀllet 47 Ekonomi 49
Att vara ekonomisk 50 Familjens ekonomi 52
Det ekonomiska kretsloppet 55 HushÄllen 56 Företagen 57 Den offentliga sektorn 58 Banker 59 Goda eller dÄliga tider? 60
4
jordens befolkning 83 Varför bor vi dÀr vi bor? 85 Ett gynnsamt klimat 86 NÀrhet till vatten 87 Möjlighet att försörja sig 88
Befolkningsutveckling 93
Orsaker till befolkningsutveckling 94 Konsekvenser av befolkningsutveckling 98
naturresurser och hÄllbar utveckling 103 Naturresurser 105
TvÄ typer av naturresurser 106 Att anvÀnda naturresurser 107 Intressekonflikter om naturresurser 108
HĂ„llbar utveckling 111
Tre delar av hÄllbar utveckling 112 Att leva hÄllbart 114
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 4
2018-05-25 15:58
HISTORIA
RELIGION
franska revolutionen 119
vad Àr religion? 183
Vad Àr en revolution? 121
Vad Àr religion? 185
Orsaker till den franska revolutionen 122
Revolutionen 1789â1794 129
HĂ€ndelseförloppet â 1791-1794 130 Konsekvenser av franska revolutionen 131 Historiska kĂ€llor 134 Att anvĂ€nda historia 136
industriella revolutionen 141 Den industriella revolutionen börjar 143
Tro, myt och rit 186 En, ingen eller flera gudar? 190
Vad Àr en vÀrldsreligion? 193
Vad har vÀrldsreligionerna gemensamt? 194
vÄra fem vÀrldsreligioner 203 VÄra fem vÀrldsreligioner 205 De asiatiska religionerna 205 De abrahamitiska religionerna 211
Orsaker till den industriella revolutionen 143
Den industriella revolutionen förÀndrade livet 149
ordlista 218
Konsekvenser av den industriella revolutionen 149 SpÄr av den industriella revolutionen 154
folkmord 159 Folkmord 161
Krig och folkmord 161
Förintelsen 163
Bakgrunden till Förintelsen 163 Konsekvenser av Förintelsen 170
Folkmordet i Rwanda 173
Bakgrunden till folkmordet i Rwanda 174 Folkmord â gĂ„r det att förhindra? 178
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 5
5
2018-05-25 15:58
6
S amh Ā llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 6
2018-05-25 15:54
Demokrati och mÀnskliga rÀttigheter I kapitlet fÄr du lÀra dig:
âą âą âą âą
vad som utmÀrker demokratiska lÀnder. om de mÀnskliga rÀttigheterna. att söka och vÀrdera information. att anvÀnda centrala begrepp.
7
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 7
2018-05-25 15:54
inledande uppgifter Samtala i par 1. Hur Ă€r ett âbra landâ? Titta pĂ„ bilderna och diskutera. 2. NĂ€mn flera saker som du tycker ska finnas i ett âbra landâ. Ex: Jag tycker att alla ska fĂ„ sĂ€ga eller tĂ€nka vad de vill.
Möjlighet att gÄ i skola.
Möjlighet att skriva vad man vill.
Möjlighet att rösta.
Möjlighet att sÀga vad man vill.
Arbeta med centrala begrepp 1. ĂversĂ€tt orden till ditt modersmĂ„l. 2. Vilka ord passar ihop med bilderna? 3. Kan du komma pĂ„ andra ord som hör ihop med orden?
8
demokratiâdiktaturârĂ€ttighetâ skyldighetâyttrandefrihetâ tryckfrihetâröstrĂ€ttâmedier
S amh À llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 8
2018-05-25 15:54
Demokrati Sverige Àr en demokrati. Det betyder att det Àr folket som ska styra eller bestÀmma. I ett demokratiskt land Àr det alltsÄ mÀnniskorna som ska bestÀmma vilka lagar som ska finnas. I en demokrati ska ocksÄ alla mÀnniskor vara lika mycket vÀrda. Ordet demokrati betyder folkstyre. Det Àr alltsÄ folket som ska styra och bestÀmma. Men det gÄr inte att lÄta alla mÀnniskor i ett land vara med och bestÀmma, eftersom det skulle ta för lÄng tid. DÀrför röstar mÀnniskor pÄ politiker. En politiker Àr en person som ska lyssna pÄ folket och representera deras Äsikter. Politikerna ska alltsÄ tala, rösta och fatta beslut för oss andra. Ett land som styrs pÄ det hÀr sÀttet kallas representativ demokrati. De flesta lÀnderna i vÀrlden, som Àr demokratier, styrs pÄ det hÀr sÀttet. Varför röstar mÀnniskor pÄ politiker?
Viktiga delar i en demokrati För att en demokrati ska fungera behöver den innehÄlla flera viktiga delar. Om en viktig del saknas, fungerar inte demokratin. De viktiga delarna Àr yttrandefrihet och tryckfrihet, allmÀn och lika röstrÀtt, fria val, majoritetsbeslut och rÀttssÀkerhet.
Yttrandefrihet och tryckfrihet I en demokrati har mÀnniskor rÀtt att sÀga vad de tycker. Det kallas för yttrandefrihet, och behövs för att alla ska kunna vara med och pÄverka samhÀllet. I en demokrati har mÀnniskor ocksÄ rÀtt att skriva vad de tycker, till exempel i tidningar och pÄ nÀtet. Det kallas för tryckfrihet. Om ett land har tryckfrihet ska det inte finnas censur, alltsÄ att staten inte fÄr bestÀmma vad mÀnniskor skriver. RÀtten att göra sin röst hörd Àr en viktig del i en demokrati. Vad Àr skillnaden mellan yttrande- och tryckfrihet?
D emokrati o c h m À nskliga r Àttigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 9
9
2018-05-25 15:54
En familj som röstar i en vallokal.
AllmÀn och lika röstrÀtt AllmÀn röstrÀtt betyder att alla mÀnniskor i landet har rÀtt att rösta i val. Lika röstrÀtt betyder att varje röst Àr lika mycket vÀrd. En rik
person fÄr till exempel inte rösta tvÄ gÄnger medan en fattig person bara fÄr rösta en gÄng. Att ha allmÀn och lika röstrÀtt Àr en viktig del i en demokrati för att folket ska kunna pÄverka vem eller vilka som ska styra och bestÀmma i landet. Det Àr dessutom viktigt eftersom demokrati utgÄr frÄn att alla mÀnniskor Àr lika mycket vÀrda. I de flesta lÀnder har man bestÀmt att den allmÀnna röstrÀtten gÀller för personer över en viss Älder. I Sverige gÀller allmÀn röstrÀtt frÄn 18 Är. Vad Àr skillnaden mellan allmÀn och lika röstrÀtt?
10
S amh À llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 10
2018-05-25 15:54
Fria val Vid ett val fÄr mÀnniskorna i landet anvÀnda sin röstrÀtt och pÄverka vilka som ska styra och bestÀmma i landet. Om valet Àr fritt betyder det att ingen fÄr lÀgga sig i eller bestÀmma hur nÄgon ska rösta. Det Àr ocksÄ viktigt att man inte behöver berÀtta vem man har röstat pÄ. Om mÀnniskor tvingas att rösta pÄ en viss politiker Àr valet inte fritt. I Sverige Àr det val vart fjÀrde Är och dÄ röstar man pÄ vilket parti man tycker ska styra landet. Varje parti har Äsikter om hur Sverige ska styras pÄ bÀsta sÀtt. Det finns mÄnga olika partier i Sverige. TvÄ exempel Àr Socialdemokraterna och Moderaterna. Varför Àr det viktigt med fria val i en demokrati?
Majoritetsbeslut Ett majoritetsbeslut anvĂ€nds nĂ€r mĂ€nniskor ska bestĂ€mma nĂ„got tillsammans. Det betyder att man vĂ€ljer det förslag som fĂ„tt flest röster. Majoritetsbeslut anvĂ€nds i demokratiska lĂ€nder. Om exempelvis de flesta röstar ja till förslaget: â14-Ă„ringar ska fĂ„ köra mopedâ, blir det ett majoritetsbeslut. Vad innebĂ€r majoritetsbeslut?
HandupprÀckning Àr ett sÀtt att rösta pÄ ett förslag.
D emokrati o c h m À nskliga r Àttigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 11
11
2018-05-25 15:54
RÀttssÀkerhet RÀttssÀkerhet betyder att alla mÀnniskor Àr lika inför lagen. En politiker kan till exempel inte bryta mot lagen och slippa straff
bara för att hen Àr politiker. RÀttssÀkerhet handlar ocksÄ om att mÀnniskor inte fÄr fÀngslas, alltsÄ lÄsas in, utan att veta varför. RÀttssÀkerhet Àr viktigt i en demokrati, bland annat för att mÀnniskor ska kÀnna sig trygga. Vad betyder det att vara lika inför lagen?
UPPGIFT Lagboken innehÄller Sveriges lagar.
Viktiga delar i en demokrati Avsluta meningarna.
Yttrande- och tryckfrihet betyder att⊠AllmĂ€n och lika röstrĂ€tt betyder attâŠ. Fria val betyder att⊠Majoritetsbeslut betyder att⊠RĂ€ttssĂ€kerhet betyder attâŠ
Demokrati och medier Medier Àr ett övergripande ord för TV, radio, tidningar och
Nyheter finns i bÄde tidningar och pÄ nÀtet.
12
internet. I en demokrati fÄr mÀnniskor information om vad som hÀnder i landet via medierna. Utan information, om vad till exempel politiker bestÀmmer, Àr det svÄrt att vara med och pÄverka. Informationen kan spridas pÄ olika sÀtt. Vi kan till exempel lÀsa tidningar, se pÄ TV eller lÀsa olika sidor pÄ nÀtet. Vilken typ av media anvÀnder du för att fÄ information om viktiga hÀndelser i samhÀllet?
S amh À llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 12
2018-05-25 15:54
Fria och granskande medier I en demokrati Àr det viktigt att granska det som politikerna bestÀmmer. Att granska betyder att man undersöker nÄgot noggrant och tar reda pÄ om det stÀmmer. Personer som granskar och informerar om vad som hÀnder i samhÀllet kallas journalister. I en demokrati Àr det viktigt att journalister och medier Àr fria att skriva vad de vill. Politiker fÄr inte kontrollera eller styra deras arbete. Om de inte Àr fria hotas grundlÀggande rÀttigheter i en demokrati, nÀmligen yttrande- och tryckfriheten. Varför Àr det viktigt med granskande journalister och fria medier?
Journalister pÄ en nyhetsredaktion.
D emokrati o c h m À nskliga r Àttigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 13
13
2018-05-25 15:54
UPPGIFT
Att söka och vÀrdera information Besvara frÄgorna. JÀmför och diskutera dÀrefter dina svar med en kamrat. 1. Hur gör du om du vill berÀtta nÄgot för sÄ mÄnga mÀnniskor som möjligt? 2. Hur tror du att en person som levde för 100 Är sedan gjorde för att sprida information till sÄ mÄnga mÀnniskor som möjligt? 3. Vilka sÀtt att söka information pÄ, tycker du Àr bra? Motivera ditt svar. 4. Vilka sÀtt att söka information pÄ, tycker du Àr dÄliga? Motivera ditt svar. 5. Hur kan du göra för att ta reda pÄ om informationen Àr korrekt, alltsÄ att den stÀmmer?
Skyldigheter i en demokrati Att fÄ rösta pÄ vilket parti man vill Àr ett exempel pÄ en rÀttighet i ett demokratiskt land. En rÀttighet Àr alltsÄ nÄgot mÀnniskor har rÀtt till enligt lagen. Men alla som lever i en demokrati har ocksÄ vissa skyldigheter, det vill sÀga nÄgot man mÄste göra. En skyldighet Àr till exempel att kÀnna till vilka lagar som gÀller i landet. Skyldigheterna finns till för att demokratin ska fungera. Exempel pÄ skyldigheter Àr att: ⹠gÄ i skolan frÄn förskoleklass till Ärskurs 9 ⹠betala skatt, alltsÄ betala pengar till staten ⹠vittna, alltsÄ berÀtta i domstol om du skulle ha sett att nÄgon bryter mot lagen. Vilka skyldigheter har du i din skola?
14
S amh À llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 14
2018-05-25 15:54
RegnbÄgsflaggan stÄr för mÀnniskors lika rÀttigheter.
UPPGIFT
Vad tycker du Àr viktigast? 1. Rangordna pÄstÄendena efter hur viktiga du tycker att de Àr. Motivera dina val.
⹠Alla ska fÄ sÀga och skriva vad de vill. ⹠Alla röster ska vara lika mycket vÀrda. ⹠Det som majoriteten röstat pÄ mÄste alla följa. ⹠Journalister ska ha rÀtten att skriva och uttrycka kritik mot de som styr i landet. ⹠Det Àr viktigt att anvÀnda sin rÀtt att rösta i politiska val. ⹠Alla ska vara lika inför lagen. 2. Vilket av pÄstÄendena tycker du Àr allra viktigast?
Ex: Jag tycker att pĂ„stĂ„endet om ... Ă€r viktigast eftersom âŠ
D emokrati o c h m À nskliga r Àttigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 15
15
2018-05-25 15:54
Demokrati och diktatur Motsatsen till demokrati Àr diktatur. I en diktatur Àr det inte folket som bestÀmmer. IstÀllet Àr det bara en person eller en grupp som styr och bestÀmmer. Det kan exempelvis vara en kung, en militÀrgrupp eller en religiös ledare. I en diktatur saknas de viktiga delarna, som finns i en demokrati. I en diktatur anvÀnder de som bestÀmmer ofta vÄld. VÄld anvÀnds till exempel mot mÀnniskor som vill kritisera de som styr. Att kritisera betyder att man talar om vad man tycker Àr fel. I en diktatur har dÀrför folket smÄ möjligheter att pÄverka vad som bestÀms. Ge exempel pÄ skillnader mellan en demokrati och en diktatur.
Diktaturen Nordkorea firar 50 Är som en sjÀlvstÀndig stat.
16
S amh À llsk u nskap
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 16
2018-05-25 15:54
UPPGIFT
Sant eller falskt? I en diktatur bestÀmmer folket. Att kritisera betyder att man hÄller med. I en demokrati kan folket pÄverka hur landet styrs. I en diktatur anvÀnds ofta vÄld för att styra mÀnniskor.
Demokrati, diktatur eller mittemellan? Vissa lĂ€nder Ă€r varken en demokrati eller en diktatur, utan istĂ€llet nĂ„got mittemellan. Det finns till exempel lĂ€nder som har val, men de valen Ă€r inte fria. Det kanske bara finns ett parti att rösta pĂ„, eller sĂ„ fĂ„r vissa mĂ€nniskor rösta fler gĂ„nger Ă€n andra. Ju fler viktiga delar som fungerar i ett land, som till exempel yttrandefrihet, rĂ€ttssĂ€kerhet och fria medier, desto mer demokratiskt Ă€r landet och tvĂ€rtom. Varför heter rubriken âDemokrati, diktatur eller mittemellanâ?
UPPGIFT
Demokrati, diktatur eller mittemellan? Vilka pÄstÄenden beskriver en demokrati? Vilka beskriver en diktatur? Och vilka pÄstÄenden beskriver nÄgot mittemellan? JÀmför och diskutera dina svar med en kamrat.
I landet finns ett parti att rösta pĂ„ och alla fĂ„r rösta. I landet anvĂ€nds polis för att registrera, alltsĂ„ skriva upp, vad alla mĂ€nniskor röstar pĂ„. I landet fĂ€ngslar man journalister som skriver dĂ„liga saker om de politiker som styr landet. I landet förekommer inga politiska val. I landet Ă€r det fria och hemliga val, men 50â% av medborgarna bryr sig inte om att rösta.
D emokrati o c h m À nskliga r Àttigheter
Vagar till SO_Inlaga_Samhallskunskap_180507.indd 17
17
2018-05-25 15:54
64
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 64
2018-05-25 16:01
VÀder och klimat I kapitlet fÄr du lÀra dig:
⹠om orsaker och konsekvenser av olika typer av vÀder och klimat.
⹠att anvÀnda centrala begrepp.
65
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 65
2018-05-25 16:01
inledande uppgifter Samtala i par 1. Hur tror du att vÀdret Àr pÄ bilderna? 2. Vilket av omrÄdena tror du att det Àr svÄrast att leva i? Motivera ditt svar.
Ex: Jag tror att det Àr svÄrast att leva i ... eftersom...
OmrÄde med regnskog.
OmrÄde med öken.
OmrÄde med olika Ärstider.
OmrÄde med frusen mark och is.
Arbeta med centrala begrepp 1. ĂversĂ€tt orden till ditt modersmĂ„l. 2. Vilka ord passar ihop med bilderna? 3. Kan du komma pĂ„ andra ord som hör ihop med orden?
72
klimatânorrâsöderâregnskogâ ökenâĂ„rstidâfukt
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 72
2018-05-25 16:01
Jordens klimatzoner Klimatet Àr en sammanfattning av hur vÀdret varit pÄ en plats under lÄng tid, cirka 30 Är. Jordklotets kontinenter, alltsÄ mycket stora landomrÄden, kan utifrÄn klimatet delas in i olika klimatzoner. Jordens kontinenter delas in i fyra olika klimatzoner. De omrÄden som har ett liknande klimat tillhör samma klimatzon. Den varmaste zonen Àr vid ekvatorn och den kallaste vid polerna. Jordens klimatzoner Àr: ⹠Tropiska zonen ⹠Subtropiska zonen ⹠Tempererade zonen ⹠Polarzonen norra halvklotet
Tropiska zonen Subtropiska zonen Tempererade zonen
ekvatorn
Polarzonen
södra halvklotet
UPPGIFT
Hur Àr vÀdret i de olika klimatzonerna? Titta pÄ kartan som visar var de fyra klimatzonerna. Hur tror du att vÀdret oftast Àr i de olika zonerna? UtgÄ frÄn det du vet om solens stÄlar, temperatur och nederbörd. Ta hjÀlp av orden i rutan.
Ex: Jag tror att vĂ€dret i den tropiska zonen oftast Ă€r âŠ
I den subtropiska zonen tror jag att det Ă€râŠ
fuktigtâkallt hettâvarmt regnâsnö torrt
VĂ€ d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 73
73
2018-05-25 16:01
Tropiska zonen Den tropiska zonen ligger i omrÄdet vid ekvatorn. DÀrför Àr klimatet hett och fuktigt hÀr. NÀr solens strÄlar vÀrmer upp marken bildas varm och fuktig luft som stiger och sedan kyls av. DÀrför regnar det ocksÄ mycket hÀr. I den tropiska zonen vÀxer stora regnskogar, som trivs i detta klimat. NÄgra av vÀrldens största regnskogsomrÄden ligger vid Amazonfloden i Sydamerika och vid Kongofloden i Afrika. I ytterkanterna av den tropiska zonen ligger stora omrÄden som kallas savanner och stÀpper. HÀr Àr klimatet hett, men inte lika fuktigt som i regnskogen. Under vissa perioder Àr det torrtid och dÄ regnar det ingenting i dessa omrÄden. Vad Àr typiskt för klimatet i den tropiska zonen?
Regnskog i Amazonas.
74
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 74
2018-05-25 16:01
Subtropiska zonen De subtropiska zonerna ligger norr och söder om den tropiska zonen och lÀngre frÄn ekvatorn. I den subtropiska klimatzonen Àr det stora skillnader i klimatet. HÀr finns till exempel vÀrldens största öknar dÀr det kan bli vÀldigt varmt. I ökenomrÄden regnar det vÀldigt sÀllan och dÀrför kan nÀstan inga vÀxter överleva dÀr. VÀrlden största ökenomrÄde Àr Sahara, som ligger i Afrika. I den subtropiska zonen finns Àven omrÄden med sÄ kallat medelhavsklimat dÀr somrarna Àr varma och torra och vintrarna Àr svala och regniga. Ge exempel pÄ lÀnder som ligger i den subtropiska zonen.
Saharaöknen i Nigeria.
VĂ€ d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 75
75
2018-05-25 16:02
Tempererade zonen I de tempererade zonerna Àr det stora skillnader i temperatur mellan Ärstiderna: vÄr, sommar, höst och vinter. Det beror pÄ att dessa platser fÄr olika mycket solljus under Äret. Under vÄr och sommar fÄr de hÀr omrÄdena mycket solljus, men under höst och vinter blir det mindre solljus. Sverige ligger i den tempererade zonen. Varför Àr det stora skillnader i temperatur i den tempererade zonen?
VĂ„r i Sverige.
UPPGIFT
Hitta för- och nackdelar Vad tycker du Àr bra och dÄligt med Sveriges olika Ärstider?
Ex: En fördel med vintern Ă€r att⊠men en nackdel Ă€r attâŠ
76
En fördel med vĂ„ren Ă€r att⊠men en nackdel Ă€r attâŠ
En fördel med sommar Ă€r att⊠men en nackdel Ă€r attâŠ
En fördel med hösten Ă€r att⊠men en nackdel Ă€r attâŠ
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 76
2018-05-25 16:02
Polarzonen LÀngst norrut och lÀngst söderut pÄ jordklotet ligger polerna. I polarzonerna Àr klimatet kallt med snö och is eftersom avstÄndet till solen Àr som störst. Det södra polaromrÄdet heter Antarktis och Àr nÀstan helt tÀckt av is. Ingen mÀnniska kan bo hÀr. Det norra polaromrÄdet kallas Arktis och bestÄr av hav och landomrÄden. Stora delar av det Arktiska havet Àr tÀckt av is. Trots det extremt kalla klimatet finns det omrÄden i Arktis dÀr det bor mÀnniskor. Det Àr Golfströmmen som gör det möjligt för mÀnniskor att bo i Arktis. Varför Àr det sÄ mycket snö och is vid polerna?
Hus pÄ Grönland.
UPPGIFT
Para ihop Vilka begrepp hör ihop med vilken klimatzon?
hett och fuktigt
öken
regnskog
savann
is
temperaturskillnader
Ă„rstider
VĂ€ d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 77
77
2018-05-25 16:02
Levnadsvillkor i klimatzonerna MÀnniskan Àr bra pÄ att anpassa sig efter naturen. En konsekvens, alltsÄ en följd av det, Àr att mÀnniskan har blivit bofast och byggt hus pÄ alla jordens kontinenter, utom pÄ Antarktis. Men jordens befolkning Àr inte jÀmnt fördelad över jordklotet. Det betyder att det bor fler mÀnniskor i vissa omrÄden Àn i andra. Att det har blivit sÄ beror pÄ att levnadsvillkoren, alltsÄ förutsÀttningarna för hur man kan överleva pÄ platsen, Àr olika. I den tropiska zonen finns det gott om bÄde vatten, djur och vÀxter, men hettan och fukten i regnskogen gör det svÄrt för mÀnniskor att bo dÀr. I den subtropiska zonen finns det omrÄden dÀr torkan och bristen pÄ vatten gör det svÄrt att leva, samtidigt som det finns omrÄden dÀr klimatet Àr bra för att odla mat och leva. I den tempererade zonen finns gott om vatten och möjligheter för mÀnniskor att odla mat. DÀrför bor en stor del av jordens befolkning dÀr. I polarzonen gör den frusna marken det svÄrt för mÀnniskor att odla mat och Àven kylan gör det svÄrt att leva dÀr. Vad Àr det som gör att en klimatzon Àr lÀttare att leva i jÀmfört med en annan?
Kartan visar folktÀtheten i vÀrlden, alltsÄ antalet personer per kvadratkilometer. JÀmför den med kartan pÄ klimatzonerna pÄ sidan 73. Ser du nÄgra samband mellan folktÀthet och klimatzoner?
78
Antal personer per kvadratkilometer
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 78
2018-05-25 16:02
I den subtropiska klimatzonen finns omrÄden med sÄ kallat medelhavsklimat, som till exempel pÄ Menorca.
UPPGIFT
Likheter och skillnader VÀlj tvÄ klimatzoner och jÀmför dem med varandra i ett sÄ kallat venndiagram som du ser nedan. Du kan till exempel jÀmföra: ⹠temperatur och nederbörd ⹠förutsÀttningarna för att odla mat ⹠utmaningarna för mÀnniskor som lever i klimatet.
Typiskt för ... -zonen
Likheter mellan zonerna
Typiskt för ... -zonen
VĂ€ d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 79
79
2018-05-25 16:02
avslutande uppgift I den hÀr uppgiften ska du anvÀnda dina kunskaper om olika vÀder och klimat. Du ska ocksÄ visa pÄ likheter och skillnader mellan olika klimatzoner. Brevet till Sverige Leoni Àr pÄ en fantastisk resa i Brasilien. Under resan fÄr Leoni chansen att uppleva regnskogen. Leoni skriver ett brev hem till en vÀn i Sverige. Leoni har sÄ mycket att berÀtta! Skriv Leonis brev. 1. Skriv datum och plats sÄ att vÀnnen vet nÀr och frÄn vilken plats Leoni skickat brevet. Inled med en trevlig hÀlsningsfras. 2. BerÀtta om vÀdret i regnskogen och förklara varför vÀdret Àr som det Àr dÀr. Du kan gÀrna rita bilder som hjÀlper till att visa vad som orsakar vÀdret. 3. BerÀtta om likheterna och skillnaderna mellan Sveriges klimat och klimatet i regnskogen. Förklara vad som orsakar skillnaderna. 4. Avsluta med en trevlig avskedsfras. Ta hjÀlp av skrivmallen och de centrala begreppen pÄ nÀsta sida.
80
Geogr afi
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 80
2018-05-25 16:02
HjÀlp pÄ vÀgen Skrivmall Hej! Jag hoppas att du⊠Som du ser Àr jag pÄ en otrolig resa i ⊠HÀr Àr vÀdret ⊠och ⊠Att vÀdret Àr sÄhÀr beror pÄ ⊠En annan likhet Àr⊠En sak som dÀremot skiljer klimaten Ät Àr⊠En annan skillnad Àr⊠Att leva pÄ den hÀr platsen Àr⊠eftersom⊠Varma hÀlsningar...
Centrala begrepp atmosfĂ€râvĂ€derâtemperaturânederbördâsol lufttryckâfuktâmolnâvindâekvatornâ klimatâklimatzonâhavsströmâregnskogâ Ă„rstidâlevnadsvillkor
DU L
3â2â1
RT DIG
?
VA
R
Ă
D HA
avslutande reflektion 3 NÀmn 3 saker du lÀrt dig om vÀder och klimat. 2 NÀmn 2 saker som var svÄra att förstÄ om vÀder och klimat. 1 NÀmn 1 sak du vill veta mer om.
JÀmför dina svar med en kamrat.
VĂ€ d e r o c h k l i m at
Vagar till SO_Inlaga_Geografi_180507.indd 81
81
2018-05-25 16:02
Fredrik Ahlén Malin Fransson
vĂ€gar till so Ă€r ett sprĂ„k- och kunskapsutvecklande lĂ€romedel som passar elever i förberedelseklass eller pĂ„ sprĂ„kintroduktion. InnehĂ„llet utgĂ„r frĂ„n kursplanerna för Ă„rskurs 7â9 och utvecklar elevernas förmĂ„gor i de fyra SO-Ă€mnena. I varje Ă€mne görs nedslag i det centrala innehĂ„llet.
SO
SO
VĂ€gar till
VĂ€gar till
VĂ€gar till
SO
I VÀgar till SO fÄr eleverna strategier för att ta sig an komplexa Àmnestexter och utveckla ett ÀmnessprÄk. Den sprÄkutvecklande stöttningen bestÄr till exempel av förförstÄelseövningar, ord- och begreppsförklaringar, lÀsförstÄelsefrÄgor och skrivmallar. För att ytterligare utveckla elevernas förmÄgor ges rikliga tillfÀllen till reflektion, interaktion och diskussion kring bÄde text och bild. LÀs mer pÄ nok.se/vagartillso
ISBN 978-91-27-45179-7
9 789127 451797
VĂ€gar till SO_Omslag_180524.indd Alla sidor
2018-05-25 16:19