FIXA TEXTEN 2
Pär Sahlin
LÄRARHANDLEDNING Läs, skriv och tala i genrer Det här är Fixa texten 2 Lärarhandledning. Om du tycker att den påminner om elevboken Fixa texten 2 så stämmer det bra. Mellan de här pärmarna finns nämligen både lärarmaterialet och elevboken. Dessutom fortsätter lärarmaterialet på webben. Lärarmaterialet tar sin utgångspunkt i respektive genres tre S – syfte, språk och struktur – och hjälper dig att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Här finns till exempel uppgifter som: • • •
skapar förförståelse fokuserar på viktiga ord och begrepp visar på vikten av källkritik.
FIXA TEXTEN 2 LÄRARHANDLEDNING
FIXA TEXTEN 2
Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
Till varje kapitel finns även bedömningsstöd för ett formativt arbetssätt. På nok.se finns dessutom hela lärarhandledningen som digitalbok. Med den digitala versionen kan du bland annat visa mönstertexter på projektor, lyssna på inlästa texter och hämta kopieringsunderlag. Allt för att du som lärare ska kunna hjälpa dina elever att fixa texten. FIXA TEXTEN 1 Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
Fixa texten oms-skiss_13.indd 1
Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
ANDRA UPPLAGAN
2017-05-13 12:15
Fixa texten oms-skiss_13.indd 2
2017-05-13 12:15
Fixa texten består av: Fixa texten 1 Fixa texten 1 Digitalbok Fixa texten 1 Lärarhandledning Fixa texten 2 Fixa texten 2 Digitalbok Fixa texten 2 Lärarhandledning www.nok.se/fixatexten
ISBN 978-91-27-45254-1
9 789127 452541
Fixa texten 2_LHL_cover.indd 1-3
Pär Sahlin
ANDRA UPPLAGAN
FIXA TEXTEN 2
LÄRARHANDLEDNING 2017-12-20 14:14
Fixa texten 2_LHL_framvagn.indd 1
2017-12-19 22:42
Till läraren Den första upplagan av läromedlet Fixa texten gavs ut runt årsskiftet 2009/2010. En av anledningarna till att jag skrev b öckerna var att jag saknade ett läromedel där genrer presenterades fullödigt med både mönstertext, analys av genretypiska drag och en avslutande process inriktad skrivuppgift. I mitt klassrum försökte jag på egen hand utforma en genrepedagogisk undervisning och tänkte att jag inte kunde vara ensam om att sakna ett sådant läromedel. Fixa texten har sedan dess varit ett mycket uppskattat läromedel hos både lärare och elever. Kombinationen av mönstertext, faktagenomgång och skrivuppgift har hjälpt många elever att lyckas med sitt skrivande. Den tydliga strukturen har även varit ett pedagogiskt stöd när läraren planerar och genomför sin undervisning. I den andra upplagan av Fixa texten finns flera nyheter. Nya genrer har tillkommit och en del genrer har fått större eller mindre utrymme jämfört med den tidigare upplagan. Exempelvis finns nu faktatexter och retorik med i båda böckerna. Några av k apitlen har fått nya mönster texter. Avsnitten ”Fakta om …” har delats upp i genrens struktur och genrens språk, vilket gör det tydligare för eleven att förstå genrens särdrag och förhoppningsvis lättare för dig som lärare att visa på det typiska för genren. Ytterligare en nyhet i den andra upplagan är att det i slutet av ”Skriv din egen …” finns en responsuppgift. Sist i boken finns en uppslagsdel kallad ”Uppslaget”. Den innehåller övergripande råd till eleven när hen ska skriva sin text, till exempel att variera sina meningar, använda sambandsord och arbeta källkritiskt. Men den viktigaste nyheten är den du nu håller i handen: en lärarhandledning som hjälper dig att arbeta språkutvecklande. Jag hoppas att du som lärare ska finna stort nöje i att arbeta med Fixa texten tillsammans med dina elever. Stockholm, december 2017
Fixa texten 2_LHL_framvagn.indd 3
2017-12-19 22:42
Innehåll Inledning
Elevbok 36
Vad innehåller Fixa textens lärarhandledning? I
Mönstertext 38
Genrepedagogik och cirkelmodellen I
Arbeta med krönikor 44
Språkutvecklande arbetssätt III
Skriv en egen krönika 46
Vidare läsning IV
Reportage
Fakta om krönikor 40
Sociala medier Lärarhandledning
Lärarhandledning
Före I
Före I
Under II
Under II
Efter X
Efter X
Elevbok 48
Elevbok 6
Mönstertexter 50
Mönstertext 8
Fakta om sociala medier 56
Fakta om reportage 12
Arbeta med sociala medier 62
Arbeta med reportage 16
Skriv ett eget inlägg 64
Skriv ett eget reportage 18
Labbrapporter
Faktatexter Lärarhandledning
Lärarhandledning
Före I
Före I
Under II
Under II
Efter X
Efter VIII
Elevbok 66
Elevbok 22
Mönstertext 68
Mönstertext 24
Fakta om faktatexter 70
Fakta om labbrapporter 26
Arbeta med faktatexter 76
Arbeta med labbrapporter 32
Skriv en egen faktatext 78
Skriv en egen labbrapport 34
Krönikor
Debattartiklar Lärarhandledning
Lärarhandledning
Före I
Före I
Under III
Under III
Efter VIII
Efter VIII
Fixa texten 2_LHL_framvagn.indd 4
2017-12-19 22:42
Elevbok 82
Noveller
Mönstertext 84
Lärarhandledning
Fakta om debattartiklar 86 Arbeta med debattartiklar 90 Skriv en egen debattartikel 92
Före I Under III Efter XII
Argumenterande tal
Elevbok 126
Lärarhandledning
Mönstertexter 128
Före I
Fakta om noveller 134
Under II
Arbeta med noveller 140
Efter XIV
Skriv en egen novell 142
Elevbok 94
Uppslaget
Mönstertext 96
Elevbok 145
Fakta om argumenterande tal 98 Arbeta med argumenterande tal 104 Skriv ett eget argumenterande tal 106
Dikter Lärarhandledning
Lärarhandledning 152
Pröva din genrekunskap 153 Källförteckning 155
Före I Under II Efter XI
Elevbok 110 Mönstertexter 112 Fakta om dikter 116 Arbeta med dikter 120 Skriv egna dikter 122
Fixa texten 2_LHL_framvagn.indd 5
2017-12-19 22:42
Inledning Lärarhandledningen till Fixa texten är en utökad elevbok. Det betyder att allt det material som dina elever har tillgång till i elevboken också finns i lärarhandledningen. Men före varje kapitel finns dessutom en lärardel med tips och idéer för hur du kan genomföra din undervisning. Sidorna med lärarmaterial är blå och är numrerade med romerska siffror. Du har även en kod längst fram i boken som ger dig tillgång till ännu mer material på webben. På www.nok.se loggar du in på Mina sidor och där finns den digitala versionen av lärarhandledningen så att du till exempel kan visa mönstertexterna på projektor eller skriva ut kopieringsunderlag.
Vad innehåller Fixa textens lärarhandledning? Lärardelen till respektive kapitel är uppdelad i tre delar: Före, Under och Efter. I den första delen (Före) finns förslag på hur du kan a rbeta med elevernas förförståelse kring både genren i sig och innehållet i den specifika mönstertexten. Där finns diskussionsfrågor till den uppstartsbild som inleder varje kapitel. I den andra delen (Under) finns förslag på pedagogiska nedslag som du kan göra under arbetet med kapitlet. Det kan handla om ord och begrepp i mönstertexten eller att träna eleverna i källkritik. Här finns även förslag på utvidgade elevuppgifter där eleverna enskilt eller i grupp får befästa det de lärt sig om genren. Ett återkommande inslag är en uppgift där eleverna får skriva t illsammans innan de producerar sin egen text. I den avslutande delen (Efter) finns ett bedömningsstöd som är kopplat till den skrivuppgift som avslutar varje kapitel. Matrisen kan du använda som ett stöd i din formativa bedömning.
Genrepedagogik och cirkelmodellen Fixa texten är inspirerad av de tankar och idéer som finns inom genre pedagogiken. Syftet med att arbeta genrepedagogiskt är att stötta eleverna i att utveckla sitt språk. Genom att undervisa elever i vad som utmärker och särskiljer olika genrer får eleverna ett metaspråk för att tala om texters uppbyggnad och språkliga drag. Undervisningen gör också eleverna medvetna om olika texters syften, vilket på sikt tränar dem i att ha ett textkritiskt förhållningssätt. Den genrepedagogiska undervisningen hjälper även eleverna att skriva egna texter som är anpassade efter textens särdrag, uppbyggnad och språkliga drag. Inom genrepedagogiken finns begreppet cirkelmodellen, som är en arbetsgång i fyra faser. Med hjälp av Fixa texten och lärarhandledningen kan du arbeta med alla faserna i modellen. Cirkelmodellen har främst använts inom andraspråksundervisningen, men naturligtvis gynnar det här sättet att arbeta med text alla elever. I den första fasen utgår läraren från de förkunskaper som eleverna har kring den genre som de ska arbeta med. Tillsammans med eleverna bygger läraren upp kunskap om genren. Typiska ord och begrepp som är kopplade
Ⅰ Fixa texten 2_LHL_framvagn.indd 6
LÄRARHANDLEDNING
2017-12-19 22:42
Utgå från elevernas förkunskaper. Bygg upp kunskap tillsammans.
1
Eleven använder kunskaper från fas 1, 2 och 3 och skriver en individuell text.
4
2
Studera modelltexter för att få förebilder.
3 Använd kunskaperna som förvärvats i fas 1 och 2 för att skriva en gemensam text.
till genren förklaras. Denna fas är viktig för elever med svenska som andraspråk. Möjligheten att erövra genren ökar om de här kan använda sig av sitt modersmål när de samlar ord och begrepp. Mycket av det arbete som görs i första fasen finns beskrivet under rubriken Före i lärarhandledningen. I modellens andra fas får eleverna möta en mönstertext som sedan bryts ned i syfte, struktur och språkliga drag. Genom att synliggöra textens olika delar kan eleverna utveckla ett metaspråk om genrens specifika drag, vilket i sin tur gör att eleverna blir bättre på att samtala om textens form och funktion. I elevboken får eleverna läsa en mönstertext, fakta om genren och arbeta med uppgifter kopplade till mönstertexten. Dessa delar är synonyma med modellens andra fas. Dessutom finns ytterligare förslag på hur du kan arbeta med denna fas i avsnittet Under i lärarhandledningen. I den tredje fasen skriver eleverna med stöttning från läraren en gemensam text utifrån de kunskaper de har samlat på sig. Denna fas synliggör skrivprocessen och förbereder eleverna för deras eget skrivande. Uppgifter för det gemensamma skrivandet finns i avsnittet Under i lärarhandledningen. Den fjärde och sista fasen innebär att eleverna på egen hand ska använda sig av sin kunskap för att skriva en text i den aktuella genren. Denna fas finns beskriven i elevboken under rubriken Skriv din egen. Där får eleven stöttning och vägledning för att förbereda och genomföra en skrivuppgift. INLEDNING
Fixa texten 2_LHL_framvagn.indd 7
Ⅱ 2017-12-19 22:42
Språkutvecklande arbetssätt Med hjälp av Fixa texten kan du arbeta språkutvecklande i ditt klass rum. Ett språkutvecklande arbetssätt fokuserar på elevernas språk- och kunskapsutveckling parallellt. Men vad menas med ett språkutvecklande arbetssätt? Bland annat handlar det om att ge eleverna stöttning på olika sätt. Du kan stötta genom att aktivera elevernas förkunskaper både om genren och om den specifika mönstertexten och visa på de ord och begrepp som hör till den. Att aktivera förkunskaperna handlar om att hitta kopplingar mellan elevernas konkreta erfarenheter av genren och det mer abstrakta innehållet som finns i varje textgenre. När kopplingarna mellan det konkreta och det abstrakta synliggörs blir det lättare för eleven att tillgodogöra sig genren. Ett annat sätt att ge stöttning är att låta eleverna läsa och analysera mönstertexter för att på så sätt skapa sig förebilder inför deras eget skrivande. Genom att plocka isär texten i syfte, struktur och språkliga drag får eleverna pusselbitar som de behöver för att på egen hand skriva en text. Stöttning innebär också att eleverna får hjälp och råd under hela skrivprocessen. Denna stöttning kan komma både från lärare, andra elever eller från lärobokens tydliga arbetsordning. Att arbeta med att ge och få respons är också en form av stöttning. De språkliga strategier som eleven arbetar med blir i responsarbetet tydliga. I slutet av varje kapitel i elevboken finns en responsuppgift där eleven utifrån genrespecifika frågeställningar ger och får en stöttande respons. I Uppslaget här i lärarhandledningen finns ytterligare tips till eleverna när de arbetar med respons. Inom varje genre finns specifika språkliga mål som du måste konkretisera för eleverna för att de ska lyckas. Det kan handla om att du med konkreta exempel visar vad som menas med att ”redogöra på ett utvecklat sätt” eller vad ”ett varierat och passande språk” är eller att du visar vilka ord eleven kan använda för att beskriva eller argumentera. Undervisningen i ett språkutvecklande klassrum är elevaktiv. Eleverna minns och lär sig bättre om de får samtala, skriva och agera än om de huvudsakligen är passiva lyssnare. Det finns flera framgångsrika modeller för att aktivera elever, varav EPA är en. Förkortningen står för Enskilt, Par, Alla. Modellen går ut på att när du ställer en fråga i klassrummet får eleverna först fundera över den enskilt innan de tillsammans, två och två, samtalar om frågan. Modellen avslutas med ett gemensamt samtal i hela gruppen. Denna modell ökar elevaktiviteten och gör att även tystare elever får möjlighet att utveckla sina tankar i samtal med andra. Ett annat elevaktivt arbetssätt är C3b4me (See three before me). Eleven måste först söka hjälp hos tre kamrater innan hen söker hjälp hos läraren. I denna modell utnyttjar eleverna varandra som resurser i sitt lärande.
Ⅲ Fixa texten 2_LHL_framvagn.indd 8
LÄRARHANDLEDNING
2017-12-19 22:42
Vidare läsning Vill du läsa mer om genrepedagogik, cirkelmodellen och ett språkutveck lande arbetssätt? Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (2015), Språkutvecklande SO-undervisning. Strategier och metoder för högstadiet, Natur & Kultur, Stockholm. Gear, Adrienne (2016), Att skriva faktatexter. Medveten och explicit skrivundervisning, Natur & Kultur, Stockholm. Gear, Adrienne (2015), Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och eftertänksam läsning, Natur & Kultur, Stockholm. Gibbons, Pauline (2013), Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande, 2:a upplagan, Hallgren & Fallgren, Stockholm. Goldberg, Gravity (2017), Att utveckla självständiga läsare. Dynamiskt mindset och undervisningsstrategier, Natur & Kultur, Stockholm. Heyer, Carolin & Hull, Ingeborg (2014), Formativ bedömning. Konkreta exempel och metodiska tips, Natur & Kultur, Stockholm. Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2015), Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken, 4:e upplagan, Hallgren & Fallgren, Stockholm. Kindenberg, Björn & Wiksten, Maria (2017), Språkutvecklande NO-undervisning. Strategier och metoder för högstadiet, Natur & Kultur, Stockholm. Reichenberg, Monica (2008), Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet, Natur & Kultur, Stockholm. Westlund, Barbro (2015), Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Högstadiet, Natur & Kultur, Stockholm.
INLEDNING
Fixa texten 2_LHL_framvagn.indd 9
Ⅳ 2017-12-19 22:42
REPORTAGE Syftet med ett reportage är att presentera ett utsnitt av verkligheten för läsarna. Journalisten ska på ett sakligt men intresseväckande sätt berätta en historia. Att låta eleverna ta del av ett reportage och dessutom låta dem pröva att skriva ett eget tränar dem i flera av svenskämnets delar: att källkritiskt granska fakta, att planera och genomföra intervjuer samt att på ett levande sätt berätta en historia från verkligheten.
Före Innan eleverna börjar arbeta med kapitlet Reportage är det bra om du aktiverar deras förkunskaper för att på så sätt skapa förförståelse för såväl genren som den specifika mönstertexten.
Förförståelse Låt eleverna titta på bilduppslaget på s. 6–7. Använd gärna digital storbild. Diskutera frågorna här nedanför med hjälp av EPA-modellen (se Inledning III) för att aktivera alla elever. Skriv upp viktiga ord och begrepp som dyker upp under samtalet (t.ex. intervju, reportage, yttrandefrihet, journalist, reporter, fotograf, nyheter, kändis). Vad ser du på bilden? Vilka är personerna på bilden? Varför tror du att personen blir intervjuad? Vad tror du att intervjun handlar om? Vad tror du kommer hända med intervjun efter att den är avslutad? På vilka olika sätt skulle andra kunna ta del av intervjun i efterhand?
Ⅰ Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 2
LÄRARHANDLEDNING
2017-12-19 22:51
Läs texten på s. 7 gemensamt. Stanna efter första stycket och diskutera frågorna här nedanför. Skriv upp viktiga ord och begrepp som nämns under samtalet. Vad får du veta om reportage i texten? I vilka sammanhang har du stött på reportage tidigare? Vad handlade reportagen om som du har läst eller sett? Vem skriver reportage? Vilka slags frågor kan man få svar på i ett reportage? Vem eller vad skulle du vilja läsa ett reportage om?
Läs andra stycket gemensamt och diskutera frågorna här nedanför. Skriv upp ord och begrepp som nämns under samtalet. Vad tror du menas med begreppet uppbyggnad? Vad tror du är typiskt språk i ett reportage? Vilken typ av skrivuppgift kommer du att få arbeta med i det här kapitlet? Vad kommer du att få träna på i kapitlet? Vad tror du menas med berättande och beskrivande inslag?
Formulera mål för arbetet Innan ni sätter igång med arbetet i kapitlet är det bra att synliggöra för eleverna vad som är målet för arbetsområdet. Var också tydlig med vad du kommer att bedöma. För att förtydliga målen för eleverna kan du använda dig av bedömningsmatrisen som hör till slutuppgiften.
Under Låt eleverna titta på mönstertexten på s. 8–11. Följ upp de ord och begrepp som ni talat om tidigare och som passar att nämna innan eleverna börjar läsa. Aktivera elevernas förkunskaper genom att fråga om de känner igen texten till utseendet och var de i så fall har sett liknande texter. Begrepp som journalist, tidning, tidskrift, intervju, rubrik, ingress, brödtext, faktaruta, källor, bilder, bildsättning och bildtexter kan vara bra att ta upp. Visa gärna hur du som läsare ”ser” eller ”tar reda på” att en text är ett reportage och hur du också snabbt tar reda på vad texten handlar om genom att titta på rubrik, ingress, faktaruta och bilder. Låt eleverna berätta om sina egna förkunskaper om genren och om spel.
REPORTAGE
Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 3
Ⅱ 2017-12-19 22:52
Ord och begrepp Inför läsningen är det bra att diskutera och förklara några ord och begrepp som finns i mönstertexten. Här nedanför följer en lista på ord och begrepp som eleverna behöver känna till. återfall fredagsmys sinnebilden odds myten av och an välskapta obefintlig upptog åtgärder missköta förmultnade kronofogden avvärjt
Under rubriken Arbeta med senare i kapitlet får eleverna arbeta vidare med några av ovanstående ord, till exempel odds och avvärjt, men det hindrar inte att ni talar om dem även före läsningen.
Modellera lässtrategier och textkopplingar Du kan stötta eleverna i deras läsning genom att visa hur du själv använder olika lässtrategier och gör textkopplingar. Modellera för eleverna hur du under läsningen ställer frågor till texten, reder ut svåra ord och begrepp, sammanfattar och gör förutsägelser. Visa hur du gör kopplingar i texten till dig själv, din omvärld och andra texter. Modelleringen går till som så att du läser högt för eleverna, stannar upp i texten och tänker högt och berättar vilka strategier du använder och vilka textkopplingar du gör.
Ett utsnitt av verkligheten Reportaget är en journalistisk text vars uppgift är att skildra ett utsnitt av verkligheten. För att kunna göra det måste journalisten ge sig ut i verkligheten och möta människor och se platser för att sedan kunna skriva om dem. Ibland talar man om att journalisten ska föra tillbaka det hen har upplevt till sina läsare. Men att skriva reportage handlar inte enbart om att uppleva på plats. Det handlar också om att göra noggrann research och inhämta fakta, att genomföra intervjuer och få människor att berätta och att slutligen ha förmågan att levandegöra alltsammans i en text. Reportaget är med andra ord en komplex, men tacksam, genre att arbeta med i skolan.
Ⅲ Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 4
LÄRARHANDLEDNING
2017-12-19 22:52
Nyhetsartikel eller berättelse? Det kan vara svårt för eleverna att se vad som är ett reportage i jämförelse med andra texter, till exempel nyhetsartiklar och skönlitterära texter. Reportaget och nyhetsartikeln har flera likheter: de publiceras i tidningar och skrivs av journalister, de består av rubrik, ingress, brödtext och bilder. Men till skillnad från nyhetsartikeln behöver inte reportaget handla om någon dagsaktuell nyhet. Om nyhetsartikelns syfte är att på ett rakt sätt förmedla en nyhet till allmänheten så är reportagets syfte att på ett mer närgånget sätt berätta om ämnen som allmänheten kan tänkas vara intresserade av. Många journalister använder reportageformen för att uppmärksamma orättvisor och ge röst åt dem som sällan hörs i det offentliga. Reportaget liknar även det skönlitterära berättandet. I reportaget försöker journalisten med hjälp av sina sinnen gestalta det hen har upplevt. Bildspråk som metaforer och liknelser är precis som i skönlitteraturen vanliga stildrag. Reportaget följer dessutom ofta det skönlitterära berättandets dramaturgi med anslag, vändpunkter och upplösning. Läs mer om dramaturgi i kapitlet om noveller längre fram i lärarhandledningen (se Noveller VIII).
Jämför reportage och nyhetsartikel För att fördjupa förståelsen för genren kan du låta eleverna jämföra ett reportage med en nyhetsartikel. Det är bra om du kan hitta två texter som handlar om ungefär samma tema. Du kan till exempel söka fram en nyhetsartikel om spel och spelberoende och låta eleverna jämföra den med reportaget i elevboken. Ett alternativ som ställer högre krav på eleverna är att du lämnar åt dem själva att leta upp en nyhetsartikel och ett reportage om ett helt annat ämne och jämföra dessa. Låt eleverna i grupper undersöka vilka likheter och skillnader de kan hitta mellan de två texterna, både vad gäller innehåll och utseende. Diskussionsfrågorna finns även som kopieringsunderlag Reportage 01.
Reportage 01
JÄMFÖR REPORTAGE OCH NYHETSARTIKEL 1 Läs de båda texterna. 2 Jämför utseendet på de två texterna. Vilka likheter och skillnader ser ni när ni tittar på exempelvis rubriker, bilder och hur långa texterna är? 3 Vilka likheter och skillnader finns det i sättet att skriva? Titta exempelvis på hur personer och platser beskrivs. Har journalisten gjort intervjuer? Hur används de i så fall i texterna? 4 Läs texterna en gång till och fundera på vilket syfte journalisterna har med sina respektive texter. Vilka läsare tror ni journalisterna vänder sig till? 5 Vilken av texterna tycker ni är mest intressant? Förklara varför ni tycker så med hjälp av exempel från texterna.
REPORTAGE
Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 5
Ⅳ 2017-12-20 14:26
Källkritik Ett reportage kan, till skillnad från nyhetsartikeln, förhålla sig mer subjektivt till textens ämne. I ett reportage kan journalisten låta människor ge uttryck för åsikter som journalisten inte själv står bakom, men som hen anser vara av intresse för allmänheten att ta del av eller få insyn i. Samtidigt är det viktigt att eleven förstår att reportaget enbart är ett utsnitt av verkligheten som journalisten valt att belysa och att det kan finnas andra vinklingar av ämnet som inte tas upp i reportaget. När det gäller journalistiska texter är det viktigt att uppmärksamma eleverna på att de alltid ska läsa med källkritiska ögon och fundera över vem som står bakom utgivningen av tidningen och artikeln, vem som har skrivit texten, om den som skriver refererar till andra källor och om de i så fall är trovärdiga. Men även källkritiken måste vara sansad. I dag finns det strömningar i samhället som med alla medel försöker undergräva seriösa journalisters arbete och trovärdighet genom att påstå att de ständigt ljuger och undanhåller sanningen för medborgarna. För eleverna är det viktigt att förstå att källkritik handlar om att ifrågasätta texter som är byggda på undermåliga fakta, lögner och skvaller, inte att misstro en hel yrkeskår.
KÄLLKRITIKUPPGIFT När eleverna har läst reportaget Drömmen om lyx ledde till missbruk kan de få fundera över om man kan vinkla ämnet för den här texten på något annat sätt. 1 I det här reportaget är det bara en person som får komma till tals. Vilken fara finns det med att bara presentera en persons åsikter? Hur kan man försvara att det bara är en person vi får möta? 2 Vilka personer förutom Evelina nämns i reportaget? På vilka sätt kunde texten sett annorlunda ut om de hade fått komma till tals och ge oss sin version? 3 Ge förslag på andra vinklingar som en journalist hade kunnat göra av samma ämne som reportaget du har läst.
Från fråga–svar till levande text När elever ska pröva att skriva reportage kan deras texter till en början mer likna en fråga–svar-intervju. Eleverna redovisar i tur och ordning svaren på de frågor som de har ställt. För att texten ska bli intressant att läsa behöver eleverna bli medvetna om vilka olika berättarelement som ett reportage består av. I denna övning visar du eleverna hur en fråga– svar-intervju förvandlas till en reportagetext. Den ”färdiga” texten är hämtad från reportaget i elevboken.
Ⅴ Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 6
LÄRARHANDLEDNING
2017-12-19 22:52
Visa först eleverna fråga–svar-intervjun som finns på kopieringsunderlag Reportage 02. Be dem läsa texten, gärna i par där de tar varsin roll. Förklara sedan att detta skulle kunna vara reportageförfattarens transkribering av en intervju under arbetet med att skriva ett reportage.
Reportage 02
FRÅGA–SVAR-INTERVJU (V = journalisten Vilma Wang, E = Evelina) V: Hur reagerade din familj på ditt spelande? E: Min man visste att jag köpte ett par lotter i veckan. V: Förstod han inte att du hade problem? E: Det var ju inget problem då. Han skrattade mest åt mig. Han visste ju att chansen att jag skulle vinna var mer eller mindre obefintlig. V: Så du fortsatte köpa lotter? E: Ja, snart var jag uppe i hundra lotter i veckan. När det var som allra värst hade jag blåsor på fingertopparna av allt skrapande. V: Vann du något? E: Mest småvinster. Men jag var säker på att jag skulle vinna storvinsten! Jag satt med miniräknare och räknade ut att det snart var min tur att vinna storvinsten.
Be eleverna samtala två och två och fundera över vad journalisten skulle kunna göra för att göra texten mer reportagelik. Samla elevernas funderingar med målsättningen att gemensamt komma fram till följande: Journalisten kan berätta vad som händer i textens ”nu”. Journalisten kan beskriva platser, personer eller händelser. Journalisten kan återberätta vad som har hänt före ”nu”. Journalisten kan återberätta vad personen säger. Journalisten kan återge vad personen säger med ett direkt citat.
På nästa sida följer ett exempel på hur fråga–svar-intervjun blir mer som ett reportage. Visa det, gärna på projektor, och gå igenom vad skribenten gjort och vilken effekt det får. Texten finns även som kopieringsunderlag Reportage 03.
REPORTAGE
Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 7
Reportage 03
Ⅵ 2017-12-19 22:52
LEVANDE REPORTAGE – Min man visste att jag köpte ett par lotter i veckan. Han brukade skratta åt mig. Han visste ju att chansen att jag skulle vinna var mer eller mindre obefintlig. (Två svar har förts samman till ett citat.) Evelina fortsatte att köpa lotter. Hon började göra matematiska beräkningar för att bevisa för sig själv att drömmen om storvinsten skulle slå in. Snart var hon uppe i flera hundra lotter i veckan. (Flera svar har förts samman och skrivits om till återberättande text.) Hon håller upp händerna och ler ett snett leende: (Journalisten är i textens ”nu” och beskriver både personen och en händelse.) – När det var som allra värst hade jag blåsor på fingertopparna av allt skrapande. (Del av ett svar återgivet som ett citat.)
Uppmärksamma eleverna på att journalisten inte heller återger alla svar i exakt samma ordning som frågorna ställdes i intervjun. Journalisten är fri att förhålla sig till ordningen, men måste samtidigt vara noggrann så att svaren inte blir missvisande eller direkt felaktiga. Be eleverna fundera över var gränsen går för hur fri journalisten får vara med sitt material utifrån det exempel ni har läst. Hur hade journalisten kunnat använda intervjumaterialet på ett oetiskt sätt?
Öppna frågor
Reportage 04
När eleverna ska skriva ett reportage ingår för det mesta att de ska intervjua en eller flera personer. Men för att eleverna ska få ut mesta möjliga av intervjun är det bra om de får lära sig några enkla knep för hur de ska ställa frågor på bästa sätt, till exempel genom att använda sig av öppna frågor. Dela in eleverna i grupper och genomför uppgiften på nästa sida. Uppgiften finns även som kopieringsunderlag Reportage 04.
Ⅶ Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 8
LÄRARHANDLEDNING
2017-12-19 22:52
ÖPPNA FRÅGOR När du ska skriva ett reportage ingår för det mesta att du ska intervjua någon. För att lyckas bra med intervjun måste du ha förberett frågor. De bästa frågorna som ger dig intressanta svar är de som är öppna. En öppen fråga kan man inte bara svara ja eller nej på. Genom att ställa öppna frågor till den du intervjuar får du hen att berätta. Lyssna noga på svaren du får. Den som du intervjuar kanske svarar på flera av dina frågor innan du har hunnit ställa dem. Därför måste du vara beredd på att stryka eller lägga till nya frågor under intervjun. Nöj dig inte alltid med det första svaret du får på dina frågor. Ibland måste du ställa följdfrågor för att få det bästa svaret. Nu ska du och några kamrater träna på att ställa öppna frågor och följdfrågor. Ta hjälp av tipsen här ovanför. 1 Vilka tre öppna frågor vill ni ställa till var och en av personerna här nedanför? • Sveriges främsta idrottare • Sveriges statsminister • Sveriges äldsta person 2 Träna på att ställa frågorna genom att låta någon av er vara journalist och någon annan får vara personen som blir intervjuad. Försök att ställa följdfrågor efter varje fråga. Den eller de personer som är ”lediga” får i uppdrag att anteckna svaren. 3 På vilket sätt var det lätt eller svårt att svara på era frågor? 4 Byt roller så att alla får pröva på att intervjua.
På kopieringsunderlag Uppslaget 01 finns flera tips på hur eleverna kan förbereda, genomföra och sammanställa en intervju.
REPORTAGE
Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 9
Uppslaget 01
Ⅷ 2017-12-19 22:53
Skriva tillsammans
Reportage 05
I cirkelmodellens tredje fas skriver läraren och eleverna en text tillsammans. Det gör att eleverna med hjälp av lärarens stöttning får syn på de genrespecifika drag som bygger upp texten. Skriv ett kort reportage tillsammans med eleverna genom att du agerar sekreterare medan eleverna dikterar vad som ska stå i reportaget. Återanvänd gärna frågor och svar från uppgiften Öppna frågor när ni skriver ert gemensamma reportage. För att göra skrivprocessen tydlig kan du skriva på dator kopplad till projektor, på tavlan eller på blädderblock. En annan uppgift som också fungerar som cirkelmodellens tredje fas är nedanstående uppgift, som går ut på att skriva ett kort reportage om en klasskamrats framtidsdrömmar. I övningen får eleverna chans att träna på att variera sin text genom att beskriva, citera och återberätta. Uppgiften finns även som kopieringsunderlag Reportage 05.
SKRIVA TILLSAMMANS I den här uppgiften ska du arbeta tillsammans med en kamrat. Er uppgift är att skriva varsitt kort reportage om varandras framtidsdrömmar. 1 Förbered tre öppna frågor som du vill ställa till din kamrat. Frågorna ska handla om vilka drömmar din kamrat har om framtiden, till exempel utbildning, familj, arbete, resor. 2 Intervjua varandra. Försök ställa följdfrågor efter varje fråga. Anteckna svaren som du får. Var även uppmärksam på hur din kamrat svarar. Låter hen självsäker eller tvekande? Glad eller ledsen? Orolig eller förväntansfull? 3 Nu ska du förbereda ditt reportage. • Beskriv din kamrat och berätta om platsen där intervjun äger rum. • Citera något intressant eller spännande som din kamrat säger i intervjun. • Återberätta något som din kamrat berättar i intervjun.
Ⅸ Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 10
LÄRARHANDLEDNING
2017-12-19 22:53
4 Skriv ditt reportage. Använd de tre styckena från uppgift 3. Skriv en rubrik och en ingress som fångar läsarnas intresse. Formulera en avslutning som gör att läsaren minns reportaget. 5 Läs din text högt medan kamraten funderar på om hen känner igen det som sägs. 6 Byt roller så att du får lyssna till reportaget din kamrat har skrivit om dig. 7 Jämför era texter. Vad har ni valt att beskriva, citera och återberätta?
Skrivuppgiften Innan eleverna börjar skriva sitt eget reportage (s. 18–21) är det viktigt att påminna dem om de mål som du har satt upp för arbetet. • Vad kommer du att bedöma? (Använd gärna bedömningsmatrisen på nästa uppslag som utgångspunkt.) • Repetera typiska drag för reportagets syfte (informera), struktur (rubrik, ingress, brödtext och citat) och språk (beskriva med sinnena, lekfullt språk, tempus). • Uppmana eleverna att använda sig av mönstertexten och avsnittet Fakta om i boken när de skriver sin egen text.
Respons Låt eleverna ge respons på varandras texter. Det behöver inte nödvändigtvis ske i slutet av arbetet, utan eleverna kan under skrivandets gång använda sig av sin responskamrat. En specifik arbetsgång för reportaget finns på s. 21. Ytterligare tips och råd till eleven om vad hen kan tänka på under responsarbetet finns på kopieringsunderlag Uppslaget 04.
Uppslaget 04
Efter De texter som eleverna skriver ska på ett eller annat sätt kommenteras och bedömas. Det kan både ske löpande under arbetets gång och efter det att eleven har lämnat in sin färdiga text. På nästa uppslag finns en bedömningsmatris som utgår från kunskapskraven för årskurs 9. Matrisen fungerar också som hjälp till eleven under skrivprocessen. Matrisen finns även som kopieringsunderlag Reportage 06.
REPORTAGE
Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 11
Reportage 06
Ⅹ 2017-12-19 22:53
Bedömningsstöd: Reportage Reportaget går på djupet för att skildra något intressant, till exempel en person, en plats eller ett fenomen. Det innehåller bakgrundsfakta, intervjuer, person- och miljöbeskrivningar. Reportaget är subjektivt, det betyder att just den som skriver berättar om hur han eller hon upplever det som skildras. När man bedömer ett reportage är det viktigt att de olika delarna är bra sammanfogade och att man får en tydlig känsla av det som skildras. Reportage kan bedömas med hjälp av matrisen här nedanför.
Fet stil markerar de kunskapskr av som tillkommer för varje betygssteg.
BETYG
E
C
A
Innehåll
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Dina tankegångar framgår.
Dina tankegångar framgår tydligt.
Dina tankegångar framgår tydligt.
Ditt reportage innehåller enkla gestaltande beskrivningar t.ex. av personer och miljöer.
Ditt reportage innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar t.ex. av personer, miljöer och sinnesintryck.
Ditt reportage innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar t.ex. av personer, miljöer och sinnesintryck.
Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett enkelt sätt t.ex. genom att återberätta.
Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett utvecklat sätt t.ex. genom att växla mellan fakta, beskrivning och intervjuer och genom att resonera utifrån passande exempel som utvidgar och fördjupar ditt ämne.
Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett välutvecklat och nyanserat sätt t.ex. genom att växla mellan fakta, beskrivning och intervjuer och genom att resonera nyanserat samt att ta in flera perspektiv.
Texten är i huvudsak sammanhängande och har enkel textbindning.
Texten är sammanhängande och har utvecklad textbindning t.ex. är det lätt att följa då du binder samman fakta, beskrivning och intervjuer.
Texten är sammanhängande med välutvecklad textbindning t.ex. är det lätt att följa då du binder samman fakta, beskrivning och intervjuer.
Texten har en struktur som passar ett reportage t.ex. att du använder rubrik, ingress och brödtext.
Texten är välstrukturerad t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv rubrik, ingress och brödtext.
Struktur och textbindning
Din text är styckeindelad.
Ⅺ Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 12
LÄRARHANDLEDNING
2017-12-19 22:53
BETYG
E
C
A
Språk, stil och normer
Ordvalet är enkelt.
Ordvalet är varierat och passar ett reportage t.ex. med lekfulla sätt att beskriva och uttrycka det du ser och upplever.
Språket är varierat, träffsäkert och lyfter texten.
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Meningsbyggnaden är relativt väl fungerande och varierad t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Meningsbyggnaden är väl fungerande och varierad t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus fungerar i huvudsak.
Tempus fungerar relativt väl.
Tempus fungerar väl.
Du följer i huvudsak normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer relativt väl normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer väl normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du kan ge enkla omdömen om andras texter.
Du kan ge utvecklade omdömen om andras texter.
Du kan ge välutvecklade och nyanserade omdömen om andras texter.
Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett i huvudsak fungerande sätt.
Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett relativt väl fungerande sätt.
Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett väl fungerande sätt.
För elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk
Du kan använda strategier för att göra dig förstådd om sådana behövs. Strategierna fungerar i huvudsak.
Du kan använda strategier för att göra dig förstådd om sådana behövs. Strategierna fungerar relativt väl.
Du kan använda strategier för att göra dig förstådd om sådana behövs. Strategierna fungerar väl.
Du använder en i huvudsak fungerande kombination av vardagsspråk och ämnesrelaterat språk.
Du använder en ändamålsenlig kombination av vardagsspråk och ämnesrelaterat språk.
Du använder en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsspråk och ämnesrelaterat språk.
Helhetsbedömning
Innehåll och form i din text fungerar i huvudsak som ett reportage för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Innehåll och form i din text fungerar relativt väl som ett reportage för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Innehåll och form i din text fungerar väl som ett reportage för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Respons
REPORTAGE
Fixa texten 2_LHL_Kap 1_Reportage.indd 13
Ⅻ 2017-12-20 14:43
6 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 6
2017-10-16 14:53
REPORTAGE Hur är det att vara stjärna i världens bästa fotbollslag? Vad gör man på fritiden om man är ung och lever i en liten by i regnskogen? Och vad var det som fick toppstudenten att hoppa av skolan och satsa på musiken? I ett reportage är det möjligt att få svar på sådana frågor. I det här kapitlet kommer du att få läsa ett reportage om Evelina som kämpar mot ett spelberoende. Du kommer att få lära dig om hur reportage är uppbyggda och vad som är typiskt för språket i reportage. Du kommer också att få träna dig i att intervjua andra och skriva med både berättande och beskrivande inslag i ett eget reportage.
7 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 7
2017-10-16 14:53
Drömmen om lyx ledde till missbruk
För ett år sedan drömde hon om storvinsten och om en tjusig swimmingpool i trädgården. I dag kämpar tvåbarnsmamman Evelina för att inte drabbas av återfall och börja spela igen. 8 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 8
REPORTAGE
2017-10-16 14:53
– Jag kunde inte låta bli. Jag var bara tvungen att spela, spela, spela. Det var som ett gift. Evelina tittar med intensiv blick på mig när hon uttalar orden. Hon är 39 år och bor i ett litet samhälle i Mellansverige tillsammans med man och två barn. På ytan lever Evelina, som hon själv uttrycker det, ”ett vanligt Svensson-liv med villa, hund och bil”. Ett liv fyllt av vardagligheter som hämtning på förskolan, veckohandling och matlagning och där fredagsmyset med hela familjen är en av veckans höjdpunkter. Men under allt det vanliga döljer sig Evelinas stora hemlighet. Den som hon inte vill att någon ska få veta. Ändå vill hon berätta. – Jag vet att det finns fler som har det som jag, säger hon allvarligt och häller upp kaffe. Vi sitter i Evelinas bulldoftande kök och talar om det som hon tycker är ”så sjukt pinsamt att prata om”. Det där som från början var så oskyldigt men som snart blev ett måste, ett begär, ett gift. Evelina är nämligen en av de tusentals kvinnor och män som varje år drabbas av spelberoende. – Jag har nog inte fattat det än, att det är det jag lider av. Men det är väl en del av sjukdomen, att inte förstå. Det är svårt att tro att kvinnan med de pigga ekorrögonen på andra sidan köksbordet är fast i ett spelberoende. För mig är sinnebilden av en spelmissbrukare snarare en ung man som sitter och spelar poker på nätet eller som satsar sina sista slantar på en häst med löjligt höga odds. Men Evelina tror inte på den bilden när jag beskriver den för henne. Hon är säker på att det finns spelmissbrukare i alla samhällsklasser och att det är både män och kvinnor som drabbas. Spelberoendes riksförbund håller med om den bild som Evelina målar upp. De menar att så många som 125 000 svenskar är beroende av spel.
Vi svenskar är ett spelglatt folk, det råder det ingen tvekan om. Enligt Lotteriinspektionen omsattes det 2015 drygt 45 miljarder kronor i olika spel i Sverige. Det betyder att varje svensk i genomsnitt spelade för nästan 6 000 kronor förra året. Evelinas spelberoende höll på att kosta henne både familj och hem. – Jag gick verkligen på den där myten om det perfekta livet. Jag trodde att allt skulle bli bra, bara vi hade lite mer pengar. Jag drömde om att bygga om köket och anlägga en swimmingpool i trädgården. Jag ville klä mig i tjusiga kläder och ha råd att unna mig det där lilla extra. Evelina gör en lång paus. Hon tittar ut genom fönstret. I den lilla trädgården ligger ungarnas leksaker utslängda huller om buller. På en gren har någon hängt upp en sandig vante. Den fladdrar av och an i höstvinden. – Till slut kunde jag inte glädja mig åt någonting. Att jag och Ernesto hade det bra och tyckte om varandra, att vi hade fått två välskapta barn spelade ingen roll så länge vi inte levde ett liv som kunde jämföras med de liv jag läste om i livsstilsbloggarna. Kaffekoppen står orörd framför Evelina. Hennes blick är fäst mot trädgården. Kanske ser hon den där poolen som hon drömde om. – Jag gjorde ju bara som alla andra. Köpte en Trisslott när jag handlade mat. Tänkte att ”i dag händer det nog”. Men de allra flesta gångerna skrapade Evelina inte fram några storvinster. I bästa fall vann hon 30 kronor som hon kunde byta mot en ny lott. – Hade det bara stannat där så hade det väl inte varit så farligt. Att lägga sextio kronor i veckan på spel är ju inget beroende. Men Evelina hade svårt att släppa tanken
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 9
9 2017-10-16 14:53
på den stora vinsten. Hon ökade dosen från två lotter i veckan till tio. Efter ett tag ökade hon på med ytterligare tio lotter. – Min man visste att jag köpte ett par lotter i veckan. Han brukade skratta åt mig. Han visste ju att chansen att jag skulle vinna var mer eller mindre obefintlig. Evelina fortsatte att köpa lotter. Hon började göra matematiska beräkningar för att bevisa för sig själv att drömmen om storvinsten skulle slå in. Snart var hon uppe i flera hundra lotter i veckan. Hon håller upp händerna och ler ett snett leende: – När det var som allra värst hade jag blåsor på fingertopparna av allt skrapande. Att ingen reagerade på Evelinas stora inköp av lotter berodde på att hon åkte till olika affärer och kiosker för att handla. – Bara att köpa alla lotter upptog en stor del av min vecka. Vid några tillfällen tog
10 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 10
jag bilen och åkte till andra städer för att köpa lotter. Vinsterna förblev dock små i förhållande till utgifterna. Snart var Evelina tvungen att ta till andra åtgärder för att få det att gå ihop. – Största vinsten var väl tiotusen, vilket var roligt. Men alltihop gick åt till att köpa nya lotter. Och när pengarna inte räckte tog jag sms-lån eller lånade av barnens barnbidrag och hushållskassan. När Trisslotterna inte gav någon större utdelning prövade hon lyckan på spel som Lotto, Stryktipset, Keno och V75. Samtidigt började hon missköta sitt arbete. Hon tog ledigt för att kunna köpa lotter, eller så sjukskrev hon sig för att sitta hemma och spela. Hela tiden tänkte hon att det skulle ordna sig när storvinsten kom. Då skulle hon säga upp sig och leva lyxliv. Eftermiddagssolen letar sig in i köket och från köksfönstret som står på glänt
REPORTAGE
2017-10-16 14:53
tränger sig höstens dofter in; det luktar äpple och förmultnade löv. Evelina rör om i kaffekoppen. Det är inte alldeles lätt att tala om det som har hänt. Många känslor är inblandade. Hennes röst mjuknar något när hon till slut berättar hur allt fick ett slut. – En dag satt Ernesto i köket när jag kom hem. På bordet låg hundratals skrapade lotter och i handen höll han ett brev från kronofogden. Evelina torkar en tår och snyter sig. Hon rör runt med skeden i kaffekoppen varv efter varv, som om hon vill vrida tiden tillbaka. Få det gjorda ogjort. – Det var nog det värsta, att se hur ledsen han blev. Skulderna uppgick till över 100 000 kronor och banken hotade att ta huset. Tack vare en tuff återbetalningsplan har Evelina och Ernesto nu avvärjt det hotet. Dock är det en lång bit kvar innan Evelina kan betrakta sig som skuldfri. Dessutom är hon långt ifrån botad från sitt begär. – Det kommer dagar då jag är så säker på att jag ska vinna. Då tänker jag att jag ska smyga iväg på natten när min man har somnat och köpa en lott. Det kan ju inte vara så farligt, eller hur? Evelina tittar upp och börjar skratta. Hon säger att hon måste få skämta om det hemska. Att det är en del av terapin.
» Då skulle hon säga upp sig och leva lyxliv » – I dag har jag lite mer perspektiv på tillvaron. Jag gläds åt mina underbara barn. Min man och jag har det bra tillsammans. Det bästa av allt är att vi har påbörjat ett långsiktigt sparande. Saker och ting får ta tid. Det dunsar till i dörren och ett barn ropar hallå. Evelina hinner knappt resa sig förrän en liten nioåring rusar in i köket och kastar sig i mammas famn. Jag har fortfarande svårt att förstå att denna kvinna, som nu kramar sin son och rufsar honom i håret, för bara ett halvår sedan satt och skrapade Trisslotter så att fingertopparna blödde. – Kanske blir det en swimmingpool i alla fall, säger Evelina och öppnar altandörren och drar ett djupt andetag. Sedan naglar hon fast blicken i mig och skrattar sitt klingande skratt: – Men då ska vi arbeta ihop till en, inte vinna en!
Vilma Wang
Fakta om spel Risken att du blir överkörd när du hämtar storvinsten är större än chansen att du vinner den. Chansen att vinna en storvinst är: 1 på 10 miljoner på Joker, 1 på 6,7 miljoner på Lotto, 1 på 5,8 miljoner på Måltipset, 1 på 6 miljoner på Stryktipset. Chansen att vinna Drömvinsten (en rad med 7 rätt på Lotto och 2 rätt på Joker) är 1 av 336 227 681. Omräknat i procent blir det 0,00000000102816 %.
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 11
Källa: www.spelberoende.se, www.lotteriinspektionen.se
11 2017-10-16 14:54
FAKTA OM Reportage Ett reportage är en längre tidningstext som berättar ingående om en person, en plats, en händelse eller en företeelse. För att kunna skriva ett reportage måste journalisten ge sig ut i verkligheten för att se och uppleva det hen vill skriva om. När du läser ett reportage ska du få känslan av att vara på plats. Det som skiljer ett reportage från en nyhetsartikel är främst att reportaget är personligt skrivet, innehåller miljö- och personbeskrivningar och inte måste handla om något som just har hänt.
Vad är typiskt för genren? Ett reportage består av tre delar: en inledning, en fördjupning och en avslutning.
Inledning Ett reportage har en rubrik och en ingress. Med hjälp av dem sammanfattar du reportagets innehåll. Rubriken och ingressen har även till uppgift att fånga dina läsares intresse och få dem att vilja läsa vidare. Drömmen om lyx ledde till missbruk För ett år sedan drömde hon om storvinsten och om en tjusig swimmingpool i trädgården. I dag kämpar tvåbarnsmamman Evelina för att inte drabbas av återfall och börja spela igen.
Efter rubrik och ingress kommer brödtexten. I början av brödtexten presenterar du ämnet för reportaget. Du kan till exempel beskriva miljön eller presentera personerna som reportaget handlar om. – Jag kunde inte låta bli. Jag var bara tvungen att spela, spela, spela. Det var som ett gift. Evelina tittar med intensiv blick på mig när hon uttalar orden. Hon är 39 år och bor i ett litet samhälle i Mellansverige tillsammans med man och två barn.
12 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 12
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Fördjupning I fördjupningen berättar du för läsarna vad du har sett, hört och upplevt. Det kan du göra på olika vis. Du kan till exempel beskriva personer och miljöer på ett levande sätt. Det är svårt att tro att kvinnan med de pigga ekorrögonen på andra sidan köksbordet är fast i ett spelberoende.
Du kan återge vad personerna har sagt genom att citera. Det gör du med ett så kallat talstreck. – Jag gick verkligen på den där myten om det perfekta livet. Jag trodde att allt skulle bli bra, bara vi hade lite mer pengar.
Du kan återberätta vad någon har sagt. Hon säger att hon måste få skämta om det hemska. Att det är en del av terapin.
Du kan också själv vara synlig i reportaget. Det ökar känslan av att du har varit där och upplevt det som du skriver om. Jag har fortfarande svårt att förstå att denna kvinna, som nu kramar sin son och rufsar honom i håret …
Eftersom ett reportage ofta är en fördjupning i ett ämne har du gjort research och samlat på dig fakta. Dessa fakta kan du väva in i texten. Enligt Lotteriinspektionen omsattes det 2015 drygt 45 miljarder kronor i olika spel i Sverige.
I reportaget växlar du sedan mellan att beskriva, återge citat och fakta, återberätta och att vara synlig.
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 13
13 2017-10-16 14:54
Avslutning Att avsluta reportaget på ett spännande sätt är lika viktigt som att ha en lockande rubrik och ingress. Det gör att reportaget stannar kvar hos läsaren efter att hen har läst klart. Ett effektfullt sätt att avsluta på är att beskriva en situation eller återge ett citat som ger läsaren en viss känsla. Sedan naglar hon fast blicken i mig och skrattar sitt klingande skratt: – Men då ska vi arbeta ihop till en, inte vinna en!
Sakligt innehåll Ett reportage är en journalistisk text. Därför bör innehållet vara sakligt. Det betyder att du till exempel inte får hitta på uppgifter eller ändra på det som någon har sagt. Den som reportaget handlar om ska känna igen sig.
Foton och faktarutor Förutom texten innehåller reportaget även foton och faktarutor.
Språket i genren Språket i ett reportage liknar språket i en berättelse på så sätt att det innehåller intressanta och uttrycksfulla beskrivningar.
Beskriv med sinnena För att reportaget ska kännas levande och trovärdigt kan du använda dig av sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel när du beskriver personer, platser och händelser. Eftermiddagssolen letar sig in i köket och från köksfönstret som står på glänt tränger sig höstens dofter in; det luktar äpple och förmultnade löv.
14 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 14
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Lekfullt språk För att få läsaren att vilja läsa vidare kan du arbeta medvetet med språket och försöka hitta nya och lekfulla sätt att beskriva och uttrycka det du ser och upplever. Hon rör runt med skeden i kaffekoppen varv efter varv, som om hon vill vrida tiden tillbaka. Få det gjorda ogjort.
Tempus Ett reportage skrivs i presens för att förstärka känslan av att den som skriver reportaget är på plats och ser och hör allt som händer. Det dunsar till i dörren och ett barn ropar hallå.
Men det kan också finnas återberättande delar i reportaget. Dessa skriver du i preteritum, dåtid. Men de allra flesta gångerna skrapade Evelina inte fram några storvinster. I bästa fall vann hon 30 kronor som hon kunde byta mot en ny lott. REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 15
15 2017-10-16 14:54
ARBETA MED Reportage Nu ska du få arbeta med det som du har lärt dig om reportage.
Innehåll Läs reportaget på sidorna 8–11 igen. Svara sedan på frågorna här nedanför. 1 Vad handlar reportaget om? Sammanfatta i en mening. 2 Varför ställer Evelina upp på att bli intervjuad? 3 Varför tror du att Evelina tycker att det är ”så sjukt pinsamt” att prata om sin situation? 4 Vad är ett ”Svensson-liv”? Ge ett exempel från texten. 5 Hur mycket pengar spelade i genomsnitt varje svensk för under 2015, enligt journalisten? 6 Nämn minst två negativa konsekvenser som Evelinas missbruk har fått för henne och hennes familj. 7 Ibland drabbas Evelina av återfall i sitt missbruk. Hur visar det sig?
Struktur Du har läst om reportagets struktur. Ta hjälp av sidorna 12–14 när du arbetar med uppgifterna här nedanför. 1 På vilket sätt tycker du att rubriken ”Drömmen om lyx ledde till missbruk” lockar till vidare läsning? 2 Vad får du veta om reportagets innehåll i ingressen? 3 Journalisten citerar Evelina på flera olika sätt, bland annat genom att återge repliker med talstreck. Vilka andra sätt använder sig journalisten av för att återge det Evelina har sagt? 4 Skriv av en mening från texten som visar att journalisten är på plats. 5 Faktarutan till reportaget innehåller information om hur stora chanserna är att vinna stora vinster i olika spel. Varför har journalisten valt att komplettera reportaget med just den informationen, tror du?
16 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 16
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Språk Ta hjälp av sidorna 14–15 när du arbetar med uppgifterna om reportagets språk. 1 Ge ett exempel på en miljöbeskrivning från reportaget. 2 Ge ett exempel på en personbeskrivning. 3 För att göra texten mer levande använder sig journalisten av sina sinnen för att beskriva. Hitta ett exempel där journalisten använder sitt luktsinne. 4 Leta i texten och hitta minst ett exempel där du tycker att journalisten har använt sig av ett lekfullt språk. 5 Evelina säger i reportaget att hon i dag har ”lite mer perspektiv på tillvaron”. Vad menar hon med det, tror du? 6 Ordet ”odds” förekommer i texten. Det är ett ord som ofta används i spelsammanhang. Man brukar tala om höga odds och låga odds. Förklara med egna ord vad de två uttrycken betyder. Ta hjälp av reportaget och en ordbok. 7 I reportaget står att Evelina och hennes man har ”avvärjt” hotet om att kronofogden ska ta deras hus. Vad betyder ordet? Ta hjälp av reportaget och en ordbok.
TA REDA PÅ Leta i tidningar och på internet efter fler reportage. Vilka ämnen är vanligast att journalisterna skriver om? Varför tror du att vissa ämnen är mer populära än andra? På vilka sätt skiljer sig reportagen åt mellan olika tidningar? Välj ut det reportage du tycker verkar mest intressant och berätta för en klasskamrat varför du blir intresserad av just det.
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 17
17 2017-10-16 14:54
SKRIV ETT EGET Reportage Du ska nu skriva ett eget reportage, men först ska du lösa en uppgift tillsammans med några klasskamrater. Din lärare har instruktionen till den uppgiften i sin lärarhandledning.
Förbered ditt eget skrivande Innan du börjar skriva måste du göra vissa förberedelser. Ta hjälp av sidorna 8–15 i det här kapitlet och Uppslaget längst bak i boken.
Välj ämne Först måste du bestämma vad ditt reportage ska handla om. Ska det handla om en eller flera personer, en särskild plats eller en populär aktivitet som många håller på med? Fundera också på varför du vill skriva ditt reportage. Vad vill du att läsarna ska lära sig, uppleva och känna när de läser ditt reportage?
Gör research När du har bestämt vad ditt reportage ska handla om måste du göra research. Sök fakta i böcker, tidningar och på internet och lär dig mer om ditt ämne. Var hela tiden kritisk till de källor du hittar. Ta hjälp av informationen om källkritik i Uppslaget på sidorna 150–151. Sortera informationen som du har funnit i punktform eller i en tankekarta.
Förbered och genomför en intervju Vilka personer ska du intervjua? Ta kontakt med personerna och bestäm en tidpunkt för när du kan göra din intervju. Fundera ut flera öppna frågor som du kan ställa. Öppna frågor är frågor som man inte kan besvara med ja eller nej. Det är också bra att förbereda en eller ett par följdfrågor till några av dina frågor. Ha gärna ett par reservfrågor att ställa ifall intervjun skulle bli väldigt kort. Bestäm dig också för hur du ska göra för att komma ihåg svaren du får under intervjun. Ska du anteckna eller spela in på mobilen? Glöm inte att ta med en kamera eller mobil när du genomför intervjun. Se till att ta bilder på personerna du intervjuar och på annat som du tycker passar till ditt reportage.
18 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 18
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Sammanställ intervjun När du är klar med intervjun är det dags för dig att sammanställa och redigera ditt material. Har du spelat in intervjun är det klokt att lyssna igenom den och skriva ner det som sägs. Om du har antecknat under intervjun behöver du läsa igenom anteckningarna och renskriva dem medan du fortfarande minns intervjun tydligt. Skriv också ner sådant som du vet att du glömde anteckna. Nästa steg är att välja ut vilka svar du vill ha med i ditt reportage. Du behöver alltså inte ta med alla svar som du har fått. Välj ut de mest spännande och intressanta svaren. Gör därefter en tankekarta som beskriver i vilken ordning du vill berätta. Du behöver inte skriva svaren från intervjun i samma ordning som du ställde frågorna. REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 19
19 2017-10-16 14:54
Skriv ditt reportage Nu har du tillräckligt med material för att skriva ett första utkast av ditt reportage. Ta hjälp av sidorna 8–15 när du skriver. Här nedanför får du också några tips: • Variera citat med berättande text. Tänk också på att du kan återberätta svaren från intervjun. • Beskriv personens inre och yttre. • Lek med språket och försök att ge läsaren en fullständig bild av din intervjuperson. • Var saklig. Hitta inte på något om personen som inte är sant. • Var närvarande i texten och visa att du är ”på plats”.
20 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 20
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Ge och få respons
När du har skrivit ett första utkast är det dags att byta text med en kamrat. Du ska nu ge respons till och få respons av kamraten. Läs kamratens text och fundera över om hen har fått med det som krävs i ett reportage. Tänk igenom noga hur du ska förklara för kamraten vad du har kommit fram till. 1 På vilket sätt lyckas rubriken och ingressen locka läsaren att läsa vidare? 2 Hur använder sig kamraten av beskrivningar och sina sinnen för att göra reportaget mer levande? 3 Lyft fram två saker i texten som du tycker är särskilt bra. Det kan vara något ur innehållet eller något språkligt. Förklara för kamraten varför du tycker att de är bra. 4 Ge ett förslag på något som du tycker att kamraten kan förbättra. Förklara också varför kamraten borde förbättra det. Kom gärna med förslag på hur kamraten kan göra. 5 Markera om det finns några språkfel, till exempel stavfel eller tempusfel, som kamraten kan rätta till.
Skriv klart din text Ta hjälp av responsen från din kamrat för att skriva klart din text. Formge texten så att den ser ut som ett riktigt reportage med rubrik, ingress och brödtext. Infoga foton, faktarutor eller andra bilder. Förfina texten så att du känner dig helt nöjd. Läs igenom en sista gång innan du lämnar in texten till din lärare.
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 21
21 2017-10-16 14:54
FIXA TEXTEN 2
Pär Sahlin
LÄRARHANDLEDNING Läs, skriv och tala i genrer Det här är Fixa texten 2 Lärarhandledning. Om du tycker att den påminner om elevboken Fixa texten 2 så stämmer det bra. Mellan de här pärmarna finns nämligen både lärarmaterialet och elevboken. Dessutom fortsätter lärarmaterialet på webben. Lärarmaterialet tar sin utgångspunkt i respektive genres tre S – syfte, språk och struktur – och hjälper dig att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Här finns till exempel uppgifter som: • • •
skapar förförståelse fokuserar på viktiga ord och begrepp visar på vikten av källkritik.
FIXA TEXTEN 2 LÄRARHANDLEDNING
FIXA TEXTEN 2
Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
Till varje kapitel finns även bedömningsstöd för ett formativt arbetssätt. På nok.se finns dessutom hela lärarhandledningen som digitalbok. Med den digitala versionen kan du bland annat visa mönstertexter på projektor, lyssna på inlästa texter och hämta kopieringsunderlag. Allt för att du som lärare ska kunna hjälpa dina elever att fixa texten. FIXA TEXTEN 1 Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
Fixa texten oms-skiss_13.indd 1
Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
ANDRA UPPLAGAN
2017-05-13 12:15
Fixa texten oms-skiss_13.indd 2
2017-05-13 12:15
Fixa texten består av: Fixa texten 1 Fixa texten 1 Digitalbok Fixa texten 1 Lärarhandledning Fixa texten 2 Fixa texten 2 Digitalbok Fixa texten 2 Lärarhandledning www.nok.se/fixatexten
ISBN 978-91-27-45254-1
9 789127 452541
Fixa texten 2_LHL_cover.indd 1-3
Pär Sahlin
ANDRA UPPLAGAN
FIXA TEXTEN 2
LÄRARHANDLEDNING 2017-12-20 14:14