9789144114392

Politiskt tänkande En introduktion

PERI ROBERTS PETER SUTCH

Originalets titel: An Introduction to Political Thought – A Conceptual Toolkit. Second edition. © Peri Roberts and Peter Sutch, 2004, 2012 Edinburgh University Press Ltd 22 George Square, Edingburgh EH8 9LF

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32731 ISBN 978-91-44-11439-2 Upplaga 2:1 © Studentlitteratur för den svenska utgåvan 2007, 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Fackgranskning: Gunnar Falkemark & Jörgen Ödalen Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Tower of Babel (Babylon), Pieter Bruegel 1563.

Shutterstock.com/jorisvo Printed by Interak, Poland 2016

Innehåll | 3

Innehåll Författarnas tack 5 Förord till den svenska utgåvan 7 Introduktion 9 HISTORIA Det politiska tänkandets natur

BEGREPP Begrepp för vardagslivet

9

DEL I DET POLITISKA TÄNKANDETS KLASSISKA RÖTTER HISTORIA 1 Platon

HISTORIA 2 Aristoteles

BEGREPP 1 Finns det en universell moralisk ordning?

35

BEGREPP 2 Är politiken naturlig?

63

DEL II DEN MODERNA UTVECKLINGEN INOM DET POLITISKA TÄNKANDET HISTORIA 3 Hobbes, Locke och Rousseau

HISTORIA 4 Hobbes, Locke och Rousseau II

HISTORIA 5 Owen och Marx

© Studentlitteratur

BEGREPP 3 Friheten och den mänskliga naturen: vad är frihet?

89

BEGREPP 4 Samhällsfördraget och den artificiella staten

129

BEGREPP 5 Socialismen och den artificiella människan

155

4 | Innehåll

DEL III SAMTIDENS POLITISKA TÄNKANDE HISTORIA 6 Bentham, utilitarism och rättigheter

BEGREPP 6 Hur tar man människor på allvar?

189

HISTORIA 7 Rawls, Cohen, Nozick och Waltzer

BEGREPP 7 Distributiv rättvisa

HISTORIA 8 Rawls II, Kymlicka och Parekh

BEGREPP 8 Liberalismen och den mångkulturalistiska utmaningen

223

257

DEL IV UTMANINGAR FÖR UNIVERSALISM OCH FUNDAMENTISM HISTORIA 9 Det politiska tänkandets internationalisering HISTORIA 10 Burke och Oakeshott

HISTORIA 11 Feminism och anti-fundamentism HISTORIA Efterord

BEGREPP 9 Universella principer i ett ”folksamfund”

293

BEGREPP 10 Konservatism: förnuft kontra tradition

333

BEGREPP 11 Vad är felet med universell rättvisa?

363

BEGREPP Det politiska tänkandet i dag

397

Person- och sakregister 401

© Studentlitteratur

Introduktion

introduktion | 9

HISTORIA Det politiska tänkandets natur

BEGREPP Begrepp för vardagslivet

Medan vi skriver detta introduktionskapitel står TV-nyheterna på i bakgrunden och påminner oss om situationen i världen. Nyheterna handlar om krig i Mellanöstern, om det amerikanska presidentvalet, om att den brittiska regeringen deltar i en offentlig utfrågning, om skattelagstiftningen och lönerna i den offentliga sektorn, om utbildningsreformer, internationella affärer, flyktingkriser, asylsökande och immigration och om den fortsatta svälten i utvecklingsländerna.

När man tänker på de här frågorna över morgonkaffet ägnar man sig redan åt politiskt tänkande. Några av frågorna är riktigt svåra och djupgående. Var det rätt av USA och Storbritannien att starta krig mot Saddam Husseins regim i Irak eller borde ett sådant beslut ha fattats av FN? Kan det någonsin vara rätt med krig och under vilka omständigheter bör man om så är fallet blanda sig i andra länders angelägenheter? Vem ska styra och hur ska de styrande vara ansvariga inför folket? Hur mycket skatt ska vi betala och varför? Har vi några skyldigheter gentemot dem som lider även om de befinner sig utanför vårt närsamhälle? Och vad ska man i så fall göra åt saken?

Hur, om överhuvudtaget, ska vi anpassa oss till en mångkulturell värld? De här frågorna är inte abstrakta. Det faktum att de dyker upp i vardagliga situationer och kräver omedelbara svar gör att de påverkar våra och andra människors liv mycket starkt.

Att tänka på politik är oundvikligt, inte bara för den som börjar läsa på universitetet. Alla måste göra det. Och ännu viktigare är att vi anser att alla har rätt att göra det. Den här sista meningen är värd att tänka på lite extra. Notera först och främst att det är ett normativt, eller moraliskt, påstående. Vi tycker att alla har lika stor rätt att delta i politiken. Den här sortens påstående är typiskt för det politiska tänkandet. För att kunna besvara frågorna ovan måste man göra normativa omdömen. Det politiska tänkandets uppgift är att undersöka © Studentlitteratur

10 | introduktion sådana omdömens natur och egenart med förhoppningen att göra det lättare både att förstå orsakerna till de omdömen man har gjort och att kunna göra bättre omdömen i framtiden. Varför tycker vi att alla har lika stor rätt att delta i politiken? På vilka grunder kan vi skilja mellan det här påståendet och motpåståenden som hävdar att fattiga eller kvinnor eller invandrare inte borde ha någon talan? Att undersöka de normativa påståenden som präglar vår sociala värld är en fascinerande och krävande upplevelse.

Kurserna i politiskt tänkande (som ibland kallas politisk teori eller politisk filosofi) ska hjälpa dig att utforska de här frågorna. Studierna i politiskt tänkande kommer inte att ge det rätta svaret på moraliska och samhällsrelaterade frågor. Politiskt tänkande är inte den sortens disciplin och frågorna är inte den sortens frågor. Vi kommer att undersöka detta lite mer längre fram i kapitlet. Studierna kan emellertid introducera själva frågornas komplexitet och de begreppsmässiga redskap du kan använda för att försöka besvara dem. När man på allvar brottas med de här stora frågorna om det politiska livet är det riktigt komplicerade saker man har att göra med. Vad är rättvisa? Vad innebär det att säga att man vet vad som är moraliskt rätt eller fel? För dem som kommer i kontakt med ämnet för första gången är detta en ny och främmande typ av frågor. De har dock i årtusenden varit ett stående inslag i det mänskliga samhället. Det är helt klart så att sätten på vilka de har ställts och besvarats har varierat mellan olika tider och platser, men i en eller annan form ställer man i alla samhällen, från det antika Greklands poleis (stadsstater) via den moderna nationalstaten till dagens globaliserade värld, svåra normativa, moraliska och politiska frågor.

Det här är en introduktion till politiskt tänkande. Vårt mål är att göra det obekanta bekant och att förse dig med en uppsättning begreppsmässiga redskap som kan göra det lättare att förstå och ägna dig åt politiska idéer. En av den här bokens främsta drivkrafter är övertygelsen att den som studerar politiskt tänkande behöver två olika sorters redskap för att kunna förhålla sig kritiskt till ämnet. Den första är en grundläggande känsla för det politiska tänkandets historia och utveckling och den andra är ett kritiskt grepp om de teoretiska eller filosofiska frågor som är politikens kärna. En känsla för den politiska debattens historiska kontext ger ett tydligare grepp om de frågor man © Studentlitteratur

introduktion | 11

ställs inför. Exempelvis har dagens förståelse av de mänskliga rättigheternas betydelse för rättvisa sin egen speciella historia. Den är en produkt av tillståndet efter andra världskriget. Det var inte förrän man insåg vilken fara ett lands egen regering kunde utsätta vissa delar av samhället för som man verkligen arbetade vidare med idén om en universell uppsättning individuella rättigheter som skulle bevakas över suveräna staters gränser. Som en reaktion på Hitlers folkmord beslutade man sig för att det faktiskt angår oss om andra länders medborgare far illa. Genom att skapa sig en uppfattning om varför mänskliga rättigheter betraktas som så viktiga är det möjligt att verkligen förstå den roll som dessa rättigheter spelar i den politiska kontexten och därmed att förbättra de instrument som används för att utveckla och uppfylla dem. En förståelse av hur andra tidigare försök att ge människan (dock oftast i betydelsen mannen) universella rättigheter först uppkom, vilka frågor man då försökte besvara och på vilka sätt sådana försök lyckades och misslyckades ger ytterligare begreppsmässiga fördelar när man tänker på de aktuella frågorna. Likaså ger ett grepp om den historiska utvecklingen bakom begrepp som ”staten”, ”suveränitet”, ”medborgarskap” eller ”rättvisa” stora insikter om politikens grundläggande byggstenar. Vi behöver dock ändå utöka den historiska förståelsen med en teoretisk inblick i de centrala teoretiska frågor vi diskuterar. Vi försvarar inte mänskliga rättigheter enbart som åtgärder som har utformats för att hantera ett specifikt historiskt hot. Vi försvarar dem också som moraliskt riktiga. De betraktas som de ur etisk synvinkel allra viktigaste rättigheterna, som inte får kränkas av några andra politiska, religiösa eller kulturella skäl. Hur ska vi bedöma den här sortens påståenden? Genom århundradena har det förts många diskussioner om vem, eller vad, som ska medges moralisk status. Det har på många olika sätt hävdats att bara ett fåtal medborgare räknas (och att utlänningar kan dödas eller göras till slavar), att statens intresse väger tyngre än de enskilda medborgarnas (och att enskilda människor därmed kan offras för den större nyttan), att bara vita män räknas (och att kvinnor och färgade helt enkelt inte är lika mycket värda och därför bör behandlas annorlunda), att bara laglydiga medborgare räknas (och att brottslingar till och med förlorar rätten till livet) eller att bara vuxna räknas (och att barn inte har några egna © Studentlitteratur

12 | introduktion rättigheter). På vilka grunder kan man skilja dessa påståenden från den rådande tanken att alla människor, i kraft av att vara just människor, har en viss moralisk status som ger dem omistliga rättigheter?

För att kunna anta denna normativa utmaning måste vi först lära oss den moraliska och politiska argumentationens språk.

För att kunna utveckla den uppsättning begrepp som behövs har vi delat upp innehållsförteckningen i två delar. Den ena är utformad som en kronologisk historik över det politiska tänkandet och kapitlen är disponerade kring särskilda tänkare och kring den politiska teorins utveckling. Den andra innehållsförteckningen är upplagd efter be-grepp och belyser de teoretiska frågor och problem som de olika teoretikerna används för att illustrera. Varje kapitel plockar på ett tydligt sätt ut viktiga element från både det historiska och begreppsmässiga ordförrådet. På så sätt leder vi läsaren genom uppbyggandet av en egen ordlista med viktiga termer i politisk teori och förser honom eller henne med ett politiskt basordförråd. Avsikten med detta är att utforma en historisk och begreppsmässig karta som kan vägleda läsaren under fortsatta studier och att göra honom eller henne väl förtrogen med det basordförråd som sådana studier bygger på. Det viktigaste av allt är att ge läsaren förmågan att själv delta i debatterna. Genom att utgå från idén att lagar och författningar (de politiska verktygen) är bra lagar och författningar bara i den mån de lyckas ge uttryck åt våra väl övervägda moraliska och politiska övertygelser låter vi läsaren undersöka tanken att moraliska och politiska idéer är politikens fundament. Vår målsättning är inte bara att belysa vad som i det politiska tänkandets historia har räknats som fullgoda fundament utan att (på en introduktionsnivå) visa hur sådana argument fungerar. Genom att undersöka dessa frågor leder vi läsaren genom en kritisk granskning av nyckel­argumenten i det politiska tänkandets och den moderna politiska teorins historia. Precis lika viktigt är att vi hjälper honom eller henne att förhålla sig kritisk till sina egna politiska övertygelser.

Dessa dubbla målsättningar har gett boken dess struktur. Den ­politiska teorins historia berättas bara i den mån den belyser viktiga teoretiska idéer och boken gör alltså inte anspråk på att vara en k­ omplett historisk översikt. Detta är sant på två olika sätt. För det första är det så att medan boken sträcker sig från Platons verk till modern anti-funda© Studentlitteratur

introduktion | 13

mentism1 tar den inte upp romerska filosofer eller medeltida tänkare som Augustinus eller Thomas av Aquino. En sådan studie skulle utan tvekan kunna vara mycket givande, men så här inledningsvis kan de viktigaste begreppsmässiga idéerna uttryckas tydligare i Platons e­ ller Aristoteles verk än i kristen nyplatonism eller nyaristotelianism. Av liknande skäl undersöker vi inte Machiavellis, Kants och Hegels verk.

Visst kan man beklaga utelämningarna, men för att uppnå en balans mellan en begreppsmässig och en historisk introduktion behövde vi fatta en del svåra beslut. Hursomhelst betraktar vi inte den här boken som någonting mer än en omfattande introduktion till disciplinen och tröstar oss med tanken att boken kan (och enligt våra förhoppningar kommer att) uppmuntra dig att gräva dig djupare ner i det politiska tänkandets historia. För det andra strävar vi inte efter att göra någon enskild tänkare fullständig rättvisa. De enskilda teoretikerna finns med för att belysa viktiga idéer. När vi exempelvis sysslar med Platon undersöker vi hans åsikt (i Staten) att det politiska styrandet är en teknisk färdighet och det här argumentets fundament, nämligen att den som har rätt sorts begåvning och utbildning till slut kommer att veta vad rättvisa är. Det råder inget tvivel om att det finns mycket mer än så att veta om Platon, men det råder trots detta inte heller något tvivel om att läsaren kommer att ha lärt sig något viktigt om Platon och om politikens och rättvisans natur och om vilken sorts argument som påståenden om rättvisa och om politiska institutioner grundar sig på.

AT T GÖRA NORMATIVA OMDÖMEN: DEN POLITISK A TEORINS NATUR

Genom att närma oss ämnet på det här sättet vill vi ge läsaren det begreppsmässiga ordförråd som är nödvändigt för att kunna diskutera politiska frågor på ett kritiskt och välinformerat sätt. Detta är det enda studier i politiskt tänkande kan erbjuda. De kan inte erbjuda

1

I originalet ”antifoundationalism”. Översätts här med ”anti-fundamentism” och motsatsen med ”fundamentism” (övers. anm.).

© Studentlitteratur

14 | introduktion någon enkel väg mot det rätta svaret eller sanningen om politik. Moraliska och politiska ståndpunkter bedöms inte enligt en enkel skala med ”sant” i den ena änden och ”osant” i den andra. Det råder faktiskt relativt stor oenighet kring vilken måttstock de överhuvudtaget ska bedömas efter. Det att ge skäl för varför en uppsättning moraliska och politiska påståenden har ett starkare fundament än andra och därför bör ges företräde framför dessa upptar faktiskt en stor del av debatten inom politisk teori. Vi kan närma oss den här frågan genom att jämföra politiskt tänkande med en annan del av de politiska studierna, nämligen statsvetenskap2. De flesta som studerar politik för första gången läser ett antal olika kurser. I stort sett alla kommer att läsa statsvetenskap som är studiet av politiska institutioner, författningar och politiska processer. Statsvetenskapens mål är att på ett korrekt sätt beskriva och förklara det här draget hos politiken. Det är en empirisk (eller positiv) vetenskap genom att den försöker samla in data och analysera dem på nästan samma sätt som naturvetaren samlar in prover och lägger dem under mikroskopet. Riktigheten hos ett empiriskt påstående kan avgöras genom att jämföra med hur verkligheten ser ut. Antingen spelar statsförvaltningen en positiv roll i utformningen av politiken eller så gör den inte det. Antingen har Högsta domstolen makten att inlägga veto mot grundlagsstridig lagstiftning eller så har den inte det (men naturligtvis kan statsvetenskapen vara mycket mer komplex än så här). Det empiriska studiet av institutioner och lagar är en viktig del av alla politiska studier.

Disciplinen politiskt tänkande (eller politisk teori/politisk filosofi) är mycket annorlunda. I stället för att vara empirisk är den normativ.

Ett normativt projekt vill komma fram till måttstockar som gör det möjligt att bedöma mänskliga handlingar eller att föreskriva vilket som är det bästa handlingssättet. Om statsvetenskapen frågar sig ”vilka är politikens viktigaste byggstenar?” skulle den politiska teorin

2

Följande redogörelse för uppdelningen mellan politisk teori och statsveten­ skap som ämne finns inte vid svenska universitet. Här studeras både poli­ tikens normativa och empiriska del inom ämnet statsvetenskap (övers. anm.). © Studentlitteratur

introduktion | 15

kunna fråga sig ”varför är dessa politikens viktigaste byggstenar?”.

Om statsvetenskapen identifierar lagstiftning om mänskliga rättigheter som den moderna politikens viktigaste drag kan den politiska teorin ställa frågan ”är detta rimligt?”. Statsvetenskap är studiet av verkligheten och politisk teori är studiet av värderingar.

Statsvetenskapens fördel jämfört med det politiska tänkandet är att de måttstockar mot vilka statsvetenskapliga påståenden mäts är allmänt accepterade. Vetenskaplig objektivitet är en standard alla är bekanta med (åtminstone i teorin). Tanken är att man, genom att til�lämpa vetenskapliga metoder för datainsamling och analys, kan fastställa den verifierbara sanningen. Detta är absolut en viktig måttstock och världen har vunnit enormt mycket på att förfina och tillämpa den.

Emellertid finns det ingen anledning att tro att det är den enda måttstocken som kunskap kan bedömas efter eller att den är lämplig för normativt tänkande. Det allra första steget för den som studerar politiskt tänkande är att inse detta. Det är ett svårt steg att ta, delvis eftersom icke-vetenskapliga sätt att värdera omdömen får så lite uppmärksamhet i utbildningssystemet och delvis eftersom vetenskapen och tron på vetenskapliga framsteg är vår tids ideologi. Mellan 1920- och 1970talen började det vetenskapliga paradigmet, övertygelsen att allt som ska räknas som kunskap måste vara vetenskapligt, att tränga sig in i samhällsvetenskap och humaniora. Ett populärt påstående kring den här tiden var att vi hade lämnat vår religiösa och metafysiska barndom och utvecklat vetenskapen. Därmed avfärdades 2 000 års filosofiskt och normativt tänkande. Denna egendomliga vändning i tänkandets historia gick utanför det empiriska studiet för att göra påståenden om själva naturen hos och möjligheten till kunskap. Dessa diskussioner, som kallades epistemologiska diskussioner (från grekiskans epistēmē som betyder kunskap) är viktiga för den politiska teorin och kommer att utforskas i den här boken. Det första steget på vägen måste vara en kortfattad undersökning av påståendet att all kunskap måste vara vetenskaplig. Här är vi inte ute efter att förneka vetenskapens roll eller betydelse, utan helt enkelt efter att fastställa det normativa politiska tänkandets plats inom samhällsvetenskap och humaniora.

Mellan 1920- och 1970-talen fick övertygelsen att vetenskaplig kunskap var den enda sanna formen av kunskap stort stöd. Empiris© Studentlitteratur

16 | introduktion men blev den logiska positivismens stöttepelare genom Wienkretsens arbete under 1920- och 1930-talen. Positivismen utvecklades ytterligare inom 1950-talets behavioristiska riktningar. Dessa hyperempiriska tankeskolor argumenterade för att vetenskaplig verifierbarhet var det enda kriteriet för kunskap. I grova drag argumenterade de för att det bara fanns tre typer av påståenden. Den första var påståenden grundade på empiriska uppgifter, som ”mor ror”. Detta påstående är godtagbart eftersom man kan verifiera det genom att helt enkelt undersöka vad mor har för sig. Den andra typen var analytiska påståenden som handlar om logisk nödvändighet, som ”alla ungkarlar är ogifta män”. Detta är godtagbart eftersom sanningen är logiskt given.

Slutligen var det normativa uttalanden. Dessa avvisades som ”känslomässiga utbrott” (A. J. Ayer) eller ”nonsens”. De sågs med förakt eftersom de inte kunde verifieras eller falsifieras empiriskt (se Ball 1995 för ett utmärkt resonemang om dessa diskussioner).

Den uppenbara utgångspunkten för ett argument mot hyper­ empiristernas påståenden är helt enkelt att deras position är kontra­ intuitiv. Den går på tvärs mot hur vi vanligtvis tänker på saken. Nästan allting vi gör eller säger som är av intresse för oss är normativt och att avvisa allt detta som nonsens är en smula underligt. Ta påståendet ”det är fel att äta barn”, som faktiskt inte bara är ett lättsinnigt exempel.

1729 publicerade Jonathan Swift en pamflett där han föreslog att de svältande irländarna kunde sälja sina barn som föda och därigenom lösa de relaterade problemen med fattigdom och höga födelsetal bland irländska katolska familjer. Syftet med förslaget var att chockera och att belysa problemen, men chockvärdet låg i den moraliska idén att det är fel att äta barn. Detta är inte en empiriskt verifierbar idé, men den har något väldigt viktigt att säga. Att förneka det här påståendets status som ”kunskap” och att avvisa det som ”nonsens” är detsamma som att säga att man inte kan göra ett sådant påstående. Men samhället är uppbyggt av sådana påståenden. ”Regeringen ska vara ansvarig inför folket”, ”det är fel att stjäla”, ”alla människor har samma värde och samma rättigheter”: dessa påståenden utgör politikens kärna. Lagar, regeringar och institutioner utformas och reformeras för att avspegla våra väl övervägda moraliska och politiska uppfattningar. Utan detta ”nonsens” blir våra liv obegripliga. © Studentlitteratur

introduktion | 17

Politiskt tänkande handlar inte främst om hur det politiska livet ser ut. Det är normativt genom att handla om värderingar, moralkoder, sociala normer och ideal. Normativa standarder hamnar ofta i konflikt med varandra. Dispyter om social välfärd, dödsstraff, abort, jämlikhet mellan könen, politisk ansvarsskyldighet, krigföring och så vidare är vardagsmat. De normer som människor lever sina liv enligt kan inte mätas på ett vetenskapligt sätt. Så hur ska man då börja tänka på de här sakerna? Det första steget är att överge tanken att all ”kunskap” kan bedömas enligt en enkel skala. Normativa begrepp är för det allra mesta värdeomdömen. Människor kommer fram till sina värderingar, övertygelser och åsikter på en mängd olika sätt och på grund av detta har man börjat tänka på normativa begrepp som ”i grunden omtvistade begrepp” (se Gallie 1956 för en mycket användbar diskussion av den här idén). Detta betyder att man inser att man kan se de flesta frågor, även de mest grundläggande, ur en mängd olika perspektiv. Vi går i allmänhet med på att det inte bara finns ett enda riktigt svar på normativa frågor som ”vad är rätt och vad är fel?” och ”vad är rättvisa?”.

Trots detta är det stor skillnad mellan att godta denna grundläggande uppfattning och att godta den ytterligare uppfattningen att alla åsikter är lika mycket värda. Den senare uppfattningen kallas relativism och kan inte ge oss något kritiskt grepp om de här diskussionerna.

Relativisterna hävdar att eftersom det inte finns någon standard enligt vilken man kan bedöma normativa påståenden måste man godta att alla påståenden är lika välgrundade. Om en grupp i samhället vill förhindra sina barn att få tillgång till vissa typer av sjukvård och utbildning, eller vill upprätthålla vissa könsroller inom familjen, eller är för dödsstraff eller positiva till abort så finns det alltså ingenting en annan samhällsgrupp, som betraktar dessa saker som orättfärdiga, kan säga om saken och än mindre göra åt den. Vi vill inte att du ska ta ställning till de här sakerna nu. Det vi vill att du ska göra är att överväga två relaterade faktum, nämligen (1) att normativa konflikter förekommer dagligen och (2) att om vi inte kan utveckla standarder som kan hjälpa oss att lösa, eller åtminstone mildra, dessa konflikter är utsikterna till fred och välstånd minimala. Det normativa tänkandet är nödvändigt för politisk stabilitet.

© Studentlitteratur

Peri Roberts är universitetslektor i politisk teori vid, School of European Studies, Cardiff University. Peter Sutch är universitetslektor i politisk teori och internationella relationer vid School of European Studies, Cardiff University.

Politiskt tänkande En introduktion Denna bok ger en engagerande introduktion till det politiska tänkandet, från Platons väktarstat till dagens postmoderna och feministiska debatt. Boken har en unik dubbelstruktur, som fokuserar på centrala politiska frågeställningar och begrepp samtidigt som läsaren introduceras till viktiga tänkare. Finns det en universell rättvisa? Ska en fri människa underkasta sig en stat, och vad innebär det att vara fri? Har människan en politisk natur, och formas den av samhället? De stora frågorna analyseras tillsammans med introduktioner till tänkare som arbetat med dem. Läsaren möter Hobbes och Marx liksom Susan Moller Okin och John Rawls.

På detta sätt levandegörs tänkandets historia. Samtidigt visar författarna hur viktiga idéer är i politiken och hur det politiska tänkandet hjälper oss att ställa kritiska frågor om politik och samhällsutveckling i vår egen tid.

Denna andra upplaga har försetts med ett nyskrivet kapitel om internationellt politiskt tänkande och global rättvisa, vilket speglar den mest slående utvecklingen inom samtida politisk teori. Boken är lämplig för introduktionskurser i exempelvis statsvetenskap, sociologi och idé- och lärdomshistoria.

Andra upplagan

Art.nr 32731 ISBN 978-91-44-11439-2

studentlitteratur.se

9 789144 114392