9789163797408

SKOLAN

SKOLAN UNDER YTAN

I första delen, Under isen, behandlas lärares arbetssituation och uppkomna förändringar de senaste 30 åren.

Andra delen, I strömmen, tar upp aktuella processer och vägval för skolan.

Tredje delen, Under ytan, lyfter fram olika aspekter av att arbeta som lärare och skolledare. Även de två senaste läroplanerna belyses.

Fjärde delen, Artrikedom, diskuterar kulturella olikheter skolor emellan.

Den femte delen, Att ta sig upp till ytan, pekar på möjliga åtgärder för att förbättra arbetssituationen inom skolan.

Y TAN

En bok om arbetssituationen inom svensk skola

JOHAN HAEFFNER

I den första upplagans utgivning presenteras för första gången en empirisk undersökning som belägger att undervisningstiden i Stockholms län, för lärare som undervisar i teoretiska ämnen, ökat med 11 % jämfört med tiden före kommunaliseringen och friskolereformen.

Författaren pläderar för att detta bör sättas i samband med sjunkande kunskapsresultat.

UNDER

SKOL A N UNDER Y TA N

Den senaste terminsavslutningen var den trettiosjätte i ordningen då författaren återigen kunde konstatera att gränsen till utmattning var hårfin. Inom svensk skola idag råder vanmakt, stress och oro.

Rötterna till detta tillstånd tror författaren beror på pedagogernas och skolledarnas komplexa och betungande arbetssituation. Boken är ett försök att beskriva olika drivkrafter bakom den rådande arbetssituationen, hur olika faktorer samverkar och förstärker varandra.

Boken riktar sig till alla verksamma inom skolan och till alla andra som har intresse för skolfrågor. Som kurslitteratur för t.ex. blivande lärare är boken också relevant.

ISBN 978-91-637-9740-8

9 789163 797408

JOHAN HAEFFNER

”Så skönt att du gjort detta. Äntligen en pedagogs röst från verkligheten.”

Christine Jönsson, Specialpedagog, Akalla Grundskola

”Du visar med all önskvärd tydlighet hur skolan i mångt och mycket förvandlats till en politisk experimentverkstad där såväl lärares kompetens som den pedagogiska forskningens resultat förringas i den ideologiska, resultatinriktade kampen. Det är svårt att tänka sig ett annat samhällsområde där politikernas klåfingrighet och vilja att toppstyra i lika hög grad som inom skolans får så förödande konsekvenser för hur en verksamhet ska bedrivas.

Sammantaget åskådliggör du hur ohållbar lärarnas situation (och i förlängningen såklart även elevernas) blivit under de gångna åren till följd av detta. Som text betraktad uppfattar jag detta som i grund och botten en polemik, en stridsskrift, där din uppgift som författare är att ge lärarna en röst i en diskurs där den, om inte saknas, så i alla fall saknar en auktoritet som borde vara den given.

Titeln Under ytan uppfattar jag som metaforen för detta. Den som befinner sig under ytan hörs strängt taget inte. Titeln ger också associationer till någon som tyngts ner (under ytan) av en orimlig arbetsbörda. Metaforen hänvisar även till det som finns i det outtalade, det undantryckta; här den praktik som så att säga bildas till följd av propåer och direktiv från ovan” Författacentrum Östs Lektörstjänst

Sedan 19 år tillbaka har Johan Haeffner undervisat som lärare på högstadiet i SO-ämnen i Stockholmsområdet. Tidigare arbetade han på Sofia skola, Södermalm, men arbetar nu på Akalla grundskola, Järvafältet.

2013 tog han en fil.mag. i pedagogiskt ledarskap, med examensrapporten Lärares prioriteringar i en komplex arbetssituation.

Skolan under ytan En bok om arbetssituationen inom svensk skola

Johan Haeffner

Skolan under ytan Copyright Johan Haeffner Foto Ulrika Bergqvist Haeffner Ansvarig utgivare Johan Haeffner Producerad av Vulkan Tryckt i Riga 2016 ISBN: 978-91-637-9740-8

Innehåll FÖRORD ��������������������������������������������������������������������������������������������������6 PROLOG ��������������������������������������������������������������������������������������������������8 Del A Under isen ������������������������������������������������������������������������������������13 1. Lärares arbetssituation ������������������������������������������������������������������13 Del B I strömmen ������������������������������������������������������������������������������������28 2. Aktualiteter ������������������������������������������������������������������������������������28 3. I grumligt vatten ����������������������������������������������������������������������������39 Del C Under ytan ������������������������������������������������������������������������������������46 4. Lärarna ��������������������������������������������������������������������������������������������46 5. Rektorerna ��������������������������������������������������������������������������������������53 6. Läroplaner ��������������������������������������������������������������������������������������58 Del D Artrikedom ����������������������������������������������������������������������������������67 7. Skolans kultur styr lärares prioriteringar ��������������������������������������67 8. Svensk skola - ett rö för vinden? ��������������������������������������������������73 Del E Att ta sig upp till ytan ��������������������������������������������������������������������76 9. Lärares undervisningstid, en ny empirisk undersökning ��������������76 10. Lärares ledarskap och klassrumsstrukturer ��������������������������������91 11. Hur kan lärares arbetssituation förbättras? ������������������������������100 EPILOG ������������������������������������������������������������������������������������������������107 EFTERORD ����������������������������������������������������������������������������������������110 REFERENSER ������������������������������������������������������������������������������������112 BILAGOR ��������������������������������������������������������������������������������������������116

5

Förord Utlåtande om manuskriptet Skolan under ytan

Hej! Till att börja med skulle jag vilja tacka dig för en engagerande och lärorik läsupplevelse. Jag tycker att det är ett angeläget dokument du är i färd med att arbeta fram. Du visar med all önskvärd tydlighet hur skolan i mångt och mycket förvandlats till en politisk experimentverkstad där såväl lärares kompetens som den pedagogiska forskningens resultat förringas i den ideologiska, resultatinriktade kampen. Det är svårt att tänka sig ett annat samhällsområde där politikernas klåfingrighet och vilja att toppstyra i lika hög grad som inom skolans får så förödande konsekvenser för hur en verksamhet ska bedrivas.

Sammantaget åskådliggör du hur ohållbar lärarnas situation (och i förlängningen såklart även elevernas) blivit under de gångna åren till följd av detta. Som text betraktad uppfattar jag detta som i grund och botten en polemik, en stridsskrift, där din uppgift som författare är att ge lärarna en röst i en diskurs där den, om inte saknas, så i alla fall saknar en auktoritet som borde vara den given. Titeln Under ytan uppfattar jag som metaforen för detta. Den som befinner sig under ytan hörs strängt taget inte. Titeln ger också associationer till någon som tyngts ner (under ytan) av en orimlig arbetsbörda. Metaforen hänvisar även till det som finns i det outtalade, det undantryckta; här den praktik som så att säga bildas till följd av propåer och direktiv från ovan.1 Författarcentrum Östs Lektörstjänst

1 Utlåtandet är inte i sin helhet.

6

Presentation av författaren och boken

Sedan 19 år tillbaka undervisar jag som lärare på högstadiet i SO-ämnen.

2013 tog jag en fil. mag. i pedagogiskt ledarskap, med examensrapporten – Lärares prioriteringar i en komplex arbetssituation. Min ambition med boken är att belysa arbetssituationen för Sveriges lärare och skolledare och därmed bidra med förståelse för den nuvarande svenska skolan.

Hur kommer det sig att jag som lärare aldrig känner mig riktigt nöjd med vad jag presterar? Många gånger vet jag hur jag skulle kunna förbättra undervisningen men hinner inte. För några år sedan ingick jag i ett arbetslag med tolv lärare. Vid ett möte insåg vi att endast en av oss arbetade heltid med ordinarie undervisning. En jobbade fackligt fyra dagar i veckan. Två andra hade bisysslor under en stor del av sin arbetstid med pedagogiskt arbete i kontorsmiljö (distansundervisning). Övriga hade frivilligt gått ner i tjänst och lön. Varför?

Boken riktar sig till lärarstudenter, lärare och skolledare. En annan målsättning är att boken kommer att utgöra ett bidrag till samhällsdebatten som förs om skolan. Min ambition är att vem som helst med intresse för skolan ska kunna tillgodogöra sig boken.

Vid upptäckt av sakfel eller om ni har andra invändningar så är jag tacksam om ni bemödar er att maila till mig på adressen: johan.haeffner@gmail.com

7

Prolog Äntligen fredag

7:55 parkerar jag bilen. Fem minuter tar det mig att promenera till skolhuset. Hänger av mig ytterkläderna i personalrummet, förser mig med en kopp kaffe och går upp till arbetsrummet. Sätter igång datorn och plockar i ordning material till första lektionen som börjar 8:30. En liten grupp i språkval sve/eng. Klassrummet ställs i ordning. Två elever kommer i tid, sex gör det inte. Flera elever har inte material med sig. Jag har genomgång med fem elever i historia. Övriga elever arbetar med ett reportage i svenska. Avslutar lektionen 9:25 för att träffa kuratorn.

9:30. Kuratorn informerar mig och en kollega angående en pojke som är utsatt. Första åtgärden blir att informera berörda lärare samt att lyfta värderingsfrågor i klassrummet. Mötet avslutas 9:50.

Därefter passar jag och en kollega på att prata om vår gemensamma klass, om en elev som har en nedåtgående trend och vi avhandlar även ett närliggande föräldramöte. På vägen upp till mitt arbetsrum träffar jag en elev som kommer med en önskan att vi ska inleda geografilektionen med att titta på den partiella solförmörkelsen. Utmärkt förslag! säger jag.

10:00 sätter jag mig vid datorn, för in närvaro, kollar mail och planerar den resterande dagen.

Musikläraren söker upp mig och berättar att hon tycker att det var dålig stämning under den senaste lektionen, i min mentorsklass, som om det var något på gång. Jag rapporterar vidare till omvårdspedagogerna, som har i uppgift att skapa trygghet i elevernas rastutrymmen.

10:30. En speciallärare påkallar min uppmärksamhet. Hon undervisar en elev i geografi som läser enligt särskolans läroplan men går i en vanlig klass. De behöver hjälp med en uppgift, så jag rycker in.

8

Fortsätter därefter att planera nästa lektion i geografi och försöker få till stånd några uppgifter som ska vara provlika för att eleverna ska känna sig bekväma inför ett närliggande prov. Går sedan och kopierar uppgifterna som jag skrivit ut.

10:50 förbereder jag klassrummet genom att dela ut kartböcker, material och skriva stolpar på tavlan. Lektionen börjar 10:55. De första fem minuterna går vi till ett utrymme, där vi kan betrakta solförmörkelsen. Därefter arbetar eleverna enskilt under 20 minuter med de uppgifter jag gjort i ordning. Efter tio minuter bryter jag för en kort genomgång. Då 10-15 minuter återstår visar jag målen för det aktuella momentet. Eftersom det snart är prov vill jag säkerställa att eleverna vet vad som förväntas av dem. Eleverna har oroväckande få frågor vilket kan vara ett tecken på att de inte har så bra koll eller tvärtom. Jag går igenom några för området centrala begrepp. Lektionen avslutas 11:35 och därefter plockar jag ihop mina pinaler och på vägen från klassrummet ber en elev mig, han med solförmörkelseförslaget, att titta på några uppgifter som han har arbetat med. Jag läser hans lösningar, ser ett utvecklingsområde och letar sedan upp honom för att ge återkoppling.

Kl. 11:40 läser jag mail och för in närvaron. Därefter börjar jag planera nästa lektion.

Vid 12:20 bryter jag av för att äta lunch, pedagogisk lunch.2 Sätter mig bredvid en kollega. Vi passar på att prata om ett gemensamt elevärende (inga elever har för tillfället möjlighet att avlyssna samtalet).

En förälder har mailat oss och önskar kontakt. Eftersom det råder en komplicerad problematik kring eleven så diskuterar vi hur och vem som ska bemöta önskemålet. Vi pratar också om våra förväntningar på att niorna inom kort ska få en varsin iPad. Vid ett tillfälle ber jag några elever att de ska städa upp vid sitt bord som ser lite kladdigt ut.

12:40 skriver jag och skickar veckobrev till föräldrarna till min mentorsklass. Sedan skriver jag ut en närvarolista som ska användas vid sista 2 Pedagogisk lunch är vanligt förekommande i skolsverige. Innebär att personal intar lunch med eleverna.

9

lektionen. Träffar sedan en elev som behöver kopior av en text som han har slarvat bort. Jag lånar ut en bok och eleven får sköta kopieringen själv. Pratar med en kollega om hur det går för en elev som jag är mentor för. Övergår till att prata med en annan lärare som jag behöver samordna frånvarorapportering med. Därefter besöker jag en klass för att uppmana dem att utnyttja läxläsningen på måndag för att öva inför deras prov som sker inom kort. Samtidigt passar jag på att kritisera några elever, de jag nämnde under lunchen, som inte hade städat upp efter sig i matsalen. Fick lite dåligt samvete att jag kanske hade stört lektionen.

13:10 Förbereder en lektion i samhällskunskap.

13:25 Byter om till idrottskläder då jag den sista lektionen ska undervisa i elevens val, basket.

13:35. Förbereder klassrummet för lektionen i samhällskunskap.

Försöker finna en relevant film men lyckas inte.

13:45. Startar lektionen i samhällsekonomi år 9. Eleverna läser en sida om mervärde. Därefter samtalar vi kring begreppet. Jag tillrättavisar en pojke som stör med prat. Större delen av klassen deltar fokuserat.

Därefter följer vi upp en läxa muntligt. Jag korrigerar två andra elever som stör med internt prat. Jag säger till dem ganska behärskat: - Jag förstår inte varför ni två är placerade tillsammans! Bakgrunden är att deras mentor gett dem en fast placering i klassrummet trots att de återkommande pratar, stör och är okoncentrerade. Den ena eleven svarar mycket tydligt och lite upprört: - Varför har jag dig som lärare! Jag biter ihop och lektionen fortsätter. Efter några minuter stör en elev lektionen genom att prata med elever i närheten. Det är samma elev som jag tillrättavisade först, som nu vänder sig mot de två andra eleverna som jag tidigare tillrättavisat. Jag blir arg och ber honom flytta på sig varpå han blir jätteupprörd. Han säger att jag är värdelös som lärare och att jag alltid har hatat honom, att jag inte såg när han för tre veckor sedan räckte upp handen. Det blir en pinsam tystnad i klassrummet.

För att inte tre elever ska förstöra en lektion för övriga 20 som 10

faktiskt deltar fokuserat, beslutar jag mig för att fortsätta läxförhöret.

Alternativet hade varit att låta eleverna gå hem och ta ett snack med eleven som var upprörd. Det fungerar märkligt nog bra att fortsätta lektionen de sista 15 minuterna. Efter lektionen har jag 5 minuter till nästa lektion, som ska hållas i en annan skolbyggnad.

Elevens val basket år 7 börjar 14:40. På vägen dit träffar jag tre elever som säger att de borde få ledigt från elevens val; en ska på fest, en har ont i benet och den tredje har ont i halsen (till saken hör att de tre är såta vänner). Jag svarar att de behöver målsmans intyg. Då jag kommer till idrottshallen är den låst varpå jag söker upp en idrottslärare i andra huset som hjälper mig att låsa upp dörren till idrottshallen.

Idrottsläraren är min mentorskollega. Tre gånger träffade jag honom den här dagen men vissa dagar ses vi aldrig. Jag ventilerar mycket kort det som inträffat under den senaste lektionen.

Sju elever deltar under basketlektionen. Vi tränar layups, skott och avslutar med match. Det är roligt och det är en avspänd stämning.

15:40 avslutas lektionen. Jag städar upp, låser och går till personalrummet för att byta om.

Därefter tar jag närvaron och plockar ihop mina personliga saker.

På vägen hem stöter jag samman med skolpsykologen som flaggar för ett möte vi ska ha kommande vecka kring en elev som har behov av särskilt stöd.

16:05 startar jag bilen för att åka hem och på vägen hämta min yngsta son. I kön på motorvägen funderar jag på vad jag ska laga till middag.

Lördag morgon

Vaknar strax efter fem på lördag morgon. Kan inte somna om. Tänker på fredagens eftermiddagslektion i samhällskunskap. Behöver jag informera kollegor och vad ska jag i så fall förmedla? Handlingsplan?

Hur ska jag återkoppla till de två upprörda eleverna? Jag är orolig för att några lättkränkta elever under nians slutspurt kommer att hindra 11

undervisningen, vilket riskerar att pĂĽverka klassens resultat och betyg negativt.

12

Del A Under isen Första året jag arbetade som lärare år 1997, satt lärare i personalrummet. Tillsammans kunde vi under rasten sitta en stund och pusta ut.

Det hände t.o.m. att någon pratade om något personligt. Numera har i stort sett rast försvunnit som vardagligt fenomen och lärarrummen står mestadels övergivna.

1. Lärares arbetssituation ”Akut kris inför skolstarten – flera tusen lärare saknas”3 Ett aktuellt svenskt skolproblem är kombinationen av svagt intresse för att bli lärare, samtidigt som stora pensionsavgångar är att vänta vilket redan börjat visat sig på arbetsmarknaden. Under första halvåret 2015 fanns det 33 procent fler lediga lärartjänster att söka jämfört med första halvåret 2014.4 I Stockholms län har enligt lärarförbundet 21 procent av lärarna lämnat yrket för att arbeta i en annan bransch. Enligt SCB kommer det i Sverige vara en brist på 46 500 lärare om åtta år och 2030 förväntas bristen vara 59 400.5 Särskilt besvärligt förefaller det vara inom matematik och NO. Endast 300 personer i hela riket sökte till de ämnena inför höstterminen 2012, enligt Statistiska centralbyrån.6 2014 sökte över 11000 personer till realityserien Paradise Hotel. Det är fler än de som sökte till lärarhögskolorna hösten 2013, vilka hade 10198 3 4 5 6

Rubriken är från första sidan DN, 31 juli 2015 Arbetet, 13 juli 2015, TT hade gjort undersökningen.

DN, 9 maj 2012 Skolvärlden 27 april 2012 13

sökande, enligt universitetskanslerämbetet.7 I Sverige går det endast en sökande per plats på lärarutbildningar i Sverige medan Finland har tio sökande per plats på motsvarande utbildning.8 I en TCO-rapport redovisas att lärare tillsammans med socionomer och sjuksköterskor är de yrkesgrupper som i störst utsträckning upplever sin arbetsmiljö som pressad. Enligt denna undersökning får endast 1 av 10 lärare hjälp med att prioritera vid arbetstoppar. Rapporten visar också att skolledare upplever sig pressade av för mycket administration som hindrar dem att leda den pedagogiska verksamheten.9 Enligt Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning upplevde hälften av lärarna att de inte fick tillräckligt med avskildhet för att utföra sina arbetsuppgifter effektivt. 36 procent uppgav att deras arbetsmiljö försämrats de senaste 12 månaderna. En majoritet av lärarna upplever fysiska besvär som huvudvärk, magont och är ofta sjuka vid ledigheter.

Fyra av tio lärare har sömnsvårigheter.10 Arbetsmiljöverket granskade under 2014 skolor i Stockholm län. 90 procent av skolorna fick nedslag för att de gör för lite för att motverka stress och hög arbetsbelastning.11

Förändringens vindar

Efter stycket följer en sammanställning över förändringar som påverkat lärarnas arbetssituation de senaste 25 åren. Det är reglerade förändringar som är initierade från riksdag/regering eller arbetsmarknadens parter. Alla dessa centrala direktiv framkallar en flodvåg av indirekta förändringar då kommuner och friskolor gör sina anpassningar. Ett exempel kan vara då en skolas ledning initierar ett förändringsarbete i samband med en ny läroplan.

7 Nyheter 24, 15 sep 2014 8 P 1, den finländska skolan 25 maj 2011 9 Lärarnas tidning, 16 nov 2011 10 Skolvärlden 9 nov 2011 11 DN, 29 jan, 2015 14

Förändringar 1990-2010 • • • • • • • • •

Kommunaliseringen Valfrihetsreformen och skolpengssystemet Införandet av differentierade löner USK, den reglerade undervisningstiden avskaffades, (en maxtid för hur mycket en lärare kan undervisa enligt centrala avtal) Den arbetsplatsförlagda tiden infördes, Lärare förväntas vara på arbetsplatsen 37,5 timmar, lunch inräknat, enligt ett fast arbetsschema Individuella utvecklingsplaner (IUP), skriftliga utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtal. Skrevs normalt av elevernas mentor/handledare Skriftliga omdömen i samband med utvecklingssamtal. Upprättas av alla lärare utifrån sitt ämne Krav på att skolan ska upprätta åtgärdsprogram om en elev riskerar att inte nå målen Sexårsverksamhet kommer in i grundskolan

Ny läroplan LPO 94 som bl.a. innebar: • •

•

Stadieindelningen ändrades, Nya indelningen blev år 1-5 och år 6-9 Lokala skolplaner skulle upprättas på varje skola i varje enskilt ämne. Läroplanen skulle skriftligt tydliggöras av varje enskild lärare Nytt betygssystem med nya bedömningsgrunder

Förändringar efter år 2010 • • • •

Utvidgade nationella prov, fler årskurser och ämnen Införandet av karriärtjänster: förstelärare och lektorstjänster Krav på ämnesbehörighet, lärarlegitimation Krav på att lärare ska dokumentera resultat

2011 ny skollag och läroplan som bl.a. innebär: • • •

Betyg från årskurs sex istället för årskurs åtta Nytt betygssystem med nya bedömningsgrunder Gammal stadieindelning återupprättades; 1-3, 4-6, 7-9

Tre förändringar under 90-talet har bidragit till att skolor idag i stor utsträckning är olikartade; friskolereformen, skolpengsreformen och kommunaliseringen. Kommuner följer direktiven mer eller mindre olika och alla skolor behöver marknadsföra sina unika förtjänster, då det 15

i stora delar av Sverige råder konkurrens om varje elevs värde (skolpeng). En naturlig konsekvens av detta blir en mångfacetterad svensk skola. Denna rikedom av olika skolformer leder till att debatten kring skolan blir svår att föra eftersom de flesta som deltar har sina egna fragmentariska referenser. Förhoppningsvis kan denna bok lindra förvirringen något.

Lärarnas professionella ställning

Fackföreningarna driver starkt frågan att stärka lärarnas professionella ställning och den förra regeringen har genomdrivit reformer som kan sägas stärka lärarnas profession, med införande av lärarlegitimation och ämnesbehörighetskrav. Enligt Christina Florin kännetecknas professioner av en längre specialiserad utbildning med egen vetenskaplig grund.

Vidare ska professionen ha monopol inom sitt verksamhetsområde och en egen yrkeskultur. Yrkeskulturen kännetecknas av ett för yrket eget språk och en särpräglad etik.12 Lärare saknar ett utvecklat yrkesspråk13, vilket kan få följden att lärare, som grupp och enskilt, har svårt att stå mot pedagogiska trender.14 Lars Strannegård, professor vid Handelshögskolan Stockholm, menar att skolan i Sverige har avprofessionaliserats. Han hävdar att lärarnas huvuduppgift undervisning, hamnar i periferin då uppgifter som att marknadsföra skolan, bygga värdegrunden och motverka mobbing hamnar i förgrunden. Läraryrket behöver återprofessionaliseras och skolledare har ett viktigt uppdrag att skydda lärarna och ge dem möjlighet att utöva sin profession. Strannegård menar att svensk skola idag är drabbad av en allt mer tilltagande expansiv byråkrati som av lärarna kräver stora administrativa insatser.15 Forskarna Shirin Ahlbäck och Sten Widmalm beskriver att väst12 13 14 15 16

Florin Christina, www. lararnashistoria.se, 2012 Åman Kerstin, 2006 Granström Kjell, 2013, refererar till Colnerud, Granström 2012.

Bannerhed, Lära nr: 4/ 2012

världens offentliga sektor har brutits sönder på grund av omfattande styrning inspirerad av New Public Management. NPM är samlingsnamnet på en administrativ trend. NPM utgörs av en samling näringslivsidéer som gjorde intåg i västvärlden från 80-talet och framåt. I Sverige har ”skattepengar år efter år förslösas och där förvaltningens effektivitet, kvalitet och därmed servicen till medborgarna försämras”. Kännetecknande för NPM är utvärderingshysteri, detaljstyrning och ekonomistyrning, i så stor omfattning att den professionella och självständiga yrkesutövningen hamnar i bakgrunden.16 Sven-Eric Liedman resonerar i sin bok om skolan, Hets, att New Public Management, har ett inslag där verksamheter värderas och kontrolleras med pseudokvantiteter. Pseudokvantiteter beskriver han som irrelevanta måttstockar för hur bra en verksamhet är. Måttstockar som mäter fel kvalitet och som i sig blir ett problem då offentliga verksamheter, för att leva till överordnandes krav, tenderar att fokusera på mindre viktiga arbetsuppgifter för att de ger ett bättre mätbart resultat. Kravet på effektivitet leder till ineffektivitet.17 Ingrid Carlgren använder begreppet trivialisering istället för pseudokvantiteter. Jag förstår det som att Carlgren och Liedman pratar om ungefär samma fenomen. Den nya läroplanen leder till ett lärande som kännetecknas av att kunskap trivialiseras. Orsaken till trivialiseringen är att elevernas kunskaper ska kunna mätas, men enligt Carlgren mäts endast det som egentligen är trivialt.18 Läs mer om trivialisering i kapitlet Läroplaner.

Statsvetaren Christoffer Hood ställer sju komponenter som är kännetecknande för hur offentlig sektor styrs med NPM.

16 Ahlbäck Öberg, Shirin; Widmalm, Sten. DN debatt 26 okt 2012 17 Liedman, Sven-Eric, 2011 18 Carlgren, Ingrid, 2014 17

Den kursiva texten är exempel från Sverige som jag kunde identifiera.

• Detaljstyrning Fler administrativa rutiner tränger ut lärares egen tid att organisera undervisningen.

• Målstyrning genom mätning av det som är möjligt att mäta

Lärandet trivialiseras p.g.a. av kunskapskraven i läroplanen, läs mer i kapitlet om läroplaner.

• Kontroll genom ekonomiska incitament och resurstilldelning efter prestation De skolor som inte attraherar tillräckligt med elever behöver skära ner eller lägga ner verksamheten, eftersom de erhåller mindre ekonomiska resurser.

• Decentralisering och sträva efter mindre arbetsgrupper för att uppnå högre effektivitet Kommunaliseringen och friskolereformen. Trenden att lärare utgör ett arbetslag.

• Införande av konkurrens

Valfrihetsreformen (skolpeng) och friskolereformen.

• Skifte från en traditionell tjänstemannaetik till en etik som kännetecknas av näringslivsprinciper som t.ex. individuell lönesättning, flexibel anställning och marknadsföring

Lärare deltar i aktiviteter som t.ex. öppet hus för att attrahera elever till skolan. Individuell lönesättning har införts. Ämnesbehörighet avskaffades för behöriga lärare vilket dels försvagade yrkesidentiteten samt gjorde att lärare av arbetsgivare kunde användas mer flexibelt. Numera är behörighetskraven delvis tillbaka. Tidsbegränsade anställningar då vikarier ofta anlitas från bemanningsföretag.

• Nedskärningar av kostnader och motstånd mot fackföreningar Ökad undervisningstid för en del av lärarkåren. Se kapitel 12.

Hoods sammanställning över vad som kännetecknar NPM är 24 år gammal. Det är ganska lätt att konstatera att implementeringen varit framgångsrik inom svensk skola.19 Hur var det möjligt att detta kunde ske så snabbt utan vilda politiska diskussioner?

Johan Wennström studerade hur läraryrket avprofessionaliserats med hjälp av politiska beslut både från vänster och höger. Avprofessionalisering skedde i samband med att NPM infördes i den svenska skolan från andra hälften av 1980-talet. Wennström undersökte debattinlägg från vänster och höger under perioden före det att NPM införts 19 Wennström, Johan, 2014, (i boken presenteras en liknande identifiering av hur NPM påverkat Sverige, som är gjord av Per Kornhall.)

18

Sverige. Syftet var att identifiera belägg för att det fanns politiskt stöd både från vänster och höger, även om argumenten för införandet kunde skilja sig åt. Detta förklarar hur problemfritt och snabbt genomförandet skedde.

Här följer exempel som handlar om hur vänster och högerdebattörer la fram texten kring lärares självständighet/autonomi. Både från höger och vänster fanns uttalade önskningar att lärares yrkesidentitet behövde försvagas.

Från vänster uttalades idéer att det vore önskvärt att lärarens roll som ämnesspecialist borde urholkas. Lärarnas makt och självständighet borde minska. Därför så borde de fråntas makten över undervisningen, genom att undervisningen skulle dokumenteras av både lärare och elever.

Från höger ansågs det som att lärare missbrukade sin makt och att deras egna intressen stod i centrum. Därför behövde lärares arbete i större utsträckning regleras eftersom de var arbetsovilliga byråkrater. 20 Larissa Mickwitz, forskare Stockholms Universitet, studerade hur olika parter tolkade begreppet professionell lärare. Hon kom fram till att skolpolitiker och lärare har grundläggande olika uppfattningar om begreppet. De skolpolitiska texterna knyter till begreppet professionell lärare, begreppen formell reglering och kontroll. Lärare framhåller istället självständighet och autonomi som centralt. De skolpolitiska texterna beskriver begreppet på ett sätt som lärarna uppfattar som ett hinder för att vara en professionell lärare.21 Larissa Mickwitz slutsats ger belägg för det som Johan Wennström beskrev i sin bok - När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Kidnappningen är fullbordad då t.o.m. egna centrala begrepp är erövrade.

Förtroendekris

Den finske forskaren Hannu Simola beskriver den svenska skolan som 20 Wennström, Johan, 2014 21 Skolvärlden, juni 2015 19

extremt senmodern, vilket innebär att medborgarna inte har så mycket tilltro och respekt för samhälleliga institutioner som skolan. Det beskrivs som att det i Finland råder konsensus kring skolfrågor. Kring den finska skolan pratar man om den finska tilliten, som handlar om att samhället i stort har stor tillit till skolan. Rektorer litar på lärarna och skolcheferna litar på rektorerna. Lärarna betraktas som experter och skolorna behöver inte kontrolleras med t.ex. nationella prov.22 En orsak till den låga tilliten i svensk skola har bland annat att göra med att skolan är en del av en marknad. Vi har kunder som försöker orientera sig om vilken produkt som är bäst. Ska vi göra en investering så bör vi vara kritiska i vår inställning. Vi förväntar oss att kvaliteten ska vara hög. Misstror vi varans kvalitet så gör vi ett återköp och väljer en annan produkt. Vi bör alltså inte i grunden ha en tillitsfull attityd till produkten. Föräldrar och elever kommer helt naturligt ha ett kritiskt öga till den valda skolan.

Finlands tid som föredöme förbi

Enligt forskaren Gabriel Heller Sahlgren så ligger Finlands framgång vid internationella kunskapsprov i att Finlands utveckling mot ett modernt samhälle kom sent. Heller Sahlgren resonerar utifrån att det i moderniseringens inledningsskede finns en inneboende positiv kraft i utbildningssystemen. Elever och föräldrar tror då på att utbildningen kan förändra livssituationen. Detta medför att lärares status är hög och läraryrket populärt. I detta läge kännetecknas skolan av traditionell, lärarledd undervisning i auktoritativa skolmiljöer. Då ett land är i slutet av moderniseringen förändras attityderna till utbildning. ”Den starka arbetsetiken och fokus på utbildning som existerar i början av en snabb utveckling tenderar i slutändan att leda till belåtenhet”. Enligt detta dystra resonemang, att utbildningens ställning försvagas i den senmoderna fasen i ett lands utveckling, kommer Finland följa Sveriges och andra länders väg. Heller Sahlgren ser tecknen då Finland idag går 22 P 1, den finländska skolan 25 maj 2011.

20

mot en ökad elevcentrering/individualisering vilket han menar leder till sämre kunskapsutveckling.23

Aktivitetsfällan

Det är viktigt att en skola fokuserar på ett fåtal mål och inte lockas att dras med i aktivitetsfällan,24 vilket innebär att allt för många utvecklingsområden löper parallellt, vilket påverkar verksamheten negativt.

Följande exempel är hämtat från en skola. Lärarna fick där under en termin fyra målbilder initierade från fyra olika aktörer.

Först ut var rektorn som redogjorde för att skolan under läsåret fokuserar på arbetsro, måluppfyllelse och gemensamma klassrumsrutiner.

Kort därpå presenterades ett projekt, som leddes av ett universitetssjukhus, som syftade till att analysera och förbättra elevhälsan.

Veckan efter fick personalen reda på att skolan tillsammans med närliggande skolor och Tekniska högskolan var delaktiga i ett projekt som syftade till att utveckla IT i undervisningen. FLIT-projektet.

Efter någon månad inlemmades skolan i ett, inte valfritt, kommunalt utvecklingsprojekt PRIO. I detta projekt skulle utvecklingsarbetet utgå från några frammejslade målbilder. Målen blev kommunikation, språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan fritids och skola.25 Vi hade nu fyra olika aktörer som var för sig ska få personalen på skolan att sikta på sina respektive måltavlor. Samtliga mål är mycket väl motiverade. Problemet är att de fortlöpte parallellt under samma termin och läsår. Vi bör också beakta att den ordinarie fortlöpande verksamheten i högsta grad är arbetsintensiv. Målbilderna och de pågående processerna blev för lärarna aldrig relevanta eftersom det är svårt att hålla fokus på flera pågående utvecklingsmål. Skolans rektor upphörde 23 DN Debatt, 21 april 2015, Sahlgren Heller Gabriel 24 Minten Eva 2013, Dessa synpunkter kommer från skolforskarna Helene Timperley och Steven Katz.

25 Prioprojektet; Jag antar att namnet uppkommit från begreppet prioritet, vilket i det här sammanhanget blir lite av en ironi då lärarna i det här exemplet inte upplever att skolan har prioriterade mål.

21

att uttala de mål som hen initierat och målen där universitetssjukhuset deltog är förefaller vara bortglömda. Värt att notera är att de mål som överlevde konkurrensen är projekt som är toppstyrda från kommunförvaltningen, d.v.s. inte frivilliga. Rektorn valde antagligen att låta sitt eget initiativ glömmas bort då hen förstod att det blev för mycket av det goda. ”Mp vill ge mer stöd åt till skolor med problem”.26 Politikernas intentioner låter oftast bra, som i det här fallet att satsa resurser på skolor som har problem. Regelbundet uppstår satsningar där politiker vill påverka skolan genom att skjuta till pengar till olika ändamål. Av två skäl sker detta. Antingen vill man ge stöd till skolor och förbättra kvaliteten i något avseende, eller också vill man påverka skolorna i en viss riktning.

Vid upprepade tillfällen har jag tagit del nystartade satsningar eller öronmärkta pengar som ska gå till olika specifika verksamheter. Dessa satsningar kräver någon form av deltagande vilket innebär att lärarna på skolan till detta ska ägna mötestid, planeringstid, undervisningstid och fortbildningstid. Ofta löper flera projekt parallellt. Eftersom tiden redan från början är starkt begränsad så tar projekten tid från andra arbetsuppgifter eller pågående aktiviteter. Det som ofta sker är att egna processer hämmas och att tidigare projekt rinner ut i sanden.

Nyligen deltog jag i ett möte kring en problematisk klass. Med på mötet var skolans elevvårdsteam,27 hela skolledningen och klassens mentorer (klassföreståndare). Då problembilden lyfts fram skulle mötet komma fram till åtgärder. Skolans skolpsykolog föreslog att alla lärare som undervisade klassen skulle träffas för att strategiskt planera hur klassen skulle få en bra utveckling. Problemet med detta förslag var att skolan 26 DN, 3 juli 2015 27 I det här fallet skolsyster, kurator, skolpsykolog, specialpedagoger och omvårdspedagoger 22

under denna aktuella tid inte hade konferenser som möjliggjorde detta efterfrågade forum. Skolans lärare följde ett konferensschema med helt andra innehåll och helt andra forum än det nu efterfrågade. Konferensernas innehåll och utformning var ett resultat av utifrån kommande konsulter och utifrån kommande utvecklingsprojekt. För oss som deltog på mötet blev det uppenbart att skolans kärnverksamhet inte längre hade utrymme i skolans organisation.

Vore det inte bättre om skolor fick sköta sig mer själva? Ge rektorer och lärare och annan skolpersonal bra grundläggande förutsättningar och ge dem makt att göra sitt jobb i fred. Lita på deras kompetens och hjälp till att stötta dem och utveckla dem utan att skapa nya projekt som leder till konkurrerande aktiviteter.

Ambitionsinflation

Man skulle kunna se arbetslagstrenden, som växte sig starkare på 90-talet i svensk skola, som en form av teamworkinspirerat organiserande.

Enligt forskaren Barker28 ligger auktoriteten i en byråkratisk organisation i regler och hierarkiska system. I en verksamhet som präglas av teamwork ligger auktoriteten i de normer och värderingar som uppkommer inom arbetsgruppen. Barkers slutsats är att teamwork-organisationen är en stramare och i större utsträckning mer kontrollerande form av styrning för medarbetaren i jämförelse med den byråkratiska organisationen.

Av egen erfarenhet ser jag en process, som möjligen skulle kunna kallas ambitionsinflation, som eventuellt anknyter till Barkers resonemang om hur det inom en arbetsgrupp sker social kontroll av att utföra arbetsuppgifter enligt arbetsgruppens normer. Arbetslaget/teamet som fenomen innebär att arbetstagare i större utsträckning mäter sina insatser i relation till gruppen. Tillträde till gruppen handlar bland annat om att man visar att man duger och är kompetent. Den gode medarbetaren gör sitt jobb mer än väl, inte bara efter personliga preferenser, utan 28 Lind, Rennstam, 2007 23

även i relation till gruppnormen. Gruppmedlemmar höjer omedvetet ribban kollektivt på olika arbetsuppgifter, varpå normen och arbetsinsatsen på vad som betraktas som ett väl utfört arbete förskjuts i en ambitiösare riktning. Troligtvis finns det exempel på omvända tendenser, där medarbetarna är vaksamma på att ingen är mer ambitiös än gruppnormen. Min erfarenhet är att lärare tenderar att vara ”duktiga”.

För att hålla arbetsinsatserna på en rimlig nivå så gäller det att vara uppmärksam på att inte prestationerna omedvetet trappas upp.

En strategi kan vara att inom arbetsgruppen sätta upp gemensamma mål för rimliga arbetsinsatser i relation till olika arbetsuppgifter. Mer om detta under rubriken ”rättning i ledet” i kapitlet ”Hur kan lärares arbetssituation förbättras?”

Effektivare produktion

För 17 år sedan undervisade jag, på en heltidstjänst, 80 elever i fyra klasser (max 20 elever i varje klass). Inför höstterminen 2014 var det meningen att jag i min tjänst skulle ha fem klasser och upp till 30 elever i varje klass. Det skulle innebära 150 elever som jag ska sätta betyg på i de fyra SO-ämnena. Detta innebär att jag i produktivitet blivit 87,5 procent mer effektiv om vi räknar på kostnad för en lärare och antal elever som undervisas.

Därmed skulle jag ta ställning till 600 betyg. Helst ska bedömningen vara dokumenterad och formativ i förhållande till varje ämnes kunskapskrav, ca 7 i varje ämne, vilket gör att jag enligt rådande tidsanda ska ge tydlig skriftlig och muntlig återkoppling till 420029 olika specificerade kunskapsområden kopplade till enskilda elever. Vissa skolor (t.ex. i Täby) kräver detta redan från årskurs 1. Kvalitet?

Med tanke på att vi står inför en massiv lärarbrist så finns det en risk att skolan tvingas till att höja klasstorlekar för att lösa detta problem.

Möjligen kommer detta legitimeras av den för tillfälligt inflytelserika 29 600 multiplicerat med 7 = 4200 24

boken ”Synligt lärande” av John Hattie. I den boken presenteras bland annat att små klasser har liten effekt på elevers lärande.

Forskning visar dock att mindre klasser har betydelse för elever i de yngre skolåren.30 Något som sällan lyfts fram då debatten förs om små klasser är vilken effekt större klasser har för lärares arbetsbelastning. Större klasser innebär för lärare högre arbetsbelastning eftersom svårigheten att undervisa ökar och efterarbetet blir mer omfattande (fler läxor och prov att bedöma). Därutöver innebär större klasser kvalitetsskillnad i det individuella synliggörandet. Fler elever för en lärare kan leda till en mer sliten lärare som av tidsbrist sänker ambitionsnivå, vilket leder till sämre kvalitet på undervisningen.

Skolledarförbundet i England gjorde en studie som jämförde hur mycket arbetstid en lärare använde som hade klasstorlekar på 26-30 elever jämfört med de som undervisade grupper som var mindre än 21 elever. De som arbetade med de större klasserna arbetade i genomsnitt 3 timmar mer i veckan.31

Ökad ambitionsnivå

Tendensen är att svensk skola sen 90-talet ökat ambitionsnivån på flertalet områden. Målen har utvidgats både på djupet och på bredden. Det är egentligen en fantastisk utveckling för svensk skola. Motorn i ambitionsökningen på senare tid grundar sig på att politiker och tjänstemän reagerar på olika larmsignaler, t.ex. Pisarapporten. Här följer några exempel som sammantaget gör att uppdraget som lärare blivit mer ambitiöst och mer omfattande.

Lärare har numera ett betydligt större ansvar då det gäller uppdraget som mentor/handledare. Tendensen visar sig då yngre lärare i högre grad jämfört med äldre lärare prioriterar uppdraget som mentor/handledare.32 30 Skolvärlden #3 Mars, 2015 31 Granström Kjell, 2013 32 Haeffner Johan, 2012, se tabellen i bilagan ”Hur prioriterar olika åldersgrupper av lärare” 25

Majoriteten av svenska lärare har förutom undervisning även detta uppdrag i sin tjänst. Uppdraget som tidigare benämndes som klassföreståndare brukar numera inom skolan heta mentor eller i vissa fall handledare.

Begreppen mentor/handledare indikerar att rollen har ett tydligare individuellt fokus. Klassföreståndaren tog ett ansvar för ”klassen”. Rollen som mentor/handledare innebär ett ökat ansvarstagande eftersom klassansvaret kvarstår. Kvartsamtalen varade som det låter under 15 minuter medan dagens utvecklingssamtal brukar pågå under minst 30 minuter.

Tidsförändringen manifesterar ambitionshöjningen.

Skolan har idag, jämfört med 25 år sedan, en högre ambitionsnivå kring bedömning. Betyg ges tidigare och måste vara underbyggda med en omfattande dokumentation. Eftersom betygssystemet är så pass omfattande med åtskilliga kunskapskrav, som bedömningen ska grunda sig på, blir detta arbete rigoröst.

Genom land och rike vittnar lärare om att kontinuerliga föräldrakontakter, oftast via mail, tar en stor del av arbetstiden. Särskilt förefaller det som att socioekonomiskt starka föräldrar kräver stor del av lärarnas tid. Jag tror att många föräldrar upplever att de har bra kontakt med sina barns handledare/mentorer.

En ökad grad av inkludering och individualisering är en rådande diskurs som förväntar sig att lärare har ett förhållande som är optimalt för varje enskild individ. Inkluderingstrenden innebär att elever som tidigare gått på skolor avsedda för en viss grupp elever med ett specifikt behov, idag i större utsträckning ingår i vanliga klasser.

En ökad byråkrati och stora arbetsinsatser kring måluppfyllelse innebär att elever som har svårigheter att nå målen har stöd av skollagen och därför ska handlingsplaner och anpassningar upprättas för alla misstänkta fall då en elev riskerar att få ett icke godkänt betyg. Mellan 1962-1994 fick dessa elever en etta. Punkt slut! Denna förändrade syn på måluppfyllelse har naturligtvis flera fördelar då skolor förväntas att fokusera på att skapa förutsättningar för att elever som på olika sätt har svårigheter att nå målen ska få stöd. Baksidan av myntet är att det stöd 26

som skolan har sällan finns i form av resurspersoner som kan sättas in. Ansvaret för dessa åtgärder hamnar i knäna på redan ansvarstyngda lärare i rollen som ämneslärare och mentorer/handledare.

Forskaren Ann-Sofi Wedin kunde i en fältstudie konstatera hur lärare vänder ut och in på sig själva i olika försök att påverka elever att nå målen. Utöver lärares personliga försök så kunde följande aktiviteter identifieras vid den undersökta skolan och dess försök att organisera sig för att få elever att nå målen: • • • •

Nya grupperingar skapas Lärarkollegiet omstruktureras Extralektioner sätts in Kontinuerliga påminnelser om att prov ska tas igen33

Ett annat område där ambitionerna förmodligen har tilltagit, är att vara uppmärksamma på mobbning och kränkningar. Handlingsplaner ska finnas på alla skolor. Min erfarenhet är att de som jobbar inom skolan prioriterar att uppmärksamma och motverka olika former av förtryck.

Samtliga exempel på ökade ambitioner är i grunden bra. De har på många sätt förbättrat skolan som institution. Dock finns ett stort problem. De ökade ambitionerna har en kostnad. De som betalat priset är lärarna. Det tar tid att planera, genomföra och efterarbeta en god undervisning, om den ska hålla hög kvalitet. Eftersom lärare i allmänhet tycker att det är undervisning som ger arbetet mening så försöker lärare trolla med knäna. Det fungerar sällan bra. Lärare blir antingen alldeles för trötta eller så blir de utbrända. Alternativet är att sänka kvaliteten på undervisningen. Detta tror jag till stor del ligger bakom kunskaps­ tappet inom svensk skola.

Lärarna är under isen!

33 Wedin, Ann-Sofi, 2010 27