9789147102105 by Smakprov Media AB

SVENSKA år 5 SVENSKA år 5 SVENSKA år 5

En tydlig koppling till kursplanen i svenska enligt Lgr11

Bums är ett roligt och inspirerande läromedel i svenska med en tydlig koppling till kursplanens syfte och centrala innehåll. Eleverna får hjälp att utveckla sitt muntliga och skriftliga språk samt hjälp att öka sin förmåga till analys, reﬂektion och kommunikation. Ett heltäckande innehåll

Serien Bums täcker upp följande områden: • Läsa och skriva • Tala, lyssna och samtala • Berättande texter och sakprosatexter • Språkbruk • Informationssökning och källkritik Längst ner på sidorna i boken kan du se den direkta kopplingen till läroplanens centrala innehåll. En färgglad och lekfull formgivning

Den lekfulla formgivningen lockar eleverna att ta sig an ämnet svenska. När arbetet känns roligt och kreativt lär man sig lättare. Det strukturerade innehållet hjälper samtidigt eleverna att nå nya mål, kunskaper och insikter. Serien Bums – Svenska år 4–6 består av en grundbok och en övningsbok per årskurs. Hippas Eriksson Inger Strömsten Mats Wänblad

Best.nr 47-10210-5 Tryck.nr 47-10210-5

omslag47102105BUMS5.indd 1

2011-11-17 12.29

OKinlaga47102105BUMS5.indd 132

2011-11-18 10.04

SVENSKA år 5

Hippas Eriksson Inger Strömsten Mats Wänblad

OKinlaga47102105BUMS5.indd 1

2011-11-18 09.58

INNEHÅLL Konsten att lära sig nya saker 4 Hjärngympa 5 Minnesknep 7 Här lagras dina minnen 10 Tre sätt att läsa en text 12

Lyssna lyhört och prata proffsigt 40 Vi talar inte som vi skriver 41 Gör din röst hörd 46

Skrivarskola 18

Att berätta och beskriva 47 Redovisa ett arbete muntligt 49

Vem ska jag skriva om? 19 Miljöbeskrivningar 22

Att ge respons 52 Diskutera och argumentera 54

Att bygga en berättelse 25 Två supertips 31 Så här bearbetar du din text 34 Hur ser texten ut? 37

OKinlaga47102105BUMS5.indd 2

chilla

eller hur? orka

ofta pr ec is

2011-11-18 09.58

Lust att läsa 56 Gillar du fakta? 57 Hur är en faktatext uppbyggd 60 En faktaboksförfattare berättar 64 Vad är en dikt? 66 Serier 78

I massmediernas värld 106 Mediebruset 107 Det finns text överallt 109 Vad hände egentligen? 115

Bland bokstäver och ord 86 Ord kan ha olika former 87 Ordklasser 88 Substantiv är ord för saker 89 Adjektiv beskriver substantiv 94 Verben berättar 97 Prepositioner, räkneord och

Språkhistoria 118 Språken i Norden 119 Lika men ändå olika 119 En bok på tre språk 122 Sveriges minoritetsspråk 127

interjektioner 100 Stavning 102

OKinlaga47102105BUMS5.indd 3

2011-11-18 09.58

I det här kapitlet får du lära dig hur du tränar hjärnan tips på olika minnestekniker lära dig att läsa en text på olika sätt

OKinlaga47102105BUMS5.indd 4

2011-11-18 09.59

Hjärngympa Din hjärna är ett fantastiskt verktyg. Det gäller att ta väl vara på den. Det är lika viktigt att motionera hjärnan som att hålla igång resten av kroppen. Om man tränar hjärnan kan man nämligen bli bättre på att minnas. Det är bra för hjärnan att:

läsa lösa korsord och sudoku lägga pussel, spela schack, memory och andra spel spela dataspel öva huvudräkning jonglera röra på kroppen sova och äta bra

Det är dåligt för hjärnan att:

stressa ha dåliga matvanor sitta stilla för mycket sova för lite använda droger

På nästa uppslag får du tips på hur du kan träna ditt minne. Du får också lära dig knep som hjälper dig att minnas saker.

Strategier för att minnas och lära

OKinlaga47102105BUMS5.indd 5

2011-11-18 09.59

Tre sätt att läsa en text Du läser på olika sätt beroende på vad du vill ha ut av en text. Du kan: sökläsa – när du letar efter viktiga fakta i en text. översiktsläsa – när du skummar igenom en text för att se vad den handlar om. djupläsa – när du verkligen vill lära dig det som står i en text.

Sökläsning Sökläsning använder du om du snabbt vill hitta något i en text. Du sökläser när du letar i receptet efter hur många ägg det ska vara i kakan. på klasslistan efter en kompis telefonnummer. i en faktatext efter när äppelträdet blommar. i tidtabellen efter när nästa tåg eller buss går. på webbsidan efter en mejladress. Vid sökläsning låter du ögonen leta i texten och får snart tag i det du söker. Detta sätt att läsa passar bra när du bara söker efter en sak.

Lässtrategier

OKinlaga47102105BUMS5.indd 12

2011-11-18 09.59

• Använd sökläsning för att hitta svaren på de här frågorna: ✖

Vilken tid börjar Lilla Sportspegeln?

✖

Hur mycket vetemjöl ska du blanda i sockerkakssmeten?

✖

När föder lodjuret sina ungar?

tv-program 15.10 Sportspegeln 15.55 Stopptid 16.00 Rapport 17.00 UR 18.00 Expedition vildmark 18.30 Lilla Sportspegeln 19.00 Vinnarskallar 19.15 Två ridderliga riddarbröder 19.30 Rapport

Lodjuret Familj: kattdjur mn: Lynx lynx Vetenskapligt na –130 cm Kroppslängd: 80 uxet djur) Vikt: 16–25 kg (v rg gulbrun bottenfä Päls: ﬂäckig med s–april Parningstid: mar aj–juni Föder ungar: m

Sockerkaka

50 g smör 2 ägg 2 dl socker 1 ¼ dl mjölk 3 dl vetemjöl 1 ½ tsk bakpulve r 2 tsk vaniljsocke r

Lässtrategier

OKinlaga47102105BUMS5.indd 13

2011-11-18 09.59

Djupläsning Det ﬁnns ett tredje sätt att läsa som heter djupläsning och det använder du när vill kunna något riktigt ordentligt. Du djupläser när du pluggar inför ett prov eller läxförhör. läser en faktatext noggrant för att lära dig innehållet. läser insamlat material för att kunna hålla ett föredrag. Du djupläser alltså när du vill minnas något extra bra och för att göra det krävs det att du arbetar med texten. Se till att ha gott om tid. Dela upp läsandet på ﬂera tillfällen. Repetera för att lära dig det hela ordentligt.

Så här kan du arbeta på djupet med en text

Steg 1 – överblick

Först är det bra att skapa en överblick över innehållet i texten så att du vet vad den handlar om. Det kan du göra genom att översiktsläsa. Titta igenom rubriker, bilder och även faktarutor om det ﬁnns sådana. Fundera över vad du redan kan om ämnet. Anteckna det du kommer på som stödord eller skriv en lista. Denna information kan hjälpa dig att sätta ämnet i ett sammanhang.

Lässtrategier – strategier för att minnas och lära

OKinlaga47102105BUMS5.indd 16

2011-11-18 09.59

Steg 2 – bearbetning

Läs ett stycke i taget. Läs det ﬂera gånger. Stryk under stödord och viktiga meningar. Berätta sedan högt för dig själv vad stycket handlar om. Det är bra om du kan använda egna ord. Gå sedan vidare till nästa stycke. När du har gått igenom hela texten kan du gå vidare på olika sätt. Du kan: • göra en tankekarta av dina stödord. • skriva frågor till texten om det som är det viktigaste i varje stycke. • läsa texten högt och spela in det. Lyssna sedan på det inspelade.

Steg 3 – repetition

När du har hunnit så här långt är det dags att repetera. Det gör du för att minnas innehållet i texten bättre. Du kan till exempel: • titta på tankekartan och gå igenom de olika delarna. • repetera stödorden och skriva en sammanfattning med hjälp av dem. • lyssna på din inlästa text. • återberätta texten för en kompis med hjälp av stödorden eller tankekartan. • förhöra dig själv genom att besvara de frågor som du skrev ner. Ibland ﬁnns det färdiga frågor till texten som du också kan använda. De brukar ta upp det viktigaste.

• Arbeta på djupet med en text som handlar

om något som du vill kunna riktigt bra. Det kan till exempel vara: något som du har i läxa ett land i Europa hur du ger Första Hjälpen rätt Följ de tre stegen överblick, bearbetning och repetition.

Lässtrategier – strategier för att minnas och lära

OKinlaga47102105BUMS5.indd 17

2011-11-18 09.59

I det här kapitlet får du tips om hur du kan skapa en ﬁgur att skriva om läsa om hur man använder miljöbeskrivningar och vad de kan innehålla lära dig hur du kan bygga upp en berättelse tips om hur du kan bearbeta din egen text veta mer om hur en text ska se ut för att locka läsare

OKinlaga47102105BUMS5.indd 18

2011-11-18 09.59

Vem ska jag skriva om? En kraftig orkan drar in över land och lämnar stor förödelse efter sig. Hus blåser sönder och träd rycks upp med rötterna. Är det en bra historia? Något att skriva en berättelse om? Egentligen inte. Det är bara en beskrivning av ett blåsväder. En berättelse blir det först när stormen drabbar någon. Men då kan den istället bli otäckt spännande. Den här någon – det är din huvudﬁgur när du skriver.

Skapa en figur De allra flesta av världens berättelser handlar om en människa som ställs inför ett problem och sedan löser det. Har du en figur färdig är det oftast lätt att sedan hitta på ett problem som passar just den figuren. En riktigt bra huvudfigur kan man använda i många olika berättelser. Huvudfiguren i en berättelse behöver inte vara en människa, den kan lika gärna vara ett djur, eller till och med en sak, bara den har känslor.

du kan bok som an vara é id n e Skaffa i! Det k roliga ra idéer samla b kriva om eller a nn tt s saker a m du skulle ku dan e o s t r e e är d s figur ig av. N n berättelse d a d n ä anv iva e s att skr och se blir dag a i din idébok ssar. tt ti pa kan du got som å n r ta it om du h

Skrivstrategier

OKinlaga47102105BUMS5.indd 19

2011-11-18 09.59

130

ISBN 978-91-47-10210-5 © Hippas Eriksson, Inger Strömsten, Mats Wänblad och Liber AB Projektledare och redaktör: Eva Skarp och Helena Hammarqvist Formgivare: Carina Länk, Länk Graﬁsk Form & Illustration HB Bildredaktör: Carina Länk och Riitta Stenius Faktor: Eva Runeberg Påhlman

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB 113 98 Stockholm Tel: 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tel: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

OKinlaga47102105BUMS5.indd 130

2011-11-22 13.36

131

Bildleverantörer Foton:

Illustrationer:

s. 53 Eyevine /IBL Bildbyrå s. 64 Christian Saltas s. 67 Kalle Assbring s. 83 Allpix /IBL Bildbyrå s. 115 Ulf Palm /Scanpix s. 128 Fredrik Sandberg /Scanpix Övriga foton Shutterstock

Helena Bergendahl s. 12, 15, 41, 47, 119 Ingela Peterson-Arrhenius s. 18, 25, 26, 28, 29, 30, 33, 91, 101, 105, Carina Länk s. 42, 75 Torbjörn Länk s. 120, 121 Nina von Rüdiger s. 77, 78, 106, 107, 111 Alice Engström s. 79, 81 © Disney s. 82 Kristina Grundström s. 103, 104, 105 Ylva Källström-Eklund ur ”Våra visor” s. 92

Källförteckning

Boyacioglu, Daniel, Gråter aldrig samma tårar två gånger, Tiden 2004, s.62 Boyacioglu, Daniel, Istället för Hiphop, Tiden 2003, s.64 ©Britt G Hallqvist – förmedlat genom ALIS Diktonius, Elmer, Stark men mörk ur Barnens versbok, En bok för alla 1986 s. 63 Nilsson- Brännström, Moni, Tsatsiki och morsan, Natur och Kultur 2004, s.111 Nilsson-Brännström, Moni Siki og Liillemor, övers. Katja Hein, Gyldendal 2000, s.112 Nilsson-Brännström, Moni, Tsatsiki og muttern, övers. Tor Fretheim, Gyldendal 2003, s.113 Strindberg, August, Ordalek och Småkonst, Albert Bonniers förlag, 1905, s.65 Widerberg, Siv, Varma tassar Vassa tänder, Rabén & Sjögren 1985, s.65

OKinlaga47102105BUMS5.indd 131

2011-11-18 10.04

SVENSKA år 5 SVENSKA år 5 SVENSKA år 5

En tydlig koppling till kursplanen i svenska enligt Lgr11

Best.nr 47-10210-5 Tryck.nr 47-10210-5

omslag47102105BUMS5.indd 1

2011-11-17 12.29