hjälper dig att utveckla ditt berättande med rörliga bilder vare sig du är proffs eller amatör. Kanske är du journalist, informatör, lärare, reklamare, marknadsförare eller konstnär? För alla dessa grupper blir berättandet med rörliga bilder allt viktigare.
Idag har digitaliseringen skapat nya kreativa möjligheter för dig som filmar. Filma bättre är skriven i ljuset av denna utveckling. Detta är en ny klassiker som du kommer att ha nytta och nöje av i många år framåt.
ERIK FAGERHOLM är både tvfilmare och skrivande journalist. Han har också i många år arbetat som producent av information, PR, reklam, utbildning och konst. Redan 1982 skrev han klassikern Berätta med video, som sålts i stora upplagor och som nu efterträds av Filma bättre.
Best.nr 47-07652-9
Tryck.nr 47-07652-9-01
Handbok för journalister, informatörer, lärare, reklamare och konstnärer
Med boken följer en DVD med videoexempel och tips, som du kan titta på parallellt med att du läser boken. Till varje kapitel i boken finns praktiska övningsexempel och checklistor.
Erik Fagerholm
DVD ingår!
Filma bättre
Filma bättre handlar mindre om tekniken för att filma men desto mer om själva berättandet, speakertexten, intervjuerna, redigeringen och animeringarna. Boken tar även upp planering, research och inspelningsmetodik liksom dvd-produktion och streaming på nätet.
Erik Fagerholm
Filma bättre
DVD ingår!
Handbok för journalister, informatörer, lärare, reklamare och konstnärer
Filma bättre ISBN 91-47-07652-6 © 2006 Erik Fagerholm och Liber AB Redaktör: Lars Abramson Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn, ProduGrafia Illustrationer: Jens Grönberg Upplaga 1:2 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Teckensnitt: Brödtext, Minior 10,5/13,5. Rubriker: Syntax Tryck: Kina, 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Filma ba ttre.indd 2
10-10-28 11.00.49
Innehåll 1: Tv-samhället
6
2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 10:
PROGRamFORmEN Reportaget 8 Personlig vinkel 11 Dramatiken 13 musikvideon 19 Konstvideon 23 PR-videon 27 Reklam-tv 29 Interaktiv tv 36 Nyhetsprogram 38
11: 12: 13: 14:
FÖRaRBETET Föranalysen 43 Projektplaneringen 48 Synopsis och manus 52 Papper och pengar 55
15: 16: 17: 18: 19: 20: 21: 22:
INSPELNINGEN OCH SÄNDNINGEN Inspelningen 60 Ljudet ger liv 72 Starka skäl för ljus 77 Direktsändningen 83 Personregin 88 Bildberättandet 90 Speakertexten 107 Intervjun 115
23: 24: 25: 26: 27: 28:
EFTERaRBETET Redigeringens grammatik 126 Redigera i datorn 129 Ljudets efterarbete 141 Interaktiva dvd-skivor 151 Tv på Internet 157 Datoranimering 160
Ordlista
Filma ba ttre.indd 3
176
10-10-28 11.00.49
Ett tack till er som bidragit med råd och kritik i arbetet med denna bok: Konstnären Ina almegård, arkitekten Thorunn Ek, filmarna Gilbert Berggren och mats Gustafsson samt datoranimatören Bertil Lindström
Filma ba ttre.indd 4
10-10-28 11.00.49
Förord
Inslag nr
Det här är en bok för både proffs och amatörer. Den vill ge dig grunden för att skapa bra tv-program i det nya medialandskapet – digital-tv, dvd och Internet. Kanske är du journalist, informatör, marknadsförare, konstnär eller lärare? Eller så är du bara helt privat intresserad av att skildra vad som händer i naturen eller samhället omkring dig. Bokens syfte är dels att ge dig ett brett perspektiv på hur du kan göra fungerande tv-program, dels att ge dig handfasta tips, bl a på hur du bäst engagerar och informerar din publik, oavsett om du själv sprider dina tv-program på interaktiva dvd-skivor, streamar dem på Internet eller sänder dem på Discovery Channel. min ambition är att boken ska vara enkel och handla mer om berättande och metodik än om tekniken. För även när apparaterna förändras, så gäller oftast samma metodik och berättarteknik. För att göra det ännu enklare för dig har boken rörliga illustrationer och exempel på en medföljande dvd. Stoppa in den i din dator eller dvd-spelare. Markeringar i boken visar när det är dags att titta på dvd:n. I boken använder jag genomgående de kvinnliga formerna ”hon”, ” henne” osv för medarbetarna i produktionsarbetet. Det är inte menat att vara diskriminerande mot män. Yrkesgrupperna jag skriver om består numera av båda könen. För att förenkla väljer jag det kvinnliga. Förhoppningsvis får du nytta och inspiration av boken många år framöver! Stockholm nyåret 2005-2006 Erik Fagerholm
Om det är någon fackterm du inte förstår i boken så titta i ordlistan i slutet av boken. Där finns en hänvisning till den sida där facktermen förklaras. På den sidan är termen markerad i fet stil. Förklaringen kommer inte alltid första gången termen nämns. Den kanske nämns i förbigående några gånger innan den förklaras.
Filma ba ttre.indd 5
10-10-28 11.00.50
1 Tv-samhället Tv-samhället har växt fram i allt snabbare takt. I mitten av 1950-talet kom svartvit tv in i de svenska hemmen. Det dröjde ända fram till början av 1970talet, innan färg allmänt förekom i tv-programmen. Så kom reklam-tv i TV3 år 1987 och följdes av ett allt större antal kabel-tv-kanaler. Nu går förändringarna snabbt. Det gamla analoga tv-nätet släcks ner och ersätts av nationella, digitala tv-kanaler. Optiska kabelnät, trådlösa bredband, mobilnät, satelliter och interaktiva dvd-skivor ger oss ett myller av tv-program från hela världen. Små digitala videokameror med kvalitet nog att visa bilderna i tv är snart i var mans hand. Oftast finns en kamera på plats färdig att dokumentera det mesta som händer omkring oss – från barnkalas till katastrofer. att sammanställa tv-program är inte längre förbehållet proffs och tv-bolag. allt fler sitter liksom jag i fåtöljen hemma med en laptop i knäet och redigerar avancerade tv-program med digitala effekter och animeringar. Den digitala tekniken ger fantastiska möjligheter att redigera, manipulera och distribuera rörliga bilder. Bl a slipper vi kvalitetsförluster vid redigering och kopiering av programmen. Vi kan också komprimera, pressa ihop, bildsignalen så att även långa program kan lagras på ett litet diskutrymme. Hyllan med dammiga, inspelade VHS-kassetter är borta hos många av oss. Istället sparas tv-programmen på mediaspelarens hårddisk. Och dumburken ersätts av en stor plasmaskärm eller tv-projektor. mitt i allt detta finns DU! För att delta i tv-leken behöver du några få tekniska grejor. De är numera billiga och lättanvända. För att bli en vinnare behöver du dock något mer – bl a kunskap om berättande, dramatik, intervjuer och metodik. Läs vidare i boken, så får du den kunskapen.
6
Filma ba ttre.indd 6
10-10-28 11.00.51
Programformen 2: 3: 4: 5: 6:
Filma ba ttre.indd 7
Reportaget Personlig vinkel Dramatiken musikvideon Konstvideon
7: 8: 9: 10:
PR-videon Reklam-tv Interaktiv tv Nyhetsprogram
10-10-28 11.00.51
2 Reportaget
Inslag 1 och 2
När du vill skildra vad som händer omkring dig i natur eller samhälle är det dokumentära reportaget den traditionella formen. Reportaget går snabbt och enkelt att göra. Vi hittar reportage överallt i tv-kanalernas tablåer. Längre, genomarbetade tv-reportage kallas ofta för tv-dokumentärer. men det finns ingen principiell skillnad mellan ett reportage och en dokumentär. I tv:s barndom, på 1900-talet, rådde en puritansk syn på reportagens utformning. Tv:s redaktörer ansåg trovärdigheten viktigast. Tv-reportrarna bar en gloria av allvarlig objektivitet. med tiden insåg dock allt fler att den totala objektiviteten inte existerar. I och med det har reportagets betydelse som politisk partsinlaga ökat och formen har blivit allt mer obunden. många fria filmare gör numera reportage med tydligt partiska perspektiv. De utnyttjar öppet reportaget för att påverka och driva sina teser. Detsamma gäller organisationer och företag, som visar verkligheten i för dem passande ljus. Kom ihåg: Även om du bara filmar det som verkligen händer, så kan ditt
reportage aldrig bli helt sant och objektivt. Det visar ju endast korta och av dig subjektivt valda utsnitt ur verkligheten.
Formge reportaget Reportagets faktainnehåll har i sig självt en engagerande effekt på tittarna. Det kan bära fram ditt program, även om du inte ansträngt dig med formen. Ju smalare målgrupp, desto lättare väljer du fakta efter publikens intressen. I tv-programmet ”Våra småkryp” kan det räcka med att visa den asiatiska torvborren för att hela den insektsälskande publiken ska vakna till. Och ska du i tv lära teletekniker att reparera den nya telefonen räcker en rak och tydlig demonstration utan extra krusiduller. Ju bättre förkunskaper i ämnet tittarna har desto lättare engageras de av torra fakta.
Förpackningen lockar Det är dock sällan du har en sådan idealpublik att den låter sig engageras av helt ”råa” fakta. Och tittarna jämför kvaliteten på ditt reportage med reportagen de ser på tv. Du bör därför normalt bearbeta fakta och exempel och anpassa dem till publikens förkunskaper och intressen. 8
Filma ba ttre.indd 8
10-10-28 11.00.52
Re p or tage t
Dessutom kan du formge reportagets helhet med hjälp av infallsvinkel, disposition samt olika pedagogiska och dramatiska grepp. Du skapar med det en förpackning som i sig själv engagerar tittarna att ta till sig dina fakta.
NÅ GR A E N G AG E R A N D E F O R MG REPP Skapa identifikation Du ökar tittarnas engagemang om du får dem att identifiera sig med den person eller grupp du berättar om. För att öka identifikationen kan du ”personifiera” berättelsen. Även om skeendet är allmängiltigt skildrar du det då med utgångspunkt i en enda person eller grupp. Sensation engagerar Ett ämne kan i sig självt innehålla mer eller mindre sensation. Genom att poängtera de sensationella bitarna ökar du tittarnas engagemang. En sensation ger oss en direkt känsloupplevelse, som vi har svårt att styra med förnuftet. Den behöver inte vara stark och ge svarta rubriker. Ett program kan även ge flera men svaga sensationer som håller publiken kvar. Vårens första blomma är även den en sensation som engagerar tittarna, om du presenterar den rätt. Du måste ”sälja in” sensationen genom att berätta om den i förväg, visa den tydligt och även påminna efteråt om vad de sett. Känslor underhåller Tv är bra på att beskriva känslor. Dels kan den direkt förmedla t ex vackra bilder och vackert ljud. Dels kan människor och djur på tv visa sina känslor, t ex ilska, glädje, kärlek, avund, medkänsla och sorg. Vi kan cyniskt tala om känslornas underhållningsvärde. Studera gärna hur olika tv-producenter utnyttjar känslor i sina program. Sensation kan blockera Undersökningar har visat, att det blir svårare att avläsa budskap ju starkare sensation de ger. Stark sensation kan även dröja kvar och försvåra avläsningen av budskap som följer efteråt. Skilj sensation och information från varandra i tiden i dina reportage. Ge en dos sensation och minska den sedan, medan du ger information. Efteråt kan du öka på sensationen igen. För kraftig sensation kan blockera tittarna så att de blir oemottagliga för information. Vissa ämnen, t ex våld, religion och sex, blockerar lättare än andra.
9
Filma ba ttre.indd 9
10-10-28 11.00.52
Re p or tage t
Reportagets uppläggning Här är ett exempel på hur ditt tv-reportage kan läggas upp: Börja reportaget med identifikation, människor och action för att öka intresset och skapa engagemang. Ge sedan information. men återkom till identifikation och action då och då för att hålla engagemanget vid liv. Låt reportaget pendla i lugn men dramatisk rytm mellan sekvenser som ger närhet till skeendet och sekvenser som ger fakta. Detta var bara ett exempel. Det finns inga fasta regler för hur tv-reportage ska läggas upp. En del vill inleda sina reportage mjukt för att sedan lirka och resonera sig in mot kärnpunkten. andra vill spränga en bomb i första bilden för att sedan i efterhand pussla ihop skärvorna till ett mönster. Somliga fyller reportaget med känslor för att väcka tittarnas engagemang. andra skalar bort alla känslor och värderingar för att exempelvis blottlägga de ekonomiska krafter som likt ett skelett döljer sig under ytan. Kanske kan du ha ett bildberättande utan ord? Eller varför inte välja en snabb speaker med illustrerande bilder? Ibland är kameran ett kallt vakande öga. Ibland deltar den aktivt i själva skeendet. Du bör låta reportagets innehåll styra ditt val av bildspråk och kameraföring, så att publiken får ett helgjutet intryck. Reportage brukar följa en linje framåt. Det kan vara en händelsekedja, ett resonemang, associationer eller kanske bara den dramatiska eller estetiska känslan. Ö VN IN G S U P P G IF T E R
Titta: Titta på några olika typer av reportage på tv och fundera över hur man där använder olika formgrepp för att engagera tittarna. Skissa: Skriv en skiss till ett engagerande reportage om en vanlig lördag i ditt liv. Max 200 ord. Redigera: Spela in ett reportage på max 25 minuter från tv till din dator, dvd eller hårddiskspelare. Tänk ut hur du skulle kunna korta ner reportaget till en femtedel av längden. Men det ska fortfarande vara engagerande och ha sitt viktigaste budskap kvar.
10
Filma ba ttre.indd 10
10-10-28 11.00.52
3 Personlig vinkel Tv kan ha många programformer. allt från vad vi bildmänniskor kallar ”filmad radio” över bildberättelser och tv-teater till konstnärliga uttryck i bild och ljud. Syftet kan vara allt från information och påverkan till underhållning och mediaexperiment. med reklam-tv:s intåg fick underhållningen ökad plats och gjorde intrång även på andra områden. Information/journalistik tillsammans med entertainment blev infotainment, dokumentär med såpopera blev dokusåpa och underhållning med reportage blev lättsamma och personliga underhållningsreportage. Underhållningen anses i dessa former lika viktig som förmedlingen av fakta. Speakertexter har främst varit förbehållna nyheter och informativa program. När jag först började skriva om speakertextens utformning på 1970talet, så skulle speakertexten vara gles och rak. Och för att samspela med bilderna måste den fortfarande idag till stor del vara det. men nu när underhållningsreportagen blivit allt vanligare har kravet på personifiering ökat. Ofta är det lika viktigt vem som gjort ett program som vad det handlar om. Reportern är inte längre bara en programtjänsteman utan också en kändis vars personlighet får ta plats. Jakten på tittare har alltså ökat kravet på personliga anslag och personliga texter. Ett exempel är komikern michael Palin, som på senare år gjort dokumentärer om resor jorden runt. michael Palin är duktig på att hitta komiska ögonblick i mötena med helt vanliga människor, som han träffar under resan. Ett annat exempel är Linda Isaksson, som vann första pris som kvinnlig tvpersonlighet år 2005 med filmer som egentligen handlade om hennes egen skräck och förtjusning i mötet med farliga djur.
Reportern syns i bild Fokuseringen på personliga reportage har gjort att vi på senare år har fått se allt fler reportrar i rutan. Ibland har de tagit upp så mycket plats i bild att de helt har skymt den verklighet som skulle skildras. Tittarna skulle själva få se något fantastiskt men fick nöja sig med att se ansiktet på en reporter, som jublar över att ha varit med om något fantastiskt. Det finns dock argument för att visa en reporter i bild. I nyhetsprogram är tiden en viktig faktor. man vill förmedla information och hinner inte bildsätta 11
Filma ba ttre.indd 11
10-10-28 11.00.52
Pe r s onlig v inke l
den på ett tydligt sätt. En reporter i bild visar också att tv-kanalen har en egen reporter på plats och inte har köpt reportaget. Vissa natur- och vetenskapsprogram köper in filmer från filmare världen över. Så skeppar man runt en programledare till de olika platserna där filmerna utspelas. Hon filmas i den aktuella miljön och gör inledning och avslutning. Det verkar då som om redaktionen själv producerat filmen, trots att man bara gjort påannonsen. Det här är något som filmarna inte är så glada över. men tv:s redaktioner sitter på pengarna, så det brukar bara vara att finna sig. Det finns ju faktiskt reportrar som tillför programmet något genom att befinna sig i bild, likt michael Palin och Linda Isaksson. Programmen handlar ju om just deras möten med verkligheten. Även Discovery Channel har en del bra program, där tittarna får följa med ”backpackers” på resor världen över. Formeln för att lyckas med reporter i bild ligger i reporterns mycket starka personliga engagemang, men också i att hon inte bara pratar till kameran utan också agerar själv och skapar spontana situationer i den verklighet som skildras. Du ska inte tro att du som inte är yrkesnarcisist på tv aldrig får visa dig framför kameran. Tvärtom! Om du har autism, paranoia, klaustrofobi eller annan personlighet och vill uttrycka ditt eget perspektiv, så ska du naturligtvis göra det. Det ger nya perspektiv och kan lära människor en hel del. men visa dig inte bara för att bli känd, för då gör du inte mer intryck än telefonkatalogen. Där finns ju alla med! Ö VN IN G S U P P G IF T E R
Titta: Titta på ett lättsamt underhållningsreportage på tv och fundera över hur reporterns personlighet kommer fram. Filma: Filma en sekvens, där en kamrat agerar i bild. Hon visar något för tittarna och skapar även ett spontant möte med en annan människa som också syns i bild. Be exempelvis att få filma i en affär. Kamraten visar olika varor och pratar med innehavaren om dem. Regissera henne till att göra det på ett personligt sätt.
12
Filma ba ttre.indd 12
10-10-28 11.00.53
4 Dramatiken
Inslag 3
Ibland vill du med ditt tv-program ge näring åt en diskussion kring en viss företeelse. Kanske vill du föra ner större sammanhang till ett mänskligare plan. Eller ge konkreta exempel på svårfångade skeenden och relationer. Då kan en dramatisering av stoffet vara rätt. Budskapet ligger då antingen centralt och tydligt i dramats sensmoral eller invävt som detalj i handlingen. Det kan vara svårt att passa in fakta i den dramatiska kostymen. Dramats berättelse skymmer lätt den information som skulle förmedlas. En skicklig dramatisering ger dock ditt program oanad genomslagskraft.
Berätta effektivt De följande resonemangen bygger på den klassiska filmdramaturgin. De lärde tvistar om huruvida dessa ”regler” leder till stor konst. men de kan i alla fall hjälpa dig till ett mer effektivt berättande. Det finns risk för att dramatiska försök lätt blir för yviga. Detaljer och trådar vävs in i varandra och ger stickspår i berättelsen. Det kan ödelägga ett kort tv-program.
Premissen styr Ett bra verktyg för att räta ut berättelsen och skapa dramatisk uppbyggnad får du om du koncentrerar din berättelses huvudbudskap till en enda aktiv skriven mening – att något leder till något annat. meningen kallas ”premiss”. Exempel på premisser: Sprit på sjön leder till olyckor. Vaksamhet i trafiken räddar liv. Brott leder till straff. arbetarnas enighet leder till seger. Greenpeaces arbete hindrar miljöförstöring. Förtryck leder till motstånd. Premissen ska inte märkas som pekpinne för publiken. men själv använder du den som styrmedel genom hela produktionen. Kolla alla sekvenser mot premissen och skär bort sekvenser som inte hjälper till att uppfylla den.
Rörelsen framåt Din dramatiska berättelse måste drivas framåt också. Framåtrörelse uppstår när publiken börjar undra hur det ska gå i berättelsen – och hur det ska gå till.
13
Filma ba ttre.indd 13
10-10-28 11.00.53
D ramat ike n
G R E P P F Ö R AT T S K APA F R AM Å TRÖ RElSE • En person vill göra något. Hon möter svåra hinder. De tornar upp framför henne men måste övervinnas. Tittarna sympatiserar med den som är i underläge men inte ger upp. Det ger dramatik. • Läget försvåras, t ex av yttre handikapp, brist på pengar eller ett brutet ben. Eller av personens egen rädsla. Hon får allt svårare att göra det hon vill. • Din huvudperson kommer i konflikt med en annan person, och den andra personen har övertaget. • Du berättar A men inte B och skapar därmed nyfikenhet. Om tittarna ser en person som inte vågar gå över en tom gata, undrar de säkert varför. • Du förebådar något, t ex en olycka. Den första bilden visar en bil i hög fart och den andra bilden en vägbom med skylten ”FARA – RAS”. Då väntar sig många en olycka. • Du ger huvudpersonen en tidsfrist. Om FBI-agent Scully inte hittat viruset inom en timme så dör hälften av befolkningen i USA.
Berättarstil ger stämning En komponent som bidrar till dramatiken är berättarstilen. Berättar du kantigt med hårda klipp, skarpa ljudeffekter och hårda kontraster får du en helt annan stämning än om du berättar lugnt, mjukt och harmoniskt. E x E MP E l P Å K O MP O N E N T E R I BERÄ TTA RSTIl 1 Vad vi ser: Människan, kläderna, rekvisitan, miljön och tidpunkten. 2 Hur vi ser det: Bildkomposition och sceneri, bildstorlek, bildvinkel, kamerarörelser, ljussättning och bildövergångar. 3 Vad vi hör: Effektljud, musik, dialog och speakertext.
Plantera flera gånger För att publiken ska uppfatta dramatiska eller komiska effekter måste dessa förarbetas mycket noga. Det duger inte att låta mordet ske hux flux efter en lång stund av ovidkommande handling. Förarbetet består till stor del av ”planteringar”. 14
Filma ba ttre.indd 14
10-10-28 11.00.54
D ramat ike n
Principen är enkel: Först ska publiken ana det ruskiga som kommer att hända. Sedan ska publiken glömma det hela, gärna till den grad att den skrattar gott åt någon lustighet och har det riktigt mysigt. Då publiken skrattar som bäst sker mordet som en blixt från klar himmel. Planteringen får publiken att omedvetet ana vad som ska hända. En lyckad dramatisk berättelse består till stor del av planteringar. Samma sak planteras flera gånger, för att skörden ska bli stor. När hjälten jagar bovar över hustaken ökar dramatiken om du planterat att han är oerhört höjdrädd. Kanske har hans far brutit nacken vid ett fall från ett tak. Temat höjdrädsla återkommer genom filmen fram mot klimax vid takjakten. Bäst effekt får du om du låter flera olika teman spetsas fram mot samma klimax. Kanske har tittarna gång på gång påmints om att hjälten är närsynt, att hans skor är hala och att boven är en hänsynslös prickskytt.
Förebåda olyckan Skillnaden mellan att plantera och att förebåda är att planteringen sker omärkligt för tittarna. Förebådande däremot är entydigt och klart för tittarna. Dramatisk ödesmusik under takjakten förebådar en olycka. Om vi istället spelar en glad trudelutt varje gång någon dör och sedan låter vår hjältes älskade lilla dotter komma hem och stolt klinka fram trudelutten på piano, då är det plantering. Vi känner i maggropen att någon ska dö. Exemplet är hämtat från planteringarnas mästare, alfred Hitchcock.
Dramatiskt upplägg Filmens dramaturgi arbetar med ett upplägg som många mästerverk från Hamlet och framåt, t ex Hitchcocks filmer, kan stoppas in i. Berättelsen blir dock inte automatiskt ett mästerverk bara för att det passar in i upplägget. I berättelsens inledning, anslaget, anslås tonen. Där presenteras rappt din berättelses huvudkonflikt och den person berättelsen handlar om. Inom femton sekunder bör du ha fångat tittarnas intresse. Därefter presenteras tämligen grundligt berättelsens spelplatser och övriga rollfigurer så att du slipper ägna dig åt presentation under resten av berättelsen. I den följande fördjupningen får du publiken att älska den person du skildrar. Så trappas dramat på olika sätt upp mot sitt klimax, då alla teman som planterats i berättelsen skördas och alla trådar knyts ihop. Slutligen tonar berättelsen bort.
Spelrum för fantasin Den bästa bildskaparen är tittarnas egen fantasi. Tittarna upplever din berättelse starkast om du lyckas sätta deras fantasi i rörelse. Du ska därför inte 15
Filma ba ttre.indd 15
10-10-28 11.00.54
D ramat ike n
begränsa fantasin genom en alltför exakt beskrivning av det som sker. Om du bara antyder skeendet fyller tittarna själva i det som fattas. Ett mord kan antydas med en bild av offrets skräckfyllda ögon. Publikens fantasi lägger till alla de fasansfulla detaljerna. Var dock tydlig, så att din berättelse inte blir kryptisk för tittarna. Denna metod ger inte bara spelrum för fantasin. Den ger dessutom ett snabbt, koncentrerat berättande och spar på dina inspelningsresurser.
Stryk repliker och scener Berätta så lite som möjligt även i rekvisita, repliker o dyl. Skriv replikerna så att de blir toppar av isberg – några få uttalade ord som antyder att det under ytan finns mängder av dolda relationer, viljor och konflikter. Normalt ska du stryka bort minst nio tiondelar av replikerna du skrivit i manus, och då är de troligen fortfarande onaturligt långa. Rensa också bort alla onödiga scener ur din berättelse. Du kommer inte att sakna dem.
Stryk hela avsnitt Om ditt manus visar sig vara för långt trots att du tvättat bort utvikningar, kan du bli tvungen att ta bort ett långt sammanhängande avsnitt. Första gången du gör en sådan operation svider det i själen. men om manus är för långt så är det. Ska programmet passa i större sammanhang, på lektioner, på möten eller i en tv-tablå, måste programtiden hållas.
Syfta förbi avsnittet med tiden tar du bort scener och avsnitt på rutin både i egna och i andras manus. Leta upp en utgångspunkt före det aktuella avsnittet. Gör en syftning i texten framåt förbi avsnittet, så att publiken blir förberedd på det långa hoppet och känner det motiverat. Leta sedan upp en lämplig ingång efter avsnittet. Den bör gärna stå i skarp kontrast till utgångspunkten. Kanske måste du skriva till någon detalj som poängterar eventuell platseller tidsförskjutning. Nyckelscener ur det borttagna avsnittet förskjuts så att de istället hamnar före eller efter. Ingen saknar då avsnittet du tagit bort, det kan vi lova. Och programtiden kanske minskar med 10 minuter i ett enda huj.
Parallella handlingar Ett formgrepp, som kom in i tv-såporna på 1970-talet, men som nu används även i många underhållningsreportage, är parallellhandlingen. Du låter flera historier löpa parallellt, t ex om de handlar om olika medlemmar i en familj. Sedan klipper du friskt mellan dessa berättelser och använder bara de bästa 16
Filma ba ttre.indd 16
10-10-28 11.00.54
D ramat ike n
bitarna. Du går in i berättelsen mitt i handlingen och hoppar till nästa berättelse, när det är som mest spännande. På detta sätt håller du tempo och intresse uppe och slipper långa avsnitt med sammanbindande innehåll. I underhållningsreportage om arbetet på kryssningsfartyg eller flygplatser, som BBC älskar att visa, så klipper man mellan parallella handlingar hos olika yrkesgrupper – värdinnor, tekniker, passagerare med problem osv.
Slå ihop roller Ett grepp för att göra programmet kortare och rakare (och även billigare) är att slå ihop eller stryka roller. Kontrollera noga om alla roller du skrivit in i manus verkligen är nödvändiga. Kanske en mindre omskrivning i manus gör att några kan tas bort. Eller också kan egenskaper och handlingar från flera roller flyttas till en enda människa. En ond människa och en god människa blir en som är både ond och god.
Den elake är vänlig Väsentligast i berättelsen är sällan det som människan säger utan istället händelserna och människornas relationer. Varken i berättelser eller i verkligheten är människor så ärliga att de berättar vad de tänker. Inte heller går de omkring och talar om vad de gör, har gjort eller ska göra. När människor är starkt berörda av något börjar de tvärt om att tala om något annat. Den ledsne påstår för det mesta att han är glad. Och den som vill vara elak har en vänlig ton.
Handling före repliker När du skriver en berättelse bör du skriva handlingen, känslorna, relationerna och viljorna först. När du gjort det skriver du in nödvändiga repliker. Skriv repliker som ger ett intressant spänningsförhållande till handlingen, relationerna, känslorna och viljorna. I de fall handlingen och repliken säger samma sak kan du stryka repliken. Låt skådespelarna spela fram repliken utan ord. ”Jag tycker om dig” blir till en smekning över kinden. ”Den där leksaken vill jag ha” blir barnets långa trånande blick i skyltfönstret.
Cliffhanger Numera görs mycken tv-dramatik i form av serier med ett flertal avsnitt – i värsta fall en oändlig räcka av avsnitt utan slut. Varje avsnitt bryts regelbundet av reklam. Otrogna tittare får då en mängd naturliga tillfällen att zappa över till konkurrentkanalen. 17
Filma ba ttre.indd 17
10-10-28 11.00.54
D ramat ike n
Verktyget för att behålla tittarna heter cliffhanger. Det innebär att varje gång ett avsnitt bryts eller avslutas, så sker det i ett dramatiskt och spännande ögonblick som tittarna inte får veta upplösningen på förrän efter reklamen eller i nästa avsnitt. Hjälten kanske hänger i armarna utanför en klippa medan skurken stampar på hans händer. Ibland slutar hela serien med en cliffhanger, för den händelse man beslutar att producera fler avsnitt. Gör du en serie, så se till att delarnas slut lockar tittarna tillbaka! Ö VN IN G S U P P G IF T E R
Titta: leta efter kapitlets olika formgrepp i dramatiska program på tv. Filma: Skildra på video en dramatisk händelse utan att visa själva händelsen och utan att använda ord. Du får inte redigera i efterhand.
Redigera: Spela in en del av en dramatisk film eller ett serieavsnitt från tv. Importera materialet till redigeringsprogrammet och redigera ihop bilderna till en max 2 min lång spännande trailer. För att spela in/importera från tv använder du en digital videokamera med analog videoingång. Sedan spelar du över filmen till datorns redigeringsprogram via den digitala videokabeln.
18
Filma ba ttre.indd 18
10-10-28 11.00.54
5 Musikvideon
Inslag 4 och 5
musikvideons bildspråk är suggestivt och bygger till stor del på färg, form, rytm och rörelse. I sin mer utvecklade (och ofta animerade form) är musikvideon just nu i färd med att påverka och förnya bildspråket även för tv och film i allmänhet. Filmens bildspråk har fram tills nu varit i stort sett oförändrat ända sedan stumfilmens dagar. Om du vill jobba med musikvideos, så läs även övriga avsnitt i boken och applicera innehållet på din egen verksamhet. För arbetsmetoderna och grunden är lika. Här är dock några tips om vad som skiljer musikvideon från övrig tv-produktion. musikvideon är den enda programform där musikspåret är i stort sett färdigt, mixat och beslutat, när övriga komponenter av videon produceras. Den enklaste formen av musikvideo är en vanlig flerkamerainspelning med artisten/artisterna ”live” på scen. Eller rättare sagt: denna typ av ”livevideo” består vanligen av minst tio ihopklippta liveinspelningar plus en massa klippbilder tagna vid sidan av för att ge bildmaterial nog för musikvideons ofta mycket snabba klippning. men även här gäller att musiken först godkänns, innan resten klipps ihop. Även om musikvideons bildspråk bryter mot konventioner, så finns i viss mån ett traditionellt bildberättande kvar i botten. De producenter som gör musikvideos brukar ha skolning även i traditionell tv-produktion. musikvideon måste, liksom all annan tv-produktion, engagera tittarna för att fungera. En dramatisk historia hinner du knappast bygga in i en kort musikvideo. men du hinner fylla videon med känsla och nerv. Du har ju det mesta till skänks med musiken. Din uppgift är bara att visualisera den. Sätta bild på den! Visa hur musiken eldar! Virvlande kroppar, svett, hängivenhet, närhet, erotik. Eller tvärtom: mystik, hot, makt och vanmakt. Eller vardagliga könsroller: Ingen frågar var du köpt din tröja.
Associativt språk musikvideons bildspråk är associativt. Det bildar en väv av associationer som i den lyckade videon ger ett någorlunda samlat om än kanske inte uttalat budskap. Dock finns här inte samma krav på entydiga budskap och fakta som i reklam-tv och i journalistiska reportage. Videons syfte är ju vanligen ”bara” att profilera och sälja artisten och den aktuella musiken. målet är att beröra och 19
Filma ba ttre.indd 19
10-10-28 11.00.55
hjälper dig att utveckla ditt berättande med rörliga bilder vare sig du är proffs eller amatör. Kanske är du journalist, informatör, lärare, reklamare, marknadsförare eller konstnär? För alla dessa grupper blir berättandet med rörliga bilder allt viktigare.
Idag har digitaliseringen skapat nya kreativa möjligheter för dig som filmar. Filma bättre är skriven i ljuset av denna utveckling. Detta är en ny klassiker som du kommer att ha nytta och nöje av i många år framåt.
ERIK FAGERHOLM är både tvfilmare och skrivande journalist. Han har också i många år arbetat som producent av information, PR, reklam, utbildning och konst. Redan 1982 skrev han klassikern Berätta med video, som sålts i stora upplagor och som nu efterträds av Filma bättre.
Best.nr 47-07652-9
Tryck.nr 47-07652-9-01
Handbok för journalister, informatörer, lärare, reklamare och konstnärer
Med boken följer en DVD med videoexempel och tips, som du kan titta på parallellt med att du läser boken. Till varje kapitel i boken finns praktiska övningsexempel och checklistor.
Erik Fagerholm
DVD ingår!
Filma bättre
Filma bättre handlar mindre om tekniken för att filma men desto mer om själva berättandet, speakertexten, intervjuerna, redigeringen och animeringarna. Boken tar även upp planering, research och inspelningsmetodik liksom dvd-produktion och streaming på nätet.
Erik Fagerholm
Filma bättre
DVD ingår!
Handbok för journalister, informatörer, lärare, reklamare och konstnärer