9789147114122

Page 32

32

Kapitel 1

Modifiering av kroppen Vikten av ett perfekt yttre återspeglas i en ökad användning av metoder för kroppsmodifiering. Uttrycket kroppsmodifiering står för en rad metoder som syftar till att förändra kroppens utseende och form och omfattar piercing, tatuering, kroppsbyggnad, bantningsmetoder, fasta och insättning av olika implantat, till exempel silikon. Grundtanken är att kroppen inte längre är given en gång för alla utan kan konstrueras om och formas efter behov, mode, infall och ekonomi (Featherstone 1999). Den så kallade fitnessvågen, som fick gott fotfäste i Sverige på 1980-talet, är ett exempel på en trend där förändring och omformning av kroppen sätts i system genom en kombination av kost och motion – vilket bland annat ledde till etableringen av många gym. Det engelska ordet fitness betyder helt enkelt kondition eller form, men har med tiden fått ett utvidgat meningsinnehåll. Fitness som livsstil strävar efter ungdom, skönhet, slankhet och kontroll och har kopplats ihop med löften om hälsa – vilket gör konceptet lätt att sälja. I en utvärderingsstudie av etik- och värdeinriktat arbete inom en norsk idrottsorganisation (Loland m.fl. 2003) undersöktes bland annat attityder till kosmetisk kirurgi och andra former av kroppsmodifiering. Undersökningen visade att 69 % av ungdomarna mellan 15 och 24 år kunde tänka sig att låta tatuera olika delar av kroppen. Vidare kunde cirka en femtedel av respondenterna tänka sig att genomgå liposkulptering (tidigare kallad fettsugning), ta medel för att bevara ett ungdomligt utseende och implantera silikon i brösten eller på andra ställen. Bara 12 % uppgav att de hade en positiv inställning till plastikkirurgi i ansiktet, och man kan fråga sig varför. En förklaring kan vara att ansiktet är ett uttryck för den personliga identiteten. Förändringar här upptäcks omedelbart och har betydelse för hur man uppfattar sig själv och blir uppfattad av andra. Ändringar av ansiktsdragen är ett radikalt ingrepp och tröskeln kan därför vara något högre än för andra former av kroppsmodifiering (Loland m.fl. 2003). Det är tankeväckande att nästan en tredjedel

uppgav att de var missnöjda med den egna kroppen. Undersökningen visade också att unga människor är mycket mer missnöjda än äldre. Detta kan tyckas överraskande eftersom unga i högre grad än äldre har möjlighet att uppfylla idealnormer för slankhet och muskulatur. Samtidigt vet vi att pressen på utseendet är mycket starkare bland unga än bland äldre (Loland m.fl. 2003). Professorn vid Norges idrottshögskola, Jorunn Sundgot-Borgen, som i många år har arbetat med ätstörningar i idrottsmiljön, hävdar att dagens ungdomar är en spegelbild av en kultur som är fixerad vid att man ska vara lyckad. Man bedöms efter hur man ser ut och inte efter hur man är (Snøfugl 2003).

Kosmetisk kirurgi Kosmetisk kirurgi är ett annat exempel på kroppsmodifiering. Kosmetiska operationer som inte är medicinskt betingade utförs i Sverige på privata kliniker. Dessa kliniker har hittills inte varit skyldiga att rapportera översikter över antal utförda operationer. Därför går det inte att säga något om hur många som faktiskt utnyttjar denna möjlighet, men klinikerna hävdar själva att de har en ökande tillströmning av kunder. En undersökning från 2004 visade att i ett slumpmässigt urval av norska kvinnor i åldern 22–55 år uppgav 7,7 % att de hade genomgått en eller flera kosmetiska operationer, medan 22 % indikerade att de ville göra det. Nästan hälften av alla ingrepp var bröstoperationer (Soest m.fl. 2004). De privata klinikerna har för övrigt ett mycket omfattande utbud. Det går att få det mesta gjort, till exempel liposkulptering av haka, höfter, midja, buk, ridbyxlår och knänas in- och utsida. Man kan göra en liten eller stor bukplastik, ansiktslyft, rynkborttagning, hårtransplantation, förstoring eller förminskning av bröst och kosmetisk ändring av könsorgan. Bland plastikkirurgerna råder en viss oenighet ifråga om åldersgränsen vid bröstförstoring. Flera är restriktiva till operationer på flickor under 18 år, medan andra accepterar det om den aktuella flickan har psykiska problem och föräldrarna har gett sitt godkännande.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.