olle carlsson
och
lisbeth gustafsson
12
© 2015 Olle Carlsson, Lisbeth Gustafsson, Fotiní Carlsson och Verbum AB Redaktör Lisbeth Gustafsson Fotografer Mikael Silkeberg, förutom s. 51 och s. 83 Linda Karlsson Omslag Eva Lindeberg Design Grafisk form Helena Lunding Hultqvist Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Tryck Balto Print, Vilnius, Litauen 2015 ISBN 978-91-526-3466-0 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbum.se
INNEHÅLL
INLEDNING
7
Visionen
9
steg 1
Maktlöshet
10
steg 2
Tillit
12
steg 3
Överlämnande
15
steg 4
Självrannsakan
21
steg 5
Bekännelse
25
steg 6
Vila
28
steg 7
Ofullkomlighet
30
steg 8
Förändring
32
steg 9
Handling
34 37
KATARINAMÄSSANS ORDNING
steg 10 Närvaro
54
steg 11 Bön
56
steg 12 Givande
61
”Mässan hjälper mig att orka leva”
64
DISKUSSIONEN Hur mycket får förändringen kosta?
66
REFLEKTIONEN katarina – ett exempel på modern mission?
77
INTERVJU | RÖSTER
INLEDNING
”Det skulle aldrig gå hos oss!” AV OLLE CARLSSON
Katarina kyrka eldhärjades och brann ned till grunden. Den chock och bestörtning som det väckte när denna gamla kyrka, detta stolta landmärke och självklara del av Stockholms siluett, utraderades var dock inte bara en fruktansvärd katastrof. Det blev också en händelse som vittnar om vilken kraft människor kan alstra när en kris inträffar och man bestämmer sig för att göra något åt saken. Fem år efter branden, 1995, var kyrkan återuppbyggd som Katarina nya kyrka. Tjugofem år efter branden har det skett en förnyelse av gudstjänstlivet i Katarina församling som på liknande sätt har burits fram av många människors gemensamma insatser. Idag har Katarina församling med sina två kyrkor, Katarina kyrka och Allhelgonakyrkan, de mest välbesökta gudstjänsterna i Svenska kyrkan. Ingen trodde nog att det var möjligt. Vi brukar påminna varandra om den pensionerade kyrkoherden som skickade sina anställda till en församling i England där det var fullt med folk i kyrkan. De svenska besökarna sa att ”det här är ju fantastiskt men det skulle aldrig gå i Sverige”. Den engelske prästen svarade ”det går inte i England heller”. Så var det här också. Det som först hände i Allhelgonakyrkan skulle i varje fall inte kunna hända någon annanstans. Särskilt inte i en stor katedral som Katarina kyrka klockan elva på söndagar. Men det gick och vi firar idag vår huvudgudstjänst i en välfylld kyrka. Men – och det är viktigt – viktigast för oss är inte främst att samla så många människor som möjligt. Vårt mål är att fira en meningsfull guds-
det är tjugofem år sedan
LIV I KYRKAN
7
tjänst tillsammans. Vi vill inspireras att komma i kontakt med, uttrycka och gestalta vår kärlek till Gud och våra medmänniskor. Vi har lyssnat på människors behov och tillsammans skapat en gudstjänst som ritualiserar och organiserar vår medkänsla och ständigt påminner oss om att vi är villkorslöst älskade av Gud. Vi har också fått möjligheten till dispens av Stockholms stift och kan numera fira Katarinamässan som vår huvudgudstjänst. Bakom vår framgång ligger ett metodiskt arbete med tolvstegsprogrammet som modell för församlingsutveckling. Det vill vi dela med oss av till Svenska kyrkan där antalet gudstjänstbesökare sjunker för varje år och har mer än halverats sedan början av 90-talet. Vi frågar oss om det är rimligt att bara fortsätta producera identiska gudstjänster över hela landet utan kontakt med människors egentliga behov? Vi har ingen patentlösning men vill gärna berätta hur vi har gått tillväga rent praktiskt. Vi delar vår vision som också är en dröm. För så länge vi har båda fötterna på jorden blir vi aldrig färdiga. Inom tolvstegsrörelsen säger man: ”Framsteg räcker långt och perfektionism är livsfarligt.”
8
Visionen AV OLLE CARLSSON
Varför 12 steg? Jag har valt att beskriva Katarina församlings gudstjänstförnyelse som en resa i 12 steg. Det gör jag med inspiration av tolvstegsrörelsen och dess självhjälpsprogram som har räddat mitt liv och samtidigt gett mig redskap som präst och ledare i Svenska kyrkan. Utgångspunkten är den maktlöshet vi alla kan känna som människor och medarbetare inför destruktiva mönster och strukturer som hindrar oss från att växa och utvecklas. Poängen är att hjälp finns att få om vi öppnar oss för den och är beredda på förändring. Anonyma Alkoholisters 12 steg är i grunden en enkel och avskalad kristen omvändelseprocess. En andlig väg där vi genom bönen sätter ord på och överlämnar vår maktlöshet till Gud, delar den med varandra och alltmer låter Guds närvarande kraft förändra våra liv.
LIV I KYRKAN
9
1 STEG 1
Maktlöshet ”Så här kan det inte fortsätta. Vad ska vi göra?” Samma år som kyrkan återinvigdes anställdes jag som komminister i Katarina församling. Jag hade arbetat i församlingen under en kortare period på 80-talet. Men nu hade kyrkan brunnit och mitt liv hade också brunnit. Jag var nynykter, skör och osäker. Men jag hade fått ett fantastiskt stöd av Stockholms stift och av Vantörs församling där jag arbetade, och nu hade jag fått en tjänst i Katarina församling. Det kändes som om jag började få fast mark under fötterna. Jag gick på mina AA-möten så ofta jag kunde och tog en dag i taget. Vid den här tiden var Katarina kyrka en turistattraktion, busslast efter busslast kom för att beskåda den återuppbyggda katedralen. Men gudstjänsten samlade väldigt få besökare. Vid ett tillfälle under mitt första år firade jag högmässa i Allhelgonakyrkan med bara fem eller sex besökare. Efteråt satt vi och samtalade vid kyrkkaffet och jag sa: ”Så här kan det inte fortsätta, vad ska vi göra?” Det kändes som om vi var de närmaste sörjande, en åldrad skara, och att risken var stor att det skulle fortsätta vara på det sättet. Det hör till saken att det alltid har varit en hel del bråk i Katarina
10
”
BIBELORD församling. Men paradoxalt nog är det Om vetekornet kanske dessa inre konflikter som har inte faller i jorden gjort förnyelsen möjlig. En väl fungeoch dör förblir det rande institution hade mycket lättare ett ensamt korn.… motat ”Olle i grind” och stoppat förJoh 12:24 nyelsen. Det är en mänsklig instinkt att reagera mot det man inte känner igen. Det handlar om överlevnad och gäller också institutioner och styrande grupper. Det som hotar gruppen eller det rådande paradigmet vill man bekämpa. Jag vill påstå att det är en tunn gräns för oss alla mellan att vara dörröppnare eller bromsklossar i förändringen av kyrkan. Det gäller både anställda och förtroendevalda och därmed alla som tillhör den inre kärnan i kyrkan. Blundar vi för att Svenska kyrkans gudstjänstliv är i kris? Tar vi till oss insikten? Vågar vi se klart, utan skygglappar, på alla de strukturer och former och allt det revirtänkande som hindrar oss från att skapa ett levande gudstjänstliv? Vill vi medverka till en gudstjänst som attraherar människor i vår tid, möter hennes djupaste behov av delaktighet, mening och närvaro – eller fortsätter vi bara som vanligt?
LIV I KYRKAN
11
2 STEG 2
Tillit
Kan lösningen finnas utanför oss själva? Jag får ofta frågan: ”Vad är det för teologi som vuxit fram kring Allhelgonamässan och Katarina församling?” Om det finns någon teologi överhuvudtaget? Jag brukar svara med att så öppet och ärligt som möjligt beskriva mitt eget liv och den kraft som genomsyrar det. Det är mitt ”himla liv” som har format min teologiska grundsyn. För mig är det omöjligt att skilja min personliga erfarenhet från min teologi. Min erfarenhet handlar om hur Guds gäckande, gåtfulla och trots allt kärleksfulla hand har burit mig genom mina livsdagars hissnande branter, höjder och djup. Denna livsbaserade tro är min klangbotten. Den gör att jag kan kommunicera tro så att människor begriper vad jag säger och känner igen sig. När jag ser tillbaka på mitt liv är det som jag kallar för Gud den kärleksfulla och fasta hand som aldrig svikit. En hand och en famn som jag alltid kunnat återvända till och som alltid funnit en väg för mig. Den handen är mitt enda budskap och ärende.
12
Gud som livserfarenhetens Gud För mig är Gud livserfarenhetens Gud. Det är när jag ser tillbaka i livets backspegel och rannsakar mina djupaste drivkrafter som jag kan ana den Gud jag tror på. Förutom min personliga erfarenhet har min tro växt och förändrats genom alla enskilda samtal och möten med människor jag haft. Det har varit en ynnest att få ta del av så många människors innersta tankar, synder, nojor och andliga skattkammare. Jag är livrädd för den perfekta andligheten och slutna självtillräckliga gemenskaper. Jag har under hela mitt liv befunnit mig i olika kristna miljöer och verkligen sett många ytterligheter och galenskaper. Flera gånger har jag lämnat sammanhang som jag inte längre kunnat stå för, men tron har ändå funnits kvar. Det finns sammanhang och traditioner i och utanför kyrkan som jag skulle vara glad att slippa och påståenden om Gud som jag skulle vilja ompröva och omformulera. Men jag har svårt att föreställa mig en tillvaro i vilken hoppet om en kärleksfull Gud inte är mitt väsens djupaste grund, och jag tror på tolvstegsrörelsens påstående om att vi alla behöver en grupp. Att det till och med är nödvändigt att tillhöra ett större sammanhang för att vi ska kunna rädda oss själva och kunna lösa de gigantiska problem och utmaningar som världen står inför. Det är inte på egen hand eller genom konkurrens utan i samspel med andra som vi kan växa och utvecklas.
Oblat för vår tids hunger Jag hade för ett antal år sedan ett samtal med en politiker som sa: ”Det finns en sådan andlig hunger i det här landet, de kommer att äta upp dig. Ge dem en oblat!” Jag blev förvånad och tänkte att ”jag märker då inte av någon andlig hunger”. Han menade förstås utanför kyrkorna. Att det pågår ett febrilt sökande utanför våra kyrkobyggnader som vi är maktlösa inför eller bara ointresserade av. Sören Kierkegaard formulerade det som att ”den enskilda människan är på väg mot ande, men kyrkan är på väg från ande”. Nutidsmänniskan praktiserar olika andliga övningar ofta tillsammans med andra. Hon tränar, går i terapi, äter hälsosam mat, utövar yoga, mediterar, ägnar sig åt mindfulness och ”självmedkänsla”, affirmerar och söker healing. Det är andliga övningar som ofta hämtar inspiration ur
LIV I KYRKAN
13
fotini carlsson
12
n e k i bo
Nu v
v r e 채nd
ISBN 978-91-526-3466-0
9
789152 634660
© 2015 Olle Carlsson, Lisbeth Gustafsson, Fotiní Carlsson och Verbum AB Redaktör Lisbeth Gustafsson Fotografer Mikael Silkeberg, förutom s. 53 Linda Karlsson Omslag Eva Lindeberg Design Grafisk form Helena Lunding Hultqvist Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Tryck Balto Print, Vilnius, Litauen 2015 ISBN 978-91-526-3466-0 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbum.se
INNEHÅLL
kapitel 1
kapitel 2 kapitel 3 kapitel 4
kapitel 5
på väg tillbaka till arbetslivet INTERVJU | RÖSTER ”MIN BAKGRUND KAN VARA TILL NYTTA FÖR ANDRA” INTERVJU | RÖSTER ”MITT LIV VAR EN ENDA SOPPA”
kapitel 7
10 12
Arbetsgemenskapen växer ur gudstjänsten
16
Socialt företagande – diakoni på nytt sätt
20
12 steg till jobb och hälsa INTERVJU | RÖSTER ERFARENHETER AV ATT HANDLEDA PRAKTIKANTER
30
Livsstegen
32
INTERVJU | RÖSTER ”I LYSSNADET SKER EN DJUP BEKRÄFTELSE” INTERVJU | RÖSTER ”VÅRA SÅR ÄR KÄLLAN TILL LÄKNINGEN”
kapitel 6
7
25
34 36
Diakoni för varaktig förändring
38
Snabbguide till Katarinamodellen KATARINAMODELLEN 12 STEG TILL JOBB OCH HÄLSA SAMMANFATTNING – JOBB OCH HÄLSA LIVSSTEGEN SAMMANFATTNING – LIVSSTEGEN
42 43 44 45 48 50
REFERENSLITTERATUR
52
Annica Hedlund i Café Foajé, som är en del av Katarina församlings sociala företag.
1 KAPITEL 1
På väg tillbaka till arbetslivet Organiserad medkänsla – istället för välgörenhet Vi tror inte att samhället behöver mer välgörenhet, utan solidaritet. Där för handlar vår församlingsgemenskap i grunden om ömsesidighet, att vi är ömsesidigt beroende av varandra. Vi tar vår utgångspunkt i att alla människor under kortare eller längre tider i livet behöver hjälp på olika sätt. Idag hjälper du mig. Imorgon hjälper jag dig. Vi brukar tala om organiserad medkänsla eller medmänsklighet vilket skiljer sig från den mer traditionella diakonin i form av välgörenhet. I vårt sociala företag ligger tonvikten istället på hjälp till självhjälp och så långsiktig eller hållbar hjälp som möjligt. Den tolvstegsinspirerade grupp metodik som vi har utvecklat syftar till att underbygga detta, den finns beskriven senare i boken. Konkret handlar det för oss om att myndigförklara människor i behov av vår hjälp. Syftet med att erbjuda praktikplatser är att ge människor sammanhang och möjliga vägar tillbaka till livet och arbetslivet. Det gör
KYRKAN I LIVET
7
vi bäst genom att försöka ge människor inflytande, delaktighet, kompe tens och ansvar i det dagliga arbetet. Begreppet ”empowerment” används inom bland annat organisations psykologin och beskrivs som motsatsen till ”inlärd hjälplöshet”. Det syf tar till att vi ska ha makt över vår egen arbetssituation och utveckling. Målet är att vi alla ska känna att vi utvecklas på arbetsplatsen och har inflytande över våra uppgifter. Delningsgrupper, individuella utvecklings planer och dagliga personalmöten i det sociala företaget är en viktig del av detta. Så startade vi ett socialt företag År 2011 var året då vi skulle spara 4 miljoner kronor i budgeten – samti digt som vi hade en verksamhet som växte så det knakade. Hur skulle vi göra när allt fler sökte sig hit för att arbeta, praktisera och rehabiliteras på olika sätt? Skulle vi bara säga nej eller skulle vi försöka organisera oss och öppna arbetsplatsen på ett nytt sätt? Hur skulle vi i så fall förena det med kravet på hållbarhet? En arbetsplats som inte slet ut oss, men ändå på allvar tog oss i bruk och sysselsatte oss med någonting meningsfullt och relevant. Budgetberedningen ville att vi skulle satsa på socialt företagande, nå got vi i praktiken tyckte att vi redan hade arbetat med under en längre tid. Ungefär en fjärdedel av de anställda i församlingen har ju kommit hit genom någon form arbetsrehabiliterande åtgärd, därför tyckte vi att Ka tarina församling på sätt och vis kunde definieras som ett socialt företag. Men i december 2011 tillsatte vi ändå en arbetsgrupp av anställda och frivilliga. Alla hade på olika sätt varit engagerade i församlingens frivil ligarbete och visat intresse för frågor kring arbetsintegrering och socialt företagande. Tillsammans började vi nu utveckla det som skulle komma att bli församlingens sociala företag.
8
Arbete med Katarina Sociala Företagande tog avstamp i tre frågor: Hur kan vår organisation i takt med sjunkande medlemssiffror anpassas till församlingens växande verksamhet, människors och samhällets behov? Hur kan vi utveckla ett hållbart diakonalt arbete med fokus på hjälp till självhjälp, empowerment och solidaritet istället för välgörenhet? Hur kan vi organisera vår redan existerande arbets integrerande och tolvstegsinpirerade verksamhet bättre? Inge Gustafsson (s) är ordförande i Katarina församlings kyrkoråd. Så här motiverar han satsningen på socialt företagande: ”Alla människor har rätt att känna sig behövda och värdefulla.” ”Vi predikar det i våra kyrkor och via vårt sociala företagande försö ker vi också praktisera detta budskap. Min grundfilosofi är att alla som vill ska erbjudas förutsättningar att skaffa sig ett arbete. Målgrupper är personer som idag står långt från arbetsmarknaden.” ”Givetvis har det sociala företagandet diskuterats både på längden och tvären i kyrkorådet under de år verksamheten existerat. Men jag upple ver att den sammansättning ledamöter vi idag har i rådet är genomgåen de positiv till verksamheten. Såväl möjligheterna som utmaningarna är oändliga, men gränssättande är de ekonomiska och personella resurser församlingen kan avsätta. Samt att vi hela tiden måste eftersträva en hög kvalitet i allt församlingen är inblandad i.”
KYRKAN I LIVET
9
Intervju Röster
ANNICA HEDLUND
”Min bakgrund kan vara till nytta för andra” ”fryser ni inte?” Det är en solig men kall februarimorgon. Klockan är halv nio när cafébiträdet Annica Hedlund öppnar dörren till Katarina församlings entré och släpper in två nya medarbetare. De visas till om klädningsrummet genom en korridor, får ett skåp att dela på och var sitt vitt förkläde med pastellfärgade ”cupcakes” på. Annica går ut i köket, sätter på radion och brygger dagens första kaffekanna. Vi befinner oss i Café Foajé på Södermalm i Stockholm. Ett café intill Katarina kyrka i retrostil med gamla biografstolar, golvlampor i plysch, ljusslingor och en gigantisk griffeltavla. ”Vi är en del av Katarina Soci ala Företagande”, står det bredvid prislistan över småkakor, bullar och söndagsbrunch. Här i entrén där caféet huserar möts gudstjänstbesökare, lunchgäster, anställda, praktikanter, volontärer, konfirmander och kör föräldrar dagligen. Annica är den som har arbetat längst i församlingens sociala företag där mycket har hänt sedan starten 2011. ”Jag hade just avtjänat mitt fängelsestraff och gick på en Allhelgona mässa men var väldigt orolig inför en praktik jag skulle börja på nästa dag. Det kändes inte alls bra. Då frågade en anställd om jag ville börja praktisera i ett café som församlingen höll på att starta. Veckan därpå började jag här.”
10
Hur var det?
”För mig har det här varit ett sätt att mjukstarta och komma tillbaka till livet. Jag har tänkt att jag aldrig kommer att få något jobb på grund av min bakgrund. Men nu har jag börjat se att det kan ingå i mitt jobb, att det kan vara till nytta. Att jag inte behöver mörka att jag har levt som jag har gjort och har någonting att ge andra. Jag trodde ju inte det tidigare.” Trots det som Annica själv beskriver som en fin uppväxt fastnade hon tidigt i ett alkoholmissbruk som ledde till droger, hemlöshet och krimi nalitet. Så småningom kom hon i kontakt med tolvstegsprogrammet via Anonyma Alkoholister. Någonting som hon beskriver som helt avgörande för hennes väg tillbaka. ”Det är mitt nya sätt att leva. Det är det som gör att jag sitter här idag. Att jag har kunnat fortsätta med det på andra områden och i andra sam manhang har bara gjort det bättre. Tolvstegsprogrammet handlar om att man ska hitta en tro, då känns det väldigt bra att vara här. Det är fantas tiskt att man använder det så mycket i församlingen.” Vad har du lärt dig i arbetet här?
”Jag har förstått att jag klarar av att ha ett jobb. Jag har lärt mig att kom ma i tid och orka gå upp varje dag. Jag har märkt att jag är en ganska lugn person fastän jag inte trott det, att jag är bra med människor. Det har bytts ut så mycket folk, alla praktikanter… Ibland kanske det har varit lite väl mycket människor som kommit och gått. Men jag känner ändå att det har varit lärorikt för mig att vara i ett sådant här socialt sam manhang. Det finns också så många som har varit kvar hela tiden, som är här jämt. Jag var ju livrädd för människor och väldigt instabil när jag först kom hit.” Hur känner du nu?
”Folk tycker ju om mig har jag förstått nu. Men alla behöver inte göra det. Jag är ändå lika mycket värd som alla andra. Jag har också lärt mig att sätta gränser, jag känner mer och mer vad som är rätt och fel. Men ef tersom jag inte har jobbat på så många andra ställen har jag ingen koll på hur det brukar vara. Jag skulle vilja söka mig vidare i framtiden, jag vill egentligen plugga. Kanske till socionom.”
KYRKAN I LIVET
11
7 KAPITEL 7
Snabbguide till Katarinamodellen
42
Katarinamodellen FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Grundprincipen i vår metodik och våra 12-stegsinspirerade självhjälpsgrupper är att det inte är tillåtet att försöka förändra någon annan än sig själv. Vi ger inte varandra råd och försöker inte lösa någon annans problem. Det är detta som gör att våra grupper inte startar allt för djupgående terapeutiska processer och att vi inte stigmatiserar enskilda. Dessutom skapas en jämlikhet och balans mellan deltagarna, fokus hamnar istället på självreflektion. Gruppen är ingen terapi och ledaren eller handledaren ingen terapeut, utan ska endast hålla i ramarna.
SAMTALSTEKNIK
Inom 12-stegsmetoden finns en välbeprövad samtalsteknik som kallas för delning (eller ”sharing” på engelska) och som är grundläggande hos oss. I delningsrundan sitter vi i en ring där ordet går runt och vi får öva oss i att lyssna och tala till punkt utan att bli avbrutna, kommenterade eller få medhåll. Vi utgår från några enkla samtalsregler:
Vi avbryter inte varandra. Vi ger inte varandra råd. Vi pratar i jag-form. Vi fördelar samtalsutrymmet så att alla har möjlighet att komma till tals.
Vi har rätt att vara tysta och bara lyssna.
KYRKAN I LIVET
43
12 steg till jobb och hälsa Steg 1 MAKTLÖSHET – Vi delar med oss av vår nuvarande situation. Steg 2 TILLIT – Vi börjar formulera våra framtidsmål. Steg 3 STÖD – Vi ser över vilket stöd vi behöver. Steg 4 ERFARENHET – Vi kartlägger våra erfarenheter. Steg 5 BERÄTTELSE – Vi berättar om våra erfarenheter och mål. Steg 6 VILA – Vi stannar upp och samlar kraft. Steg 7 VÄRDERINGAR – Vi undersöker våra värderingar. Steg 8 PLANERING – Vi planerar för hur vi ska kunna uppnå målet. Steg 9 HANDLING – Vi hjälper varandra praktiskt. Steg 10 INSPIRATION – Vi delar med oss av det som inspirerar oss. Steg 11 REFLEKTION – Vi reflekterar över vår egen och gruppens process. Steg 12 GIVANDE – Vi tackar för det vi fått och ger det vi lärt oss vidare.
44