Page 1

ArbetsmiljÜ och säkerhet

Bonniers

Hild Lorentzi


Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Tel 08-696 86 00 Fax 08-696 86 10

Redaktör: Kristin Hobert e-post: kristin.hobert@bonnierutbildning.se Formgivare: Ove Lindström Bildredaktör: Bo Lindell

Arbetsmiljö och säkerhet ISBN 978-91-622-8653-8 © 1995, 1998, 2001, 2008 Hild Lorentzi och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Fjärde upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering ­utöver ­lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSPresskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upptill två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Sweden by Alfa Print, Sundbyberg 2008

 | På tröskeln till arbetslivet


Förord Kursen Arbetsmiljö och säkerhet vill ge dig kunskaper så du kan hålla dig frisk till kropp och själ. Du får anledning att fundera en hel del på vad en god arbetsmiljö innebär och vad som är viktigt för att du ska må bra när du är på jobbet. Det finns saker du bör undvika. Det finns saker du kan säga ja till. Du får också läsa om och fundera på hur du kan bidra till att dina arbetskamrater mår bra. Du kommer under läsningen att inse att du har både rättigheter och skyldigheter. Arbetslivet har förändrats mycket sedan jag skrev boken Arbetsmiljö och säkerhet första gången1995. Därför har jag fört in mycket nytt i denna bok. Jag har sökt och hittat nya forskningsrön. Jag har haft kontakt med engagerade människor på myndigheter, företag, fackliga organisationer, kooperativ osv. Jag har också sökt upp anställda och egna företagare och frågat dem om vad som är viktigast för att de ska trivas i sin arbetsmiljö. Varje kapitel inleds med en intervju och i vissa kapitel finns fler intervjuer. Ett stort tack till alla som bidragit med fakta, erfarenheter och personliga tankar kring arbetsmiljö till denna bok. Hild Lorentzi

Förord | 


Innehåll Till dig som läser boken

1 Arbete och fritid hör ihop

10

Roligt att gå till jobbet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Allt hänger ihop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

För stort engagemang? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

För lite engagemang?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

2 Fysisk arbetsmiljö – Kroppen påverkas

 | Innehåll

9

16

Kroppen påverkas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Hjärnan och nervsystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Hjärnskador 20 Kemikalier 21

Hjärtat och blodomloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Skador i hjärt- och kärlsystem 23

Skelettet, lederna och musklerna. . . . . . . . . . . . . . . . . Dynamiskt arbete Skador i skelett, leder och muskler Handmaskiner Handverktyg Vibrationsskador Ryggskott Diskbråck Ischias

24 24 28 28 28 29 31 31 32

Magen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Magkatarr Magsår Magont kan vara annat Levern

36 36 36 37 37

Luftvägarna och lungorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Näsan Svalget Luftstrupen, luftrören och lungorna Ämnen som är skadliga för luftvägarna Dålig kontroll av kemiska risker

38 39 39 39 39 42


Örat Ögat

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Buller Att mäta ljud Bullerbekämpning Infraljud Ultraljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Så fungerar ögat Djupseende Direkt och indirekt seende Ljusmiljön Ögonskador

42 43 44 45 46 46 47 47 48 48 48 50

Huden

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hudskador Allergiska kontakteksem Icke-allergiska kontakteksem Våtarbeten Frätskador

51 51 52 52 52 53

Klimatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Inomhus 53 Utomhus 54

Strålning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Partikelstrålning Magnetfält Risker med bildskärmsarbete Många har stora besvär med el Fem olika fält Miljömärkning av apparater

Ny teknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Gammal kunskap glöms bort 63 Bra arbetsmiljö vid datorn 64 Elöverkänslighet 67

3 Psykosocial arbetsmiljö

56 56 56 58 59 59 60

70

Må bra på jobbet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Själen påverkas 74 Att lyckas är att våga misslyckas 74 Vägar till utveckling 73

Organisationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Ledarskap 77 Mänskliga branscher 78 Invanda roller 79

Innehåll | 


Organisationshistoria Moderna tider Företagskultur

79 80 82

Stress

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vem är ansvarig? Utbränd Livsvillkor och livskvalité Kamratskap och arbetsglädje

85 88 89 90 90

Inte som andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Mobbning 93 Kränkande särbehandling 95 Sexuella trakasserier 95

JämO satsar på skolan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 När kan du få hjälp av JämO? 97 Känner du till dina rättigheter? 97

Utsatta yrken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Lag om diskriminering i skolan. . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Paraplyprojektet 101

4 På tröskeln till arbetslivet

Att hitta sin plats. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Drivkraften är din Din inställning avgör Jobb försvinner Attityder förändras

Arbetslivets villkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Kooperativ 109 Därför kooperativ 109

Att vara egen företagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 En livsstil 110 F-skattsedel 111 Risk att hamna mellan trygghetssystemen 111

5 På arbetsplatsen

 | Innehåll

102 104 105 106 107 107

114

Arbetsmiljö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetslokalerna Arbetsklimatet Arbetsgivaren Chefen Skyddsombud Skyddskommitté

116 116 116 117 117 117 119


Lönen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Arbetsvärdering 121 Tre vanliga löneformer 123 Inför Arbetsdomstolen 125 Fackets roll förändras 125

Nya regler om arbetstider. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Företagshälsovård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Hälsovård – friskvård 129

Droger

Systematiskt arbetsmiljöarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

Både otålighet och tålamod behövs. . . . . . . . . . . . . . . 133

Arbetsmiljön i skolan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135

Belastning och stress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

Ung i arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Ut i världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

FN-rapport om arbete utan säkerhet . . . . . . . . . . . . . . 141

Ekonomisk och social utveckling kolliderar. . . . . . . . . . . 142

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Alkohol 131 Läkemedel och narkotika 131 Rökning 131

6 Elsäkerhet

144

Vad är det för farligt med el? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146

Så här skyddar vi oss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147

Vad är elektricitet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148

Ledare – Kablar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

Säkringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

Regler för elsäkerhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 El-arbeten som du får göra själv 155

Om en el-olycka inträffar .... . . . . . . . . . . . . . . . . . 160

7 Brandsäkerhet

162

Systematiskt brandskyddsarbete. . . . . . . . . . . . . . . . 165

Varför börjar det brinna?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Hur kan du förhindra att brand uppstår? 166

Innehåll | 


8 Arbetsskador och rehabilitering

Olika typer av arbetsskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171

Första hjälpen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

Anmälan av arbetsskada. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Skyddsombudets roll 174 Ersättning 174

Rehabilitering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Här finns hjälp att få 176 Goda råd före ... 179

Ha roligt på jobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181

9 Lagar och regler

 | Innehåll

170

182

Arbetsmiljölagen – AML . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Lagen ger ramar 183

AMF och AFS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Föreskrifter och råd 187 Lagen gäller nästan alltid 187

Flera lagar i arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . MBL LFF Främjandelagen Lagen om arbetsskadeförsäkring – LAF Lag om jämställdhet Arbetstidslagen Specialbestämmelser

EU, ILO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189

Arbetsmiljöregler branschvis . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189

188 188 188 188 188 189 189 189

Mål för kursen Arbetsmiljö och säkerhet

191

Litteratur

192

Hit kan du vända dig

195

Register

197


Till dig som läser boken I arbetslivet, liksom i samhället för övrigt, har du både rättigheter och skyldigheter. Kursen Arbetsmiljö och säkerhet ger dig kunskap om hur en arbetsplats bör vara för att vara säker, hälsosam och ge arbetslust för alla som arbetar där. Kursen ger kunskap om

– Vad som menas med en bra fysisk arbetsmiljö, dvs. en arbetsplats som anpassats efter vad som är bra för din kropp. Det handlar om arbetslokaler, stolar och bord, verktyg och maskiner, teknisk utrustning, belysning, bullernivå, ventilation m.m. – Vad som menas med ett gott psykiskt klimat på en arbetsplats. Det handlar om attityder och ledarskap, om företagskulturer, om synen på varandra och om hur man på arbetsplatsen kan arbeta för att skapa ett klimat där alla känner sig accepterade och sedda. – Arbetsolycksfall och sjukdomar som kan kopplas till arbetsmiljön. Du får kunskap om lagar och försäkringar som ska ge skydd. – Första hjälpen vid en olycka, elarbeten du får göra själv, om hur du förhindrar bränder och hur du handlar om det börjar brinna. – Ditt ansvar och din möjlighet att medverka till en bra arbetsmiljö. Vad du ska vara uppmärksam på för att kunna påpeka och kräva förändringar i miljöer som är dåliga. Bokens innehåll

Parallellt med faktatexten finns det ett stort antal intervjuer med unga och litet äldre personer som hunnit få en del erfarenheter av arbetslivet. De berättar om hur de trivs och varför, vilka drivkrafter de har och hur de ser på ledarskap, arbetsmiljö m.m. I varje kapitel finns det arbetsuppgifter som kopplar ihop teori och praktik. När du undersöker förhållanden i arbetsmiljön i skolan eller på arbetsplatser på din ort är det lättare att förstå vad det handlar om. Gå utanför läroboken

I tidskrifter och tidningar skrivs det en hel del om arbetsmiljö. Du får tips på tidskrifter på s. 141–143 och 195. Fråga efter dem på biblioteket! Följ också vad som skrivs om arbetsmiljö i dagstidningar och på Internet. På s. 195 finns användbara webbadresser. Litteraturtips finns på s. 192 och förkortningar finns på s.191.

Till dig som läser boken | 


16 | Fysisk arbetsmiljรถ


2

Fysisk arbetsmiljö

Sigun Arvidsson, 47 år Yrke: f.d. mackbiträde, idag sjukbidrag p.g.a. arbetsskada Arbetsgivare: OK bensinstation, senare LO-förbundet Transport Familj: sambo plus ett antal tonåringar, två hundar Fritid: syr hattar, sång och musik, skogen, korsord, böcker m.m.

’’

På 1980-talet arbetade Sigun Arvidsson på en bensinstation där hon stortrivdes. De satsade på oss anställda, jag fick gå på kurser, lärde mig en massa om däck, oljor, brand, motorvärmare, första hjälpen m.m. Vi fick status och kunde hjälpa kunderna. Vi hade både tid och kunskap. När jag började arbeta på macken hade vi en chef som inte var bra. Men jag gillade jobbet, framför allt kontakten med kunderna och jag föreslog en del förändringar både i organisationen och i den fysiska arbetsmiljön. Det var inte så populärt först, men vi fick en ny chef som nappade och samarbetet blev jättebra. Den chefen var verkligen en förebild, han delegerade, diskuterade och stod själv i gummistövlar i biltvätten när det behövdes. Jag blev ganska snart huvudskyddsombud för ett antal mackar i samma kedja, senare för mackarna i hela regionen. Arbetet var omväxlande och jag utvecklades hela tiden. Vad jag inte tänkte på då var att jag satt och stod i många obekväma arbetsställningar, sträckte mig efter saker, lyfte tungt och inte brydde mig om att känna efter när jag fick ont i axlar och rygg. Jag hade lite småkrämpor men det struntade jag i och efter ett antal år hade jag kronisk värk. Jag förstod inte hur det hade gått till. Jag arbetade mycket fackligt, först lokalt sedan högre upp i hierarkin. Men ju högre upp jag kom desto mer verklighetsfrämmande blev det. Om facket ska ha någon viktig roll i framtiden måste man börja lyssna på fotfolket. En bra satsning är ”Facket i Sommarland”, för ungdomar med sommarjobb. Mer sånt!

Fysisk arbetsmiljö | 17


komna kommentarer om utseende, klädsel och privatliv, tafsande eller annan ovälkommen medveten kroppsberöring, ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster eller ett sexuellt förhållande. En ung kvinna berättar i en intervju, ”Det jobbigaste var jargongen, och attityderna. Nästan alla var unga, många hade väldigt rasistiska och sexistiska åsikter. Jag stod där och argumenterade hela dagarna, jag kunde inte hålla käft. Mellan kapitlen i mina buntar från kopieringen låg porrbilder och vid min arbetsplats satte de upp porrbilder. Bara för att jag var uppstudsig. Det var rena sexuella trakasserierna. Alla andra tjejer ägnade sig bara åt att banta och jag som hade haft ätstörningar tidigare kom in i en dålig cirkel igen. Det var en dålig arbetsmiljö på det sättet”. JämOs råd till arbetsgivare och fackliga organisationer: – Tala om sexuella trakasserier. – Markera att sexuella trakasserier är en personalfråga, inte en personlig fråga. – Kartlägg, t.ex. genom att göra en anonym enkät, om sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen. – Deklarera öppet för de anställda att det inte är tillåtet att utsätta någon för sexuella trakasserier. – Utse en kontaktperson och gör en handlingsplan för hur en anmälan ska hanteras.

96 | Psykosocial arbetsmiljö


JämO satsar på skolan JämO är skyldig att arbeta med information i skolorna. På webben hittar du en hel del material under rubriken Material om skolan. Våga hoppa jämfota är en handbok för dig som vill arbeta med jämställdhet i skolan. Som ett resultat av skolprojektet Våga bryta mönstret 1998 gav JämO ut en metodhandbok för hur man kan motverka könsmobbning och göra alla medvetna om vad det innebär att ständigt bli kallad hora, fitta eller dylikt. JämOs handbok mot könsmobbning i skolan kan laddas ner från webben. Den gavs ut 2000 och har inte med de senaste förändringarna i Elevskyddslagen som trädde i kraft år 2006. Se litteraturlistan längst bak i boken för fler lästips. När kan du då få hjälp av JämO? Här är några exempel på situationer då lagen gäller: – Din arbetsgivare vill inte göra en jämställdhetsplan (När JämO 2001 krävde in jämställdhetsplaner från 22 ledande ITföretag var det bara ett enda som hade en plan som uppfyllde lagens krav.) – Du blir av med jobbet när du blir gravid – Du blir av med din provanställning när du vill vara föräldraledig – Du har lägre lön än en arbetskamrat fast ni har likartade arbetsuppgifter och du tror att det kan ha samband med kön – Du blir sexuellt trakasserad av lärare eller personal på din skola – Du tycker att din skola behandlar tjejer och killar olika. Läs mer: www.jamombud.se Känner du till dina rättigheter? Det är könsdiskriminering att missgynna gravida kvinnor. Under åren 2002–2003 bedrev JämO ett informationsarbete om gravida kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden. Under den perioden ökade antalet anmälningar från gravida kvinnor kraftigt. Under Pressrum på JämOs hemsida hittar du debattartiklar kring detta. I juli 2006 skrevs ett s.k. missgynnandeförbud in i lagen. Det handlar om att förhindra att du ska bli missgynnad av din arbetsgivare under föräldraledighet. Några exempel: – Din provanställning avbryts för att du velat vara föräldraledig – Du söker ett jobb och talar om att du vill vara föräldraledig när du börjar och det leder till att du inte får jobbet

Psykosocial arbetsmiljö | 97


Arbetslivets villkor

Muhammad Yunus, som fick Nobels fredspris 2006.

Anställningar i den s.k. offentliga sektorn finansieras av skattepengar. I det privata näringslivet finns det ofta aktieägare med krav på utdelning. Små- och ensamföretagare kan ha enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag och arbetar främst ihop pengar till sin egen försörjning. I vissa aktiebolag är alla anställda aktieägare. Alla är därmed med och delar på ansvaret, vinsten eller förlusten. Då ligger det i allas intresse att skapa så bra verksamhet och arbetsmiljö som möjligt. Om alla trivs gör antagligen alla sitt bästa i jobbet. När kommuner, landsting och stat drar in på folk inom sjukvård, skola och omsorg innebär det högre belastning på den personal som är kvar. Även inom näringslivet anställer företagen så få som möjligt för att minska kostnader, öka vinster och kunna ge aktieägarna bra utdelning. Skolor, sjukvård, vägar m.m. drivs allt oftare i privat regi. Vår insyn som medborgare minskar i och med privatisering. Möjligheten att påverka verksamheten på daghem, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus osv. försvinner. Det kan också hända att aktieägare plockar ut företagets vinster i stället för att investera i verksamheten. Det finns en tredje sektor utan enskilt vinstintresse som kallas social ekonomi. Med det menas arbete som bedrivs av människor tillsammans i ekonomiska föreningar, stiftelser, kooperativ osv. Det handlar om att man hjälps åt för att i ett gemensamt företag skaffa sig det man behöver, ett jobb, en musikstudio, eller något annat. Muhammad Yunus, som fick Nobelpriset 2006, företräder ett sådant företagande. Han driver Grameen Bank i Bangladesh, som ger grupper av främst fattiga kvinnor mikrolån. Hans modell är att löntagarna/kunderna också ska vara ägare så att långivningen anpassas till dem som får lånen och låntagarens ekonomiska förhållanden. Hur vi organiserar vårt arbete hänger ihop med värderingar, ideologi, synen på mänskliga rättigheter och lönsamhet, dvs. allt det som styr personliga och politiska beslut, i familjen, på en gård, i en bostads-

108 | På tröskeln till arbetslivet


rättsförening, i ett företag, på kommunal och statlig nivå, inom EU liksom globalt. Dessa beslut påverkar i sin tur vår arbetsmiljö. Läs mer: www.initiativ.org, är ett läromedel på nätet. Där finns bl.a. fyra värderings- och demokratiövningar som tar upp frågor inom det ekonomiska livet och arbetslivet. Hur vill du arbeta? Sjuk av vad? Vad får vinsten kosta? Ska alla bo i storstaden? Kooperativ Ett kooperativ är en grupp människor som går samman och bygger upp en verksamhet där de arbetar, delar på ansvaret och delar på inkomsterna. De flesta kooperativ bildar en ekonomisk förening där varje medlem har en röst. 25 kooperativa utvecklingscentrum i Sverige har gått samman i Kooperativ Utveckling Sverige med namnet Companion. Läs mer: www.kooperativutveckling.org, där finns information om kooperation och social ekonomi, företagsrådgivare som är experter på demokratiskt företagande och kooperativ utveckling. Därför kooperativ!

Det har många fördelar att driva bandet som ekonomisk förening, skriver bandmedlemmarna i Wiremoves på sin hemsida. Man slipper blanda in sin privata ekonomi i bandets affärer. Läs mer: www.wiremoves.se En platt organisation där alla har lika mycket inflytande, större frihet och snabbare beslutsvägar är tre viktiga skäl att Underhusets ägare bestämde sig för att starta företag tillsammans hösten 2003. En fjärde var att det skulle vara roligt på jobbet. Deras affärsidé är form, text, webb och utställningar. Läs mer: www.underhuset.com St. Lukes är en av Englands mest omskrivna reklambyråer. Företaget ägs gemensamt av alla anställda, alla har en andel i företaget och en röst när det gäller företagets inriktning. 2007 var de 68 medlemmar i kooperativet, personalomsättningen ligger under 5 procent jämfört med det normala i branschen, cirka 20 procent. Folk trivs och vill inte sluta. Läs mer: www.stlukes.co.uk Kooperativa företag ökade under åren 1997–2004 med 35 procent. För aktiebolag var siffran 12 procent och för enskild firma 9 procent.

På tröskeln till arbetslivet | 109


Parterna på arbetsmarknaden Fackföreningar • Anställda, som organiserar sig för att tillsammans ställa krav på sin arbetsgivare på bättre arbetsmiljö, högre lön m.m. kallas en fackförening. De första fackföreningarna bildades i England 1824. Innan dess hade det varit förbjudet för arbetare att organisera sig. På många håll i världen är det än idag förbjudet. • Den första svenska fackföreningen var Stockholmstypograferna, som bildades år 1846. Först på 1870-talet, när industrialismen fick sitt genombrott i Sverige, blev fackföreningar vanliga. Landsorganisationen, LO, fackföreningsrörelsens centralorganisation, grundades 1889. Idag talar man om fackliga intresseorganisationer och     menar: • LO som har cirka 2 miljoner medlemmar i 15 branschförbund •Tjänstemännens centralorganisation TCO med drygt 1,3 miljoner medlemmar i 17 förbund • Sveriges Akademikers centralorganisation SACO med drygt en halv miljon medlemmar och 24 fackförbund. • Dessutom finns fristående förbund som organiserar brandmän, officerare, hamnarbetare, privattjänstemän, PTK och säljare. Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC, är en oberoende fackförening som organiserar alla yrkesgrupper, även hemarbetande, arbetslösa och studenter. Medlemmarna i SAC är syndikalister. De eftersträvar ett antiauktoritärt samhälle utan hierarkier. Arbetsgivare • Föreningen svenskt Näringsliv (tidigare SAF, Sveriges arbetsgivareförening och SI, Sveriges Industriförbund) företräder cirka 54 500 små, medelstora och stora företag i Sverige. Medlemmarna är arbetsgivareförbund, branschföreningar och andra sammanslutningar av företag. Läs mer: www.svensktnaringsliv.se

120 | På arbetsplatsen


Lönen Lön är ersättning för utfört arbete och viktig för att kunna försörja sig. Man vill förstå varför man har den lön man har och veta hur man ska kunna påverka den. Löner ska enligt svensk lag bygga på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Historiskt har det funnits tre nivåer för löneförhandlingar: central nivå, branschvis och företagsnivå. Idag förhandlas fler och fler löner fram lokalt och det blir allt vanligare med individuell lönesättning, dvs. man förhandlar direkt med chefen om sin lön. Detta är vanligast inom det privata näringslivet. Individuell lönesättning ställer stora krav på chefen som ska värdera sina medarbetare och motivera lönen. Att bli värderad av sin chef kan också vara väldigt känsloladdat. Det krävs tydliga kriterier och en policy för hur lönerna ska sättas. Alla måste känna till vad som gäller och ha förtroende för chefens bedömningar. Arbetsvärdering Risken för godtycke är ganska stor. Därför frågar många idag efter arbetsvärdering, dvs. metoder för att kunna bestämma krav och svårigheter i olika arbeten. En arbetsvärdering kan hjälpa till att bedöma om arbeten, som är olika, ändå är likvärdiga när man ser till alla kraven. JämO, Arbetslivsinstitutet (nerlagt våren 2007) och fackförbunden har arbetat fram material som hjälp för att göra en arbetsvärdering.

På arbetsplatsen | 121


144 | Els채kerhet


Elsäkerhet

6

I romanen Gräshoppan  av Barbara Vine möter du ­Clodagh, en kvinnlig elektriker i trettioårsåldern. Tillsammans med bäste vännen Daniel tävlade hon som tonåring om vem som kan klättra högst upp i en kraftledningsstolpe. Vid den tidpunkten visste Clodagh inte så mycket om el. ”Det lyste om kraftledningsstolpen den här eftermiddagen, den här tidiga kvällen, varenda tvärslå och stag blänkte i den nedåtgående solen. Kraftledningsstolpar sjunger i blött väder när fukten rasslar och surrar genom linorna, men den här dagen var vår stolpe torr och blank. Daniel stod på tvärslån och började klippa av taggtråden. … Han klättrade över stagen, reste sig upp och stod ute på den första armen, den vågräta som bär upp två linor, en på var sida. Med vänster hand höll han sig fast i stolpen … … 400 000 volt som far ut från en högre belägen lina och in i någon som står på kraftledningsstolpen ger upphov till en explosion. En liten explosion kanske, men tillräckligt ljudlig och ljusstark för att skrämma slag på en. Det ser ut som om den som har klättrat upp och kommit i kontakt med linan har uppslukats av ett eldklot. För att vara en aning teknisk, bara för den här gången, är det inte spänningen som far genom kroppen, utan strömmen. Den automatiska säkerhetskontrollen på transformator­ stationen upptäcker förändringen och bryter strömmen. Även om det går på en bråkdels sekund kan ändå 20 000 ampère hinna fara genom den mänskliga kroppen.” (ur Gräshoppan av Barbara Vine, Wahlström & Widstrand 2001)

Elsäkerhet | 145


170 | Arbetsskador och rehabilitering


8

Arbetsskador och rehabilitering

Organisationer och företag tror sig ibland spara genom att minska antalet anställda. Både sjukskrivningar och arbetsskador har länge ökat och därmed också samhällets kostnader för sjukvården. Under 2006 minskade dock antalet anmälda arbetssjukdomar jämfört med 2005. Anmälda olycksfall var lika många 2006 som året före. Hela samhället tycks lida av ”bråttomsjukan”. Det finns inte mycket plats för långsamhetens människor. Många tvingas leva på gränsen till sin förmåga. Man klarar jobbet men orkar knappt med familj och vänner. Handlingskraftiga personer hamnar ofta snabbt i ansvarspositioner och märker inte själva att de aldrig kan koppla av. Rapporter talar om utbrända 35-åringar. Samtidigt som sjukskrivna ska rehabiliteras måste arbetsmiljöerna förbättras. Kanske har satsningarna på arbetsmiljöarbete i olika branscher de senaste åren börjat få viss effekt? Kanske inser fler och fler arbetsgivare att de vinner på att förbättra arbetsförhållandena? Projektet Arkimedes i Simrishamn är en rehabiliteringsverksamhet som bör kunna bli en förebild för andra kommuner. Där får var och en som är sjukskriven en kontaktperson som är med genom hela rehabiliteringsprocessen. Berörda myndigheter arbetar parallellt och ger den hjälp och det stöd som behövs. Trädgårdsterapi ingår som en viktig del.

Olika typer av arbetsskador Det finns fyra typer av arbetsskador: Arbetsolycksfall

Att ramla, bränna sig, få något tungt i huvudet, skära sig eller skada sig på arbetsverktyg är arbetsolycksfall. Det ger skador som hindrar dig att arbeta en tid och kan i värsta fall ge varaktig kroppslig skada. Det är arbetsledarens ansvar att se till att skyddsutrustning finns till hands. Det kan t.ex. vara hjälm, andningsskydd, skydd för öron, ögon och knän, handskar, kläder och skor. Det är ditt ansvar att använda skyddsutrustningen.

Arbetsskador och rehabilitering | 171


182 | Lagar och regler


9

Lagar och regler Sverige har en bra Arbetsmiljölag. Tyvärr bryter många företag mot lagen. Skyddsombud saknar ofta arbetsmiljöutbildning och känner sig osäkra på hur de ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att 40 000 inspektioner 2006 resulterade i nära 15 000 krav på arbetsgivarna om brister i arbetsmiljön. Under perioden 2007–2009 kommer inspektionerna att bli färre därför att regering och riksdag har beslutat minska anslagen till Arbetsmiljöverket med cirka 30 procent. Inom EU gäller ett så kallat ramdirektiv för arbetsmiljön. Det är bestämmelser som slår fast minimiregler som inte får underskridas av medlemsländerna. Oftast har Sverige något strängare regler inom arbetsmiljöområdet än EU. Reglerna i den svenska lagen måste dock ändras om EU inför strängare regler.

Arbetsmiljölagen – AML Den nuvarande Arbetsmiljölagen började att gälla 1 juli 1978. Lagen byggdes på 1985 med bestämmelser om företagshälsovård, arbetsan­ passning och rehabiliteringsverksamhet. 1991 gjordes omfattande änd­ ringar. Lagen skärpte de anställdas skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet samtidigt som en ny paragraf om arbetsgivarens skyldighet att utföra s.k. internkontroll infördes. Straff för brott mot föreskrifter i lagen ändrades till bestämmelser om sanktionsavgifter (ekonomisk bestraffning). 1 jan 2001 slogs Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen ihop till en enda myndighet. Denna myndighet heter Arbetsmiljöverket och har en fördelning över landet med tio olika distrikt. Arbetsmiljöverkets uppgift är att kontrollera att arbetsgivarna lever upp till de krav som finns i lagen. Kontrollen sker vanligen genom inspektioner. Under 2007 satsar man på inspektioner inom bl.a. verkstadsindustrin, kollektivtrafiken, vård och omsorg. Inom dessa arbetsområden finns många anmälda arbetsskador och många riskerar att skadas. Lagen ger ramar Lagen är uppdelad i 9 kapitel och innehåller principer och riktlinjer, men den ger inga detaljerade anvisningar.

Lagar och regler | 183


I arbetslivet har du både rättigheter och skyldigheter. För att kunna ta ansvar och att ställa krav behöver du ha kunskaper om hur arbetslivet fungerar i stort. Arbetsmiljö och säkerhet handlar om: •  Hur en bra arbetsplats bör vara utformad utifrån ett   fysiskt och ett psykosocialt perspektiv •  Arbetsorganisationens betydelse på arbetsplatsen •  Beredskap inför olyckshändelse •  El-säkerhet •  Brandsäkerhet •  Lagar och bestämmelser inom arbetsmiljöområdet I boken får du följa flera yrkesverksamma personer som berättar om sina erfarenheter och reflektioner av arbetslivet. De beskriver bl.a. hur viktigt det är att arbetskamrater kan samarbeta, att man kan påverka sin arbetssituation och har möjlighet att utvecklas i sitt arbete. En god arbetsmiljö är avgörande för att du ska trivas och må bra på jobbet.

Studiehandledning till boken finns att hämta på www.bonnierutbildning.se

ISBN 978-91-622-8653-8

(8653-8)

9789162286538  

Arbets- miljö och säkerhet Hild LorentziBonniers Bonnier Utbildning Postadress: Box3159,10363Stockholm Besöksadress: Sveavägen56,Stockholm H...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you