9789140652256 by Smakprov Media AB

Social och emotionell kompetens

Hur man förebygger och åtgärdar oro och konﬂikter och får ett bra klassrumsklimat GUDRUN EKSTRAND & BALLI LELINGE

Gudrun Ekstrand och Balli Lelinge har under lång tid arbetat med att hjälpa skolor, klasser, enskilda barn och ungdomar som har det socialt svårt. De har till denna bok noggrant valt ut de övningar som de tycker fungerar bäst. Övningarna är uppdelade i fyra kategorier: • Lära känna sig själv och varandra • Värdegrundslärande • Konflikthantering • Temadagsplanering

Gleerups Kompetensutveckling Inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

ISBN 978-91-40-65225-6

GUDRUN EKSTRAND & BALLI LELINGE

Det är aldrig för sent att motverka mobbing. Det är heller aldrig för tidigt! Klassen som Gud glömde bjuder på teorier och övningar som hjälper dig att bygga upp ett bra klassrumsklimat tillsammans med dina elever. Både teorierna och övningarna är förankrade i forskning och presenteras på ett enkelt, konkret och livfullt sätt. Skolor med många och stora problem, runt om i världen, har framgångsrikt lyckats vända negativa trender och skapa positiva attityder och framtidshopp med hjälp av det synsätt som boken bygger på.

Klassen som Gud glömde

Gudrun Ekstrand Balli Lelinge

HUR MAN FÖREBYGGER OCH ÅTGÄRDAR ORO OCH KONFLIKTER OCH FÅR ETT BRA KLASSRUMSKLIMAT

Innehåll

Förord Vi är klassen som Gud glömde! Vad vi vill Något om oss författare

6 6 8 8

TEORIDEL 1 Varför lyckas elever bättre i vissa skolor? Vad menas med klassrumsklimat? Trygghet Regler och rutiner Sammanfattning

11 11 13 16 18

Utgångspunkter Lär känna och låt eleverna lära känna Ta en ledarroll Reagera omedelbart, Carpe Instan´tia Fokusera på lösningar Förebygg och motarbeta mobbing Ta fram din humoristiska sida

19 20 21 26 29 32 34

Besvärliga klasser - finns det? Gruppen har en egen själ Gör klassen till grupp

35 37 39

Arbeta praktiskt med eleverna Vad läraren bör tänka på Något om övningarna Diskussion, frågor, rollspel

40 40 42 43

INNEHÅLL

ÖVNINGAR Upplägget på övningarna i boken

Lära känna sig själv och andra Presentationsövningar Vi samtalar Samarbetsövningar Känslor och behov Vi bjuder på oss själva

46 48 58 62 70 73

Värdegrundslärande Tio välkända värderingsövningar Överbrygg kulturkrockar och normskillnader Killar och tjejer Arbeta med fallbeskrivningar Språk och kultur

76 79 83 92 96 101

Konflikthantering Orsaker till och reaktioner vid konflikter Övningar för grupper i konflikt Lojalitetskonflikter Argumentera istället för att använda knytnävarna

106 108 113 118 126

Temadagsplanering Temadag mot mobbing Inspiration till temadagar om livskunskap

128 130 138

TEORIDEL 2 Strategier, samtal och lärares befogenheter Det strategiska samtalet Mental träning inom idrott och i skolan

143 143 145

Skolpersonalens befogenheter Möjliga ingripanden Det handlar om beslutsamhet, mod och medmänsklighet

149 152 157

Referenser Innehållsförteckning, övningar

159 160

INNEHÅLL

Varför lyckas elever bättre i vissa skolor? Många lärare frågar sig varför vissa klasser är så trevliga och samarbetsvilliga medan andra klasser ständigt är involverade i problem, stök och kaos. Man försöker finna orsaken hos enskilda elever, området i vilket skolan ligger eller föräldrarnas arbetslöshet och utanförskap. Det finns en omfattande forskning, speciellt i Storbritannien som undersökt varför elever i vissa skolor lyckas bra med sina studier medan andra skolor lyckas sämre. Rutter & Maughan m.fl. (1980) gjorde en studie i 12 Londonskolor för att se vilka faktorer som skilde de ”bra” skolorna från de ”dåliga”. Undersökningen visade att det verkligen betyder en hel del i vilken skola man sätter sina barn. Det har länge funnits en spridd pessimism kring föreställningen att skolan kan kompensera för brister i samhället. Men det stämmer inte! Forskningsresultaten visar att det är ethos of a school, det vill säga ”skolans anda” som är skillnaden mellan framgång och misslyckande. Rutter m.fl. menar att de positiva förväntningar som en skola har på sina elever påverkar skolans ethos. I dag talar vi om klassrumsklimat. Det goda klassrumsklimatet ger skolan dess goda ethos.

Vad menas med klassrumsklimat? Klassrumsklimatet är ett resultat av flera faktorer som kan mätas var och en.

• • •

positiv attityd trygghet vänlighet

Hur relationerna i klassen och skolan ser ut har alltså betydelse för klassrumsklimatet. Visar elever och personal vänlighet mot varandra, behandlar varandra med respekt och förväntar sig att själva bli bemötta med vänlighet och respekt från alla, påverkar det klassrumsklimatet på ett positivt sätt. Vi

VA R F Ö R LY C K A S E L E V E R B Ä T T R E I V I S S A S K O L O R ?

Tankemodell Vi har analyserat vårt eget sätt att arbeta med elever. Varför har vi lyckats skapa harmoniska klasser, där andra har misslyckats? Vad gör vi och går det att beskriva, så att andra kan göra på liknande sätt? Vi har kommit fram till en tankemodell som styr vårt arbete i vår strävan att hjälpa elever, klasser och lärare. Många års praktisk erfarenhet har format dess innehåll och mål. Vår policy har alltid varit att eleverna ska känna att det skapas ett meningsfullt arbete ur deras synvinkel. Om en elev ska kunna arbeta meningsfullt, krävs en miljö där alla känner trygghet och glädje. Var och en måste känna sig accepterad, så att de kan vara sig själva. ”Kan vi få några tips?” är en ständigt återkommande fråga från lärare till oss båda. Tyvärr har vi kommit fram till att enstaka ”tips” sällan gör skillnad på om en lärare ska lyckas eller misslyckas med en grupp. Vi har därför valt att ge förslag på åtgärder, som kan hjälpa en lärare att skapa ett gott klassrumsklimat, en tankemodell. Punkterna utvecklar vi var för sig på kommande sidor.

• • • • • •

lär känna och låt eleverna lära känna ta en ledarroll reagera omedelbart, Carpe Instan´tia fokusera på lösningar förebygg och motarbeta mobbing ta fram din humoristiska sida

Lär känna och låt eleverna lära känna Att lära känna är den första och viktigaste punken i vår tankemodell. Lär känna dig själv och dina elever. Ge tid för eleverna att lära känna sig själva och varandra. Tillfällen då tid bör anslås för detta, kan vara när:

• • • • •

klassen är ny, eleverna är nya för varandra och för lärarna en eller flera nya elever kommer till en klass där de gamla eleverna känner varandra du som lärare är ny för klassen elever med olika kulturbakgrund finns i klassen pojkar och flickor utvecklas och behöver lära känna varandras olika sätt att se på tillvaron, speciellt när de kommer upp i högstadiet och gymnasiet UTGÅNGSPUNKTER

raren ha en handlingsplan då larmsignaler ljuder. I flygplanet tänds fasten seat belt och rutinerna aktiveras. På samma sätt måste läraren vara förberedd och ha rutiner för det oväntade. När eleverna tappar modet, orken och viljan måste läraren visa på utvägar. En lärare måste då agera coach och locka fram resultat som överstiger elevens egna förväntningar. En coach tror på sin elev, han är tålmodig och väntar ut resultaten i små steg. Han knuffar på när det behövs och hjälper eleven att upptäcka sina egna talanger. Läraren ska kunna ge både positiva och negativa reaktioner. Han måste berömma och säga ifrån, ställa krav och följa upp dem. Och berömma igen. Det innebär att läraren måste våga vara sig själv, visa glädje när det gått bra och, när det är befogat, också visa att ett resultat kunde ha varit bättre. I praktiken betyder det bl a att elever som uteblir från lektioner eller inte gör sina hemuppgifter och som slösar bort sin tid, måste få veta att läraren noterat detta och är villig att tillsammans med eleven finna lösningar på problemen. Exempel på ett ledar-/elevproblem Fyra killar i en högstadieskola hade bestämt sig för att de inte behövde veta någonting om det som avhandlades på NO-lektionerna. Man kunde ha bättre saker för sig än att sitta av något så onödigt. De hatade skolan och allra mest hatade de att komma i tid. Nu hade de beordrats att infinna sig i NO-salen, där de skulle ha lektion utan sina klasskamrater. Jag hade fått i uppdrag att göra något åt situationen. Den ordinarie NO-läraren var närvarande, men hon satt vid väggen som en tyst iakttagare. Jag hälsade de fyra killarna, som motvilligt kom inhasande, välkomna med ett glatt leende och sa: ”Den här lektionen ska vi gå på plankan på den ökända Expedition Robinsson.” Kommentarerna kom snabbt: ”Ööhh?” ”Ska inte vi ha NO?” ”Vilken jävla planka?!”

UTGÅNGSPUNKTER

Även om deras reaktioner inte var de mest positiva, var det ingen av dem som lämnade rummet. Killarna var nyfikna, men de skulle hellre ha dött än visat något intresse. Jag fortsatte: ”Jag kommer att utmana er på en kunskapsresa och sen är det er tur att utmana mig och er NO - lärare”. Killarna började prata med varandra. Utmana NO-läraren! Det ville man inte missa. På golvet hade vi dragit fyra streck som skulle symbolisera plankan. Killarna fick ställa sig längst bort i rummet, framför var sitt streck. De fick ett papper där det stod JA på ena sidan och NEJ på den andra. De skulle få frågor och visa upp ett ja eller nej. För varje rätt svar fick de ta ett steg framåt på strecket. Den som först kom fram hade vunnit och övningen avbröts. Hälften av frågorna handlade om ämnet NO och den andra hälften om fotboll, musik och andra ämnen som intresserar killar. De hade roligt och de jublade högt då de svarade rätt och gav uttryck åt sitt missnöje om de svarade fel. NO-frågorna ansåg de vara ”för svåra”. När segraren var utsedd, var det dags för killarna att konstruera egna frågor för att ”sätta dit” läraren och mig. Hälften av frågorna skulle behandla NO och resten fick de hitta på själva. De fick en trave böcker till hjälp, som de kastade sig över. De började skriva frågor för brinnande livet. Nu skulle de visa vem som hade de smartaste frågorna. Stämningen var upphetsad när vi båda, NO-läraren och jag, ställde oss på var sitt streck för att svara på frågorna. Självklart vann NO-läraren. Jag hade inte hennes kunskaper i ämnet. Därför protesterade jag högljutt mot ”för svåra frågor”, medan killarna flinade medlidsamt. Det bjöd jag på. Lektionen uppfyllde flera syften. Killarna hade roligt och de lärde sig något om NO. Övningen hade också syftet att stärka deras självförtroende. En effekt av lektionen var att killarna fick en annan relation till sin NO-lärare. De såg också på ämnet med större intresse. De kunde glädja sig åt att de hade lyckats med något, att konstruera ett prov i NO och få läraren att svara på frågorna för omväxlings skull. Men NO-läraren hade också lärt sig något. Hon vann respekt genom att våga släppa på sin prestige och handskas med sitt ämne på sina elevers nivå. Hon vågade skratta och ta risker och visa en annan sida av sig själv än den formella roll hon hittills haft. Naturligtvis måste lektionen följas upp med fler åtgärder, för att dessa elever skulle kunna få hjälp att möta en god framtid.

UTGÅNGSPUNKTER

Upplägget på övningarna i boken Övningarna är uppdelade i fyra kategorier. Varje kategori har sin egen flik på sidornas kant. Kategorierna är i sin tur uppdelade i grupper av övningar. Dessa grupper illustreras av symboler på kategoriflikarna. Kategori 1: Lära känna sig själv och varandra Presentationsövningar Vi samtalar Samarbetsövningar Känslor och behov Vi bjuder på oss själva Kategori 2: Värdegrundslärande Tio välkända värderingsövningar Överbrygg kulturkrockar och normskillnader Killar och tjejer Arbeta med fallbeskrivningar Språk och kultur Kategori 3: Konflikthantering Orsaker till och reaktioner vid konflikter Övningar för grupper i konflikt Lojalitetskonflikter Argumentera istället för att använda knytnävarna Kategori 4: Temadagsplanering Temadag mot mobbing Inspiration till temadagar om livskunskap

ÖVNINGAR

Sanning eller lögn Övningen handlar om att se sig själv ur ett nytt perspektiv. Den ska ses som en uppvärmning inför en diskussion om våra egna roller och vårt sätt att bete oss. Vi, som är vuxna, vet att vi har olika roller i olika situationer. Ibland passar det att vara privat och prata öppet om allt och ibland måste vi visa en mer offentlig sida av oss själva, där vi är mer kontrollerade. Denna övning öppnar upp för samtal om detta. Förse eleverna med var sitt papper, penna och suddgummi. Instruktion, muntlig: Ni har alla papper och penna framför er. Jag ber er nu att skriva ner namnet på tre djur. När ni har gjort det, skriver ni tre olika egenskaper för varje djur. (Paus i några minuter) Nu vill jag att ni ska tänka er att ni går ensamma i en skog. Där i skogen står en mur i vägen, där ni ska fram. Skriv hur du tänker dig lösa problemet. (Paus i några minuter) Tänk dig nu att du kommer till en sjö. Det är sommar och varmt. Skriv ner vilka känslor du tror att du får just då. (Paus i några minuter) Vi ska nu behandla, svaren du skrivit ner, på ett lekfullt sätt. Du ska få en chans att spegla dig själv i dina egna svar. Jag påstår att det första djuret du skrev ner och dess egenskaper symboliserar den du tror att du är! Det andra djuret är hur du tror att andra ser dig! För att förstå vem du verkligen är ska du titta på det tredje djuret och dess egenskaper! Hur du valde att hantera muren i skogen visar hur du skulle hantera problem i verkliga livet. Sjön i skogen och de känslor de väckte hos dig beskriver vad kärlek är för dig. Efterbearbetning: Låt eleverna jämföra sina svar och tala med varandra. Slumpmässigt finns det elever som tycker att allt stämmer på dem själva, medan andra säger att det inte stämmer alls. Det är inte viktigt om jämförelserna stämmer eller ej. Det viktiga är att eleverna sökt i sitt inre för att se vilka egenskaper de besitter och hur de brukar hantera problem samt vilken syn de har på vänskap, relationer och kärlek.

L Ä R A K Ä N N A S I G S J Ä LV O C H A N D R A

Evas val

(Övningen är avsedd för skolår 9 och gymnasiet)

Övningens syfte är att lyfta fram skillnader i hur man ser på flickors/kvinnors och pojkars/mäns moral. I denna fråga kan det också finnas stora skillnader mellan kulturers syn på manligt och kvinnligt beteende. Instruktion, multlig/skriftlig: Eva och Sven älskar varandra, men bor i skilda länder. De längtar efter varandra, men ingen har råd att göra resan. De försöker låna pengar på en bank till biljetten. Sven lyckas inte. Eva träffar en bankman, som erbjuder sig att personligen ge henne pengar till resan om hon vill stanna hos honom över natten. Eva ringer till sin mamma för att be om råd. Mamman säger: ”Du är vuxen nu och får ta dina egna beslut.” Efter att ha funderat, beslutar sig Eva för att tillbringa natten hemma hos bankmannen. Sven och Eva är överlyckliga när de träffas och Sven frågar: ”Hur fixande du att komma hit?” Eva berättar hur hon fick pengarna. Sven blir rasande och kör ut henne ur huset. Eva går till Svens bästa vän, Lars, för att få råd. Lars blir ursinnig på Sven och går hem till honom och ger honom en smäll på käften! Efterbearbetning: Alla ska göra en skriftlig individuell rangordningslista. (Se värderingsövningen Rangordningsövning sidan 80) Vem bär den största skulden till det som hänt? Använd siffrorna 1–5, där den som har minst skuld får 1 och den som bär den största skulden får 5. Personerna som ska rangordnas är: Eva, Sven, Evas mamma, Bankmannen och Lars. Efter den individuella rangordningen får gruppen om 6–8 personer jämföra sina rangordningar och försöka komma överens om en gemensam lista. Grupperna får 15–20 minuter på sig. När tiden är ute får varje grupp presentera sina listor och hur de kom fram till dem. Det är viktigt att alla kan känna sig stå bakom den gemensamma listan. Om någon inte kan/vill göra det måste den personen ha rätt att avstå från att följa ett gruppbeslut.

VÄRDEGRUNDSLÄRANDE

Diskussion: Deltagarna delas upp i mindre grupper och får diskutera begreppet skuld. Vad är skuld? När känner man skuld? Vem bestämmer vad som är skuld, jag själv eller någon annan? Förslag på vidareutveckling av övningen med fokus på genusperspektivet: Instruktion, muntlig/skriftlig: Vi vänder på berättelsen och låter Sven vara den som skaffar pengar från en banktjänstekvinna genom att tillbringa natten hos henne. Innan Sven gör det, ringer han till sin pappa för att få råd. Pappan säger att Sven är vuxen och måste ta sina egna beslut. När Eva frågar hur Sven har lyckats skaffa pengar till resan, berättar han hur det gick till. Eva kör ut Sven och säger att hon aldrig vill se honom igen. Sven går hem till Evas bästa väninna Sickan och berättar allt. Sickan blir ursinnig på Eva, går hem till henne och ger henne en smäll på käften. Frågor:

• • • •

Gör Eva rätt att köra ut Sven? Vad säger Evas väninna Sickan till Sven och till Eva? Blir rangordningen densamma som då Eva var den som skaffade pengarna? Om inte, varför?

Tips till ledaren: Består gruppen av deltagare från olika kulturer, kan de redovisa hur man rangordnar skuldfrågan i den egna kulturen. Kan någon bli dömd efter lagen i en sådan situation och vem i så fall? Var det många som tolkade ”sova över”, med att ha sex? Hur kommer det sig? Detta är intressanta diskussionsfrågor, som kan ställas muntligt. Frågorna kan också ganska enkelt leda vidare till frågor om fördomar och vad man är beredd att göra för att få vad man vill.

VÄRDEGRUNDSLÄRANDE

Killar och tjejer I tonåren börjar killar och tjejer intressera sig för varandra på ett nytt sätt. Nyfikenheten på det motsatta könet väcks i samband med att könsmognaden inträder. I högstadiet kan det ibland uppstå problem med killar som börjar tafsa och pilla på tjejerna i klassen. Det är viktigt att lärarna observerar om sådant skulle inträffa. Av vikt är också att genusperspektivet behandlas i skolan, vilket läroplanen förordar. Frågor som ställs i de här sammanhangen är till exempel: Vad är det för skillnad mellan hur killar och tjejer tänker? Hur ser vi på varandra? Vad är det hos mig som gör mig attraktiv? Svaren på dessa och liknande frågor är inte självklara eller lätta att ta reda på, på egen hand.

Vad är attraktivt? (Övningen är avsedd för skolår 8-9 och gymnasiet) Övningen börjar med en fråga som alla i gruppen ska svara på individuellt. Därefter fortsätter övningen i tre steg. Instruktion, muntlig: Vad är attraktivt hos en partner? Var och en av er ska göra en lista på det du kommer att tänka på. Steg 1:

Alla i gruppen får några minuter att tänka efter vad som attraherar hos det motsatta könet, eller hos en partner. De får skriva ner detta på ett papper. Steg 2:

Gruppen delas i två, killar i den ena gruppen och tjejer i den andra. Grupperna ska nu försöka sätta upp en gemensam lista med de mest frekventa svaren på vad som attraherar dem.

VÄRDEGRUNDSLÄRANDE

Steg 3:

Grupperna lämnar över sina listor till varandra. Varje grupp får reflektera över och kommentera de faktorer som det motsatta könet finner attraktiva. Efter att grupperna diskuterat och skrivit ner sina kommentarer ska de redovisa detta för den andra gruppen. Tankar från författarna: Efter att ha gjort övningen många gånger, har vi funnit att det oftast förekommer stora skillnader mellan könen och att detta väcker häpen förvåning och vild debattlust. Pojkar och män verkar prioritera utseendefrågor. Snygga bröst, smal midja, att tjejen luktar gott och så vidare. Flickor och kvinnor fäster större vikt vid karaktären. Snäll, omtänksam, att han vill hjälpa till, är duktig/framgångsrik och så vidare. Finns det skillnader mellan de båda gruppernas sätt att se på varandra är de viktigt att ta upp detta till diskussion i hela gruppen. Frågor: Ledaren kan välja att ställa provokativa frågor till de båda grupperna.

• •

På vilket sätt försöker ni tjejer att fånga killars intresse? På vilket sätt försöker ni killar att fånga tjejers intresse?

Till tjejer:

Nu har ni sett att killar tycker om... (välj exempel ur killarnas lista; snygga ben, snygga läppar, lukta gott och så vidare.) Använder ni korta kjolar för att visa benen? Läppglans för att markera läpparna? Parfym? Till killar:

Tjejerna säger att dom gillar killar som är snälla och hjälpsamma (välj ur tjejernas lista). Är ni extra snälla, omtänksamma eller hjälpsamma mot de tjejer ni gillar? Ger ni presenter, bjuder på fika eller går ni på bio?

VÄRDEGRUNDSLÄRANDE

Fler frågor: Hur försöker vi leva upp till en partners krav? Till tjejer:

Skaffar ni BH med inlägg och åtsittande jeans för att bli attraktiva för killar? Till killar:

Tränar ni och bygger muskler? Visar ni er coola eller försöker ni imponera på tjejer? Hur gör ni det? Tankar från författarna: En yngre grupp kommer med all sannolikhet att prioritera andra saker än en äldre. Men hur än respektive listor ser ut, är det viktigt att ledaren hjälper grupperna att analysera skillnaderna och hjälpa dem att ställa frågorna: Hur ser kraven på mig ut? Hur försöker jag leva upp till dessa krav? OBS! Den sexuella läggningen kan påverka svaren på frågorna. De killar/tjejer som är osäkra på sin sexuella identitet brottas ofta själva med dessa frågor. En gång när vi ledde denna övning lärde vi känna en tjej som berättade att det attraktivaste hon visste var en människa som var androgyn, alltså hade både manliga och kvinnliga drag. En kille, med ett nyvaket intresse för killar, avslöjade vid ett annat tillfälle att han tyckte en partner med motorcykelutrustning i läder var attraktivt och då speciellt på en kille som satt på en Harley Davidson. Det är viktigt att låta varje elev förstå att deras känslor är okej.

Vad är sanning om killar och tjejer? Klassen får i uppdrag att diskutera sanningshalten i nedanstående värderingsfrågor. Välj de påståenden som du, som ledare, vill fördjupa diskussionen kring och välj vilken typ av värderingsövning (sidorna 79–82) du tycker passar din grupp. Ett alternativ är att du kopierar listan här nedan och låter eleverna själva välja vad de vill fördjupa sig i.

VÄRDEGRUNDSLÄRANDE

Lojalitetskonflikter Vi uppfostras till att vara lojala. I första hand ska vi visa lojalitet mot vår familj och andra närstående. Kompisar och arbetskamrater kräver också vår lojalitet. Det förväntas att vi är lojala mot vårt samhälle, vår kultur och i många samhällsgrupper även mot en religion. De flesta människor har lojalitetskrav från flera håll, det som kan kallas dubbla lojaliteter. När kraven blir oförenliga hamnar vi i valsituationer som kan sluta med konflikt eller svekdebatt. Att svika kompisarna i gänget kan leda till att bli utfryst och ensam, eller i värsta fall till mobbing och våld. Skolan bör ta upp diskussionen om vilka krav på lojalitet som vi människor utsätts för och hur vi löser problem när dessa uppstår.

Vem/vad ställer krav på mig? Låt eleverna rita en cirkel och med pilar visa vem och vad som ställer krav på var och en. Illustrera hur de kan gå till väga genom att visa en modell med en lärares olika lojaliteter. Eleverna

Läraren

Kollegorna

Lärarens familj

Elevens föräldrar

Elevens kompisar

Gör en lista på tavlan på det eleverna har på sina modeller. Exempel: Föräldrarna /////// Läxorna ////////// Lärarna //////////////////////// Träningen /// Jag själv, samvetet //////

KONFLIKTHANTERING

118

Social och emotionell kompetens

Hur man förebygger och åtgärdar oro och konﬂikter och får ett bra klassrumsklimat GUDRUN EKSTRAND & BALLI LELINGE

Gleerups Kompetensutveckling Inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

ISBN 978-91-40-65225-6

GUDRUN EKSTRAND & BALLI LELINGE

Klassen som Gud glömde

Gudrun Ekstrand Balli Lelinge

HUR MAN FÖREBYGGER OCH ÅTGÄRDAR ORO OCH KONFLIKTER OCH FÅR ETT BRA KLASSRUMSKLIMAT