TA L A
Ç TUMMEN UPP!
&
I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 6 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven för åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna. Längst bak i häftet finns dessutom en matris som ger en samlad översikt av kunskapskraven i Lgr 11. Läraren och eleven kan utifrån resultatet fokusera och arbeta vidare med de områden som eleven bör träna mer på, och på så sätt ha möjlighet att reparera eventuella kunskapsluckor. Övningarna kan därför med fördel användas inför de nationella proven.
SVENSKA
MATTE
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 3
• Kartläggning åk 3
• Lärarpärm åk 3
• Mål i matte åk 2
• Mål i svenska åk 2
• Mål i matte åk 1
• Lärarpärm åk 2
• Lärarpärm åk 1-3
• Mål i svenska åk 1 • Lärarpärm åk 1 • Mål i svenska f-klass
UPP!
ÅK
&
6
SO
KARTLÄGGNING
• Kartläggning åk 6 Geografi/Samhällskunskap
Best.nr 47-10263-1 Tryck.nr 47-10263-1
Omsl_TummenUpp!åk_6.indd 1
TUMMEN
LY S S N A LÄSA
I serien ingår följande titlar: SVENSKA
Ç
LGR 11
S K R I VA 2012-01-13 13.37
Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 6 är ett arbetshäfte som kartlägger elevernas kunskaper i svenska utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Häftet fungerar som ett förberedande kartläggningsmaterial inför vårens nationella prov i svenska i åk 6. Resultatet ger lärare och elever god kännedom om vilka kunskaper eleven har i svenskämnet. Det ger också goda riktlinjer för vad eleven bör träna mer på för att uppnå kunskapskraven vid eventuella kunskapsluckor. Häftets uppgifter och elevernas resultat kan därför ses som ett ”rättesnöre” för vilka moment du som lärare bör uppmärksamma och vad som ska stå i centrum under läsåret i åk 6. Materialet ger läraren ett tydligt underlag inför betygsättningen i samma årskurs. Häftets struktur och innehåll
Lgr 11 är uppbyggd av syften, centralt innehåll och kunskapskrav. Tummen upp! följer samma struktur med förenkling av rubrikerna i det centrala innehållet. Övningarna är framtagna på en nivå som harmonierar med de nationella kunskapskraven, som i sin tur motsvarar stoffet i det centrala innehållet. Häftets övningar är på så sätt indelade i följande områden: LÄSA, SKRIVA, TALA, LYSSNA OCH SAMTALA samt KÄLLKRITIK. Övningarna är tänkta att likna de nationella proven och prövar de kunskaper som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av åk 6. Längst ner på sidorna står de kunskapskrav som varje övning kartlägger. Undervisning i svenskämnet i åk 4–6
För att eleverna ska uppnå kunskapskraven i åk 6 krävs det att läraren är väl insatt i det centrala innehållet, dvs. de moment och delmål som kunskapskraven förutsätter. Tillsammans skapar stoffet i det centrala innehållet och kunskapskravens moment och delmål en röd tråd i svenskarbetet under åk 4–6.
46
Elevens egen reflektion och delaktighet
Det är viktigt att fånga elevernas reflektioner kring sitt eget arbete i ämnet svenska. Varje moment avslutas därför med två olika rutor beroende på vad momentet innebär och vilket kunskapskrav det prövar: I vilka övningar ger du dig tummen upp? och Hur gick det? För att varje elev ska förstå och vara delaktig i sin kunskapsutveckling är det av största vikt att eleverna är insatta i vad kunskapskraven innebär och vad i det centrala innehållet som kraven motsvarar. Först då kan eleven se en röd tråd i strävan att utveckla förmågorna i ämnet. Utvärdering
På sidan 47 finns en matris som visar var i häftet de olika kunskapskraven prövas. Kunskapskraven är markerade med en symbol som visar "tummen upp". Den kan lärare och/eller elev fylla i när de anser att ett kunskapskrav är uppnått. Matrisen passar bra att använda som underlag vid pedagogisk planering, utvecklingssamtal med elev och förälder och elevens individuella utvecklingsplan. Bedömning
När du bedömer dina elevers svar bör du iaktta om de har med adekvat fakta, har en klar förståelse för den och dessutom förmår analysera/reflektera över den nyvunna kunskapen. Många gånger är skrivuppgifterna anpassade så att de kartlägger flera kunskapskrav samtidigt. De kan därmed användas för bedömning av fler kunskapskrav än det/ de som direkt anges nederst på sidan. På Libers hemsida, www.liber.se finns facit med ett enkelt bedömningsstöd som nedladdningsbar pdf. Sidan 45 består av skrivlinjer och är tilllåten för kopiering för de elever som önskar mer skrivutrymme i sina texter. För diktering av orden på sidan 25 finns meningarna som nedladdningsbar pdf på Libers hemsida.
Kopiering förbjuden. Se s. 48.
Till läraren
Innehåll Hemska dagar – Skönlitterär text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 2 Warszawas getto – Faktatext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 7 Skolmaten – ett omdebatterat ämne – Reportage . .
..............
s. 10
Olika åsikter – Insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 12 Dikt, poesi och lyrik – Dikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 14 Det förlorade sädeskornet – en Bambara-saga från Mali – Saga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 17 Jämföra texter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 19 Snowboard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 19 Utmaningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 20 Viktigt att tänka på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 21 Helgens snowboardtävling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 22 – Alla andra får ju! – Skiljetecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 24 Diktering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 25 Härliga maj! – Ordklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 26 Min berättelse – Skrivuppgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 28 Min berättelse – Textbearbetning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 29 En rolig händelse – Skrivuppgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 30 En rolig händelse – Respons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 31 Tågresan – Skönlitterär text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 32 Olympiska spelen – OS – Faktatext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 33 En vägbeskrivning – Instruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 34 Möblera ett rum – Instruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 36 Inspirera, locka och övertyga – Presentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 37 Jag söker härmed jobbet som… – Presentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 38 En centralisering av skolköken? – Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 39 En centralisering av skolköken? – Debatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 40 Planeten Tellus – Språk i Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 41 Trovärdighet... – Källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 43 Till läraren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 46 Översikt Kunskapskrav SVENSKA ÅK 6
.. ......................
s. 47
Hemska dagar
Skönlitter
är text
Läs texten.
LÄSA
– Jag vill inte! Jag är sjuk! skrek jag när min mamma för andra gången försökte övertala mig att gå till skolan. – Men lilla gumman, har det hänt något? frågade hon och såg bekymrat på mig. Om mamma bara visste allt som hänt! Om hon bara visste hur de behandlade mig varje dag. Men jag kan inte säga något till henne, hon skulle ändå aldrig förstå. – Nej, svarade jag kort. – Men varför vill du inte gå till skolan då? försökte mamma igen. – Äsch, sa jag och steg upp ur sängen. Det är ingen idé, mamma får alltid som hon vill. Vad jag vill bryr hon sig inte om.
Efter en kvart ringde det in. Jag öppnade toalettdörren och smet in i klassrummet. Alla andra i klassen satt redan där. Jonas och hans gäng kollade på mig och flinade. Jag sjönk snabbt ner på en stol. – Måste du alltid sitta bredvid mig? hörde jag Sofie säga som jag råkat sätta mig bredvid. – Det var den enda platsen som var ledig, sa jag tyst. – Du kan väl flytta bänken då, fnös Sofie. Jag svarade inte. Jag stirrade ner i matteboken men förstod ingenting av det som stod där. – Ska du flytta på dig, eller? frågade Sofie irriterat. – Jag ska göra det nästa gång, sa jag och hörde att min röst darrade. – Aldrig får man vara i fred, fräste Sofie och flyttade sin bänk. Sofie och jag hade varit bästa kompisar förut, men sedan Tina
2
Kopiering förbjuden. Se s. 48.
Jag gick på grusvägen som ledde till skolan. Egentligen skulle jag bara vilja springa in i skogen och aldrig komma tillbaka, men det skulle ju inte gå. När jag kom fram till skolan kändes det som om jag skulle spy. – Vem är det som kommer här då? hörde jag en retsam röst säga. På bänken bredvid dörren satt Jonas och hans kompisar. ”Nu börjar det”, tänkte jag. ”Jag måste gå förbi dem för att komma till klassrummet.” – Kom då! Du är väl inte rädd för något, va´? ropade Jonas. Då började hans kompisar att skratta. Tårarna brände bakom ögonlocken. ”Jag får inte börja gråta när de ser, jag får inte!” Beslutsamt fortsatte jag att gå fram mot dörren. – Nämen, har du köpt nya skor? frågade en av Jonas kompisar. De kollade på mina vita, fina skor som jag hade köpt dagen innan. Jag gick snabbare mot dörren. – Varför har du så bråttom? Kom hit ett tag så ska jag säga en sak, sa Jonas. Jag sprang den sista biten till dörren och så låste jag in mig på toaletten och lät tårarna rinna. Allt kändes bara så hemskt.
LÄSA började i vår klass i 6:an hade allt förändrats. Det var Tina som övertalade alla att jag var töntig och ful. Hon sa att ingen skulle vara med mig.
Kopiering förbjuden. Se s. 48.
Till slut ringde det ut för rast. Det var alltid rasterna som var värst. – Där kommer du ju, vi har väntat på dig, sa Jonas när jag öppnade dörren. Jag kollade ner i marken och försökte gå förbi dem. Men de stod i vägen. – Varför kom du inte förut? Du ska göra som vi säger, har du inte fattat det än? frågade Jonas spydigt. – Jo, mumlade jag. – Plocka upp alla kottarna som ligger där, sa Jonas. Jag tittade på kottarna som låg i det blöta gräset, det var jättemånga, säkert femtio stycken. Jag började plocka upp dem ur gräset. – Om inte alla är upplockade innan det ringer in blir det synd om dina skor, flinade Jonas och pekade mot en lerpöl. Jonas och hans kompisar ställde sig i en ring runt mig medan jag plockade. När jag hade plockat upp ungefär hälften ringde det in. – Oj då, du var visst lite för sölig, skrattade Jonas. De puttade mig mot lerpölen, skorna hade kostat en förmögenhet. Jag hade sparat i fyra månader för att kunna köpa dem. – Sluta, bad jag. Men de bara skrattade och puttade mig mot lerpölen. När skolan äntligen var slut skyndade jag mig hem. Så fort jag kom hem slängde jag in skorna i garderoben. Mamma skulle bli jättearg om hon fick se hur smutsiga de var. – Varför hälsar du inte när du kommer hem? frågade mamma anklagande när jag till slut kom in i köket. – Jag visste inte att du var hemma, svarade jag. Precis när jag sa det ringde det på dörren. Mamma gick och öppnade. Det var Johanna, min storasyster, som kom. – Hej, sa hon och kramade om oss.
3
Nu har det gått ett halvår sedan allt hände. Jag går i en annan skola. Min bästa kompis heter Anna, och jag lovar att jag är lyckligast i världen. Den där klumpen i magen, den är borta. Men det gör fortfarande ont när jag tänker tillbaka. Men en sak är säker! Det finns ingen mobbad tjej i spegeln längre! Nu finns det bara en glad, lycklig och söt tjej med massor av nya vänner. Mathilda Sörensen
4
Eleven läser skönlitteratur för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
Hur gick det? Ringa in handen.
Kopiering förbjuden. Se s. 48.
LÄSA
Vi satte oss för att fika alla tre. – Medan jag gör kaffe kan väl du visa Johanna dina nya skor? föreslog mamma. – Ja, vilken bra idé! sa Johanna. ”Nej, det går inte”, tänkte jag. Men Johanna var redan på väg upp till mitt rum, så jag sprang efter. – Var är de? frågade Johanna när jag kom in. Hon tittade sig nyfiket omkring. – I garderoben, svarade jag tyst. Jag öppnade garderoben och tog ut skorna. Nu gällde det att komma på något snabbt. – Jag ramlade idag, sa jag ursäktande. Johanna såg misstänksamt på mig. – Så leriga kan de väl inte bli av det, vad är det som har hänt? frågade hon med en bekymrad min. Det syntes att hon inte trodde på mig. – Ingenting, jag lovar! ljög jag. – Jag ser på dig att du ljuger, berätta nu Astrid! Johanna började bli irriterad på allvar. Hon gillade inte lögner. Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken igen. Sedan kunde jag inte hålla tillbaka längre. Tårarna bara rann och rann. Det gick inte att stoppa dem. Jag berättade hela historien. – Så ska det inte vara. Du ska vara glad och lycklig. Vilka idioter de är! Johanna kramade om mig länge. Då förstod jag vilken underbar syster hon var. Och jag fick den där härliga känslan av att någon faktiskt brydde sig om mig. När jag hade slutat gråta reste hon sig upp. – Säg inget till mamma, sa jag. – Men det måste jag ju, annars kan vi inte hjälpa dig, svarade Johanna och fortsatte nerför trappan. Jag orkade inte kämpa emot och satte mig istället på golvet med ryggen mot sängen och funderade på hur mamma skulle reagera. Hon skulle säkert bli jättebesviken. Hon som alltid har trott att jag har många kompisar och att jag är lycklig. Nu får hon veta hur misslyckad jag egentligen är. Och att allt jag gör blir fel. Alla populära tjejer är ju så himla perfekta och jag kommer aldrig att bli perfekt. De är snygga. Det är inte jag. Jag hatar speglar eftersom jag bara ser mig själv i dem. – Men lilla hjärtat! Varför har du inte sagt något? Mamma slängde upp dörren och rusade fram och kramade om mig. Jag lät tårarna rinna för tredje gången.
Arbeta med Hemska dagar Svara på frågorna.
FAKTA 1. Vad ljuger Astrid om för sin mamma på morgonen? LÄSA
_________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
2. Hur känner sig Astrid när hon tänker på skolan? _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
3. Varför vill inte Sofie vara bästa kompis med Astrid längre? _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
4. Vem förstår att Astrid mår dåligt och vill att hon ska berätta sanningen? _________________________________________________________________________________________________
FÖRSTÅELSE 5. Astrid känner vid flera tillfällen att ”tårarna bränner bakom ögonlocken”. Vad betyder det? _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
6. Vilket problem handlar berättelsen om? _________________________________________________________________________________________________
7. Varför hatar Astrid speglar? _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
Kopiering förbjuden. Se s. 48.
_________________________________________________________________________________________________
5
8. Skriv minst en mening ur berättelsen som visar att Astrid blir mobbad. _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
LÄSA
_________________________________________________________________________________________________
ANALYS 9. Varför berättar inte Astrid från början om hur hon mår för sin mamma eller syster? _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
10. Varför tror du att Tina säger att Astrid är töntig och ful, egentligen? _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
11. Tycker du att lösningen för Astrid var rätt? Finns det andra lösningar? Skriv och berätta hur du tänker. _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
12. Skriv och berätta om din läsupplevelse. Vad tyckte du om berättelsen? Vilka tankar fick du när du läste om Astrid? _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________________________ I vilka övningar ger du dig tummen upp? _________________________________________________________________________________________________
6
Eleven visar grundläggande läsförståelse genom att kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget. Eleven tolkar och för enkla och till viss del underbyggda
resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk utifrån egna erfarenheter. Eleven beskriver sin upplevelse av läsningen på ett enkelt sätt.
Kopiering förbjuden. Se s. 48.
_________________________________________________________________________________________________
Warszawas getto
Faktatext
Läs texten.
Kopiering förbjuden. Se s. 48.
Wi sla
LÄSA
Under andra världskriget upprättades flera LITAUEN Östersjön getton. Det var områden dit bland annat judar fördes av tyska nazister för att de ville RYSSLAND separera judarna från den övriga befolkningen. Nazisterna ansåg att judarna tillhörde en annan ras och att de utgjorde ett hot mot den s.k. ”vita rasen”. De tyckte också att VITRYSSLAND Bug judarna var Jesu mördare. ▲ TYSKLAND Warszawa ● TREBLINKA År 1940 avskiljdes ett stort område POLEN i centrala Warszawa i Polen för att bli det UKRAINA största judiska gettot under andra världskriget. Gettot avskiljdes med en tre meter hög mur. Under några veckor blev den ickejudiska befolkningen tillsagda att flytta TJECKIEN från gettots område till andra delar av staden SLOVAKIEN och judar tvingades att flytta in i gettot. Till gettot kom inte bara judar från Warszawa. Dit kom också judar från andra polska regioner och från andra ockuperade länder där tyskar hade tagit över makten. Judarna blev tvingade att bära ett nummer som ofta tatuerades in på armen så att de skulle vara märkta för resten av livet och inte kunna fly från området. De fick också bära en davidsstjärna, s.k. judestjärna, på kläderna. I gettona var det ofta mycket trångt och människorna fick inte röra sig som de ville. De fick inte ens lämna gettot. Trots att judarna redan levde under omänskliga förhållanden kom det regelbundet ännu fler judar till gettot. Ofta blev de tvingade att arbeta på tyska fabriker. På så sätt fick nazisterna billig arbetskraft. Svält och sjukdomar gjorde att många dog i gettot. Mellan åren 1942–1943 fördes många judar vidare till ett koncentrationsläger i Treblinka som är en by i östra Polen. Tanken var att alla judar skulle utrotas där. När nazisterna i april år 1943 bestämde att gettot i Warszawa skulle tömmas helt på judar förstod judarna att det betydde att nazisterna slutgiltigt ville döda dem. Under drygt en månad kämpade judarna med insmugglade vapen mot tyska polistrupper innan judarna till slut besegrades i maj. De få som lyckades överleva, t.ex. genom att fly, har i efterhand berättat hur det var att leva i gettot och om det stora upproret. Till minne av judarnas uppror mot nazisterna invigdes år 1948 ett monument i utkanten av det tidigare gettot i Warszawa. Hur gick det? Ringa in handen.
Eleven läser sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
7
LÄSA
SKRIVA
TALA, LYSSNA, SAMTAL
exempel på språkliga likheter och skillnader • gemellan svenskan och närliggande språk.
enkla muntliga redogörelser med anpass• göra ning till syfte och mottagare
om bekanta ämnen genom att ställa • samtala frågor och framföra egna åsikter
• kombinera text med olika estetiska uttryck enkla omdömen om texters innehåll och • gebearbeta texter utifrån respons
och ämnesspecifika ord och begrepp
välja ut och sammanställa information • söka, från ett avgränsat urval av källor enkla resonemang om informationens • föra användbarhet sammanställningar som innehåller • göra enkla beskrivningar, egna formuleringar
• använda grundläggande regler för skiljetecken grundläggande regler för språk• använda riktighet berättande texter med enkla gestal• skriva tande beskrivningar och enkel handling
• använda grundläggande regler för stavning
• beskriva sin upplevelse av läsningen olika slags texter med begripligt inne• skriva håll, fungerande struktur och språklig variation
• läsa sakprosatexter med flyt grundläggande läsförståelse med enkla • visa sammanfattningar grundläggande läsförståelse med • visa kommentarer om centrala delar och föra resonemang om budskap • tolka utifrån egna erfarenheter
• läsa skönlitteratur med flyt
För godkänt kunskapskrav i svenska åk 6 kan eleven:
En rolig händelse – respons
En rolig händelse – skrivuppgift
Min berättelse – textbearbetning
Min berättelse – skrivuppgift
Härliga maj!
Diktering
– Alla andra får ju!
Jämföra texter
Det förlorade sädeskornet – en Bambara-saga från Mali
Dikt, poesi och lyrik
Olika åsikter
Skolmaten – ett omdebatterat ämne
Warszawas getto
Hemska dagar
Översikt Kunskapskrav SVENSKA ÅK 6 Trovärdighet
Planeten Tellus
En centralisering av skolköken? – debatt Jag söker härmed jobbet som…
Inspirera, locka och övertyga
Möblera ett rum
En vägbeskrivning
Olympiska spelen – OS
Tågresan
ISBN 978-91-47-10263-1 © 2012 Liber AB Dikter: En vårvintervisa hämtad ur Gralstänk, 1898 (s. 14) och I ungdomen hämtad ur Gitarr och dragharmonika – Stämningar och stämningsbilder, 1891 (s. 15) är skrivna av Gustaf Fröding. I två veckor (s. 14) och Plötsligt (s. 15) är skrivna av Caroline Hjorth. Redaktion och text: Sofia Warsén, Caroline Hjorth Grafisk form: Toula van Rooij, Anne-Marie Johansson Tecknare: Anders Sunesson Produktion: Eva Runeberg Påhlman Bildförteckning Lena Johansson/NordicPhotos 3 Lena Johansson/NordicPhotos 14(1) Nils-Johan Norenlind/NordicPhotos 14(2) Lena Johansson/NordicPhotos 15(1) Jonas Forsberg/Naturfotograferna/IBL 15(2) Lena Johansson/NordicPhotos 15(3)
Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012
Tack till alla översättare som har hjälpt oss med texterna på s. 41.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
48
TA L A
Ç TUMMEN UPP!
&
I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 6 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven för åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna. Längst bak i häftet finns dessutom en matris som ger en samlad översikt av kunskapskraven i Lgr 11. Läraren och eleven kan utifrån resultatet fokusera och arbeta vidare med de områden som eleven bör träna mer på, och på så sätt ha möjlighet att reparera eventuella kunskapsluckor. Övningarna kan därför med fördel användas inför de nationella proven.
SVENSKA
MATTE
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 3
• Kartläggning åk 3
• Lärarpärm åk 3
• Mål i matte åk 2
• Mål i svenska åk 2
• Mål i matte åk 1
• Lärarpärm åk 2
• Lärarpärm åk 1-3
• Mål i svenska åk 1 • Lärarpärm åk 1 • Mål i svenska f-klass
UPP!
ÅK
&
6
SO
KARTLÄGGNING
• Kartläggning åk 6 Geografi/Samhällskunskap
Best.nr 47-10263-1 Tryck.nr 47-10263-1
Omsl_TummenUpp!åk_6.indd 1
TUMMEN
LY S S N A LÄSA
I serien ingår följande titlar: SVENSKA
Ç
LGR 11
S K R I VA 2012-01-13 13.37