SAMHÄLLE
– böcker i SO och NO för årskurs 4–6 Den här samhällskunskapsboken är precis som kursplanen uppdelad i fem kunskapsområden, där varje kapitel resonerar kring en central fråga: • Medier – Hur påverkas vi av medierna? • Individer och grupper – Varför lever vi tillsammans? • Ekonomi – Varför är pengar så viktiga? • Politik – Vem bestämmer i Sverige? • Lag och rätt – Varför finns det lagar? Boken genomsyras av demokratiska grundtankar och resonemang kring ämnen som samhällsförändring, sociala medier, mobbning, konsumtion och miljö samt konsekvenser av brott och straff.
SAMHÄLLE
Upptäck Samhälle Lgr 11 ingår i Upptäckarserien. Till boken finns en Arbetsbok och lärarstöd. För fler titlar i serien se www.liber.se
V LGR
11
V
Göran Svanelid
Best.nr 47-10998-2 Tryck.nr 47-10998-2
GÖRAN SVANELID LIBER
UpptäckSh_omsl_katalog.indd 1
2014-04-02 07.40
SAMHÄLLE L G R 11 GÖRAN SVANELID
LIBER
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 1
2014-03-26 16.29
ISBN 978-91-47-10998-2 © 2014 Göran Svanelid och Liber AB Redaktörer: Charlotte Eriksson, Magnus Bäckberg Formgivare: Sara Ånestrand Bildredaktör: Nadia Boutani Werner Faktor: Eva Runeberg Pålman Omslag: Sara Ånestrand Tack till Tove Risberg, Tyresö skola, Mia Tranehed , Strandskolan och Johanna Brolin Juhlin, Myrsjöskolan för värdefulla synpunkter. Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Polen 2014
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 108
2014-03-31 15.48
INNEHÅLL 1. UPPTÄCK SAMHÄLLE! 4
3. INDIVIDER OCH GRUPPER 34
Vi behöver varandra 6 Vad är samhällskunskap? 8 Hur kan man tänka i SO? 9 Sverige för 200 år sedan 10 Är allt mycket bättre i dag? 12
Familjen 36 När föräldrar flyttar isär 38 Skolan 40 När barn mår dåligt 42 Vilken hjälp finns att få? 43 Vad är mobbning? 44 Nätmobbning 46
Samhällsfrågan 13 Sammanfatta! 13
Samhällsfrågan 47 2. MEDIER 14
Sammanfatta! 47
Informationssamhället 16 Massmediernas roll i samhället 17 Vi ser på TV 18 Vad är en stor nyhet? 20 Får journalister skriva vad som helst? 21 Nätet har förändrat vårt sätt att leva 22 Sociala medier 24 Mediernas roll i en demokrati 26 Medierna i diktaturländer 27 Demokratins gränser 28 Du kan också påverka 29 Varför finns det reklam? 30 Källkritik: Vad är sant? 32
Samhällsfrågan 33 Sammanfatta! 33
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 2
2014-03-26 16.29
4. EKONOMI 48
6. LAG OCH RÄTT 84
Din ekonomi 50 Arbete, inkomst och skatt 52 Samhällets service kostar 53 Ett ekonomiskt kretslopp 54 Håll koll på utgifterna 56 Vad är levnadsstandard? 58 Fattiga barn i världen 60 Våra köp påverkar miljön 62
Lagar och regler 86 Olika straff för olika brott 88 Från brott till straff 90 Varför begår människor brott? 92 Ungdomsbrottslighet 93 Konsekvenser av brott 94 Likhet inför lagen 96 Allemansrätten 97 Mänskliga rättigheter 98 Dina och alla andra barns rättigheter 100 Hur mår världens barn? 101 Fem minoritetsgrupper 102 Samhällsfrågan 103 Sammanfatta! 103
Samhällsfrågan 63 Sammanfatta! 63 5. POLITIK 64 Vem har mest makt i Sverige? 66 Riksdagen och regeringen 68 Sveriges kommuner 70 När riksdagen bestämmer 71 Demokratiska beslut 72 Demokrati – när vi bestämmer 74 Diktatur – när en bestämmer 76 Du kan påverka samhället 78 Hur går demokratiska val till? 80 Partier i Sverige samarbetar 81 Efter valet 82
Ordlista 104 Register 106 Copy 108
Samhällsfrågan 83 Sammanfatta! 83
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 3
2014-03-26 16.30
U P P TÄC K S A M H Ä L L E
Vad är samhällskunskap? Samhällskunskap är ett av SO-ämnena. De andra ämnena är geografi, historia och religionskunskap. Ett sätt att beskriva vad ett ämne är kan vara att ge exempel på vilka frågor som besvaras i ämnet. Här är några frågor som besvaras i ämnet samhällskunskap: z Vad menas med att Sverige är
ett demokratiskt land? z Varför straffar vi människor som
begår brott?
I kapitlet Medier får du läsa om hur sociala medier påverkar våra liv.
z Vilka rättigheter har barn? z Alla som arbetar betalar skatt I kapitlet Individer och grupper får du läsa om nya familjer och skoldemokrati.
men vad används alla skattepengar till? z Hur påverkas vi av medierna? z Vad är mobbning? z Varför lägger företag så
mycket pengar på reklam?
I kapitlet Ekonomi får du läsa om hur pengarna flyttar runt i samhället.
FUNDERA! Har du kanske svar på någon av frågorna redan nu, innan du har läst boken?
I kapitlet Politik tar vi reda på vem som bestämmer i Sverige. I kapitlet Lag och rätt får du läsa om skillnader mellan lagar och regler.
8
SO-ämnen är ett samlingsnamn för de samhällsorienterande ämnena i skolan: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 8
2014-03-31 15.23
U P P TÄC K S A M H Ä L L E
Hur kan man tänka i SO? När du jobbar i SO är det bra om du försöker tänka på lite olika sätt. Orsaker till
Försök att så ofta det går fundera över orsakerna till problemet. Det vanligaste sättet är att ställa varför-frågor. Ofta kan du en hel del om orsakerna bara genom att ”gissa”. Du kan säkert ge exempel på orsaker till trafikolyckor utan att läsa om det. Konsekvenser av
Försök att så ofta det går fundera över konsekvenserna. Det vanligaste sättet är att ställa frågor som: Vad kan det här leda till? Även här kan du en hel del utan att du behöver läsa om det. Du kan gissa dig till vilka följderna blir av att någon råkar ut för en trafikolycka. Jämföra
Försök också göra olika jämförelser. Hur var det förr? Hur är det i andra delar av världen? Finns det likheter och skillnader?
Kan man göra annorlunda?
Fundera också över lösningar på olika problem, till exempel trafikolyckor, genom att ställa frågor som: Hur kan man minska risken för trafikolyckor? Värdera lösningar
Sedan kan du resonera om fördelar och nackdelar med olika lösningar. Ett exempel på det är att ställa frågan: Vilka föroch nackdelar finns det med att anlägga en ny cykelbana i ett trafikerat område? Du kan också värdera vilka lösningar som är bra eller dåliga. Beskriva och förklara samband
Försök beskriva och förklara olika samband. Exempel på samband i trafikfrågor kan vara sambandet mellan hur fort någon kör och risken för trafikolyckor.
Orsaker
Samhällsfråga
Konsekvenser
Antalet bilar på vägen har blivit fler eftersom fler flyttat in i området.
Barnen är rädda när de ska korsa bilvägen till skolan.
För att hinna i tid till skolan blev en pojke påkörd av en bil.
Lösning
Nya konsekvenser
Vi kan sätta upp trafiklysen vid övergångsstället.
Barnen kan säkrare gå över gatan men trafiken flyter på saktare och det blir köer.
9
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 9
2014-03-26 16.30
U P P TÄC K S A M H Ä L L E
Är allt mycket bättre i dag? Nu lämnar vi bysamhället och tittar på dagens samhälle. Det är inte mycket som är lika. Sverige är på många sätt fortfarande ett kristet land. De gamla kyrkorna finns kvar, men i dag går inte så många svenskar i kyrkan. Vi har en kung, men dagens kung har ingen makt över hur Sverige ska styras.
Här är några andra saker som har förändrats under 200 år: z Vi dör inte av svält längre i Sverige. Men
vi vet att många i världen lever i krig, svält och fattigdom. z I dag är det inte många människor som
arbetar som bönder. De flesta av oss lever inte på landet utan bor i eller i närheten av en stad. z Vi kan bota många fler sjukdomar i dag,
sjukdomar som man förr dog av. Det finns fler mediciner och vaccin. z Förr i tiden hade nästan alla ett arbete,
även om lönen var mycket låg. I dag är fler arbetslösa. z Förr i tiden var tempot långsamt och ordet
stress var inte uppfunnet. Ingen var oroad över jordens klimat eller att vattnet i sjöar och hav kan förorenas. Oron handlade mer om skörden på åkern skulle fylla förråden och om maten skulle räcka över vintern.
Förr var det ganska tyst i byarna eftersom det inte fanns så många bilar, bussar eller flygplan.
I dag är det många fordon som ska få plats på vägarna i städerna.
12
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 12
2014-03-31 15.51
U P P TÄC K S A M H Ä L L E
Samhällsfrågan Resonera kring frågan om vad som är bättre och sämre i samhället i dag i jämförelse med samhället för 200 år sedan. Rita av tabellen och jämför: z z z z z
z z z z
Arbeten Miljön Skolan Maten Familjen
Boende Sjukdomar Fritiden Eget val
År 1800
År 2000
Städer 9%
Landsbygd 91%
Sverige för 200 år sedan
AR BETEN
Landsbygd 15%
Städer 85%
Sverige i dag
+
de flesta hade ett jobb
+
–
många jobb var tunga och slitsamma, eller till och med farliga
lagar och regler skyddar oss från arbetsskador när vi arbetar
–
fler, särskilt yngre, är arbetslösa
+
+
–
–
MILJÖN
Ett svar kan vara: Medier påverkar vår bild av samhället. Men vi kan också använda medier för attkan påverka Ett svar vara: vårEtt omvärld. samhälle är en grupp där alla samarbetar!
Sammanfatta! 1. Ge ett annat svar på frågan: Vad är ett samhälle? 2. Vilka för- och nackdelar finns det med att leva tillsammans i ett samhälle? 3. Vilken är den största förändringen som skett de senaste 200 åren, anser du? Motivera ditt svar! 4. Skriv en eller fler meningar där du försöker få med begrepp som:
Hur Vadpåverkas är ett vi av medier? samhälle?
z samhälle z lagar z makt z förändring
13
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 13
2014-03-26 16.30
Medier
Hur påverkas vi av medierna?
I dag kan vem som helst förmedla en nyhet: plocka upp mobilen, ta en bild och skriva ett inlägg. På bara några minuter kan man sprida nyheten till alla sina vänner. Och är nyheten bra, når den kanske flera tusentals mottagare efter bara någon timme.
Medier kallas alla kanaler som sprider information, reklam eller underhållning. Det kan vara tv, radio, tidningar eller olika medier på internet.
14
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 14
2014-03-26 16.30
Det som medierna kommunicerar, berättar om, påverkar vad vi tycker, gör och vad vi väljer att köpa. Här är några exempel:
✼✼✼ När mamma Olsson tittar på morgon-tv får hon tips om ett recept. Ingredienserna blir en del av hennes shoppinglista. Pappa Olsson bläddrar i lokaltidningen. Där står det att kommunen planerar att lägga ner idrottsplatsen för att kunna bygga nya bostäder. Marcus ser en ny häftig skateboard på YouTube på mobilen. Lisa kollar vädret på surfplattan. Dagen ska bli varm och solig.
✼✼✼ På väg till skolan ser Marcus reklam för den nya skateboarden. Han känner sig ännu säkrare på att det är just den han vill ha. Lisa messar till bästa kompisen och frågar om de ska bada efter skolan. På väg till jobbet ser mamma Olsson reklam för tv-kockens nya kokbok. Blir middagen bra ikväll bestämmer hon sig för att köpa kokboken. Pappa Olsson funderar på idrottsplatsen och gör ett inlägg på Facebook. Fler måste få veta om planerna att lägga ner den, tänker han. Visste du att … alla mellan 9–79 år i Sverige använder medier i genomsnitt sex timmar varje dag? Det betyder att vi använder medier nästan lika mycket som den tid vi sover.
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 15
✼✼✼ 15
2014-03-26 16.30
MEDIER
Informationssamhället Det samhälle vi lever i nu kallas för informationssamhället. Överallt omkring oss finns mängder av kunskap; i böcker och tidningar, på tv och inte minst på internet bara ett klick bort. För inte så länge sedan räckte det med att kunna läsa, skriva och räkna för att du skulle klara dig i samhället. I dag måste du också veta var man hittar information och sedan kunna värdera vad som är sant och osant.
SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS På 200 år har vi gått från Jordbrukssamhället till Industrisamhället och i dag lever vi i Informationssamhället.
Kommunikation När människor pratar med varandra kallas det för kommunikation. All kommunikation har avsändare, budskap och mottagare. Vi använder olika kanaler för att berätta vårt budskap.
Telefonen är en kanal för kommunikation mellan två personer. Det som sägs i telefonen är ett budskap. Mottagaren kan svara direkt på det som sägs. avsändare
en mottagare
Tv, radio, tidningar och olika medier på internet är kanaler för masskommunikation. Avsändarens budskap når många mottagare. avsändare
16
Information är innehåll. Man kan säga att information är kunskap. Korrekt information ska berätta vad som har hänt, inte försöka påverka oss.
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 16
många mottagare
Kommunikation är ett finare ord för prat. Det handlar om att information överförs mellan människor, med eller utan apparater.
Massmedier sprider information och underhållning till många människor, t.ex. tv, radio, tidningar och internetmedier.
2014-03-31 15.25
MEDIER
Massmediernas roll i samhället Tv, radio, tidningar och internetmedier kallas för massmedier. Det betyder att deras budskap snabbt når många mottagare. Massmedier har många olika uppgifter i ett samhälle: z INFORMATION
Massmedier sprider information om vad som händer i samhället. I lokaltidningen kan vi läsa om ett inbrott i skolan. I tv-program som Aktuellt får vi reda på att en jordbävning har inträffat i Kina.
DN:s journalist Mattias Carlsson fick pris för sitt reportage som granskade slöseriet med skattepengar.
z GRANSKA
I en demokrati ska massmedierna också granska vårt samhälle. På tv, radio och tidningar arbetar journalister med att kritiskt granska samhällets makthavare.
z UNDERHÅLLNING
Massmedierna underhåller oss. De flesta av oss läser böcker, surfar på internet och tittar på film för att vi vill skratta och koppla av.
Reklam kommer från företag som vill påverka oss att köpa deras produkter eller tjänster.
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 17
Propaganda är reklam som tydligt syftar till att påverka vad du tycker i en fråga.
z REKLAM
Massmedier påverkar oss. Med hjälp av reklam i media försöker en avsändare få oss att köpa en viss vara, eller tycka något i en fråga, då kallas det propaganda.
Journalist kallas den som arbetar med information i medier som t.ex. tidningar eller tv-program.
Makthavare kallas de som bestämmer i samhället, ofta våra politiker.
17
2014-03-31 15.26
MEDIER
Källkritik: Vad är sant? Du har säkert flera gånger sökt uppgifter på nätet för att skaffa information till något skolarbete. Att samla in information är sällan det svåra. Betydligt tuffare kan det vara att välja ut användbar information och att kritiskt granska den.
TRE KÄLLKRITISKA RÅD
Det är verkligen inte lätt att vara kritisk till olika källor, men här följer några råd: z Hur gammal är informationen?
Fakta kan faktiskt förändras. Försök alltid kontrollera att fakta stämmer. Det enklaste sättet är att jämföra två eller fler olika källor för att se om något skiljer sig på något sätt.
Det är viktigt att kunna skilja på vad som är fakta och vad som är en värdering. Fakta är något man vet. Värderingar är något som man tycker. Många gånger kan det vara svårt att se skillnaden mellan värdering och fakta.
z Vem är avsändaren?
Försök alltid ta reda på vem som står bakom informationen. Det är skillnad på trovärdighet mellan vad som står i ett stort uppslagsverk jämfört med vad någon privatperson skriver.
Vilken källa är mest trovärdig här?
– Socker är jättebra för tänderna! ”Godiskungen”
z Vad är syftet med informationen?
Handlar det om att beskriva fakta eller att via reklam försöka sälja något? Försök alltid granska vilket budskap som avsändaren har och tänk på att budskapet kan vara dolt.
– Forskningen visar att reflexer skyddar barn i trafiken. ”Trafiksäkerhetsverket”
32
Källa, så kallas den hemsida, bild, text eller person som du hämtar fakta eller information ifrån.
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 32
Värdering är ett omdöme, en åsikt eller uppfattning om vad som är bra eller dåligt.
Trovärdig information är information som är värd att tro på, att ta på allvar, därför att t.ex. avsändaren är tillförlitlig och informationen stämmer överens med andra källor.
2014-03-31 16.00
U P P TÄC MKE D SIAEM RHÄLLE
Samhällsfrågan I dag kan vem som helst, när som helst plocka upp sin mobil och ta en bild. Någon minut senare kan man publicera bilden i ett socialt nätverk så att många kan se den. z
I vilka situationer tycker du att det är olämpligt att ta bilder med mobilen?
z
När kan det vara bra att kunna ta en bild med mobilen?
z
Hur vet vi att bilden är sann? Det är inte så svårt att ändra i bilder utan att det märks. Tror du många tänker på det??
z
Vilka regler och lagar finns det som handlar om att ta bilder och att publicera bilder?
Sammanfatta! Ett svar kan vara:
1. Ge några exempel på hur medier kan påverka oss.
Medier påverkar vår bild av samhället. Men vi kan också använda medier för att påverka vår omvärld.
2. Hur skiljer sig mediernas roll i en demokrati jämfört med medier i en diktatur? 3. Vilka tre saker bör du ta reda på när du använder en källa, om du är källkritisk? 4. Skriv en eller flera meningar som handlar om medier där du försöker få med begrepp som:
Hur påverkas vi av medier?
z åsiktsfrihet/tryckfrihet z demokrati/diktatur z reklam z källkritik
33
4710998200_Upptack_KORR_2.indd 33
2014-03-26 16.31
SAMHÄLLE
– böcker i SO och NO för årskurs 4–6 Den här samhällskunskapsboken är precis som kursplanen uppdelad i fem kunskapsområden, där varje kapitel resonerar kring en central fråga: • Medier – Hur påverkas vi av medierna? • Individer och grupper – Varför lever vi tillsammans? • Ekonomi – Varför är pengar så viktiga? • Politik – Vem bestämmer i Sverige? • Lag och rätt – Varför finns det lagar? Boken genomsyras av demokratiska grundtankar och resonemang kring ämnen som samhällsförändring, sociala medier, mobbning, konsumtion och miljö samt konsekvenser av brott och straff.
SAMHÄLLE
Upptäck Samhälle Lgr 11 ingår i Upptäckarserien. Till boken finns en Arbetsbok och lärarstöd. För fler titlar i serien se www.liber.se
V LGR
11
V
Göran Svanelid
Best.nr 47-10998-2 Tryck.nr 47-10998-2
GÖRAN SVANELID LIBER
UpptäckSh_omsl_katalog.indd 1
2014-04-02 07.40