9789140697349 by Smakprov Media AB

Reflex 50 är avsedd för 50-poängskursen 1a1 i samhälls kunskap på de yrkesförberedande programmen i gymnasieskolan samt för lärlingsutbildningen. Reflex 50 förklarar samhällsvetenskapliga företeelser på ett begripligt sätt och sätter in dem i sitt vardagliga sammanhang.

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition har varit att spegla samhället och inspirera till eftertanke. Reflex 50 kan kompletteras med Reflex lärarwebb. Reflex 50 finns även som digitalt läromedel.

Hans Almgren, Anna Furevik, Stefan Höjelid och Erik Nilsson är författare till Ref lex 50. Alla fyra har mångårig erfarenhet från undervisning i gymnasieskola eller folkhögskola – Hans i Arboga, Anna i Stockholm, Stefan i Växjö och Erik i Söderköping.

ALMGR EN FUR EV IK HÖJELID NILSSON

Reflex 50 är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller något engagerande case som inbjuder till ställningstagande och diskussion. I direkt anslutning till faktatexterna finns frågor till texten, diskussionsfrågor samt analys- och fördjupningsuppgifter.

S A M H Ä L L S K U N S K A P F Ö R G Y M N A S I E S KO L A N

ISBN 978-91-40-69734-9

789140 697349

HANS ALMGREN ANNA FUREVIK S T E FA N H Ö J E L I D ERIK NILSSON

Innehåll

5 Till läsaren 10 11 12 12 13 13 14 15 17 18 19 21 23

Att studera samhällskunskap Intro: Ikeas regnbågsfärgade ”Putinkudde” – sant eller falskt? ÄMNET SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Ämnets centrala innehåll Ämnets kunskapskrav ATT ANALYSERA SAMHÄLLSFRÅGOR Analysera Argumentera och värdera KÄLLOR OCH KÄLLKRITIK Källkritikens grundläggande frågor Källor på internet Case: Kan man lita på Wikipedia?

24 Du och de andra 25 Intro: Varför frågar du det? 26 VEM ÄR DU? 26 Identitet 27 Vi delar in varandra i fack 29 Diskriminering 30 GENUS OCH SEXUALITET 30 Kön eller genus? 33 Jämställdhet 35 Sexualitet 37 ETNICITET 37 Sverige – ett mångkulturellt samhälle 38 Från utvandring till invandring 39 Etnisk diskriminering 40 KLASS 42 Klassmarkörer och klassresor 43 FUNKTIONSNEDSÄTTNING 44 OLIKA LEVNADSVILLKOR

Innehåll | 7

46 Medierna och samhället 47 48 50 51 52 53 57 58 60 63 64 65

Intro: Rädda rampen med media? MEDIERNA – DEN TREDJE STATSMAKTEN VÅRA MEDIEVANOR Dagstidningar Tv och radio Sociala medier VAD ÄR EN NYHET? Klickjournalistik och filterbubblor Falska nyheter och källkritik MEDIERNA OCH MAKTEN Pressfriheten i världen Sociala medier, medborgarjournalistik och trollfabriker

68 Demokrati och mänskliga rättigheter 69 70 70 71 72 74 75 77 79 80 81 83 84 85 86

Intro: Adilah är rädd för att giftas bort MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Individuella och kollektiva rättigheter ”Vakthundar” för frihet och mänskliga rättigheter VAD INNEBÄR DEMOKRATI? Direkt och indirekt demokrati Inte alltid så enkelt med demokrati Case: Civil olydnad – brott eller solidaritet? DIKTATURER I VÄRLDEN Dagens diktaturer OLIKA STATSSKICK Monarkier och republiker Parlamentarism – presidentstyre Enhetsstater – förbundsstater

8 | Innehåll

88 Så styrs Sverige 89 Intro: Vem är det som bestämmer? 90 LAGARNA OCH VI 91 Stifta en ny lag eller ändra en lag 92 VAL OCH PARTIER 94 Riksdagspartier 97 RIKSDAG OCH REGERING 99 Hur hänger riksdag och regering ihop? 100 Olika regeringar 101 Vad gör regeringen? 104 FÖRVALTNINGEN 104 Centrala förvaltningsmyndigheter och länsstyrelser 105 Förvaltningsdomstolar 106 KOMMUNER OCH LANDSTING 106 Vad gör kommunen? 108 Vad gör landstinget? 109 DU OCH POLITIKEN 109 Att påverka politiken 112 Case: Ja eller nej till friskolor? 113 EU OCH EMU 115 Så styrs EU 119 EMU

122 Pengarna och livet 23 1 124 126 128 129 133 133 134 136 138 139 140 141 141 142 142 143 145 145 146

Intro: Love, 21 år FÖRSTA LÖNEN VAD SKA PENGARNA RÄCKA TILL? Att spara Om lönen inte räcker LOVES EKONOMI OCH OMVÄRLDEN Hög- och lågkonjunktur Finans- och penningpolitik Sverige och omvärlden FÖRSTA EGNA BOSTADEN Hyra eller äga bostad? Case: Fri hyressättning? ATT HANDLA RÄTT… Konsumentköplagen Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Allmänna reklamationsnämnden Att handla på avbetalning FLYTTA IHOP Att vara sambo Att vara gift

Innehåll | 9

148 Jobben och arbetsmarknaden 49 1 150 151 151 157 157 158 160 160 161 163 164 165 166

Intro: Adrians sommarjobb ARBETSMARKNADEN FÖRR OCH NU Konflikter och samförstånd Näringslivet förändras FACKET OCH ARBETSGIVARNA Organisationer på arbetstagar- och arbetsgivarsidan Arbetsmarknadens parter och samhällsutvecklingen ARBETSMARKNADENS SPELREGLER Medbestämmandelagen Lagen om anställningsskydd Arbetsmiljölagen Diskrimineringslagen Kollektivavtal och stridsåtgärder Case: Timanställning: nödvändigt ont eller något bra?

168 Internationella frågor 69 1 170 171 174 175 176 177 178 180 180 182

Intro: Koll på världen GLOBALT SAMARBETE FN – en dröm om fred Case: Säkerhetsrådets sammansättning KRIG OCH KONFLIKTER Varför uppstår krig? Konfliktlösning Krigets lagar SVERIGE OCH VÄRLDEN Svensk säkerhet Internationellt samarbete

184 Register 191 Bildförteckning

Du och de andra

Det här kapitlet handlar om ■

hur vår identitet skapas,

■

kategorier, stereotyper och fördomar,

■

hur våra livsvillkor påverkas av faktorer som genus, sexualitet, etnicitet, klass och funktionsnedsättning,

■

hur olika maktordningar samverkar och hur diskrimineringslagen fungerar.

Varför frågar du det? Sara Haddad är 21 år och bor tillsammans med sin man och hund utanför Norrköping. Hon jobbar i receptionen på ett hotell i stan, men trivs inte riktigt eftersom hon tvingas jobba så mycket natt. Genom en kompis får hon höra att ett annat hotell i stan söker dagpersonal. Hon skickar sitt CV dit och blir uppringd bara några timmar senare av hotellets VD, Martin. De bestämmer att Sara ska komma dit för en arbetsintervju redan nästa dag. Intervjun går bra till en början. Sara berättar om det jobb hon gör på sin nuvarande arbetsplats och den utbildning hon har gått. Martin bläddrar i hennes CV och övergår till mer personliga frågor. – Du heter Haddad i efternamn. Är det ett svenskt namn? – Nej det är ett irakiskt namn, min man är från Irak. Vi gifte oss för ett halvår sedan. – Jaha, och vad tycker din man om att du jobbar då? Sara blir förvånad över frågan men bemödar sig om att behålla lugnet. – Eeh, alltså han har ingen synpunkt på det. Han har bott i Sverige sedan han var fem. – Men hans familj då, vad säger de? – Hans familj? Vad har de med det här att göra? De bor inte ens i Norrköping. De bor i USA. – Ok, vad bra. För det funkar inte att de sitter och hänger i caféet medan du

jobbar, det är i första hand tänkt för hotellgästerna. Men Irak…då är din man muslim eller? – Han kommer från en muslimsk familj, men han är inte särskilt praktiserande. Vi lever som vilket par som helst. Varför frågar du det? – Alltså jag har lite dåliga erfarenheter av svenska tjejer som är tillsammans med invandrare. Här på hotellet har vi ett jämställt och demokratiskt förhållningssätt och då passar inte sådana där förlegade religiösa traditioner in. Martin reser sig upp och skakar Saras hand. – Tack för samtalet, vi ska träffa några fler intresserade men hör av oss i början av nästa vecka! Frågor 1. Vilka fördomar om invandrare, kvinnor och muslimer ger Martin uttryck för? 2. Vilka frågor är okej och inte okej att ställa för en arbetsgivare? 3. Hur skulle du ha svarat på frågorna om du var i Saras situation? 4. ”Här på hotellet har vi ett jämställt och demokratiskt förhållningssätt”, säger Martin. Vad menar han med det? Stämmer påståendet utifrån hur han bemöter Sara? 5. Har du egna erfarenheter av att utsättas för andras fördomar om dig?

30 | Du och de andra

GENUS OCH SEXUALITET ”Grattis! Vad blev det?” Den frågan ställs ofta till nyblivna föräldrar. Och frågan är inte så dum, för hela livet påverkas av om du kategoriseras som man eller kvinna. Det börjar redan när vi köper barnets första kläder. Gå in i en klädbutik, så ser du att avdelningen för flickor och pojkar ser helt olika ut. På flickornas avdelning finns pastellfärgade kläder, klänningar och volanger. På pojkarnas avdelning är färgerna mörkare, passformen rymligare och materialen mer slitstarka. Men skillnaderna slutar inte där.Vi beter oss också olika mot barnet beroende på vilket kön det har. Forskning har visat att vi håller barnen i famnen på olika sätt, tilltalar dem olika och uppmuntrar olika typer av aktiviteter. När barnen blir äldre och börjar ta del av olika typer av medier, förstärks skillnaderna ännu mer. I serietidningen Bamse är det till exempel de manliga figurerna Bamse, Skalman och Lille Skutt som ger sig ut på äventyr, medan Brummelisa och Nina Kanin stannar hemma med barnen. Allt detta påverkar förstås barnens bilder av vad det innebär att vara flicka och pojke. För att analysera hur dessa bilder ser ut och hur de påverkar oss, används begreppet genus.

Kön eller genus? Man brukar skilja på kön och genus. Kön är en biologisk kategori som har med kroppen att göra, medan ordet genus syftar på den könsroll som skapas genom uppfostran, skola, kompisar och olika typer av medier. Genus är alltså inte något medfött utan någonting som ”görs”. Här är begreppet normer centralt. Normer är idéer som vi människor skapat kring vad som är ”normalt” och önskvärt i ett visst sammanhang. Ett slags oskrivna regler som kan vara svåra att få syn på

när man lever mitt ibland dem, men som märks tydligt då någon bryter mot dem. En norm kan till exempel vara att man ska stå till höger i rulltrappan eller att det endast är kvinnor som får bära kjol. Då någon bryter mot normerna ger det ofta upphov till irritation och förvirring. Den som står på ”fel” sida i rulltrappan kanske blir knuffad av en stressad medresenär, medan mannen i kjol blir förlöjligad och utstirrad. Normerna för hur män och kvinnor ska vara skiljer sig åt på en mängd sätt. Många anser till exempel att det är manligt att vara stark, modig och beslutsam, medan kvinnlighet kopplas ihop med sådant som att vara omvårdande, känslosam och mån om sitt utseende. Men så har det inte alltid varit. Det som anses kvinnligt i en tid eller ett visst område, kanske inte alls är det i en annat. Ett historiskt exempel är att färgen rosa ansågs passande för nyfödda pojkar fram till mitten på 1800-talet, medan den idag ses det som en typisk ”tjejfärg”.

Högklackade skor ingår inte i normen för hur män ska klä sig. Denna bild kommer från aktio nen Walk a Mile in her Shoes som genomförs varje år för att upp märksamma problemen med våldtäkter, sexu ella trakasserier och våld mot kvinnor i nära relation.

A R BE T SU PP GI F T

32 | Du och de andra

Bildanalys

personens klädsel, kroppsspråk och ansiktsuttryck.

I dagens samhälle är vi omgivna av bilder och dessa bidrar till att skapa normer kring hur män och kvinnor ska vara. Titta på bilderna nedan och gör en bildanalys av dem utifrån frågorna.

2. Beskriv vilka känslor och associationer bilden väcker hos dig. Vad i bilden är det som väcker dessa känslor?

Frågor

4. Vad tror du att fotografen som tagit bilden vill säga med den? Vad är syftet med bilden? Finns det något budskap i den?

1. Vad ser du på bilden? Beskriv så objektivt du kan vad bilden föreställer. Tänk på sådant som bildens vinkel och

3. Analysera bilden med hjälp av begreppen kön, genus och normer.

Du och de andra | 33

Jämställdhet betyder jämlikhet mellan kvinnor och män. I ett jämställt samhälle har män och kvinnor samma makt att forma samhället och sina egna liv. De har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla viktiga områden. Jämställdhet är med andra ord en viktig jämlikhetsfråga och en förutsättning för att ett samhälle ska kunna kallas demokratiskt. Den som strider för jämställdhet kan kallas för feminist. Enligt Svenska Akademiens ordlista är feminism en ”rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män”. Jämställdhet

Men hur ser det då ut idag, är Sverige ett jämställt land? För att kunna besvara den frågan måste vi granska mäns och kvinnors positioner inom några viktiga samhällsområden, till exempel utbildning, inkomst och fördelning av föräldraledigheten. Du kommer nu få titta närmre på dessa tre områden:

Frågor 1. Från och med 1974 blev det möjligt för både män och kvinnor att vara föräldralediga. Utgå från tabellen och beskriv hur fördelningen av föräldrapenningen har förändrats från 1974 till idag. 2. Resonera kring varför det ser ut som tabellen visar. Använd gärna begreppen genus och normer. 3. Resonera kring vilka effekter fördelningen av föräldraledigheten kan få för mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden.

A R BE T SU PP GI F T

Analysera statistik: I. Föräldraledighet

A R BE T SU PP GI F T E R

34 | Du och de andra

Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 2014/15 Antal och könsfördelning (%)

II. Könsbestämda val till gymnasieskolan

Flickor: 42 100

% 100 80

Pojkar: 42 300

Hantverk

80 100 %

Vård- och omsorg Hotel- och turism

Humanistiska Naturbruk

1. Titta på följande tabell som beskriver andelen kvinnor och män vid gymnasie skolans olika program. Vilka tre gymnasieprogram har högst andel kvinnor och vilka har högst andel män?

Estetiska

Samhällsvetenskap

Barn- och fritid

Int. Baccalaureate Handels- och administration

2. Resonera kring varför män och kvinnor väljer olika utbildningar till gymnasiet. Använd gärna begreppen genus och normer.

Restaurangoch livsmedel

Naturvetenskap

Ekonomi

3. Hur ser könsfördelningen ut på din utbildning? Om det är en ojämn fördelning av kvinnor/män på din utbildning, vad tror du i så fall att det beror på?

Teknik Fordons- och transport Riksrekryterande utbildningar Bygg- och anläggning

Industritekniska El- och energi

VVS- och fastighet

% 100 80

80 100 % Källa: Skolverket

III. Skillnader i årsinkomst 400 000

Efter 40 år minskar skillnaderna något mellan kvinnors och mäns inkomst.

300 000

200 000

Vid pensioneringen ökar skillnaderna åter.

Männen drar ifrån. De kommer snabbare ut på arbetsmarknaden eftersom kvinnor i större utsträckning utbildar sig.

100 000 * I åldrarna 30–40 år, då många har små barn, är skillnaderna som störst.

Kvinnor och män har ungefär samma inkomst. 0 20

Denna tabell visar skillnaden i års inkomst mellan män och kvinnor i olika åldrar. Titta på tabellen och besvara följande frågor: 1. I tabellen framgår att männen drar ifrån lönemässigt i 25-årsåldern. Hur förklaras det? 2. Utgå från siffrorna i tabellen och gör en grov uppskattning av hur stor inkomstskillnaden mellan könen är när den är som störst, räknat i kronor.

100 + år

Källa: På tal om kvinnor och män 2016

3. I vilken ålder är löneskillnaden som störst? Resonera kring orsaken. 4. Hur tror du att inkomstskillnaden mellan könen kan påverka relationen mellan män och kvinnor i en familj? Hur tror du den påverkar samhället i stort? 5. Vad kan vi göra för att inkomstskillnaden mellan män och kvinnor ska minska?

Du och de andra | 35

Sexualitet ”Jag har varit öppen med min sexualitet Synen på genus hänger ihop med synen på jättelänge. Ändå måste jag komma ut sexualitet. I normen för hur en kvinna ska nästan varje dag. I 99 fall av 100 antar vara, ingår att hon ska bli kär i en man som folk att min partner är en kvinna. Jag önskar att folk inte hela tiden antog att hon sedan bildar familj med. Människor alla är straighta.” som är homosexuella, bisexuella eller Anonymt vittnesmål från webbsidan transpersoner utmanar alltså samhällets www.stories.makeequal.se normer kring genus och sexualitet. Därför har de motarbetats på olika sätt genom stora delar av historien. Fram till 1944 var homosexuella handlingar kriminaliserade och den som blev påkommen kunde bli dömd till fängelse eller straffarbete.

På 1950-talet bildades Sveriges första organisation för homosexuella, RFSL. Därmed påbörjades en lång kamp för att homosexuella skulle bli accepterade och kunna leva öppet i samhället. Idag har mycket av det som den tidiga gayrörelsen stred för blivit verklighet. Homosexuella kan gifta sig i kyrkan och vi har en lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering på grund av könsidentitet och sexuell läggning. Trots detta finns många fördomar och negativa attityder kvar. Hbtq-personer löper ökad risk att utsättas för diskriminering, hot och våld och det gör att många undviker att visa sin kärlek öppet.

På 1990-talet började Pridefestivalen firas. Det engelska ordet pride betyder stolthet, och syftet med festivalen är att lyfta fram den egna identiteten och mångfal den av sexuella uttryck som någonting positivt. Idag är Pridefestivalen ett gigantiskt evene mang som firas på flera håll i landet.

Medierna och samhället

Det här kapitlet handlar om ■

mediernas roll för demokratin,

■

hur våra medievanor ser ut,

■

vad som gör att något blir en nyhet,

■

hur vi kan veta om det som står i medierna är sant,

■

pressfriheten i världen.

Rädda rampen med media? Selena, Tindra och Elias brukar hänga vid stadens skatepark efter skolan. Den har blivit något av en samlingspunkt, dit man kommer för att umgås och åka skateboard, inlines, kickbike och BMX. Stämningen brukar alltid vara på topp, men den här dagen är ingenting som vanligt. Selena påstår att hon har hört att rampen ska rivas, eftersom det ska byggas ett varuhus på området.

sig för att bilda aktionsgruppen ”Rädda rampen”. Men hur ska de bära sig åt för att få politikerna att riva upp beslutet? Tindra menar att det viktigaste är att frågan kommer upp i media, så att ungdomarna får ge sin bild av vad parken betyder för dem. De andra tycker att det låter klokt och gruppen bestämmer sig för att använda media som sitt främsta verktyg.

– Det kan inte stämma, säger Elias skeptiskt. Den här parken är ju jätte populär, det är alltid fullt här.

Uppgifter

– Men det är sant, säger Selena. Mamma jobbar på kommunen och hon har till och med visat mig protokoll från när beslutet togs, jag har med en utskrift i väskan. De kommer börja riva efter sommaren. Alla ser uppgivna ut, förutom Tindra. Hon reagerar istället med ilska och börjar gå runt och prata med de andra som hänger vid rampen. Flera blir engagerade i frågan och några minuter senare har ett tiotal ungdomar samlats vid bänkarna intill rampen. De bestämmer

1. Sitt i grupper och gör en handlingsplan för hur ni tycker att gruppen ska göra för att nå ut med sitt budskap via media. Tänk på sådant som sociala medier, hashtags, foton och annat bildmaterial, digitala namninsamlingar, bloggar, lokaltidningar, lokalradio, poddar och YouTube. 2. Ge exempel på fall där uppmärksamhet i media har förändrat ett politiskt beslut eller satt nya frågor på dagordningen. 3. Diskutera vilken betydelse medierna har för demokratin i ett land.

48 | Medierna och samhället

MEDIERNA – DEN TREDJE STATSMAKTEN Vi människor är ständigt omgivna av olika typer av medier. Under en vanlig dag ägnar vi flera timmar åt att delta i diskussioner på Facebook, skicka bilder på Snapchat, googla information till skolarbetet, lyssna på musik, titta på film och läsa tidningar. Ordet medier betyder ”mellan” eller ”medel”. Medier är alltså kanaler eller teknik som vi använder för att kommunicera och sända ut information till varandra. Hit räknas sådant som mobiltelefoner, tidningar, e-post, radio, tv, böcker, film, internet, sociala medier och reklam.

Media är en viktig arena för politisk debatt. Här diskuterar programle daren Belinda Olsson kriminalitet tillsam mans med inbjudna gäster i programmet Opinion live.

Men varför har ett läromedel i samhällskunskap med ett kapitel om medier? Jo, det beror på att medierna inte bara innehåller underhållning och tidsfördriv, de är också vår viktigaste källa till kunskap om samhället och en plats där människor har möjlighet att föra fram sina åsikter. Därför är fria medier centrala för att ett land ska kunna kallas demokratiskt. Som vi såg i berättelsen i början av kapitlet, kan vi använda oss av medier för att informera om viktiga frågor, väcka debatt och påverka hur politiken utformas. I en demokrati har medierna flera viktiga uppgifter:

Medierna och samhället | 49 ●

●

Till att börja med ska de informera om sådant som händer i samhället. Om vi inte vet vad som sker, kan vi inte heller ta ställning eller ingripa om något går fel till. Om vi utgår från exemplet med skateboardrampen, måste medierna alltså rapportera om att kommunen planerar att riva den. Vidare ska medierna kommentera det som händer i samhället genom att sätta in det i ett begripligt sammanhang. Det kan till exempel ske genom att man diskuterar orsaker och konsekvenser till sådant som sker. I fallet med skaterampen, kan det till exempel handla om att förklara hur det gick till då beslutet togs, vad syftet med det nya varuhuset är och hur medborgarna i kommunen kommer påverkas av bygget. Dessutom bör berörda grupper få möjlighet att komma till tals. I det här fallet skulle det kanske vara politikerna som tagit beslutet och ungdomarna som nyttjar rampen. Medierna har också till uppgift att granska dem som har makten i samhället. Det kan handla om politiker, men också om företagsledare, rektorer och andra med stort inflytande. Kanske är kommunpolitikern som drivit igenom beslutet om att riva rampen släkt med personen som äger varuhuskedjan? Sådant bör medierna undersöka och avslöja. Många missförhållanden i samhället blir kända genom att media rapporterar om dem. Här är några exempel: – År 2006 fick två ministrar avgå efter avslöjanden om skattefiffel och obetalda tv-avgifter. – År 2014 fick 18 politiker lämna sina poster, efter att media avslöjat att de skrivit grovt rasistiska kommentarer på hatsajter. – År 2016 fick en högt uppsatt chef för inom Svenska kyrkan sparken, efter att det avslöjats att han hade semestrat och rest privat på kyrkans bekostnad.

50 | Medierna och samhället ●

Slutligen har medierna till uppgift att vara ett forum för debatt. Medierna ska alltså vara en plats där medborgarna kan diskutera olika samhällsfrågor, till exempel genom bloggar, insändare och tv-debatter. Media är också en viktig arena för politisk debatt mellan olika partier och organisationer. Att människor fritt kan framföra sina åsikter i media kallas för fri opinionsbildning och är en viktig del av demokratin.

Dessa uppgifter är så viktiga att medierna ibland brukar kallas för den tredje statsmakten. Riksdagen (som stiftar lagar) och regeringen (som styr landet) räknas då som de två första statsmakterna.

VÅRA MEDIEVANOR Medierna är en viktig del av vår vardag. En genomsnittlig svensk ägnar totalt sex timmar om dagen åt olika typer av medier och för ungdomar mellan 15 och 24 år är siffran ännu högre, närmre 7,5 timmar. Det är nästan hälften av dygnets vakna timmar. Vilka medier som finns och hur de används är något som förändras hela tiden. Oftast är det den tekniska utvecklingen som driver fram förändringen. I början av 1900talet var det genom morgontidningarna som vi fick våra nyheter. På 1920-talet tillkom radion och några årtionden senare teven. Alla dessa tre medier finns fortfarande kvar, men internet har förändrat det sätt som vi tar del av dem. Vad är då internet? Internet kan beskrivas som ett globalt nätverk som kopplar samman datorer med varandra. Det utvecklades av det amerikanska försvaret i slutet av 1960talet, som ett kommunikationssystem för att styra kärnvapenrobotar. Internet slog igenom i Sverige i slutet på 1990-talet och har idag blivit en så självklar del av våra liv

Medierna och samhället | 51

Andel av befolkningen 9–79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 1979–2017 Procent 90

Television

80 70

Sociala medier Radio Dagstidning Trad. medier digitalt

60 50 40

Bok

Tidskrift

20 10 0 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

att vi inte ens tänker på att vi använder det. Många av oss lever stora delar av vårt liv på internet.Vi umgås, blir kära, spelar spel, shoppar, pluggar och arbetar på internet. De nya smarta telefonerna gör dessutom att vi har tillgång till internet oavsett var vi befinner oss. Utvecklingen har med andra ord gått fort och idag är det ingen som behöver lida brist på nyheter. Däremot kan det vara svårt att överblicka och värdera all den information som sköljer över oss. Den stora tillgången på information som finns idag gör att vissa kallar dagens samhälle för ett informationssamhälle.

Dagstidningar Under en vanlig dag läser 56 procent av Sveriges befolkning en dagstidning, antingen i pappersformat eller digitalt. Med dagstidning menar man en tidning som kommer ut dagligen. Det finns olika typer av dagstidningar: ●

●

Morgontidningar kommer ut på morgonen och finansieras till största delen av annonser och prenumerationer. Sveriges största morgontidningar är Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Kvällstidningar (som nu för tiden kommer ut redan på morgonen) finansieras till största delen genom lösnummerförsäljning. De är därför beroende av lockande

Källa: Nordicom-Sverige

Detta diagram kommer från Mediebarometern 2017, som är en stor undersökning av svenskarnas medie vanor som genomförs varje år sedan 1979. Som du kan se har våra medievanor varierat över åren men det som ökat mest den senaste tiden är sociala medier och traditionella medier digitalt. Traditionella medier digitalt är en sammanslagning av digital morgontidning, kvällstidning, tidskrift, webb-/poddradio och webb-tv.

52 | Medierna och samhället

löpsedlar och rubriker, som driver människor till spontanköp. Sveriges största kvällstidningar är Aftonbladet och Expressen. ●

●

Gratistidningar är tidningar som är helt och hållet reklamfinansierade. Hit räknas Metro som delas ut i kollektivtrafiken i en mängd storstäder runt om i världen. Metro är idag Sveriges största dagstidning. Lokaltidningar är tidningar som kommer ut i ett mindre område. Hit räknas till exempel Dala-Demokraten,Västerbottenskuriren och Helsingborgs Dagblad. Lokaltidningarna utmärker sig genom att ta upp mer lokalt förankrade nyheter.

Sedan internet slog igenom på 1990-talet väljer allt fler människor att läsa sina nyheter på datorn eller i mobilen. Det har inneburit en ekonomisk utmaning för tidningarna, som har haft svårt att ta betalt på nätet. Den senaste utvecklingen är att allt fler tidningar inför betalväggar på sina artiklar, vilket innebär att du måste ha en digital prenumeration för att kunna läsa dem. Tidningarna kan också söka presstöd. Om det finns två tidningar på en ort, kan den med minst upplaga få presstöd. Anledningen till det är att det är bra för opinionsbildningen om det finns mer än en tidning på en ort, så att olika åsikter kan komma fram.

Tv och radio Under en genomsnittlig dag tittar 81 % av svenskarna på tv eller webb-tv och 62% lyssnar på radio eller poddradio. En stor del av radiokanalerna och tv-stationerna är reklamfinansierade. Det innebär att de får in pengar genom att sälja annonstid i och mellan sina program. Ju fler som lyssnar eller tittar på programmen, desto lättare är det att sälja reklamtid. Därför sänder reklamfinansierade radio- och tv-stationer gärna lättsmälta underhållningsprogram, sport och tävlingsserier som de vet att många

Medierna och samhället | 53

tittar på. Det kan leda till att mediernas granskande och kommenterande roll blir lidande. Som en motvikt till de kommersiella kanalerna finns public service, som ordagrant betyder ”i allmänhetens tjänst”. Hit räknas Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR). Dessa kanaler får sitt uppdrag från staten, är reklamfria och finansieras via en radio- och tv-avgift. Tanken är att de ska vara oberoende av politiska och ekonomiska intressen och att de ska kunna göra lite smalare program om till exempel kultur och samhällsfrågor. I uppdraget ingår också att sända regionala nyheter och göra program som riktar sig till människor med olika bakgrund, till exempel teckenspråkstalare och de nationella minoriteterna (se sidan 37).

Sociala medier För femtio år sedan präglades medierna av envägskommunikation. Tv:n stod mitt i vardagsrummet och på kvällarna samlades familjen för att ta del av underhållning och nyheter. Alla såg samma program och det som sades i

Att lyssna på radio var i radions barndom på 1920-talet en högtidsstund i hemmet. Vanligaste mottagaren var kristalldetektorer eller elektronrör. Vid den tiden förekom sändningar från Radiotjänst bara några timmar per dag.

54 | Medierna och samhället

media accepterades i allmänhet som sant. Det fanns också en tydlig skiljelinje mellan de som producerar media och de som konsumerar den. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Internet har gjort det möjligt för vem som helst att publicera innehåll som når ut till en stor grupp människor. Det gör att en helt vanlig gymnasieelev plötsligt kan ha flera tusen följare på sin blogg, och därmed bli en viktig opinionsbildare. Internet har alltså gjort det lättare för vanliga människor att nå ut med sina tankar och åsikter, vilket kan ses som en demokratisk seger. Under en vanlig dag använder 65 % av befolkningen sociala medier. Till de sociala medierna räknas allt från Facebook och Snapchat till bloggar, Flashback, Twitter, LinkedIn och Skype. Alltså alla typer av appar och webb-

A R BE T SU PP GI F T

Analysera statistik Den bruttotid som unga/pensionärer ägnar åt medier fördelad på olika medier en genomsnittlig dag 2017 (procent) 15–24 år: 454 minuter

65–79 år: 372 minuter

Vanlig tv 9 %

Sociala medier 27 %

Sociala medier 4 % Digital tidskrift 1 % Tidskrift på papper 5 % Digital dagstidning 4 %

Webb-tv 13 %

Vanlig tv 29 %

Dagstidning på papper 10 %

Digital tidskrift 1 % Tidskrift på papper 1 % Digital dagstidning 1 % Dagstidning på papper 1 % Bok på papper 4 %

Film 6 % Bok på papper 7 % Videoklipp 4 %

Musik 5 %

Vanlig radio 7 % Musik 24 %

Webb-/poddradio 1 %

Webb-/poddradio 2 %

1. Jämför hur unga och äldre använder medier och nämn minst tre viktiga skillnader. 2. Jämför din egen medieanvändning med statistiken. Är du ”typisk för din ålder” eller avviker du från genomsnittet? Motivera ditt svar.

Webb-tv 2 % Film 1 % Text-tv 2 %

Ljudbok 1 %

Vanlig radio 30 %

3. Vad tror du skillnaden mellan åldersgrupperna beror på? 4. Hur tror du medieanvändningen kommer se ut om tio år? Källa: Mediebarometern Nordicom 2017

Hat, hot och trakasserier på nätet Internet är en plats där människor finner kärleken, lär sig nya saker och håller kontakt med sina släktingar. Men det är också en plats där hat, hot och trakasserier frodas. För handbollsspelaren Linnea Claeson började det när hon var 11 år. Okända män skickade bilder på sin penis till henne och föreslog att de skulle ses. När hon sa nej följde kommentarer som: ”Jävla hora, jag vet att du vill”. När Linnea blev äldre började hon göra motstånd mot den sexistiska tonen på nätet. Hon skaffade en sida på Instagram som hon döpte till assholesonline. Där publicerade hon ett urval av alla kommentarer hon fick från män runt om i landet, och sina egna dräpande svar. Hon fick snabbt många följare och blev en viktig röst i debatten om sexuella trakasserier på nätet. Idag är Linnea Claeson en känd samhällsdebattör. Hon engagerar sig i många olika frågor, främst kopplat till rasism och jämställdhet. Det har lett till nya typer av

Kom ihåg!

är mer okej bara Hot och hat inte blir på nätet. Om du för att det sker en ockera person utsatt kan du bl det kt på sidan (om re eller anmäla di du Om ala medier). handlar om soci g som utsätter di na vet att personer l til g di a a bör du vänd går på din skol a rn rie Om trakasse skolledningen. g till bör du vända di ändå fortsätter som t de egeln är att polisen. Gr undr å är ks oc vanliga livet är olaglig t i det det på nätet.

kommentarer på sociala medier: ”Du borde våldtas av araber eftersom du älskar flyktingar och svartskallar så mycket, äckliga kvinna”. Linneas berättelse vittnar om den utsatthet som finns på nätet. Unga tjejer är särskilt drabbade, men politiker och journalister som uttalar sig om saker som provocerar människor blir också utsatta. De som utnyttjar anonymiteten på nätet för att sprida hot och elakheter brukar kallas för nättroll.

Linnea Claeson som vuxen och som11-åring.

Diskutera 1 Varför tror du att hat, hot och trakasserier sprids på sociala medier? 2 På vilket sätt påverkar detta den fria opinionsbildningen och demokratin?

A R BE T SU PP GI F T

Medierna och samhället | 55

Så styrs Sverige

Riksdagshuset i Stockholm

Det här kapitlet handlar om ■

riksdag och regering och vad de har för uppgifter,

■

landsting/regioner och vad de har för uppgifter,

■

kommunens uppgifter,

■

hur EU styrs och påverkar ditt liv.

Vem är det som bestämmer? Familjen Robertson har bott i många länder och världsdelar men aldrig tidigare i Sverige. Nu har de flyttat till Sverige för att arbeta på ett internationellt företags Sverigekontor. Barnen är vana vid olika skolor och skolsystem men nu ska de gå i svensk skola. Bland annat så här lät det, när pappa John följde med dottern Alicia till hennes första dag i en svensk högstadieskola:

Rektorn: Det finns beslut sedan länge om att böcker och skolmat här i kommunen inte ska kosta något för föräldrarna.

John: Alicia har läst franska tidigare och det går väl bra här också.

Diskutera med dina kompisar och försök gemensamt svara vem det är som bestämmer över följande vad gäller din skolvardag. Är det riksdagen, kommunen, rektorn på din skola?

Rektorn: Tyvärr. Kommunen har bestämt att det bara ska finnas tyska och spanska att välja mellan som språktillval. John: Alicia hade en utökad kurs i matematik i förra skolan och det vill hon fortsätta med. Går det bra? Rektorn: Tyvärr, det går nog inte. Kursplanerna har bestämts av riksdag och regering och det kan jag inte ändra på. John: Hur mycket ska vi betala för Alicias böcker och skolmat den här terminen?

Frågor Tror du att pappa John fick klart för sig vem som bestämmer vad och vilka som fattar beslut om skolan i Sverige?

• Vilka ämnen som ska ingå i programmet du går på? • Om skollunchen ska vara gratis på gymnasiet? • Hur många lektioner du ska få i kursen SH 1a1? • Hur många elever det ska vara i varje klass? • Vad din samhällskunskapslärare ska ha i lön?

90 | Så styrs Sverige

LAGARNA OCH VI Vem bestämmer vad i Sverige? Och vad finns det för regler när något ska bestämmas. Det handlar det här kapitlet om.Vi börjar med reglerna eller lagarna. Svenska folket väljer i val vart fjärde år 349 ledamöter som tillsammans utgör riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar, som talar om vad vi får och inte får göra. Så det är alltså riksdagen som bestämt att körkortsåldern för bil ska vara 18 år. De allra viktigaste lagarna är de som talar om hur Sverige ska styras. De lagarna kallas grundlagar och är fyra stycken. Grundlagar är så viktiga att de bara kan ändras av två riksdagar med val emellan. Det är för att folket ska få möjlighet att tycka till om ändringen. Efter valet kan ju riksdagen få en sammansättning som har en annan åsikt om den planerade grundlagsändringen. Victoria är vår blivande statschef. Som äldsta barn till vår nuva rande kung kommer hon att ärva tronen efter honom. Statschefen har ingen politisk makt utan bara representativa uppgifter.

●

Regeringsformen som talar om hur riksdagen ska arbeta. Den anger också arbetsfördelningen mellan riksdag och regering Successionsordningen slår fast att Sverige är en ärftlig monarki med en kung eller drottning som statschef. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, handlar inte om hur landet ska styras men där slås fast rätten till yttrande- och tryckfrihet. En fri och öppen samhällsdebatt är så viktig i en demokrati att de här rättigheterna finns inskrivna i två grundlagar.

Riksdagen fattar varje år beslut om ett stort antal lagar på alla möjliga områden. Dessa lagar kan handla om allt från körkortsålder till hur gammal man ska vara för att få handla på Systembolaget eller vad som händer om man bryter mot en viss lag.

Så styrs Sverige | 91

Stifta en ny lag eller ändra en lag Men hur går det till att ändra en lag? Vi tar ett exempel med körkortsåldern. Regeringen funderar på att höja åldern då man får ta körkort. De låter utreda frågan dvs. ta fram information och analysera frågan. Utredningen slutar i ett betänkande som sedan skickas ut på remiss till experter i frågan. I det här fallet kan experterna vara Trafikverket, Motormännens Riksförbund och liknande organisationer. När regeringen fått in alla synpunkter så skriver den ett förslag till riksdagen, en proposition. Enskilda riksdagsledamöter kan också lämna in förslag till riksdagen. Då kallas det för motioner. Riksdagen är indelad i grupper som kallas utskott som delar upp ärendena mellan sig. Regeringens proposition handlar ju om trafik och därför tar trafikutskottet hand om den propositionen. I trafikutskottet diskuteras frågan och man tar in synpunkter utifrån. Till slut skriver trafikutskottet ner vad de anser i ärendet. Det kallas ett betänkande. Detta betänkande går sedan tillbaka till riksdagen. Nu ska riksdagen fatta ett beslut och det gör man efter att ha diskuterat frågan. Diskussionen eller debatten avslutas med att man röstar om förslaget i en omröstning som också kallas votering.

Regeringen tillsätter en utredning för att se om körkortsåldern ska höjas

Regeringen ser till så att beslutet genomförs

Resultatet av utredningen, betänkandet, går ut på remiss

Riksdagen debatterar och fattar beslut

Regeringen väcker proposition Trafikutskottet diskuterar ärendet Trafikutskottet skriver betänkande

F R ÅG OR

92 | Så styrs Sverige Frågor till texten

Analysera och resonera

1. Hur många platser finns det i Sveriges riksdag?

1. Det är inte så lätt att stifta en ny lag eller ändra en lag. Vad kan det finnas för orsaker till att man har gjort det så svårt?

2. Vad menas med ärftlig monarki? 3. Vem är Sveriges statschef? 4. Vilken grundlag talar om hur riksdag och regering ska arbeta? 5. Vad skiljer tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen från de andra grundlagarna? 6. Vad gör man när man skickar ett ärende på remiss? Diskutera 1. Varför är det så viktigt att fritt få säga och skriva vad man vill? 2. I Schweiz har man ofta folkomröstningar. Vore det något att ta efter för oss i Sverige?

2. Vad kan det finnas för orsaker till att det är ännu svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag? Arbetsuppgift Gå in på lönestatistik.se och ta reda på vad exempelvis en gymnasielärare, en distriktsläkare, en advokat har i månadslön. Gå sedan in på riksdagen. se och ta reda på vad en riksdagsledamot har i arvode (lön) och vilka andra förmåner en riksdagsledamot har. Diskutera sedan om riksdagsledamotens lön och övriga förmåner är rimliga.

3. Om du vore riksdagsledamot, vad vore det första du skulle ta upp i en motion till riksdagen?

VAL OCH PARTIER Andra söndagen i september vart fjärde år är det val till riksdagen, 2014 och 2018 är exempel på valår. Landet är indelat i 29 valkretsar som ungefär motsvaras av länen. Varje valkrets har ett visst antal platser eller mandat i riksdagen. Hur många mandat en valkrets har beror på folkmängden. Stockholms län har flest mandat, 39 stycken, Gotlands län har minst med bara två. I valet ställer ett antal partier upp och vill ha väljarnas röster.Varje parti får så många mandat som motsvaras av deras andel av rösterna i valkretsen. Det kallas för proportionella val. Det betyder att om partiet får 50 % av rösterna får man ungefär 50 % av mandaten.

Så styrs Sverige | 93

40 %

Proportionella val

Majoritetsval i enmansvalkrets

Valkrets

10 %

30 %

Valda ledamöter

20 %

> 50 % Valda ledamöter

Efter riksdagsvalet ska en regering utses som ska styra landet. Men om alltför många partier kommer in i riksdagen kan det bli svårt att få fram en regering. Därför finns en spärr mot små partier. Spärren fungerar så att bara partier som fått minst 4 procent av rösterna i riket eller 12 procent i en valkrets får vara med när mandaten fördelas.Vi kallar det här för fyraprocentsspärren. 12-procentsgränsen gör att ett parti som är starkt i en enda valkrets kan komma in i riksdagen.

Storbritannien har majoritetsval i enmansvalkretsar. Ett sådant valsystem leder ofta till ett tvåpartisys tem. Försök förklara varför.

Utanför vallokalen står ofta de politiska parti erna och delar ut val sedlar men man får inte bedriva valrörelse.

Flyktingar

och med de stora flyktingströmmarna till Europa 2015 har det systemet i praktiken övergetts. EU har därefter försökt att inför ett tvingande kvotsystem där alla medlemsländer helt enkelt tvingas ta emot flyktingar. Men det har inte gått att genomföra eftersom länder som bl.a. Ungern, Polen och Tjeckien helt enkelt vägrat ta emot flyktingar, medan andra länder däribland Sverige och Tyskland tagit emot många.

Medlemsstaterna inom EU försöker sedan många år att samordna sin flykting- och migrationspolitik. Man försöker bl.a. enas om gemensamma regler för asylansökan, familjeåterförening, visum, gränskontroller. Men frågorna är mycket känsliga i de flesta medlemsstater och därför går samarbetet mycket långsamt. Det visar bl.a. hanteringen av de senaste årens flyktingsituation i Europa.

Flyktingströmmen till Europa under senare år har enligt många experter tydligt visat att frågan om ett gränslöst inre EU är mycket komplicerad när EU inte har full kontroll över sin yttre gräns och inte heller kan komma överens om hur flyktingar ska fördelas inom EU. Många experter tror därför att EU:s flyktingpolitik under många år kommer att präglas av olika nödlösningar. Det kan exempelvis handla om:

Dublinförordningen från 1993 bestämmer att migranter måste söka asyl i det första EU-landet de kommer till. Men i Antal asylsökande (från länder utanför EU) i EU:s och EFTA:s medlemsländer 2015 och 2016 i 1000-tal 750 2016

2017

• Avtal med olika länder, som t.ex. avtalet med Turkiet, om att flyktingar som tar sig olagligt in i EU skickas tillbaka. Under början av 2018 pågick liknande diskussioner med bl.a. Libyen och Marocko.

400

200

150

• En hårdare bevakning av EU:s yttre gränser och hårdare kontroller av enskilda medlemsländers gränser.

100

1. Den så kallade flyktingkrisen har sedan 2015 varit ett hett debattämne i de flesta av EU:s medlemsländer. Vilka lösningar förespråkar du? Motivera ditt svar. a. Starkare yttre EU-gränser så att det blir svårare att ”ta sig in i EU”?

Lichstenstein

Norge

Island

Schweiz

Estland

Slovakien

Litauen

Lettland

Portugal

Tjeckien

Malta

Slovenien

Rumänien

Luxemburg

Irland

Kroatien

Cypern

Finland

Polen

Danmark

Belgien

Spanien

Bulgarien

Sverige

Nederländerna

Ungern

Storbritanien

Grekland

Källa: Eurostat

Österrike

Italien

Frankrike

Tyskland

FA K TA

120 | Så styrs Sverige

b. Bekämpa krig, fattigdom och smugglare på plats? c. Göra det svårare att få uppehållstillstånd? d. Tvinga alla medlemsländer att ta emot flyktingar? e. Förbättra integrationen av flyktingar i samhället

Frågor till texten

Analysera och resonera

1. Vilka två länder i Europa var drivande i arbetet med att skapa EU?

1. Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur EU styrs och hur Sverige styrs på nationell nivå? Du kan förslagsvis tänka på partier, ledning, val, beslutsgång, budget.

2. Vad menas med de fyra friheterna? 3. Vad innebär den inre marknaden? 4. Vilka är EU:s nuvarande kandidatländer? 5. Vem får bli medlem i EU? 6. Vilka huvuduppgifter har a) Europeiska rådet? b) EU-kommissionen? c) Ministerrådet? d) Europaparlamentet? e) EU-domstolen? 7. Vad betyder EMU? 8. Hur många länder är med i EMU? 9. Nämn några villkor för att få vara med i EMU. Diskutera 1. Vad tycker du att du har vunnit i och med Sveriges medlemskap i EU? Vad har blivit sämre för dig som privatperson? 2. Har du stött på någon från ett annat EU-land som arbetar i Sverige? Tycker du att det är bra eller dåligt?

F R ÅG OR

Så styrs Sverige | 121

2. Hur EU ska utformas har diskuterats ända sedan starten på femtiotalet. Vad ska egentligen unionen göra eller inte göra? En del politiker kräver djupare samarbete i en eller flera frågor. Andra vill däremot att makt dras tillbaka från Bryssel, där de flesta EU-institutionerna finns, till medlemsländerna. Låt oss säga att du bestämmer dig för att EU ska ha mer makt i vissa frågor, mindre makt i andra frågor. Vilka frågor handlar det om för dig? Vilka fördelar respektive nackdelar har de två alternativen? Tänk gärna utifrån en framtida yrkesroll som t.ex. snickare, elektriker, sjuksköterska eller något annat yrke. Du kan använda dessa eller andra begrepp som du själv väljer: samarbete – fred – valdeltagande – byråkrati – missnöje – problemlösning – ömsesidigt beroende – arbetstillfällen

3. Nitton av EU:s medlemsländer är med i EMU. Men inte Sverige. Tycker du att vi ska gå med i EMU eller inte? Motivera ditt svar.

kommunstyrelse konstitutionsutskott koalitionsregering lagar landshövding landstingsstyrelse länsstyrelse mandat majoritetsregering ministerrådet minoritetsregering misstroendeförklaring motion

parlamentarism proportionella val politiker proposition region regering riksdag samlingsregering statschef statsbudget talman tjänstemän valkretsar

N YC K ELOR D

betänkande Brexit de fyra friheterna departement grundlagar EMU EU-domstolen EU-kommissionen Europaparlamentet Europeiska rådet folkomröstning förvaltningsdomstol inre marknaden

Jobben och arbetsmarknaden

Det här kapitlet handlar om ■

arbetsmarknadens ständiga förändringar,

■

om förhållandet mellan facket och arbetsgivarna förr och nu,

■

de stora organisationerna på arbetsmarknaden,

■

några viktiga lagar på arbetsmarknaden,

■

vad ett kollektivavtal är,

■

hur arbetsmarknadens organisationer påverkar samhälls utvecklingen.

149

Adrians sommarjobb Adrian är 16 år och går i ettan på hotelloch turismprogrammet. Sommarlovet närmar sig och Adrian söker sommarjobb. Han går runt i en rad affärer och kiosker och frågar om de behöver någon sommarvikarie. Till sist får han napp på en campingservering. Ägaren erbjuder Adrian jobb under sex veckor. ”Du får 65 kronor i timmen”, säger ägaren. ”Det är bra betalt för halva arbetstiden kan du nog sitta och sola och läsa. Du får ta en glass, en cola och en macka varje dag, inget mer. Men att driva en campingservering är inget självspelande piano som du nog förstår. Om det regnar då stänger vi ned, och då får du gå hem och får ingen lön. Du ska arbeta eftermiddagar och kvällar. Jag jobbar till lunch, och du börjar klockan ett och stänger ned klockan 10. Då kommer jag och tömmer kassan, eller så får du cykla med pengarna till bankfacket. Och så måste jag ju lära upp dig, det tar två dagar, kanske tre, och då får du ingen lön när du provjobbar. Det går till så i den här branschen.”

Adrian funderar. I skolan hade han fått lära sig att det finns regler och lagar på arbetsmarknaden. Kan det som campingägaren säger stämma? Frågor 1. Vad är det som campingägaren säger som antingen strider mot kollektivavtalet eller som t.o.m. kan vara olagligt? 2. Vad säger kollektivavtalet om Adrians lön? Gå in på Hotell- och Restaurangfackets hemsida www.hrf.net Där söker du dig vidare till Gröna Riksavtalet och För dig under 20 år. Då hittar du minimilön för olika åldrar, OB-tillägg för obekväm arbetstid osv. 3. Vad borde Adrian göra? 4. Vad skulle du ha gjort? 5. Gå in på www.lo.se/ung och ta reda vilka regler som gäller för dig på ditt sommarjobb och hur du kan använda facket om något inte blir som det ska. Vad ska du tänka på när du söker sommarjobb?

150 | Jobben och arbetsmarknaden

ARBETSMARKNADEN FÖRR OCH NU Fram till 1900-talets början arbetade de allra flesta inom jordbruket, skogsbruket eller med fiske. När tröskverket, lokomobilen och den första traktorn kom blev behövdes inte lika mycket arbetskraft för att producera mat och många pigor och drängar flyttade in till städerna för att börja jobba i fabrikerna. Barnarbetet var omfattande: precis som i dagens fattiga länder höll många föräldrar barnen borta från skolan så att de skulle kunna bidra till familjens försörjning.

Allmän rösträtt och ”8 timmars arbete, 8 timmars frihet, 8 timmars hvila”, krävde arbetarna kring sekelskiftet 1900.

Ända fram till 1900-talets början var maktförhållandet mycket ojämnt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det visade sig tydligt vid den första stora strejken i Sverige, Sundsvallsstrejken 1879, när sågverksarbetarna runt Sundsvall lade ner arbetet sedan arbetsgivarna hade sänkt lönen. Efter två veckor var strejken slut, de strejkande hade förlorat. Sundsvallsstrejken visade tydligt att arbetarna var tvungna att samarbeta för att kunna sätta mot arbetsgivarna. Under de närmaste åren bildades fackföreningar runtom i Sverige. Fackföreningarna gick ihop i fackförbund som 1898 enades i en central organisation, Landsorganisationen, LO. 1902 gick också arbetsgivarna samman i Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. Det var inte många kvinnor med i de första fackföreningarna. Men så småningom bildades också rent kvinnliga fackföreningar. Stock-

Jobben och arbetsmarknaden | 151

holms Tjänarinneförening var den första, år 1904. Några decennier in på 1900-talet började också tjänstemännen organisera sig i fackföreningar.

Konflikter och samförstånd År 1906 kom de första spelreglerna på arbetsmarknaden när LO och SAF undertecknade ett centralt avtal. Arbetsgivarna förbjöds att avskeda arbetare bara för att de var med i facket. I kompensation fick arbetsgivarna rätt att fritt anställa och avskeda de anställda, ”att leda och fördela arbetet” som det stod i avtalstexten. Men konflikterna fortsatte. Mest omfattande var storstrejken 1909 när 300 000 arbetare strejkade. Den mest omtalade arbetskonflikten inträffade i Ådalen i maj 1931 när utkommenderad militär sköt ihjäl fem personer. Slutligen insåg LO och SAF att man återigen måste börja prata med varandra, och 1938 skrev de under det andra centrala avtalet, Saltsjöbadsavtalet. Från och med nu skulle LO och SAF försöka förhandla och kompromissa om löner, arbetstider och andra viktiga villkor så att onödiga konflikter kunde undvikas.

Näringslivet förändras Diagrammet visar att näringslivet i stort sett var statiskt fram till 1850. Jord- och skogsbruket stod för 70–80 procent av alla som arbetade, medan övriga näringsgrenar som industri, handel och tjänster bara hade några få procent. Sedan kom industrialiseringen med full kraft, först med ångmaskinen, sedan med elektriciteten och förbränningsmotorn som kraftkällor. Samhället, och därmed näringslivet, har de senaste århundradena genomgått stora förändringar. Arbetsplatserna har gått från att finnas inom jordbruk, skogsbruk och fiske till industri och tjänster. Den här strukturomvandlingen

152 | Jobben och arbetsmarknaden

av samhället och av arbetsmarknaden har inte alltid gått smärtfritt eftersom folk har fått byta anställning, men när förändringarna väl var genomförda var det få som klagade. Flest antal anställda inom industrin var det på 1960-talet. Sedan dess har mekaniseringen gjort att allt färre anställda producerar allt mer. Som diagrammet visar har det i stället skett en kraftig ökning av antalet tjänsteanställda, oftast i den offentliga sektorn. När Välfärdssverige byggdes upp behövdes en stor mängd personal i exempelvis förskolan, skolan och i sjukvården. Också antalet anställda inom handel och samfärdsel har ökat kraftigt.

Sysselsättning efter näringsgren i Sverige 1750–2010, i procent 90 80 70 Jord- och skogsbruk 60 Industri och hantverk 50 Handel och samfärdsel 40 Tjänster och offentlig förvaltning 30 20 10 0

17 50 17 60 17 70 17 80 17 90 18 00 18 10 18 20 18 30 18 40 18 50 18 60 18 70 18 80 18 90 19 00 19 10 19 20 19 30 19 40 19 50 19 60 19 70 19 80 19 90 20 00 20 10

A R BE T SU PP GI F T

Sysselsättning efter näringsgren

Källa: Christopher Lagerqvist (2012) Näringslivsförändringar i Sverige 1750–2010.

Frågor 1. Titta på utvecklingen sedan år 2000. Vilken eller vilka näringsgrenar a) ökar b) minskar c) planar ut? 2. Varför började kurvan för jordbruk, skogsbruk och fiske gå ned vid mitten av 1800-talet?

3. a) När var andelen industriarbetare som störst? b) Varför började andelen industriarbetare att minska? 4. Alla bedömare säger att e-handeln kommer att öka. I vilken näringsgren finns e-handeln?

Jobben och arbetsmarknaden | 153

Globalisering, digitalisering och AI

Att antalet industriarbetare minskat rejält i Sverige och i övriga västvärlden under de senaste generationerna har två huvudorsaker: digitaliseringen och flytt av varuproduktionen till länder med lägre löner. Båda är en följd av men också en orsak till den globalisering som vi är mitt uppe i. Globalisering är inget nytt, men den har påskyndats genom internet när pengar och meddelanden kan skickas på nolltid över hela världen. Globaliseringen har gjort världens länder och folk beroende av varandra på ett sätt som var omöjligt att föreställa sig för ett par generationer sedan. Datoriseringen gjorde att mekaniseringen av arbetsuppgifter snabbades på. Den digitalisering som vi befinner oss i just nu kallas ofta den tredje industriella revolutionen, eller IKT-revolutionen (informations- och kommunikationsteknologi). Mobiltelefonen speglar den här enormt snabba utvecklingen: för en generation sedan var mobilen enbart en telefon, idag är den så mycket mer. Digitaliseringen innebär att den mekanisering och robotisering som pågått länge har kommit att omfatta allt

Den här roboten har konstruerats av fors kare i Singapore. Innan den tog sig an Ikeastolen ”Stefan” fotogra ferade den alla delar och ”läste” manualen. Sedan var det bara att sätta igång och skruva ihop delarna: på 9 minuter var stolen hopskruvad!

ALMGR EN FUR EV IK HÖJELID NILSSON

S A M H Ä L L S K U N S K A P F Ö R G Y M N A S I E S KO L A N

ISBN 978-91-40-69734-9

789140 697349

HANS ALMGREN ANNA FUREVIK S T E FA N H Ö J E L I D ERIK NILSSON