Issuu on Google+

Boken är främst tänkt som en grundbok i vetenskapsteori för de medicinska grundutbildningarna, men den är också lämplig för studenter inom området socialt arbete. Den kan dessutom med fördel läsas i samband med studier i forskningsmetodik. Författaren Jacob Birkler är fil. mag. i filosofi och psykologi vid Århus Universitet. Han undervisar i vetenskapsteori och forskningsmetodologi, filosofi och etik samt psykologi vid UC-Vest (University College Vest) i Esbjerg. Han har tidigare skrivit boken Filosofi & Sygepleje. Etik og menneskesyn i faglig praksis, som finns i svensk utgåva med titeln Filosofi + omvårdnad. Etik och människosyn.

Jacob Birkler VETENSKAPSTEORI Jacob Birkler

VETENSKAPSTEORI ger en grundläggande presentation av ämnet, framför allt hur teorierna kan belysa det praktiska vårdarbetet och hur de kan tillämpas där. Med utgångspunkt från konkreta exempel diskuterar författaren de centrala vetenskapsteoretiska riktningarna, bland annat positivism, hermeneutik, fenomenologi och kritisk teori, och han beskriver dessutom utförligt de mest väsentliga nyckelorden, dvs. kunskap, sanning, bevisföring, teori, objektivitet, förståelse, förklaring osv.

VETENSKAPSTEORI En grund dbok

Best.nr 47-01993-9 Tryck.nr 47-01993-9

omslag Birkler.indd 1

12-05-08 10.22.14


isbn 978-91-47-01993-9 © 2008 Liber ab Originalets titel: Videnskabsteori. En grundbok. © 2005 Jacob Birkler och Munksgaard Danmark Redaktör: Margareta Widegren Projektledare: Karin Sjögren Marklund Översättning: Eva Björkander Mannheimer Omslag och grafisk form: Nette Lövgren Omslagsfoto: Roger–Viollet/IBL Bildbyrå Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber ab, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 2

12-05-08 10.31.27


i n n e h å ll

Förord 5 Introduktion: Vad är vetenskapsteori? 7 1. Logik och argumentationsteori 14 Formell logik: Argumentens form 17 Informell logik: Argumentens form och innehåll 22

2. Kunskap 33 Kunskapskriterier 33 Kunskapsformer 41 Kunskap om naturen, människan och samhället 46

3. Objektivitet och subjektivitet 52 Positivismen och det objektiva vetenskapsidealet 54 Observationers subjektivitet 62

4. Bevisföringsformer 69 Deduktion: förnuftsbaserad bevisföring 69 Induktion: erfarenhetsbaserad bevisföring 72 Hypotetiskt-deduktiv metod: falsifierande bevisföring 76 Abduktion: kreativ bevisföring 84

5. Förklaring 88 Orsaksförklaringar 90 Funktionalistiska förklaringar 94 Ändamålsförklaringar 95

6. Förståelse 98 Hermeneutik 100 Fenomenologi 109 Kritisk teori 118

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 3

08-03-12 10.01.50


7. Teori 126 Teoriers struktur, funktion och värde 126 Thomas Kuhn och paradigmbegreppet 132

8. Vetenskap och etik 141 Vetenskapens betydelse för etiken 141 Etikens betydelse för vetenskapen 144

Litteratur 151 Register 156

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 4

08-03-12 10.01.50


föror d

parallellt med att de medicinska programmen på grundnivå fått en alltmer akademisk och teoretisk karaktär har ämnet vetenskapsteori blivit alltmer centralt. Jag har emellertid märkt att detta ämne ofta ganska fördomsfullt uppfattas som lite tråkigt och onödigt. Som lärare i vetenskapsteori på flera vårdvetenskapliga grundutbildningar har jag därför bemödat mig om att göra ämnet spännande och angeläget genom att lyfta fram de vetenskapsteoretiska problemens relevans och betydelse. Det är dessa erfarenheter och inte minst ämnets specifika krav som ligger bakom tillblivelsen av denna bok. Under senare år har det kommit ut åtskilliga böcker om vetenskapsteori. Men vad som betonas i presentationen av ämnet varierar mycket. I några av dessa böcker dominerar vetenskapsfilosofin med sina många olika filosofiska problematiseringar av det vetenskapliga arbetet. I andra läggs större vikt vid den vetenskapsteoretiska grundvalen för olika konkreta forskningsmetoder. Den här boken är i första hand inriktad på att skildra grundläggande förutsättningar och ramar för det vetenskapliga arbetet med särskild betoning på de vetenskapsteoretiska utgångspunkterna för olika forskningsmetodologiska traditioner. Vetenskapsteoretiska verk refererar ofta till ett specifikt vetenskapsområde, exempelvis vetenskapsteori inom naturvetenskap (Kragh & Pedersen 1991), samhällsvetenskap (Fuglsang & Olsen 2004, Gilje & Grimen 2002), humanvetenskap (Kjörup 1996, Collin & Köppe 2003) eller vårdvetenskap (Jensen 1973, 1986, Simonsen 2002). Grundböcker i vetenskapsteori tenderar dessutom att knytas till ett specifikt ämne som exempelvis psykologi (Christensen 2002), biologi (Baron 2004), geografi (Hansen & Simonsen 2004) eller sjukvård (Jensen m.fl. 1990). Jag vill betona att denna bok är

5

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 5

08-03-12 10.01.50


en grundbok som inte avser att presentera vetenskapsteori i en viss bestämd kontext. Men de exempel jag ger i boken är genomgående hämtade från omvårdnadsområdet. Boken riktar sig i första hand till studerande på de medicinska programmen på grundnivå som här för första gången stiftar bekantskap med ämnet vetenskapsteori. Eftersom det här är en grundbok ligger fokus på de grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och traditioner som kan ha betydelse för omvårdnadsarbete i praktiken. Dessutom går jag igenom de teoretiska problem som man nästan alltid konfronteras med i forskning och vetenskapligt arbete. Men jag går i regel inte in i en diskussion eller debatt kring de olika vetenskapsteoretiska problemställningarna, utan syftet med boken är i första hand att skapa förutsättningar och ge de redskap som krävs för att de studerande själva ska kunna diskutera frågan om omvårdnadsyrkenas vetenskaplighet. Boken är uppbyggd kring de mest centrala nyckelbegreppen inom vetenskapsteorin, nyckelbegrepp som kunskap, objektivitet, bevisföring, förklaring, förståelse och teori. Det är ett medvetet val från min sida att boken inte är indelad efter vetenskapliga huvudområden (natur-, human- och samhällsvetenskap). En sådan indelning skulle ha blivit problematisk, eftersom omvårdnad i såväl teori som praktik spänner över alla dessa huvudområden och således inte kan begränsas till endera av dem. Dessutom ska nämnas att bokens kapitel kan läsas oberoende av varandra, vilket bland annat kan vara en fördel ur forskningsmetodologiskt perspektiv. När det gäller bokens tillblivelseprocess vill jag särskilt tacka dem som läst igenom delar av eller hela manuskriptet, framför allt min goda vän och kollega Jakob Bovin som på ett konstruktivt sätt kommenterat bokens innehåll. Jag vill också tacka Tom Nauerby för fruktbara kommentarer. Sist men inte minst vill jag tacka min hustru Camilla, som tålmodigt varit ett ovärderligt stöd för mig under hela processen. Utan henne skulle denna bok inte ha blivit till. Maj 2005, Jacob Birkler

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 6

08-03-12 10.01.50


in t roduk t ion :

Vad är vetenskapsteori?

vetenskapen har en central position inom dagens hälso- och sjukvård. Vetenskapen har blivit det orakel som vårdpersonalen lyssnar till när de ska fatta beslut i den kliniska praktiken. Men hur skapas kunskap om hälsa och sjukdom i ett samhälle i förändring? Hur och med vilka redskap kan vi beskriva, förklara och inte minst förstå den lidande människan, vars uttrycksformer hela tiden förändras? Dessa frågor diskuteras inte bara av läkarvetenskapen utan har också fått avgörande betydelse för de yrkesgrupper som står i daglig kontakt med patienter. En konsekvens är att de medicinska programmen på grundnivå blivit alltmer teoretiska och inriktade på gedigen och stringent kunskapsutveckling. Det primära målet med denna ökade vetenskaplighet är att utforma en praktik där vi inte bara handlar på basis av det vi tror eller anser, utan på basis av det vi vet är sant. Vetenskap handlar med andra ord om att veta något om det vi kan, får och bör göra. När ämnen som vetenskapsteori och forskningsmetodik introduceras som nya ämnesområden inom vårdutbildningarna, handlar det således inte i första hand om att värva nya sökanden till forskartjänster inom dessa ämnen. Långt viktigare är att skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik, där vi hela tiden tillägnar oss ny kunskap som är tillämpbar i den konkreta omvårdnadspraktiken. Det är en kunskap som ger oss både insikter och en god grund för våra handlingar. Detta mål innebär samtidigt att det är viktigt att förbli medveten och ödmjuk inför det vi inte vet, vilket är en nödvändig förutsättning för att kunna fortsätta sitt kunskapssökande.

7

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 7

08-03-12 10.01.50


introduktion

Vetenskapsteori Vetenskapsteori är i huvudsak en filosofisk disciplin, som ägnar sig åt olika teorier om och undersökningar av vetenskapens natur och särart. Traditionellt sett beskrivs vetenskapsteori därför som vetenskapen om vetenskapen eller i korthet som »teorier om teorier«. Det finns emellertid olika sätt att undersöka vetenskapen. För det första kan vi välja att beskriva vetenskapen »utifrån«, vilket brukar kallas deskriptiv vetenskapsteori. Här undersöks vetenskapen ur många olika perspektiv. Det mest övergripande är det vetenskapshistoriska perspektivet. I västvärlden brukar man börja med den grekiska antiken som den epok då vetenskapen blev till. Det är under antiken vi finner övergången från preskriptiva (föreskrivande) utsagor till deskriptiva utsagor. Man nöjde sig inte längre med att beskriva hur man till exempel gör upp eld utan började analysera varför eld uppstår. Man började undra över verklighetens samband och sammanhang, vilket kan ses som en naturlig men också fruktbar utgångspunkt för vetenskapen. Man ville nå bortom den omedelbart synliga verkligheten. Jag kan till exempel med blotta ögat se att patienten är sjuk – men varför är patienten sjuk? Jag försöker finna orsaken till det omedelbara synintrycket. Undersökningen av orsakssamband betraktas ofta som själva kärnan i den vetenskapliga verksamheten. När man försöker beskriva vetenskapens födelse blir denna beskrivning med nödvändighet alltid mångtydig, eftersom vetenskapen som vi i dag uppfattar den består av en mängd fina förgreningar av många olika vetenskaper, där varje enskild vetenskapsgren kan sägas ha sin egen historia. Man skulle till exempel mer eller mindre ingående kunna beskriva omvårdnadens vetenskapshistoria som ett första skott på en helt ny vetenskapsgren. Deskriptiv vetenskapsteori rymmer utöver vetenskapshistorien också andra perspektiv på vetenskapen, bland vilka vetenskapssociologin särskilt bör nämnas. Här studeras hur kunskap utvecklas i olika kulturer och samhällen, kunskapsutvecklingens många

8

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 8

08-03-12 10.01.51


vad är vetenskapsteori?

olika former och förutsättningar. Man kan till exempel undersöka om en befolkning ser vetenskap som en medspelare eller motspelare i samhällsutvecklingen. Vetenskapssociologin intresserar sig också för hur vetenskapliga resultat används i ett samhälle i förändring, dvs. politiskt, ekonomiskt, etc. Vetenskapsteori är emellertid mycket mer än beskrivningar av vetenskapens historia och sociologi. Den vanligaste formen av vetenskapsteori är den normativa vetenskapsteorin, där man undersöker fruktbara metoder och normer inom vetenskapen. När ordet metod används i detta sammanhang rör det sig om generella vetenskapliga metoder, dvs. metoder att skapa kunskap i vid bemärkelse. Det finns många olika metoder och sätt att använda sitt förnuft och sina erfarenheter för att beskriva, förklara och förstå de företeelser som man möter i sin dagliga yrkesutövning. Man delar därför ofta in dessa metoder i olika kategorier för att sedan kunna utvärdera och tillämpa dem i syfte att nå ny kunskap. Traditionellt sett klassificeras dessa metoder utifrån vetenskapens huvudområden – naturvetenskap, humanvetenskap och samhällsvetenskap. Denna indelning är emellertid lite förlegad och rigid, och i den vetenskapliga praktiken frångår man den ofta. I dag intar man vanligtvis en mer ändamålsenlig ståndpunkt, utgår från själva forskningsobjektet och låter vetenskapen vara en form av systematiserad nyfikenhet som får bestämma vilken eller vilka konkreta metoder som ska användas. Den normativa vetenskapsteorin innehåller utöver den vetenskapliga metodläran även ett relativt nytt ämne som väckt mycket uppmärksamhet på senare tid, nämligen vetenskapsetiken. Här ställs frågan om den goda vetenskapliga praktiken. Vi kan till exempel fråga oss om viss kunskap är mer värd att utveckla än annan kunskap. Eller vi kan rent allmänt undra över vilka normer och värderingar som bör råda i den vetenskapliga praktiken. Nedan visas den klassiska indelningen i deskriptiv och normativ vetenskapsteori (se bild 1). Jag bör dock i detta sammanhang nämna att boken inte innehåller en mer ingående presentation av

9

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 9

08-03-12 10.01.51


introduktion

den deskriptiva vetenskapsteorin. Boken är i första hand fokuserad på den normativa vetenskapsteorin, på metoder och värden som har särskild relevans för hälso- och sjukvården. Deskriptiv vetenskapsteori

Normativ vetenskapsteori

Vetenskapshistoria

Metodlära (beskriva, förklara, förstå)

Vetenskapssociologi

Vetenskapsetik

bild 1. Deskriptiv och normativ vetenskapsteori.

Om vi utgår från ovanstående distinktion bör det tillfogas att den normativa vetenskapsteorin i övervägande grad har ett filosofiskt innehåll. Vetenskapsteori definieras därför ofta som vetenskapsfilosofi, där förmågan att formulera exakta frågor om och till vetenskapen är den viktigaste metoden för att nå framgång. Men vilka frågor är relevanta att ställa när det gäller vetenskap? En klassisk fråga handlar om förhållandet mellan teori och praktik. Denna frågeställning har blivit allt viktigare, i synnerhet på yrkesutbildningar. Ofta hör man någon säga: »Teori är en sak, men praktiken är något helt annat.« Det paradoxala är emellertid att teori och praktik med nödvändighet förutsätter varandra, på samma sätt som begreppsparet höger/vänster. Vi kan inte förstå det ena utan det andra. Med det menas rent konkret att varje praktik i regel rymmer någon form av teori, vare sig vi är medvetna om det eller inte. Och omvänt speglar teorin en praktik, även om avståndet mellan dem kanske vid första anblicken förefaller långt. Frågan om förhållandet mellan teori och praktik förblir således ytterst relevant och fruktbar, inte minst i förhållande till de många tankar som väcks inom dagens omvårdnadsyrken. Ett annat centralt problem inom vetenskapsteorin är frågan om förhållandet mellan teori och verklighet. Det kan lite förenklat formuleras som en fråga om huruvida teorier existerar i verkligheten

10

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 10

08-03-12 10.01.51


vad är vetenskapsteori?

eller om de endast är goda och praktiska konstruktioner som kan användas i praktiken. Är teorier med andra ord något man upptäcker eller något man uppfinner? Vi skulle kunna ta tyngdkraften som exempel. Är tyngdkraften något som upptäckts eller något som uppfunnits? Frågan har betydelse när nya vetenskaper utvecklas, till exempel vårdvetenskap. Ska man utgå från praktiken och låta teorierna utformas därifrån, eller ska man börja med förnuftet och utifrån det sluta sig till vilka som är de mest ändamålsenliga riktlinjerna för praktiken? En tredje central problematik rör frågan om förhållandet mellan teori och erfarenhet. För att uttrycka det filosofiskt kan vi fråga oss om det är erfarenheten som bestämmer teorin, eller om det är den inlärda teorin som färgar de erfarenheter vi gör i praktiken. Den frågeställningen väcker samtidigt frågan om vetenskaplig objektivitet. Är objektiv kunskap möjlig, eller kommer vetenskapen alltid att vara subjektiv och kontextbunden, dvs. knuten till en viss person, tid och plats? Detta är några av de mest centrala frågeställningar som fortfarande utmärker och diskuteras inom vetenskapsteorin (se bild 2). Vetenskapsteoretiska frågeställningar Förhållandet mellan teori och praktik? Förhållandet mellan teori och verklighet? Förhållandet mellan teori och erfarenhet? Är objektiv kunskap möjlig? bild 2. Exempel på vetenskapsteoretiska frågeställningar.

De många olika vetenskapsteoretiska frågeställningarna försöker var och en på sitt sätt att ringa in den stora och mest övergripande frågan, nämligen den som handlar om vad vetenskap egentligen är, en fråga som är både deskriptiv och normativ. Varje försök till slut-

11

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 11

08-03-12 10.01.51


introduktion

giltig definition har naturligtvis ett begränsat värde eftersom det inte går att göra en homogen, entydig avgränsning av den vetenskapliga verkligheten. I den här boken kan det ändå vara fruktbart att inledningsvis besvara frågan med hjälp av en mycket allmän definition, som samtidigt berör det väsentliga.

Vetenskap är en praktik där man eftersträvar ny kunskap på en stringent grundval.

Jag vill, mot bakgrund av denna preliminära begreppsdefinition, samtidigt betona att vetenskap är något mer än det som pågår på universiteten. Historien visar tvärtom att de verkligt stora vetenskapliga framstegen i regel äger rum utanför universitetsvärlden (Fink et al. 2003). På ett universitet kan man tituleras forskare och därigenom definieras som vetenskapsman/-kvinna. Men att på detta sätt jämställa forskning och vetenskap är problematiskt i flera avseenden. Å ena sidan kan man mycket väl utforska ett område utan att göra det på vetenskaplig grund, och å andra sidan kan man mycket väl »skapa vetande« utan att det i traditionell bemärkelse kan kallas forskning. Vetenskap handlar om »vetande« i en mer vid bemärkelse. Vetande är med andra ord det centrala nyckelordet. Men vad är då vetande eller kunskap? Vetande är det vi anser eller tror är sant. Nu förhåller det sig ju emellertid ofta så att vi anser eller tror att något är sant som senare visar sig inte alls vara sant. Det är därför nödvändigt att dessutom kunna bestyrka, det man anser eller tror är sant. Man bör med andra ord ha belägg för sina påståenden, belägg som bland annat kan bygga på erfarenheter, empiri, och/eller förnuftet. Att kunna redogöra för sin bevisföring (da. begrundelse*) har avgörande betydelse om man vill använda ordet vetenskaplighet. Som ett viktigt redskap i en bevisföring används logik och argumentationsteori. Inom denna disciplin gör man skillnad mellan giltiga och ogiltiga argument när man

12

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 12

08-03-12 10.01.51


vad är vetenskapsteori?

söker kunskap. Innan vi försöker beskriva och besvara de många grundläggande vetenskapsteoretiska problem som är av relevans för hälso- och sjukvården ska vi därför mer ingående bekanta oss med detta redskap och dess många användningsmöjligheter.

Förslag till fortsatt läsning Föllesdal, D., Wallöe, L. & Elster, J. (1992). Politikens bog om moderne videnskabsteori. Köpenhamn: Politikens Forlag. Chalmers, A. F. (1995). Hvad er videnskab? En indföring i moderne videnskabsteori. Köpenhamn: Gyldendal. Collin, F. (1990). Videnskabsfilosofi. Enhed og mangfoldighed i videnskaberne. Köpenhamn: Museum Tusculanums Forlag.

* Da. begrundelse (jfr att grunda, ange skäl för) används i denna bok i flera betydelser – från saklig motivering, bestyrkande, till mer strikt logiska begrepp som bevisföring och slutledning. Vi har inget motsvarande lika användbart och brett vetenskapsteoretiskt begrepp på svenska. Jag har i brist på bättre alternativ och i samråd med författaren och svenska experter på området valt att använda begreppet bevisföring; öa.

13

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 13

08-03-12 10.01.51


k a pi t el 1

Logik och argumentationsteori

när vi till vardags säger att någonting är logiskt menar vi för det mesta att det är begripligt i en viss bestämd kontext, dvs. i ett sammanhang i en viss situation. En händelse som förefallit obegriplig kan plötsligt upplevas meningsfull, och vi kallar den därför logisk. Vi kan till exempel ha en patient som har feber utan att det tycks finnas någon synlig orsak till det. Men så visar det sig att patienten har en infektion, och av detta kan vi dra slutsatsen att patienten har feber. Att dra slutsatsen att patienten har feber därför att patienten har en infektion är i sig en logisk handling. Med logikens hjälp skapas härigenom ett samband mellan orsak och verkan som förklarar patientens situation på ett meningsfullt sätt. En logiker försöker således på ett systematiskt sätt att finna en mening i det som vid första påseendet förefaller meningslöst. En av vetenskapens viktigaste uppgifter är just detta att förklara det till synes oförklarliga. I det avseendet är logiken ett av vetenskapens viktigaste redskap. Som vetenskapligt redskap har logiken flera delfunktioner, och de mest centrala anges nedan i bild 1.1.

Logikens syfte och funktioner Att skilja mellan goda och dåliga argument Att kunna förklara om ett argument är giltigt eller ogiltigt Att konstruera och genomskåda argument (kritiskt metodredskap) Att bedöma en konkret argumentation Att skapa ett entydigt kommunikationsverktyg (klart och enkelt språk) Att förstå språkets verkningsmedel bild 1.1. Logikens centrala delfunktioner.

14

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 14

08-03-12 10.01.51


logik och argumentationsteori

För att kunna beskriva logikens kärna mer exakt måste vi börja med en definition. Logik kan allmänt definieras som studiet av de metoder och principer som används för att skilja mellan korrekt och inkorrekt argumentation. Logiken bör således kunna tillhandahålla regler för vad som är giltig respektive ogiltig argumentation. Det betyder att det finns ett nära samband mellan logik och argumentationsteori: Logiken ägnar sig i första hand åt själva detta att av A sluta sig till B, medan argumentationsteorin studerar argumentationen som helhet och i sitt sammanhang. I detta kapitel kommer jag emellertid inte att göra någon skarp åtskillnad mellan logik och argumentationsteori. Det viktiga är snarare sökandet efter det goda argumentet och vilka fallgropar som då bör undvikas. Men vad är ett argument? Ett argument kan definieras på följande sätt: Flera utsagor, av vilka en eller flera av dem (s.k. premisser) framförs som bevis för en annan utsaga (s.k. konklusion eller slutsats). Ett argument innehåller med andra ord alltid en eller flera premisser som fungerar som påståenden avsedda att belägga en viss huvudtes, som även kallas konklusion eller slutsats. Låt oss ta ett exempel: 1. premiss:

Om patienten har feber så är patienten sjuk.

2. premiss:

Patienten har feber.

Slutsats:

Patienten är sjuk.

Man behöver inte vara en erfaren logiker för att se att ovanstående argument är ett giltigt argument. I själva verket argumenterar vi nästan alltid på det här sättet även om vi i allmänhet inte nämner slutsatsen eller alla premisser. Vi nöjer oss till exempel ofta med att säga att patienten har feber och underförstår att om man har feber så är man sjuk, och att denna patient alltså är sjuk. När man arbetar vetenskapligt är det emellertid nödvändigt att explicit klargöra och nämna de premisser som bildar förutsättningen för den slutsats

15

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 15

08-03-12 10.01.51


kapitel 1

man kommit fram till. I de flesta fall utgörs premisserna av de erfarenheter, eller på andra sätt insamlade data, som fungerar som belägg för själva slutsatsen. När det gäller ovan nämnda argument är det inte lika viktigt att ange alla premisser, men ofta är argumenten mycket mer komplexa och då är det viktigt att mottagaren av ens budskap har tillgång till hela ens argumentation. Om vi tittar lite närmare på det ovan nämnda exemplet ser vi att det innehåller två premisser och en slutsats. För att räknas som ett argument bör det alltid finnas minst en premiss och bara en slutsats. I regel finns det många premisser, vilket ofta gör det nödvändigt med en analys för att man ska kunna bedöma argumentationen. Övergången från premisser till slutsats (markerad med ett streck) kallas slutledning. Slutledningen är ett mycket viktigt led i ett argument, något som i språket ofta markeras med ord som »därför«, »alltså«, »härav följer«, etc. (lat. ergo). När man analyserar en vetenskaplig text är det viktigt att vara observant på dessa ord, som anger övergången mellan premisser och slutsats och där premisserna utgör belägg för slutsatsen (huvudtesen). En slutledning syftar med andra ord till att styrka ett påstående med hjälp av ett eller flera andra påståenden. När vi ska avgöra om ett argument är giltigt eller ogiltigt är det nödvändigt att vi förstår hur och på vilket sätt vi gör en korrekt slutledning. I detta avseende kan logiken delas in i två grundläggande arbetsområden. För det första har vi den formella logiken som undersöker argumentets form. För det andra har vi den informella logiken som ägnar sig åt både form och innehåll hos argumentet (se bild 1.2). Låt oss börja med att se lite närmare på den formella logiken. Formell logik

Informell logik

utifrån enbart deras form, s.k. symbolisk logik.

utifrån både deras form och innehåll. Praktisk argumentation.

bild 1.2. Skillnaden mellan formell och informell logik.

16

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 16

08-03-12 10.01.51


logik och argumentationsteori

Formell logik: Argumentens form Som framgår av beteckningen arbetar den formella logiken med argumentens form. Den formella logiken är med andra ord studiet av arguments giltighet och ogiltighet utifrån endast deras form. Men hur kan ett arguments form vara relevant för dess giltighet? Ett argument är giltigt om och bara om det finns ett samband mellan premisser och slutsats. Om jag till exempel säger: »Patienten ska opereras på torsdag, eftersom björken har slagit ut i Skåne«, är argumentet naturligtvis ogiltigt. Premisserna ska »leda fram till« slutsatsen. Slutsatsen ska med andra ord framgå av eller utgöra innehållet i premisserna. Jag kan inte säga en sak och dra en slutsats om något helt annat. Detta låter kanske självklart, men det händer ofta att man säger för mycket när man drar slutsatser. Man uttalar sig om mer än vad som finns belägg för i premisserna. Att slutsatsen ska framgå av premisserna innebär samtidigt att vi inte kan dra en falsk slutsats av något som är sant. I ett giltigt argument är premissernas sanning med andra ord en garanti för slutsatsens sanning. Med denna beskrivning av logisk giltighet har vi nått fram till kärnan i den formella logiken (se bild 1.3). Logisk giltighet Ett formallogiskt argument är giltigt om och bara om alla argument med samma logiska form har en sann slutsats, förutsatt att premisserna är sanna. bild 1.3. Definition på logisk giltighet.

Det är viktigt att i detta sammanhang inte blanda samman begreppen giltig/ogiltig med begreppen sann/falsk. I princip är ett argument antingen giltigt eller ogiltigt, medan de enskilda påståendena, dvs. premisser och slutsats, antingen är sanna eller falska. Om jag till exempel säger att vissa sjuksköterskor är akademiker, kan denna utsaga antingen vara sann eller falsk. Men om jag säger att vissa

17

Vetenskapsteori inlaga 1-160.indd 17

08-03-12 10.01.51


Boken är främst tänkt som en grundbok i vetenskapsteori för de medicinska grundutbildningarna, men den är också lämplig för studenter inom området socialt arbete. Den kan dessutom med fördel läsas i samband med studier i forskningsmetodik. Författaren Jacob Birkler är fil. mag. i filosofi och psykologi vid Århus Universitet. Han undervisar i vetenskapsteori och forskningsmetodologi, filosofi och etik samt psykologi vid UC-Vest (University College Vest) i Esbjerg. Han har tidigare skrivit boken Filosofi & Sygepleje. Etik og menneskesyn i faglig praksis, som finns i svensk utgåva med titeln Filosofi + omvårdnad. Etik och människosyn.

Jacob Birkler VETENSKAPSTEORI Jacob Birkler

VETENSKAPSTEORI ger en grundläggande presentation av ämnet, framför allt hur teorierna kan belysa det praktiska vårdarbetet och hur de kan tillämpas där. Med utgångspunkt från konkreta exempel diskuterar författaren de centrala vetenskapsteoretiska riktningarna, bland annat positivism, hermeneutik, fenomenologi och kritisk teori, och han beskriver dessutom utförligt de mest väsentliga nyckelorden, dvs. kunskap, sanning, bevisföring, teori, objektivitet, förståelse, förklaring osv.

VETENSKAPSTEORI En grund dbok

Best.nr 47-01993-9 Tryck.nr 47-01993-9

omslag Birkler.indd 1

12-05-08 10.22.14


9789147019939