Page 1

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Nyanlända elever i mitt klassrum

Boken innehåller många praktiska exempel på arbetssätt och förslag på hur du kan använda digitala resurser i undervisningen, vilket gör den till en lämplig handbok och inspiration för alla lärare som vill arbeta språkutvecklande med digitala resurser. S A M LA D

S A M LA D

KUNSKAP Hülya Basaran arbetar som utvecklingslärare i Trollhättans Stad KUNSKAP FÖR SKOLAN och förstelärare på mottagningsenheten FÖR SKOLAN för nyanlända elever i grundskolan.

Hülya Basaran

Nyanlända elever i mitt klassrum har en tydlig röd tråd från början till slut – språkutvecklande arbetssätt med digitala resurser för nyanlända elever. Boken beskriver tydligt och enkelt hur du med språkutveckling i fokus och med utgångspunkt i styrdokumenten kan använda digitala resurser i undervisningen utan att vare sig argumentera för eller ha en övertro till tekniken. Genom val av resurser kan du som lärare skapa ett inkluderande arbetssätt och förutsättningar för dina nyanlända elevers lärande.

Nyanlända elever i mitt klassrum

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

Svenska som k LA D rå A Msp andSra KU NS KANP FÖR SK OLA

ISBN 978-91-8809-918-1

9

789188 099181

r e v e l e a d n ä Nyanl m u r s s a l k t t i im ling med Språkutveck rser digitala resu Hülya Basara

n


© 2016 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-918-1 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslagsbild: Torbjörn Wester Omslag: Tomas Rudström Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se


Innehåll Förord

5

1. Inledning

9 Ord och begrepp 11 Min professionella utveckling 12 Mina förutsättningar 13 Skifta fokus från elevernas svårigheter till lärarens undervisningssvårigheter 14 Rektor som pedagogisk förebild 15

2. Nyanlända elever och lärande

17 19 27

3. Digitala resurser som mål och medel

29

Språk, lärande och resurser Skolan ska vara lustfylld, kompensatorisk och tidsenlig Varför är det bra att använda digitala resurser i undervisningen?

31

4. Digitala resurser i praktiken

43 45 47 52

5. Bloggen − det virtuella klassrummet

60 60 64 67 69

Integritet, källkritik och upphovsrätt Organisation kring användandet av digitala resurser Digitala resurser i min undervisning Vårt bloggande Motivation och uppmärksamhet Det tillgängliga klassrummet Språkutveckling med bloggen

6. Läs- och skrivutveckling på ett andraspråk

Att knäcka läskoden på ett andraspråk Metoder för att lära sig läsa Flerspråkigt perspektiv på fonologisk medvetenhet Appar och webbresurser i den tidiga läsutvecklingen Skriva med appar och webbresurser

71 73 74 76 78 87


7. Digitala arbetssätt för inspiration

91 Ordförrådet 91 Klockan 99 Multimodalt skapande 99 Genomgångar 108 Responsverktyg 109 Andra resurser 113

Slutord

116

Referenser

117


Förord Jag är född och uppvuxen i en förort till Trollhättan. Min pappa kom till Sverige på 1960-talet eftersom Sverige behövde arbetskraft. Några år senare invandrade min mor med mina två äldsta systrar. En till syster föddes i Borås där mina föräldrar bodde och arbetade. I och med att det under den tiden gick bra för Saab sökte sig min familj till Trollhättan och bosatte sig i miljonprogramsområdet beläget på Kronogården, som idag är ett av Sveriges mest segregerade bostadsområden. Min mamma ramlade illa när hon väntade mig och blev sjukpensionär i tidig ålder. Detta gjorde att jag under en stor del av min uppväxt var hemma; jag gick varken i förskola eller hos dagmamma. Eftersom mina föräldrar inte kunde svenska ville mamma att jag skulle träffa svenska barn. Hon krävde därför ett lättare jobb i och med sin ryggskada och fick jobba i en fabrik för personer med funktionsnedsättning. Då kunde jag börja hos en dagmamma, umgås med jämnåriga barn och kommunicera på svenska. Min mamma har än idag svårt att uttrycka sig på svenska eftersom hon har haft kollegor med språkstörning eller hörselnedsättning. Min pappa kan heller inte uttrycka sig på svenska eftersom han har jobbat på fabrik med hörselkåpor, kollegor från alla världens hörn och mekaniska arbetsuppgifter som inte har krävt någon större kommunikation. Bostaden i miljonprogramsområdet förbättrade inte heller förutsättningarna för att mina föräldrar skulle lära sig svenska. Mammas räddning blev UR:s tv-program och att hon efter nästan 20 år i Sverige fick chansen att studera på SFI. Jag och mina systrar har sedan tidig ålder fått kompensera vid de tillfällen språket inte har räckt till för våra föräldrar. Fram tills jag började grundskolan var jag en kreativ, glad och ambitiös tjej med höga förväntningar på min skolgång. När jag sedan 5


började i skolan kändes den inte meningsfull och jag förstod oftast inte syftet med skolan och dess innehåll. Avsaknaden av motivation gjorde att jag periodvis blev ”hemmasittare”. Jag bodde i en förort, saknade förebilder i form av personer med utbildning och förstod inte riktigt syftet med min skolgång. Jag vill tillägga att jag verkligen tyckte om mina lärare och var en av de högpresterande eleverna. Under en period i mellanstadiet gick jag i en liten byskola i Turkiet.­ Som vuxen har jag förstått att det var en medveten strategi från mina föräldrar för att motivera mig att fortsätta skolan i Sverige. Det lyckades till viss del; jag lyckades ta mig igenom grundskolan med goda betyg och blev senare franchisetagare för en känd modekedja. I dagens samhälle är det viktigt med utbildning. Att inte ha en akademisk utbildning var något som jag ofta skämdes för. När jag en dag fick höra att invandrare är bra på att driva företag men att de sällan studerar på universitetsnivå blev jag illa berörd, även om det var tänkt som en komplimang. Jag började fundera på hur jag skulle motivera mina barn att studera när jag själv inte hade gjort det. Med stöd från min man och mina barn bestämde jag mig för att sälja ­företaget, läsa in behörighet på Komvux och söka in till lärarprogrammet. Jag ville göra skillnad för de elever som, liksom jag, inte förstod syftet med skolan och för de elever vars bakgrund och styrkor inte togs tillvara i undervisningen. Jag delar med mig av min egen bakgrund eftersom många elever lever under liknande förhållanden och behöver stöd att hitta sin inre motivation, känna att skolan är meningsfull, ha framtidstro och tro på att de kan bli vad de vill. Mitt första läraruppdrag var på vuxenutbildningen SFI (svenska för invandrare). Efter tre terminer sökte jag en tjänst på Kronan, en nybyggd f–9-skola som ersatte Kronogårdsskolan, den skola jag gick i under hela grundskoletiden. Jag fick tjänsten och började ­arbeta i en förberedelseklass med elever inskrivna i årskurserna 1–6. I klassen fanns ett missnöje och flera elever ville sluta där och börja i sin ordinarie klass, vilket de kommunicerade genom andra. Jag förstod att jag behövde förändra arbetssätt och skapa tillfällen för inter6


aktion så att eleverna kunde kommunicera själva utan att behöva hämta någon annan. Eleverna i klassen var i olika åldrar, hade olika skolbakgrunder, kunde tala olika språk och hade kommit olika långt i sin läs- och skrivutveckling. Det enda gemensamma var att de bestod av en grupp individer i början på sin språkutveckling i svenska som andraspråk. Jag ville ge eleverna möjlighet att lära sig svenska och nå kunskapsmålen, men också engagera och motivera dem. Jag började därför med den interaktiva tavlan i klassrummet, skolans bokningsbara datorer och en klassblogg. Vi skulle egentligen inte använda klassbloggen men med elevernas drivkraft blev den vårt virtuella klassrum och stoff för flera reportage och artiklar om ”Klassen som bloggade sig till svenska”. Den resa som startade i förberedelseklassen fortsatte med att jag började dela med mig av mina pedagogiska tankar på min blogg (www.frokenhulya.wordpress.com). Så småningom hoppade jag på en magisterutbildning i IT och lärande. Tack vare min växande digitala erfarenhet började jag recensera för Skolappar. År 2012 blev jag Guldäpplenominerad och jag har också föreläst för Skolverket, SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och för skolor runtom i Sverige om hur man kan arbeta språkutvecklande med digitala resurser. Idag jobbar jag som utvecklingslärare i Trollhättans Stad och förstelärare på mottagningsenheten för nyanlända elever i grundskolan. Jag vill här passa på att tacka mina föräldrar för att de har hjälpt mig att bevara det nyfikna barnet inom mig, min man som såg potentialen och peppade mig att läsa in behörighet för att söka till lärar­programmet, mina barn som har stöttat mig med kramar och notislappar med meddelanden genom hela skrivprocessen, mina systrar för att de alltid har trott på mig. Tack till dåvarande rektorer på Kronan, Tina Tenggren och Eva Dahl, och dåvarande IT-pedagog, Christina Sikström, för den utvecklingsresa jag gjorde där och till mina kära kollegor på Kronan och Välkomsten för att ni alltid har utmanat mig med era kunskaper. Jag vill också rikta ett tack till alla engagerade lärare som jag har träffat på konferenser, före7


läsningar och sociala medier och ett speciellt tack till er som har peppat mig på sociala medier. Men främst vill jag tacka mina elever. Utan er nyfikenhet, upptäckarlust och motivation och glädje för lärande hade jag inte utvecklats till den jag är idag. Det är till stor del tack vare er som jag har kunnat skriva en bok för att inspirera andra lärare i hur man kan arbeta språkutvecklande med digitala resurser. Att ni, elever som är nya i svenska skolan, bidrar till skolutveckling är riktigt häftigt, tycker jag. TACK! Trollhättan i januari 2016 Hülya Basaran

8


1. Inledning Samhället har på senare år genomgått en förändring vilket bland annat återspeglas i alltmer språkligt och kulturellt heterogena elevgrupper. Dagens klassrum kännetecknas av mångfald, där barn med olika förutsättningar möts och ska lära tillsammans. Att börja i skolan i ett nytt land där eleverna förväntas lära sig svenska som andraspråk och samtidigt lära sig på ett andraspråk ställer krav på dem som arbetar i skolan. Språkrika klassrum förutsätter att flerspråkighet ses som en norm och inte ett undantag. Det kräver nytänkande att skapa förutsättningar för att varje elev ska kunna använda sina styrkor och förmågor i sin språk- och kunskapsutveckling för att uppnå måluppfyllelse. Samhället har också digitaliserats i allt högre grad. Internet tillsammans med datorer, lärplattor, telefoner och andra digitala resurser har blivit oumbärliga delar av vår vardag. Detta återspeglas även i skolans värld. Datorer och lärplattor köps in i allt större utsträckning vilket har sin utgångspunkt i läroplanstexter där det tydligt står att eleverna i grundskolan ska lära sig att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och ­lärande (LGR11). Modern teknik erbjuder multimodalitet och öppnar upp för lärande med ljud, bilder, animationer och multi­modala texter i och utanför klassrummet, det vill säga lärande med de medier som barn och ungdomar numera växer upp med. Trots den snabba förändringstakten i samhället vad gäller internet och digitala resurser har skolan svårt att hänga med. Skolinspek­ tionens granskningar visar att digitala resurser sällan används i undervisningen och att lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda digitala resurser i det pedagogiska arbetet inte tillgodo­ses (Skolinspektionen, 2012). De påvisar också att den svenska skolan inte kan möta nyanlända elevers förutsättningar och behov i till9


räcklig utsträckning (Skolinspektionen, 2014). Statistik, studier och rapporter (Vetenskapsrådet, 2010) visar dessutom att elever med utländsk bakgrund misslyckas i skolan i större utsträckning än svenskfödda elever. Detta har påverkat den nationella debatten att under senare tid handla om deras lärande och om hur vi skapar en likvärdig utbildning för alla elever oavsett bakgrund. Under år 2012 lanserade regeringen ett reformpaket som blev startskottet för en del satsningar och åtgärder för att förbättra nyanlända elevers skolgång. Dessa satsningar som ännu pågår är en del av att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning. Det praktiska arbetet med lärarens förhållningssätt, kunskap och arbetssätt är fortfarande avgörande för hur eleverna lyckas i skolan. Utmaningen vi står inför är att utbildningen ska vara bättre, mer effektiv och likvärdig. Detta kräver nytänkande. Att sätta likhetstecken mellan undervisning och lärande är att ge en alltför enkel bild av skolans uppdrag. En betydelsefull del i arbetet med att förändra sättet att tänka kan vara att med utgångspunkt i språkutvecklande arbetssätt använda sig av digitala resurser i elevernas språk- och kunskapsutveckling. Den här boken har en tydlig röd tråd från början till slut – språkutvecklande arbetssätt med digitala resurser för nyanlända elever. Jag beskriver hur lärare med språkutveckling i fokus och med utgångspunkt i styrdokumenten kan använda digitala resurser i undervisningen utan att argumentera för eller ha en övertro till tekniken. De exempel som ges utgår från kursplaner och språkutvecklande arbetssätt men boken innehåller också exempel på hur man kan föroch efterarbeta olika övningar och arbetsområden. Eftersom språkutvecklande arbetssätt inte enbart handlar om vilka resurser man väljer kommer jag i den här boken heller inte att begränsa innehållet till att handla om detta. Jag skriver om de möjligheter och utmaningar­man i skolan kan ställas inför när man arbetar med nyanlända elever samt vilka möjligheter och svårigheter modern teknik ställer oss inför. I mitt berättande gör jag ett försök att teoretiskt förankra metoder och tips eftersom syftet att inspirera annars kan ha motsatt effekt. 10


Ord och begrepp Här förklarar jag vilken innebörd jag lägger i ord och begrepp som genomgående förekommer i boken. Andraspråk/målspråk. Det språk som eleverna ska lära sig i skolan, efter sitt/sina modersmål. I den här boken är det främst svenska som andraspråk, vilket ibland benämns målspråk; det språk som elever­ na har som mål att lära sig. Digitala (lär)resurser. Allt material som är digitalt och som kan användas som resurs i elevernas lärande. Innefattar allt från verktyg och hemsidor till bilder, animationer och texter samt IKT (informations- och kommunikationsteknik) som i sin tur innefattar teknik som blir verktyg för kommunikation, skapande, lärande och kunskapssökande. Flerspråkighet. Att kunna använda mer än ett språk, aktivt eller passivt, oavsett om det är talat eller skrivet språk. Modersmål. Det förstaspråk eleverna har lärt sig genom naturligt in- och utflöde hemma. En elev kan ha flera modersmål, vilket förekommer när föräldrarna talar olika språk. Modersmålslärare. Den lärare som undervisar eleverna i deras modersmål och följer LGR11:s kursplan i modersmål. Nyanländ. ”Med nyanländ ska avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En person ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet” (Prop. 2014/15:45, s. 1). Genomgående i boken berättar jag om mitt arbete med nyanlända elever och om att arbeta språkutvecklande med nyanlända elever, men eleverna benämns oftast ”elever” eller ”mina elever”. 11


Starkaste språk. Elevernas modersmål behöver inte vara deras starkaste språk i skolsammanhang. Till exempel: En elev som har somaliska som modersmål men som har gått i skola med arabiska som undervisningsspråk kan ha arabiska som starkaste språk. Studiehandledare. Den person som handleder eleverna på deras starkaste språk och använder deras flerspråkighet som resurs och som bro till språk-och kunskapsutveckling. Studiehandledning kan ske före, under och efter lektionstid.

Min professionella utveckling Som lärare kan det kännas svårt att hänga med i den digitala utvecklingen. Tillgång till teknik är inte tillräckligt för att skolan och undervisningen ska utvecklas och bli tidsenlig. Det vara svårt att finna tid och kraft för att omsätta pedagogiska idéer och välja, sätta sig in i och använda digitala resurser för att fördjupa elevernas lärande. Det kan kännas besvärligt och till och med onödigt att kasta sig in i en värld av resurser som man inte är bekant med. Lärande har ju skett och sker även utan modern teknik. Barn och ungdomar har gått i skolan och lärt sig att läsa och skriva långt innan det fanns några digitala resurser. Varför införa något nytt när man vet att det har fungerat innan? Min professionella utveckling är ett resultat av mina försök att hitta nya vägar för att anpassa undervisningen och skapa förutsättningar för en heterogen grupp av elever. För mig har den digitala dimensionen utvecklats till att bli en naturlig och oumbärlig del av undervisningen. När jag började använda digitala resurser i elevernas språkutveckling visste jag inte att det skulle göra så stor skillnad som det gjorde. Min ambition var mycket enkel: Jag ville skapa förutsättningar för elevernas lärande. För att eleverna skulle lära sig svenska räckte det inte med att jag undervisade, eleverna behövde bli aktiva i sitt lärande. Genom att använda språkutvecklande metoder och modeller och kombinera dessa med de möjligheter som 12


digitala resurser erbjuder skapades förutsättningar för elevernas lust, motivation och lärande. Dessutom kunde jag genom val av resurser skapa inkluderande arbetsformer för eleverna. Man kan säga att min digitala resa började när jag började arbeta med förberedelseklassen på Kronan. När jag började där hade jag ingen erfarenhet av att jobba med nyanlända barn och jag kan inte heller påstå att jag hade använt digitala resurser i någon större utsträckning. Jag tog över en befintlig klass, ett klassrum och mängder av material. Det fanns oerhört många pärmar med kopierings­ underlag, i klassrummet fanns en interaktiv tavla och i ett skåp i vårt klassrum förvarades skolans bokningsbara bärbara datorer.

Mina förutsättningar När jag tog över förberedelseklassen möttes jag av en grupp av ele­ ver som var lika, men ändå olika, och en klass präglad av mångfald. De var elever inskrivna i olika årskurser på låg- och mellanstadiet, de var i olika åldrar och de hade olika språklig, social och kulturell bakgrund. Det känns underligt att ens behöva skriva att de, liksom alla andra elever, är barn med olika personligheter och skiftande inlärningsstilar och att de har olika intressen och framtidsdrömmar (Hajer & Meestringa, 2014). Det enda gemensamma eleverna emellan var att de var i början av sin språkutveckling i svenska som andra­språk. Jag var inte förvånad över att de hade olika förutsättningar och behov men däremot upplevde jag att jag behövde utveckla min pedagogiska och didaktiska kompetens för att inkludera, möta, utmana och utveckla dem i klassrummet. Jag behövde också upptäcka och lära mig hur jag kunde använda de digitala resurser som fanns att tillgå i skolan. För mig var det självklart att jag skulle fokusera på det som jag faktiskt kunde påverka: min undervisning. Även om man många gånger känner sig frustrerad över yttre faktorer som bostadssegregation och elevernas skolbakgrund och trots att socioekonomiska förhållanden och föräldrarnas utbildningsnivå kan ha betydelse 13


lade jag fokus på vad jag faktiskt kunde påverka: det som händer i min undervisning. Mitt fokus var och är än idag att skolan ska vara kompensatorisk och min uppgift är att med arbetssätt, metoder, modeller och resurser – digitala som analoga – skapa förutsättningar för elevernas lärande.

Skifta fokus från elevernas svårigheter till lärarens undervisningssvårigheter Under mitt arbete har jag lärt mig mycket om lärande. Min profes­ sionella utveckling har haft och har än idag sin utgångspunkt i vad jag har behövt utveckla för att höja kunskapsresultaten i den elevgrupp jag har undervisat. De elever jag möter utmanar mina föreställningar om hur lärande kan ske. Att jag idag kan skriva en bok där jag delar med mig av mina erfarenheter beror på att jag har haft modet att skifta fokus och fokusera på det som jag kan förändra och utveckla, det vill säga min undervisning. Modet att förändra och den professionella utvecklingen hade inte varit möjlig, eller den hade åtminstone varit väldigt svår, utan kompetensutvecklingen som skedde under ledning av rektorerna på Kronan. Insatserna för kompetensutvecklingen grundade sig i elever­nas fallande kunskapsresultat. När Skolinspektionen granskade skolan 2010 framgick det tydligt att undervisningen i alldeles för liten utsträckning utgick från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Detta kan delvis bero på att det är vanligt att skolverksamheter utgår från ett monokulturellt perspektiv där svenskheten är norm och utgångspunkt för åtgärder (Lahdenperä, 1999). Detta medför att organisationskultur, lärares förhållningssätt, läromedel och material och undervisningen inte passar elever på en mångkulturell skola. Med tanke på skolans kompensatoriska uppdrag måste skolan anpassa sin undervisning till elevernas förutsättningar och behov. Vi kan inte förändra yttre strukturer som bostadssegregation och elevunderlag, men vi har möjlighet att med

14


fokus på elevernas lärande utveckla vår undervisning för att göra skillnad på elev­resultaten. Skolan ingick också i Skolverkets projekt ”Handledning för lärande” som var en satsning för att stödja skolors utveckling i socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med satsningen var att förbättra undervisningens kvalitet och att utveckla metoder och arbetssätt som är positivt verkningsfulla på elevernas resultat. Projektet pågick under tre år och bestod av omfattande kompetensutveckling i bland annat bedömning för lärande, BFL, och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Parallellt hade vi också kompetensutveckling i digitala lärprocesser. Insatserna för kompetensutvecklingen gick i linje med Helen Timperleys tankar om lärares lärande. Timperley­(2013) menar att professionell utveckling har elevernas lärande i fokus. Lärare och ledare ska diskutera och samarbeta kring frågor som har fokus på elevernas resultat i förhållande till målen och behandla på vilket sätt eleverna lär sig och hur lärarna kan anpassa undervisningen till eleverna. Professionell utveckling som inte har elevernas lärande och resultat i fokus är enligt Timperley inte någon professionell utveckling. Rektorerna kunde genom sitt pedagogiska ledarskap med val av metoder och arbetssätt vara goda förbilder för hur lärande kan gå till. Vårt fokus var på tre områden: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, formativ bedömning och digitala lärprocesser.

Rektor som pedagogisk förebild För att utveckla lärarnas lärande använde rektorerna samma sätt på vilket vi lärare fick kompetensutveckling i att utveckla metoder och modeller för elevernas lärande. De formativa lärprocesser som vi skulle använda i undervisningen användes alltså av rektorerna för vår professionella utveckling. På skolans digitala plattform för doku­ mentation av elevernas utveckling och lärande började rektorerna dokumentera vår utveckling. Vi hade, liksom eleverna, en pedago-

15


gisk planering med individuellt satta mål med utgångspunkt i vår visionsbild och i våra utvecklingsområden. Vi var med om liknande dokumentation och utvecklingsprocesser som eleverna var. Precis som det språkutvecklande arbetssättet betonar var våra rektorer före­ bilder i hur dokumentation och bedömning för lärande kunde gå till i praktiken. Rektorerna modellerade inte enbart hur bedömning och utvecklingsprocesser kunde gå till. Under våra möten använde de sig av metoder, modeller och digitala resurser och visade hur de kan användas för delaktighet och lärande. De använde sig av digitala resurser som kollaborativa resurser vilket skapade möjligheter till delaktighet och följaktligen deltog alla med sina åsikter och tankar. Vi lärare uppmuntrades till att uttrycka våra tankar och åsikter multi­modalt. Vi fick genom grupparbeten i uppgift att diskutera och reflektera kring frågor som utgick från vår vision. Dessa tankar och åsikter skulle vi slutligen presentera multimodalt genom att använda oss av olika appar och webbresurser. Genom att väcka lärarnas kreativitet och engagemang med grupparbeten och digitala resurser upptäckte många vilken tillgång grupparbeten och digitala resurser kunde vara för att utöva kreativitet och för att öka delaktigheten. Liksom rektorerna skulle vi skapa tillfällen för eleverna att samarbeta och använda varandra som resurs i sitt lärande. Rektorernas arbetssätt och den reflektion som vi gjorde i samband med nya arbetssätt och resurser skapade mod för oss lärare att prova digitala resurser utifrån de ämnen och elevgrupper vi hade.

16


2. Nyanlända elever och lärande Vi som arbetar med nyanlända elever har ett utmanande jobb. Det är svårt att utgå från elevernas kunskaper och forma en undervisning som överensstämmer med styrdokumenten. Flerspråkiga elevers fallande kunskapsresultat visar att deras utbildning är ett angeläget utvecklingsområde i den svenska skolan (Bergendorff, 2014). Våra styrdokument är tydliga med att undervisningen ska ha sin utgångspunkt i elevernas kunskaper: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (LGR11, s. 8)

För att förbättra utbildningen för nyanlända elever trädde en del lagändringar i kraft i januari 2016. Som ett resultat av regeringens åtgärder och satsningar har Skolverket flera uppdrag med syfte att öka likvärdigheten i utbildningen. Jag har haft förmånen att delta i referensgrupperna i arbetet med olika material som Skolverket har tagit fram. Kartläggningsmaterialet är inte en lösning i sig för att höja måluppfyllelsen men det är ett betydelsefullt verktyg och stöd när läraren planerar sin undervisning. Inte minst är det ett stöd för att, precis som det står i läroplanen för grundskolan, ta reda på var eleverna befinner sig för att anpassa undervisning och stöd. Skolinspektionens granskning (2014) visar att lärarens undervisning är avgörande för att flerspråkiga elever ska nå skolframgång. Rollen som lärare har stor betydelse i elevers lärande, men i nyanlända elevers lärande är den rentav avgörande. När man blickar till17


S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Nyanlända elever i mitt klassrum

Boken innehåller många praktiska exempel på arbetssätt och förslag på hur du kan använda digitala resurser i undervisningen, vilket gör den till en lämplig handbok och inspiration för alla lärare som vill arbeta språkutvecklande med digitala resurser. S A M LA D

S A M LA D

KUNSKAP Hülya Basaran arbetar som utvecklingslärare i Trollhättans Stad KUNSKAP FÖR SKOLAN och förstelärare på mottagningsenheten FÖR SKOLAN för nyanlända elever i grundskolan.

Hülya Basaran

Nyanlända elever i mitt klassrum har en tydlig röd tråd från början till slut – språkutvecklande arbetssätt med digitala resurser för nyanlända elever. Boken beskriver tydligt och enkelt hur du med språkutveckling i fokus och med utgångspunkt i styrdokumenten kan använda digitala resurser i undervisningen utan att vare sig argumentera för eller ha en övertro till tekniken. Genom val av resurser kan du som lärare skapa ett inkluderande arbetssätt och förutsättningar för dina nyanlända elevers lärande.

Nyanlända elever i mitt klassrum

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

Svenska som k LA D rå A Msp andSra KU NS KANP FÖR SK OLA

ISBN 978-91-8809-918-1

9

789188 099181

r e v e l e a d n ä Nyanl m u r s s a l k t t i im ling med Språkutveck rser digitala resu Hülya Basara

n

Profile for Smakprov Media AB

9789188099181  

9789188099181  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded