S A M LA D
KUNSKAP FĂR S KOLAN
FĂR S KOLAN
NyanlÀnda elever i mitt klassrum
Boken innehÄller mÄnga praktiska exempel pÄ arbetssÀtt och förslag pÄ hur du kan anvÀnda digitala resurser i undervisningen, vilket gör den till en lÀmplig handbok och inspiration för alla lÀrare som vill arbeta sprÄkutvecklande med digitala resurser. S A M LA D
S A M LA D
KUNSKAP HĂŒlya Basaran arbetar som utvecklingslĂ€rare i TrollhĂ€ttans Stad KUNSKAP FĂR SKOLAN och förstelĂ€rare pĂ„ mottagningsenheten FĂR SKOLAN för nyanlĂ€nda elever i grundskolan.
HĂŒlya Basaran
NyanlĂ€nda elever i mitt klassrum har en tydlig röd trĂ„d frĂ„n början till slut â sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt med digitala resurser för nyanlĂ€nda elever. Boken beskriver tydligt och enkelt hur du med sprĂ„kutveckling i fokus och med utgĂ„ngspunkt i styrdokumenten kan anvĂ€nda digitala resurser i undervisningen utan att vare sig argumentera för eller ha en övertro till tekniken. Genom val av resurser kan du som lĂ€rare skapa ett inkluderande arbetssĂ€tt och förutsĂ€ttningar för dina nyanlĂ€nda elevers lĂ€rande.
NyanlÀnda elever i mitt klassrum
S A M LA D
KUNSKAP
S A M LA D
KU NS KANP FĂR SK OLA
Svenska som k LA D rĂ„ A Msp andSra KU NS KANP FĂR SK OLA
ISBN 978-91-8809-918-1
9
789188 099181
r e v e l e a d n Ă€ Nyanl m u r s s a l k t t i im ling med SprĂ„kutveck rser digitala resu HĂŒlya Basara
n
© 2016 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-918-1 Kopieringsförbud! MÄngfaldigande av innehÄllet i denna bok, helt eller delvis, Àr enligt lag om upphovsrÀtt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser sÄvÀl text som illustrationer och gÀller varje form av mÄngfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslagsbild: Torbjörn Wester Omslag: Tomas Rudström Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
InnehÄll Förord
5
1. Inledning
9 Ord och begrepp 11 Min professionella utveckling 12 Mina förutsÀttningar 13 Skifta fokus frÄn elevernas svÄrigheter till lÀrarens undervisningssvÄrigheter 14 Rektor som pedagogisk förebild 15
2. NyanlÀnda elever och lÀrande
17 19 27
3. Digitala resurser som mÄl och medel
29
SprÄk, lÀrande och resurser Skolan ska vara lustfylld, kompensatorisk och tidsenlig Varför Àr det bra att anvÀnda digitala resurser i undervisningen?
31
4. Digitala resurser i praktiken
43 45 47 52
5. Bloggen â det virtuella klassrummet
60 60 64 67 69
Integritet, kÀllkritik och upphovsrÀtt Organisation kring anvÀndandet av digitala resurser Digitala resurser i min undervisning VÄrt bloggande Motivation och uppmÀrksamhet Det tillgÀngliga klassrummet SprÄkutveckling med bloggen
6. LÀs- och skrivutveckling pÄ ett andrasprÄk
Att knÀcka lÀskoden pÄ ett andrasprÄk Metoder för att lÀra sig lÀsa FlersprÄkigt perspektiv pÄ fonologisk medvetenhet Appar och webbresurser i den tidiga lÀsutvecklingen Skriva med appar och webbresurser
71 73 74 76 78 87
7. Digitala arbetssÀtt för inspiration
91 OrdförrÄdet 91 Klockan 99 Multimodalt skapande 99 GenomgÄngar 108 Responsverktyg 109 Andra resurser 113
Slutord
116
Referenser
117
Förord Jag Àr född och uppvuxen i en förort till TrollhÀttan. Min pappa kom till Sverige pÄ 1960-talet eftersom Sverige behövde arbetskraft. NÄgra Är senare invandrade min mor med mina tvÄ Àldsta systrar. En till syster föddes i BorÄs dÀr mina förÀldrar bodde och arbetade. I och med att det under den tiden gick bra för Saab sökte sig min familj till TrollhÀttan och bosatte sig i miljonprogramsomrÄdet belÀget pÄ KronogÄrden, som idag Àr ett av Sveriges mest segregerade bostadsomrÄden. Min mamma ramlade illa nÀr hon vÀntade mig och blev sjukpensionÀr i tidig Älder. Detta gjorde att jag under en stor del av min uppvÀxt var hemma; jag gick varken i förskola eller hos dagmamma. Eftersom mina förÀldrar inte kunde svenska ville mamma att jag skulle trÀffa svenska barn. Hon krÀvde dÀrför ett lÀttare jobb i och med sin ryggskada och fick jobba i en fabrik för personer med funktionsnedsÀttning. DÄ kunde jag börja hos en dagmamma, umgÄs med jÀmnÄriga barn och kommunicera pÄ svenska. Min mamma har Àn idag svÄrt att uttrycka sig pÄ svenska eftersom hon har haft kollegor med sprÄkstörning eller hörselnedsÀttning. Min pappa kan heller inte uttrycka sig pÄ svenska eftersom han har jobbat pÄ fabrik med hörselkÄpor, kollegor frÄn alla vÀrldens hörn och mekaniska arbetsuppgifter som inte har krÀvt nÄgon större kommunikation. Bostaden i miljonprogramsomrÄdet förbÀttrade inte heller förutsÀttningarna för att mina förÀldrar skulle lÀra sig svenska. Mammas rÀddning blev UR:s tv-program och att hon efter nÀstan 20 Är i Sverige fick chansen att studera pÄ SFI. Jag och mina systrar har sedan tidig Älder fÄtt kompensera vid de tillfÀllen sprÄket inte har rÀckt till för vÄra förÀldrar. Fram tills jag började grundskolan var jag en kreativ, glad och ambitiös tjej med höga förvÀntningar pÄ min skolgÄng. NÀr jag sedan 5
började i skolan kĂ€ndes den inte meningsfull och jag förstod oftast inte syftet med skolan och dess innehĂ„ll. Avsaknaden av motivation gjorde att jag periodvis blev âhemmasittareâ. Jag bodde i en förort, saknade förebilder i form av personer med utbildning och förstod inte riktigt syftet med min skolgĂ„ng. Jag vill tillĂ€gga att jag verkligen tyckte om mina lĂ€rare och var en av de högpresterande eleverna. Under en period i mellanstadiet gick jag i en liten byskola i Turkiet. Som vuxen har jag förstĂ„tt att det var en medveten strategi frĂ„n mina förĂ€ldrar för att motivera mig att fortsĂ€tta skolan i Sverige. Det lyckades till viss del; jag lyckades ta mig igenom grundskolan med goda betyg och blev senare franchisetagare för en kĂ€nd modekedja. I dagens samhĂ€lle Ă€r det viktigt med utbildning. Att inte ha en akademisk utbildning var nĂ„got som jag ofta skĂ€mdes för. NĂ€r jag en dag fick höra att invandrare Ă€r bra pĂ„ att driva företag men att de sĂ€llan studerar pĂ„ universitetsnivĂ„ blev jag illa berörd, Ă€ven om det var tĂ€nkt som en komplimang. Jag började fundera pĂ„ hur jag skulle motivera mina barn att studera nĂ€r jag sjĂ€lv inte hade gjort det. Med stöd frĂ„n min man och mina barn bestĂ€mde jag mig för att sĂ€lja Âföretaget, lĂ€sa in behörighet pĂ„ Komvux och söka in till lĂ€rarprogrammet. Jag ville göra skillnad för de elever som, liksom jag, inte förstod syftet med skolan och för de elever vars bakgrund och styrkor inte togs tillvara i undervisningen. Jag delar med mig av min egen bakgrund eftersom mĂ„nga elever lever under liknande förhĂ„llanden och behöver stöd att hitta sin inre motivation, kĂ€nna att skolan Ă€r meningsfull, ha framtidstro och tro pĂ„ att de kan bli vad de vill. Mitt första lĂ€raruppdrag var pĂ„ vuxenutbildningen SFI (svenska för invandrare). Efter tre terminer sökte jag en tjĂ€nst pĂ„ Kronan, en nybyggd fâ9-skola som ersatte KronogĂ„rdsskolan, den skola jag gick i under hela grundskoletiden. Jag fick tjĂ€nsten och började Âarbeta i en förberedelseklass med elever inskrivna i Ă„rskurserna 1â6. I klassen fanns ett missnöje och flera elever ville sluta dĂ€r och börja i sin ordinarie klass, vilket de kommunicerade genom andra. Jag förstod att jag behövde förĂ€ndra arbetssĂ€tt och skapa tillfĂ€llen för inter6
aktion sĂ„ att eleverna kunde kommunicera sjĂ€lva utan att behöva hĂ€mta nĂ„gon annan. Eleverna i klassen var i olika Ă„ldrar, hade olika skolbakgrunder, kunde tala olika sprĂ„k och hade kommit olika lĂ„ngt i sin lĂ€s- och skrivutveckling. Det enda gemensamma var att de bestod av en grupp individer i början pĂ„ sin sprĂ„kutveckling i svenska som andrasprĂ„k. Jag ville ge eleverna möjlighet att lĂ€ra sig svenska och nĂ„ kunskapsmĂ„len, men ocksĂ„ engagera och motivera dem. Jag började dĂ€rför med den interaktiva tavlan i klassrummet, skolans bokningsbara datorer och en klassblogg. Vi skulle egentligen inte anvĂ€nda klassbloggen men med elevernas drivkraft blev den vĂ„rt virtuella klassrum och stoff för flera reportage och artiklar om âKlassen som bloggade sig till svenskaâ. Den resa som startade i förberedelseklassen fortsatte med att jag började dela med mig av mina pedagogiska tankar pĂ„ min blogg (www.frokenhulya.wordpress.com). SĂ„ smĂ„ningom hoppade jag pĂ„ en magisterutbildning i IT och lĂ€rande. Tack vare min vĂ€xande digitala erfarenhet började jag recensera för Skolappar. Ă r 2012 blev jag GuldĂ€pplenominerad och jag har ocksĂ„ förelĂ€st för Skolverket, SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och för skolor runtom i Sverige om hur man kan arbeta sprĂ„kutvecklande med digitala resurser. Idag jobbar jag som utvecklingslĂ€rare i TrollhĂ€ttans Stad och förstelĂ€rare pĂ„ mottagningsenheten för nyanlĂ€nda elever i grundskolan. Jag vill hĂ€r passa pĂ„ att tacka mina förĂ€ldrar för att de har hjĂ€lpt mig att bevara det nyfikna barnet inom mig, min man som sĂ„g potentialen och peppade mig att lĂ€sa in behörighet för att söka till lĂ€rarÂprogrammet, mina barn som har stöttat mig med kramar och notislappar med meddelanden genom hela skrivprocessen, mina systrar för att de alltid har trott pĂ„ mig. Tack till dĂ„varande rektorer pĂ„ Kronan, Tina Tenggren och Eva Dahl, och dĂ„varande IT-pedagog, Christina Sikström, för den utvecklingsresa jag gjorde dĂ€r och till mina kĂ€ra kollegor pĂ„ Kronan och VĂ€lkomsten för att ni alltid har utmanat mig med era kunskaper. Jag vill ocksĂ„ rikta ett tack till alla engagerade lĂ€rare som jag har trĂ€ffat pĂ„ konferenser, före7
lĂ€sningar och sociala medier och ett speciellt tack till er som har peppat mig pĂ„ sociala medier. Men frĂ€mst vill jag tacka mina elever. Utan er nyfikenhet, upptĂ€ckarlust och motivation och glĂ€dje för lĂ€rande hade jag inte utvecklats till den jag Ă€r idag. Det Ă€r till stor del tack vare er som jag har kunnat skriva en bok för att inspirera andra lĂ€rare i hur man kan arbeta sprĂ„kutvecklande med digitala resurser. Att ni, elever som Ă€r nya i svenska skolan, bidrar till skolutveckling Ă€r riktigt hĂ€ftigt, tycker jag. TACK! TrollhĂ€ttan i januari 2016 HĂŒlya Basaran
8
1. Inledning SamhĂ€llet har pĂ„ senare Ă„r genomgĂ„tt en förĂ€ndring vilket bland annat Ă„terspeglas i alltmer sprĂ„kligt och kulturellt heterogena elevgrupper. Dagens klassrum kĂ€nnetecknas av mĂ„ngfald, dĂ€r barn med olika förutsĂ€ttningar möts och ska lĂ€ra tillsammans. Att börja i skolan i ett nytt land dĂ€r eleverna förvĂ€ntas lĂ€ra sig svenska som andrasprĂ„k och samtidigt lĂ€ra sig pĂ„ ett andrasprĂ„k stĂ€ller krav pĂ„ dem som arbetar i skolan. SprĂ„krika klassrum förutsĂ€tter att flersprĂ„kighet ses som en norm och inte ett undantag. Det krĂ€ver nytĂ€nkande att skapa förutsĂ€ttningar för att varje elev ska kunna anvĂ€nda sina styrkor och förmĂ„gor i sin sprĂ„k- och kunskapsutveckling för att uppnĂ„ mĂ„luppfyllelse. SamhĂ€llet har ocksĂ„ digitaliserats i allt högre grad. Internet tillsammans med datorer, lĂ€rplattor, telefoner och andra digitala resurser har blivit oumbĂ€rliga delar av vĂ„r vardag. Detta Ă„terspeglas Ă€ven i skolans vĂ€rld. Datorer och lĂ€rplattor köps in i allt större utstrĂ€ckning vilket har sin utgĂ„ngspunkt i lĂ€roplanstexter dĂ€r det tydligt stĂ„r att eleverna i grundskolan ska lĂ€ra sig att anvĂ€nda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och ÂlĂ€rande (LGR11). Modern teknik erbjuder multimodalitet och öppnar upp för lĂ€rande med ljud, bilder, animationer och multiÂmodala texter i och utanför klassrummet, det vill sĂ€ga lĂ€rande med de medier som barn och ungdomar numera vĂ€xer upp med. Trots den snabba förĂ€ndringstakten i samhĂ€llet vad gĂ€ller internet och digitala resurser har skolan svĂ„rt att hĂ€nga med. Skolinspek tionens granskningar visar att digitala resurser sĂ€llan anvĂ€nds i undervisningen och att lĂ€rarnas behov av kompetensutveckling för att anvĂ€nda digitala resurser i det pedagogiska arbetet inte tillgodoÂses (Skolinspektionen, 2012). De pĂ„visar ocksĂ„ att den svenska skolan inte kan möta nyanlĂ€nda elevers förutsĂ€ttningar och behov i till9
rĂ€cklig utstrĂ€ckning (Skolinspektionen, 2014). Statistik, studier och rapporter (VetenskapsrĂ„det, 2010) visar dessutom att elever med utlĂ€ndsk bakgrund misslyckas i skolan i större utstrĂ€ckning Ă€n svenskfödda elever. Detta har pĂ„verkat den nationella debatten att under senare tid handla om deras lĂ€rande och om hur vi skapar en likvĂ€rdig utbildning för alla elever oavsett bakgrund. Under Ă„r 2012 lanserade regeringen ett reformpaket som blev startskottet för en del satsningar och Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra nyanlĂ€nda elevers skolgĂ„ng. Dessa satsningar som Ă€nnu pĂ„gĂ„r Ă€r en del av att skapa förutsĂ€ttningar för en likvĂ€rdig utbildning. Det praktiska arbetet med lĂ€rarens förhĂ„llningssĂ€tt, kunskap och arbetssĂ€tt Ă€r fortfarande avgörande för hur eleverna lyckas i skolan. Utmaningen vi stĂ„r inför Ă€r att utbildningen ska vara bĂ€ttre, mer effektiv och likvĂ€rdig. Detta krĂ€ver nytĂ€nkande. Att sĂ€tta likhetstecken mellan undervisning och lĂ€rande Ă€r att ge en alltför enkel bild av skolans uppdrag. En betydelsefull del i arbetet med att förĂ€ndra sĂ€ttet att tĂ€nka kan vara att med utgĂ„ngspunkt i sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt anvĂ€nda sig av digitala resurser i elevernas sprĂ„k- och kunskapsutveckling. Den hĂ€r boken har en tydlig röd trĂ„d frĂ„n början till slut â sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt med digitala resurser för nyanlĂ€nda elever. Jag beskriver hur lĂ€rare med sprĂ„kutveckling i fokus och med utgĂ„ngspunkt i styrdokumenten kan anvĂ€nda digitala resurser i undervisningen utan att argumentera för eller ha en övertro till tekniken. De exempel som ges utgĂ„r frĂ„n kursplaner och sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt men boken innehĂ„ller ocksĂ„ exempel pĂ„ hur man kan föroch efterarbeta olika övningar och arbetsomrĂ„den. Eftersom sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt inte enbart handlar om vilka resurser man vĂ€ljer kommer jag i den hĂ€r boken heller inte att begrĂ€nsa innehĂ„llet till att handla om detta. Jag skriver om de möjligheter och utmaningarÂman i skolan kan stĂ€llas inför nĂ€r man arbetar med nyanlĂ€nda elever samt vilka möjligheter och svĂ„righeter modern teknik stĂ€ller oss inför. I mitt berĂ€ttande gör jag ett försök att teoretiskt förankra metoder och tips eftersom syftet att inspirera annars kan ha motsatt effekt. 10
Ord och begrepp HĂ€r förklarar jag vilken innebörd jag lĂ€gger i ord och begrepp som genomgĂ„ende förekommer i boken. AndrasprĂ„k/mĂ„lsprĂ„k. Det sprĂ„k som eleverna ska lĂ€ra sig i skolan, efter sitt/sina modersmĂ„l. I den hĂ€r boken Ă€r det frĂ€mst svenska som andrasprĂ„k, vilket ibland benĂ€mns mĂ„lsprĂ„k; det sprĂ„k som elever na har som mĂ„l att lĂ€ra sig. Digitala (lĂ€r)resurser. Allt material som Ă€r digitalt och som kan anvĂ€ndas som resurs i elevernas lĂ€rande. Innefattar allt frĂ„n verktyg och hemsidor till bilder, animationer och texter samt IKT (informations- och kommunikationsteknik) som i sin tur innefattar teknik som blir verktyg för kommunikation, skapande, lĂ€rande och kunskapssökande. FlersprĂ„kighet. Att kunna anvĂ€nda mer Ă€n ett sprĂ„k, aktivt eller passivt, oavsett om det Ă€r talat eller skrivet sprĂ„k. ModersmĂ„l. Det förstasprĂ„k eleverna har lĂ€rt sig genom naturligt in- och utflöde hemma. En elev kan ha flera modersmĂ„l, vilket förekommer nĂ€r förĂ€ldrarna talar olika sprĂ„k. ModersmĂ„lslĂ€rare. Den lĂ€rare som undervisar eleverna i deras modersmĂ„l och följer LGR11:s kursplan i modersmĂ„l. NyanlĂ€nd. âMed nyanlĂ€nd ska avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu Ă€r bosatt i landet eller ska anses bosatt i landet och som har pĂ„börjat sin utbildning hĂ€r efter höstterminens start det kalenderĂ„r dĂ„ han eller hon fyller sju Ă„r. En person ska inte lĂ€ngre anses vara nyanlĂ€nd efter fyra Ă„rs skolgĂ„ng hĂ€r i landetâ (Prop. 2014/15:45, s.â1). GenomgĂ„ende i boken berĂ€ttar jag om mitt arbete med nyanlĂ€nda elever och om att arbeta sprĂ„kutvecklande med nyanlĂ€nda elever, men eleverna benĂ€mns oftast âeleverâ eller âmina eleverâ. 11
Starkaste sprÄk. Elevernas modersmÄl behöver inte vara deras starkaste sprÄk i skolsammanhang. Till exempel: En elev som har somaliska som modersmÄl men som har gÄtt i skola med arabiska som undervisningssprÄk kan ha arabiska som starkaste sprÄk. Studiehandledare. Den person som handleder eleverna pÄ deras starkaste sprÄk och anvÀnder deras flersprÄkighet som resurs och som bro till sprÄk-och kunskapsutveckling. Studiehandledning kan ske före, under och efter lektionstid.
Min professionella utveckling Som lÀrare kan det kÀnnas svÄrt att hÀnga med i den digitala utvecklingen. TillgÄng till teknik Àr inte tillrÀckligt för att skolan och undervisningen ska utvecklas och bli tidsenlig. Det vara svÄrt att finna tid och kraft för att omsÀtta pedagogiska idéer och vÀlja, sÀtta sig in i och anvÀnda digitala resurser för att fördjupa elevernas lÀrande. Det kan kÀnnas besvÀrligt och till och med onödigt att kasta sig in i en vÀrld av resurser som man inte Àr bekant med. LÀrande har ju skett och sker Àven utan modern teknik. Barn och ungdomar har gÄtt i skolan och lÀrt sig att lÀsa och skriva lÄngt innan det fanns nÄgra digitala resurser. Varför införa nÄgot nytt nÀr man vet att det har fungerat innan? Min professionella utveckling Àr ett resultat av mina försök att hitta nya vÀgar för att anpassa undervisningen och skapa förutsÀttningar för en heterogen grupp av elever. För mig har den digitala dimensionen utvecklats till att bli en naturlig och oumbÀrlig del av undervisningen. NÀr jag började anvÀnda digitala resurser i elevernas sprÄkutveckling visste jag inte att det skulle göra sÄ stor skillnad som det gjorde. Min ambition var mycket enkel: Jag ville skapa förutsÀttningar för elevernas lÀrande. För att eleverna skulle lÀra sig svenska rÀckte det inte med att jag undervisade, eleverna behövde bli aktiva i sitt lÀrande. Genom att anvÀnda sprÄkutvecklande metoder och modeller och kombinera dessa med de möjligheter som 12
digitala resurser erbjuder skapades förutsÀttningar för elevernas lust, motivation och lÀrande. Dessutom kunde jag genom val av resurser skapa inkluderande arbetsformer för eleverna. Man kan sÀga att min digitala resa började nÀr jag började arbeta med förberedelseklassen pÄ Kronan. NÀr jag började dÀr hade jag ingen erfarenhet av att jobba med nyanlÀnda barn och jag kan inte heller pÄstÄ att jag hade anvÀnt digitala resurser i nÄgon större utstrÀckning. Jag tog över en befintlig klass, ett klassrum och mÀngder av material. Det fanns oerhört mÄnga pÀrmar med kopierings underlag, i klassrummet fanns en interaktiv tavla och i ett skÄp i vÄrt klassrum förvarades skolans bokningsbara bÀrbara datorer.
Mina förutsĂ€ttningar NĂ€r jag tog över förberedelseklassen möttes jag av en grupp av ele ver som var lika, men Ă€ndĂ„ olika, och en klass prĂ€glad av mĂ„ngfald. De var elever inskrivna i olika Ă„rskurser pĂ„ lĂ„g- och mellanstadiet, de var i olika Ă„ldrar och de hade olika sprĂ„klig, social och kulturell bakgrund. Det kĂ€nns underligt att ens behöva skriva att de, liksom alla andra elever, Ă€r barn med olika personligheter och skiftande inlĂ€rningsstilar och att de har olika intressen och framtidsdrömmar (Hajer & Meestringa, 2014). Det enda gemensamma eleverna emellan var att de var i början av sin sprĂ„kutveckling i svenska som andraÂsprĂ„k. Jag var inte förvĂ„nad över att de hade olika förutsĂ€ttningar och behov men dĂ€remot upplevde jag att jag behövde utveckla min pedagogiska och didaktiska kompetens för att inkludera, möta, utmana och utveckla dem i klassrummet. Jag behövde ocksĂ„ upptĂ€cka och lĂ€ra mig hur jag kunde anvĂ€nda de digitala resurser som fanns att tillgĂ„ i skolan. För mig var det sjĂ€lvklart att jag skulle fokusera pĂ„ det som jag faktiskt kunde pĂ„verka: min undervisning. Ăven om man mĂ„nga gĂ„nger kĂ€nner sig frustrerad över yttre faktorer som bostadssegregation och elevernas skolbakgrund och trots att socioekonomiska förhĂ„llanden och förĂ€ldrarnas utbildningsnivĂ„ kan ha betydelse 13
lade jag fokus pĂ„ vad jag faktiskt kunde pĂ„verka: det som hĂ€nder i min undervisning. Mitt fokus var och Ă€r Ă€n idag att skolan ska vara kompensatorisk och min uppgift Ă€r att med arbetssĂ€tt, metoder, modeller och resurser â digitala som analoga â skapa förutsĂ€ttningar för elevernas lĂ€rande.
Skifta fokus frĂ„n elevernas svĂ„righeter till lĂ€rarens undervisningssvĂ„righeter Under mitt arbete har jag lĂ€rt mig mycket om lĂ€rande. Min profes sionella utveckling har haft och har Ă€n idag sin utgĂ„ngspunkt i vad jag har behövt utveckla för att höja kunskapsresultaten i den elevgrupp jag har undervisat. De elever jag möter utmanar mina förestĂ€llningar om hur lĂ€rande kan ske. Att jag idag kan skriva en bok dĂ€r jag delar med mig av mina erfarenheter beror pĂ„ att jag har haft modet att skifta fokus och fokusera pĂ„ det som jag kan förĂ€ndra och utveckla, det vill sĂ€ga min undervisning. Modet att förĂ€ndra och den professionella utvecklingen hade inte varit möjlig, eller den hade Ă„tminstone varit vĂ€ldigt svĂ„r, utan kompetensutvecklingen som skedde under ledning av rektorerna pĂ„ Kronan. Insatserna för kompetensutvecklingen grundade sig i eleverÂnas fallande kunskapsresultat. NĂ€r Skolinspektionen granskade skolan 2010 framgick det tydligt att undervisningen i alldeles för liten utstrĂ€ckning utgick frĂ„n elevernas behov, förutsĂ€ttningar, erfarenheter och tĂ€nkande. Detta kan delvis bero pĂ„ att det Ă€r vanligt att skolverksamheter utgĂ„r frĂ„n ett monokulturellt perspektiv dĂ€r svenskheten Ă€r norm och utgĂ„ngspunkt för Ă„tgĂ€rder (LahdenperĂ€, 1999). Detta medför att organisationskultur, lĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt, lĂ€romedel och material och undervisningen inte passar elever pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola. Med tanke pĂ„ skolans kompensatoriska uppdrag mĂ„ste skolan anpassa sin undervisning till elevernas förutsĂ€ttningar och behov. Vi kan inte förĂ€ndra yttre strukturer som bostadssegregation och elevunderlag, men vi har möjlighet att med
14
fokus pĂ„ elevernas lĂ€rande utveckla vĂ„r undervisning för att göra skillnad pĂ„ elevÂresultaten. Skolan ingick ocksĂ„ i Skolverkets projekt âHandledning för lĂ€randeâ som var en satsning för att stödja skolors utveckling i socioekonomiskt utsatta omrĂ„den. Syftet med satsningen var att förbĂ€ttra undervisningens kvalitet och att utveckla metoder och arbetssĂ€tt som Ă€r positivt verkningsfulla pĂ„ elevernas resultat. Projektet pĂ„gick under tre Ă„r och bestod av omfattande kompetensutveckling i bland annat bedömning för lĂ€rande, BFL, och sprĂ„k- och kunskapsutvecklande arbetssĂ€tt. Parallellt hade vi ocksĂ„ kompetensutveckling i digitala lĂ€rprocesser. Insatserna för kompetensutvecklingen gick i linje med Helen Timperleys tankar om lĂ€rares lĂ€rande. TimperleyÂ(2013) menar att professionell utveckling har elevernas lĂ€rande i fokus. LĂ€rare och ledare ska diskutera och samarbeta kring frĂ„gor som har fokus pĂ„ elevernas resultat i förhĂ„llande till mĂ„len och behandla pĂ„ vilket sĂ€tt eleverna lĂ€r sig och hur lĂ€rarna kan anpassa undervisningen till eleverna. Professionell utveckling som inte har elevernas lĂ€rande och resultat i fokus Ă€r enligt Timperley inte nĂ„gon professionell utveckling. Rektorerna kunde genom sitt pedagogiska ledarskap med val av metoder och arbetssĂ€tt vara goda förbilder för hur lĂ€rande kan gĂ„ till. VĂ„rt fokus var pĂ„ tre omrĂ„den: sprĂ„k- och kunskapsutvecklande arbetssĂ€tt, formativ bedömning och digitala lĂ€rprocesser.
Rektor som pedagogisk förebild För att utveckla lÀrarnas lÀrande anvÀnde rektorerna samma sÀtt pÄ vilket vi lÀrare fick kompetensutveckling i att utveckla metoder och modeller för elevernas lÀrande. De formativa lÀrprocesser som vi skulle anvÀnda i undervisningen anvÀndes alltsÄ av rektorerna för vÄr professionella utveckling. PÄ skolans digitala plattform för doku mentation av elevernas utveckling och lÀrande började rektorerna dokumentera vÄr utveckling. Vi hade, liksom eleverna, en pedago-
15
gisk planering med individuellt satta mĂ„l med utgĂ„ngspunkt i vĂ„r visionsbild och i vĂ„ra utvecklingsomrĂ„den. Vi var med om liknande dokumentation och utvecklingsprocesser som eleverna var. Precis som det sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€ttet betonar var vĂ„ra rektorer före bilder i hur dokumentation och bedömning för lĂ€rande kunde gĂ„ till i praktiken. Rektorerna modellerade inte enbart hur bedömning och utvecklingsprocesser kunde gĂ„ till. Under vĂ„ra möten anvĂ€nde de sig av metoder, modeller och digitala resurser och visade hur de kan anvĂ€ndas för delaktighet och lĂ€rande. De anvĂ€nde sig av digitala resurser som kollaborativa resurser vilket skapade möjligheter till delaktighet och följaktligen deltog alla med sina Ă„sikter och tankar. Vi lĂ€rare uppmuntrades till att uttrycka vĂ„ra tankar och Ă„sikter multiÂmodalt. Vi fick genom grupparbeten i uppgift att diskutera och reflektera kring frĂ„gor som utgick frĂ„n vĂ„r vision. Dessa tankar och Ă„sikter skulle vi slutligen presentera multimodalt genom att anvĂ€nda oss av olika appar och webbresurser. Genom att vĂ€cka lĂ€rarnas kreativitet och engagemang med grupparbeten och digitala resurser upptĂ€ckte mĂ„nga vilken tillgĂ„ng grupparbeten och digitala resurser kunde vara för att utöva kreativitet och för att öka delaktigheten. Liksom rektorerna skulle vi skapa tillfĂ€llen för eleverna att samarbeta och anvĂ€nda varandra som resurs i sitt lĂ€rande. Rektorernas arbetssĂ€tt och den reflektion som vi gjorde i samband med nya arbetssĂ€tt och resurser skapade mod för oss lĂ€rare att prova digitala resurser utifrĂ„n de Ă€mnen och elevgrupper vi hade.
16
2. NyanlÀnda elever och lÀrande Vi som arbetar med nyanlÀnda elever har ett utmanande jobb. Det Àr svÄrt att utgÄ frÄn elevernas kunskaper och forma en undervisning som överensstÀmmer med styrdokumenten. FlersprÄkiga elevers fallande kunskapsresultat visar att deras utbildning Àr ett angelÀget utvecklingsomrÄde i den svenska skolan (Bergendorff, 2014). VÄra styrdokument Àr tydliga med att undervisningen ska ha sin utgÄngspunkt i elevernas kunskaper: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Den ska frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling med utgÄngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprÄk och kunskaper. (LGR11, s. 8)
För att förbÀttra utbildningen för nyanlÀnda elever trÀdde en del lagÀndringar i kraft i januari 2016. Som ett resultat av regeringens ÄtgÀrder och satsningar har Skolverket flera uppdrag med syfte att öka likvÀrdigheten i utbildningen. Jag har haft förmÄnen att delta i referensgrupperna i arbetet med olika material som Skolverket har tagit fram. KartlÀggningsmaterialet Àr inte en lösning i sig för att höja mÄluppfyllelsen men det Àr ett betydelsefullt verktyg och stöd nÀr lÀraren planerar sin undervisning. Inte minst Àr det ett stöd för att, precis som det stÄr i lÀroplanen för grundskolan, ta reda pÄ var eleverna befinner sig för att anpassa undervisning och stöd. Skolinspektionens granskning (2014) visar att lÀrarens undervisning Àr avgörande för att flersprÄkiga elever ska nÄ skolframgÄng. Rollen som lÀrare har stor betydelse i elevers lÀrande, men i nyanlÀnda elevers lÀrande Àr den rentav avgörande. NÀr man blickar till17
S A M LA D
KUNSKAP FĂR S KOLAN
FĂR S KOLAN
NyanlÀnda elever i mitt klassrum
Boken innehÄller mÄnga praktiska exempel pÄ arbetssÀtt och förslag pÄ hur du kan anvÀnda digitala resurser i undervisningen, vilket gör den till en lÀmplig handbok och inspiration för alla lÀrare som vill arbeta sprÄkutvecklande med digitala resurser. S A M LA D
S A M LA D
KUNSKAP HĂŒlya Basaran arbetar som utvecklingslĂ€rare i TrollhĂ€ttans Stad KUNSKAP FĂR SKOLAN och förstelĂ€rare pĂ„ mottagningsenheten FĂR SKOLAN för nyanlĂ€nda elever i grundskolan.
HĂŒlya Basaran
NyanlĂ€nda elever i mitt klassrum har en tydlig röd trĂ„d frĂ„n början till slut â sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt med digitala resurser för nyanlĂ€nda elever. Boken beskriver tydligt och enkelt hur du med sprĂ„kutveckling i fokus och med utgĂ„ngspunkt i styrdokumenten kan anvĂ€nda digitala resurser i undervisningen utan att vare sig argumentera för eller ha en övertro till tekniken. Genom val av resurser kan du som lĂ€rare skapa ett inkluderande arbetssĂ€tt och förutsĂ€ttningar för dina nyanlĂ€nda elevers lĂ€rande.
NyanlÀnda elever i mitt klassrum
S A M LA D
KUNSKAP
S A M LA D
KU NS KANP FĂR SK OLA
Svenska som k LA D rĂ„ A Msp andSra KU NS KANP FĂR SK OLA
ISBN 978-91-8809-918-1
9
789188 099181
r e v e l e a d n Ă€ Nyanl m u r s s a l k t t i im ling med SprĂ„kutveck rser digitala resu HĂŒlya Basara
n