9789127446755 by Smakprov Media AB

ÅK 4–6

LÄRARENS GUIDE TILL

HEM

OCH KONSUMENTKUNSKAP teori · praktik · bedömning

maria hagblad 2744675.5_Omslag_HK.indd 3

2017-05-05 16:23

Natur & Kultur har valt att producera denna bok pĂĽ FSC-mĂ¤rkt papper

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 2

2017-05-05 16:10

Innehåll Förord................................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Mat, måltider och hälsa – centralt innehåll åk 4–6.. . . . . . . . . . . . . 85

Om hem-och konsumentkunskap

Översikt för kapitlet Mat, måltider och hälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

..................... 5

Fullkorn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Om handledningens upplägg.. ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Frukt och grönt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Hem-och konsumentkunskap....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Kött. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Hem – och konsumentkunskap – vad säger Lgr 11?.. . . . . . . 8

Mejeriprodukter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

Hem – och konsumentkunskap – förmågor att utveckla. . . . . . . 8

Fisk.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

Hem – och konsumentkunskap – kunskapskrav åk 6. . . . . . . . . . . . . 8

Kopieringsunderlag M1–M21. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

Hem – och konsumentkunskap – centralt innehåll åk 4–6. . . 9

Bedömning.......................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Konsumtion

.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

131

De tre P:na i hem-och konsumentkunskap. . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Konsumtion – förmågor att utveckla.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

Formativ bedömning.......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Konsumtion – kunskapskrav åk 6.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

Betyg.................................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Konsumtion – centralt innehåll åk 4–6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

Centrala begrepp.............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Översikt för kapitlet Konsumtion.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

Arbeta med centrala begrepp.. ......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Jämförpriser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134

Planering.............................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Jämställdhet, ekonomi och sparande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138

Att tänka på när du planerar............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Reklam och konsumentinformation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Att arbeta formativt i hem- och konsumentkunskap. . . . . . . . . . . 24

Kopieringsunderlag K1–K15. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145

Självbedömning.................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Att göra gruppindelning.................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Miljö

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161

Digitala verktyg i undervisningen. . ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Miljö – förmågor att utveckla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

Elever som inte når målen................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Miljö – kunskapskrav åk 6.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

Terminsöversikt.................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Miljö – centralt innehåll åk 4–6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163

Kopieringsunderlag T1–T7. . ............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Översikt för kapitlet Miljö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163

Grunder i köket

.................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Laga mat på rester. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Vara klimatsmart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168

Grunder i köket.................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Energisnåla tillagningsmetoder.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171

Grunder i köket – förmågor att utveckla........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Återvinna, återanvända och minimera avfall. . . . . . . . . . . . . . . . . 174

Grunder i köket – kunskapskrav åk 6.............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Kopieringsunderlag Mi1–Mi14. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

Grunder i köket – centralt innehåll åk 4–6.. ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Översikt för kapitlet Grunder i köket. . ............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Vardag och fest

.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193

Redskap och metoder.. .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Vardag och fest – förmågor att utveckla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194

Hygien och förvaring av livsmedel.............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Vardag och fest – kunskapskrav åk 6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194

Mat med bra näring.......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Vardag och fest – centralt innehåll åk 4-6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

Kopieringsunderlag G1-G11............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Översikt för kapitlet Vardag och fest.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

Mat, måltider och hälsa

............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Frukost.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Årets högtider. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

Mat, måltider och hälsa..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Kopieringsunderlag V1–V6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202

Mat, måltider och hälsa – förmågor att utveckla.. . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Litteratur, Digitala källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212

Mat, måltider och hälsa – kunskapskrav åk 6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 3

2017-05-05 16:10

Om handledningens upplägg Lärarens guide till hem- och konsumentkunskap är tänkt att vara till hjälp vid planering, genomförande och bedömning av undervisningen och elevernas kunskaper. Innehållet utgår från Skolverkets kursplan i hem- och konsumentkunskap samt Livsmedelsverkets rekommendationer gällande hygien, näring och val av livsmedel. Ämnets tre perspektiv hälsa, ekonomi och miljö (förkortas HEM) är en viktig röd tråd och ska genomsyra undervisningen. Tanken är att eleverna, utifrån HEM-perspektivet, ska få kunskap om och insikt i att se för- och nackdelarna med sina konsumtionsval samt utveckla en medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. De övergripande avsnitten inleds med ett kort syfte, vilka kunskapskrav och vilket centralt innehåll som behandlas. Sedan följer lektionsupplägg med förberedelser, genomförande av lektioner samt avslutande bedömning. Till lektionerna finns även tidsangivelser. Se dessa som förslag på ungefärlig tidsåtgång, inte som något som måste följas exakt. Varje lektion utgår från ett tema, t.ex. fullkorn eller återvinning. Lektionerna börjar oftast med Veckans grej-ledtrådar (inspirerat av Grej of the day). Ledtrådarna presenteras och gås igenom för att fånga elevernas intresse och få igång deras tankar. Sedan följer en eller flera teoretiska uppgifter som kretsar kring lektionens tema. Efter teoriuppgiften följer en konkret övning där eleverna ska praktisera sin kunskap i handling. Detta består av att tillaga eller baka efter recept. Recepten är anpassade till avsnittets tema och ska vara en logisk uppgift åt eleverna utifrån lektionens innehåll. Till flera moment hänvisas till instruktionsfilmer. Dessa är författarens egna filmer. På omslagets insida finns en aktiveringskod till lärarwebben. Där kommer du åt kopieringsunderlagen i digital version. Det innebär att du t.ex. kan arbeta med dem på digital storbild för gemensamma genomgångar. Till materialet finns även en elevwebb, där eleverna kan träna begreppsförståelse. Elevwebben nås via www.hemkunskapovamer.se.

6 om hem- och konsumentkunskap

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 6

2017-05-05 16:10

Till din hjälp vid de olika momenten finns här frågor som kan vara lämpliga att ställa till eleverna, men även för dig som lärare att reflektera över. Ges eleverna möjlighet att träna och visa detta?

Planerar, organiserar, tillagar måltider och genomför andra uppgifter i köket. Kan eleverna planera hur man ska lägga upp det praktiska arbetet?  Pratar de och resonerar om upplägget? Har de koll på hur lång tid de olika momenten tar?  Har de en bra struktur på arbetet?  Hur ser deras arbetsordning ut?  Blir de färdiga i tid? Börjar man med att koka pasta när såsen redan  ligger på tallriken, då har man inte riktigt planerat sitt arbete i köket. Om de alltid är sena så tyder det på att det är något som de behöver jobba på. Behöver eleverna mycket hjälp eller arbetar de mer självständigt och säkert?  De måste få en möjlighet att träna på dessa färdigheter. Kan eleverna laga enkla måltider?  Kan de göra andra uppgifter som förekommer i ett hem, som att hålla rent,  diska och ha ett system när man arbetar i köket? Sker detta efterhand så att de arbetar hygieniskt och utan kontaminering? Utnyttjar eleverna tiden?  Är de noggranna när de diskar och torkar rent? Diskar eleverna så att  redskapen blir rena? Är disken blöt? (Då har de missat ett viktigt moment.)

Följer recept och instruktioner. Hur följer eleverna recept och instruktioner?  Förstår eleverna hur ett recept ska följas och att det finns en ingredienslista  för att veta vilka livsmedel som behövs och sedan en arbetsordning som ska följas? Har de förstått vad som står i receptet? Vilka ord och begrepp förstår eleverna?  Vet de vad olika redskap heter? Kan de måttsatsens olika mått?  Känner de till olika matlagningsmetoder?  Behöver eleverna förklaringar? 

om hem- och konsumentkunskap 11

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 11

2017-05-05 16:10

Planering När man gör en planering börjar man med att göra en pedagogisk planering. Då ska man utgå ifrån de övergripande målen i läroplanen och det centrala innehållet i ämnets kursplan. Man behöver också se till att eleverna har möjlighet att träna och utveckla de olika färdigheterna och förmågorna i ämnet hemoch konsumentkunskap. Under sin tid i grundskolan behöver eleverna lära sig att planera, tillaga, hantera och värdera. Det är görandet som är centralt i hem- och konsumentkunskap, att eleverna praktiserar sin kunskap i handling. Perspektiven hälsa, ekonomi och miljö ska genomsyra all undervisning och allt arbete som görs under lektionerna. Tydlig struktur på undervisningen och att ha tydliga mål och kriterier på elevernas arbetsuppgifter är viktigt. Något som kan vara till hjälp är att ha sina lektionsplaneringar publicerade på en blogg. Där kan man lätt lägga in planeringar med recept, bilder, filmer och olika länkar till dokument samt filmer. Dessa planeringar kan återanvändas och modifieras efterhand. Genom att visa bilder på vad som ska ske, vilka olika verktyg och livsmedel som ska användas, förstår eleverna mycket bättre de olika instruktionerna. De blir också mer inspirerade och motiverade till lektionens uppgifter. Genom att publicera på lärplattform eller blogg kan eleverna i förväg se vad som ska ske. Man kan bygga upp förväntningar som skapar ett positivt klimat i klassrummet, men också förbereda eleverna redan innan de kommer till lektionen, på vad som ska göras.

22 om hem- och konsumentkunskap

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 22

2017-05-05 16:10

Att tänka på när du planerar Ett sätt som underlättar för alla elever är att det finns en skriven arbetsgång för lektionen. Det är bra att också skriva upp vilken tid lektionen slutar. Det kan vara på tavlan och den kan vara på ett arbetsblad eller visas i projektorn, beroende på vilka hjälpmedel som finns till hands. Vissa elever som har svårigheter kan behöva ett eget papper vid sin plats och enskild stöttning. Tänk på hur eleverna kan ta sig över eventuella hinder och hur man kan få eleverna att hålla fokus på arbetsuppgifterna. Tydliga instruktioner som förstärks med bild eller film fungerar mycket bra. Forskning visar att de flesta lär sig bäst med hjälp av visuellt stöd. Genom att eleverna förstår uppgiften så skapar det lugn, trygghet och självförtroende hos dem. Genom att hjälpa och förstärka så inkluderar man alla elever. Självklart måste man ha full koll på att man kopierat, publicerat och handlat hem det som behövs för genomförandet av lektionerna. Även ha en tanke med hur man möblerar och placerar olika saker. Lektionerna är intensiva så fokus behöver vara på eleverna. Efter lektionen bör det finnas tid för efterarbete som undanplock och dokumentation.

om hem- och konsumentkunskap 23

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 23

2017-05-05 16:10

Terminsöversikt Lektion

Innehåll

Teoretisk uppgift

Praktisk uppgift i köket

Redskap och metoder

Ord och begrepp

Stekpannebröd

Hygien och förvaring av livsmedel

Livsmedelshygien

Fruktsallad

Mat med bra näring

Matcirkeln och tallriksmodellen

Omelett

Fullkorn

Marias goda bröd

Frukt och grönt

Rotsaksgratäng

Kött

Kycklingwok

Mejeriprodukter

Pastasås

Fisk

Ångkokt lax

Jämförpriser

Vaniljsås

Jämställdhet

Jämställdhet och ekonomi

11.

Reklam

Reklam och konsumentinformation

12.

Laga mat på rester

Ta till vara på rester

Bananmuffins

Vara klimatsmart

Svensk falafel

Energisnåla tillagningsmetoder

Ljummen couscoussallad

15.

Återvinna, återanvända och minimera avfall

Återvinning

Plantera ärtskott

16.

Frukost

Årets högtider

1. 2.

10.

13. 14.

Grunder i köket

Mat, måltider och hälsa

Konsumtion och ekonomi

Miljö och livsstil

Vardag och fest 17.

Laga våfflor eller pepparkakor

34 om hem- och konsumentkunskap

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 34

2017-05-05 16:10

GRUNDER I KÃ&#x2013;KET

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 45

2017-05-05 16:10

Redskap och metoder Lektionen syftar till att ge eleverna kunskap om de redskap, metoder och begrepp som är bra att ha som grund vid arbetet under hem- och konsumentlektionerna. Eleverna får först arbeta med att träna sin begreppsförståelse genom att tillsammans titta på och diskutera en bild på ett kök. De får sedan träna på att läsa och följa ett recept genom att baka ett stekpannebröd.

centrala begrepp rEdSKap: stekpanna, kastrull, durkslag, trådsil, stekspade, visp, träredskap,  degskrapa, kniv, skärbräda, rivjärn, bunke, hushållsvåg, mixerstav, elvisp, måttsats kryddmått/krm, tesked/tsk, matsked/msk, deciliter/dl. matlagNiNgSmEtodEr: ansa, baka, bryna, fräsa, gratinera, grädda, hacka,  kavla, knåda, koka, pensla, reda, riva, sjuda, skala, steka, strimla, tärna.

det här behöver du – Dator. – Projektor. – Whiteboardtavla. – Bild på kök med redskap, bilaga G1. – Recept till stekpannebröd, bilaga G2. – Ingredienser till stekpannebröd. – Eventuellt redskapsmemot, bilaga G3.

Förberedelser • Kopiera bilden på köket med redskap, bilaga G1. • Kopiera receptet till stekpannebrödet, bilaga G2. Klipp isär och laminera korten. • Kopiera redskapsmemot, bilaga G3, om eleverna ska göra den uppgiften. • Inköp av varor.

• Gör en gruppindelning.

48 grunder i köket

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 48

2017-05-05 16:10

Genomförande Tidsåtgång: 100 minuter. – Introduktion och teoretisk uppgift: 40 minuter. – Praktisk uppgift: 50 minuter. – Avslut: 10 minuter. Lektionen startar med introduktion av redskap och metoder. Börja med att visa bilden på köket för eleverna och berätta att det finns många saker i ett kök som är bra att känna till vid namn. Det kan annars vara svårt att följa ett recept eller en instruktion. Det kan också bli svårt att fråga var något finns om man inte vet vad redskapet heter. Låt eleverna arbeta i par eller grupp med att titta på bilden och se vilka redskap de kan namnet på. Diskutera sedan tillsammans i klassen vad de kommit fram till och skriv upp elevernas svar på tavlan. Komplettera med det som behövs. Berätta att det här är en av grunderna för de kommande lektionerna. Gå igenom övergripande mål och syfte med lektionen eller arbetsområdet, så att det blir tydligt för eleverna vad de ska göra och förväntas kunna. För fler förslag på hur man kan synliggöra målen, se avsnittet om bedömning, sidan 10. För mer arbete kring redskapen så finns det en film att se.

 Länk: www.youtube.com sökord: köksredskap och annat i köket

Eleverna kan också träna vidare genom att göra ett redskapsmemo, där ord och bild/förklaring ska paras ihop, se bilaga G3. Redskapsmemot finns även att göra digitalt på elevwebben:  Länk: www.hemkunskapovamer.se

Stekpanna Elvisp Kockkniv Brödkniv Skalkniv Visp Pastaslev Konservöppnare Ugnsform Stekredskap Träsked Måttsats Slickepott Potatisskalare Skärbrädor Bunke Rivjärn Gryta Kastrull Stavmixer Durkslag

grunder i köket 49

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 49

2017-05-05 16:10

För att tydliggöra och förmedla olika matlagningsmetoder kan en film, där man får ta del av metoderna visuellt, vara till hjälp.  Länk: www.youtube.com sökord: matlagningsmetoder – verb i köket

Sedan är det dags för den praktiska uppgiften i köket. Eleverna ska baka ett stekpannebröd. Syftet med uppgiften är att förstå hur ett recept är uppbyggt och hur man följer det. Låt eleverna arbeta två och två. Paren får ett recept som är ituklippt med en instruktion per lapp. Eleverna får en instruktion i taget som de ska genomföra. När de gjort det som står på lappen får de en ny och så fortsätter det tills hela receptet är tillagat. Lapparna kan också fästas ihop till ett miniblädderrecept. För filminstruktion:

 Länk: www.youtube.com sökord: stekpannebröd

I slutet av lektionen är det bra att återkoppla till de redskap och metoder som eleverna använt sig av när de bakade stekpannebrödet. Fråga eleverna vilka olika redskap som de har använt och vad de heter.

50 grunder i köket

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 50

2017-05-05 16:10

Bedömningsstöd Se till så att kunskapskraven finns synliga och att bedömningen är transparent. Ett sätt är att skriva ut kunskapskraven i hem- och konsumentkunskap och laminera, alternativt sätta upp på vägg eller annan yta med hjälp av bokplast. Med en whiteboardpenna ringar man in vilka kunskapskrav som eleverna arbetar med under dagens lektion. För att dokumentera elevernas förmågor och kunskaper kan du använda översiktsmatrisen, bilaga T2.

T2 Översiktsmatris elev

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav.

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav.

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav.

Redskap och metoder Mat med bra näring Fullkorn

Frukt och grönt Kött Mejeriprodukter

elev

Fisk Jämförpriser Laga mat på rester

Redskap och metoder

Vara klimatsmart

Hygien och förvaring av livsmedel

Energisnåla tillagningsmetoder

Mat med bra näring

Årets högtider

Fullkorn

I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt.

I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt.

I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt.

Frukt och grönt Kött Mejeriprodukter

36 om hem- och konsumentkunskap |

kopieringsunderlag

Fisk

Jämförpriser Laga mat på rester Vara klimatsmart Energisnåla tillagningsmetoder Årets högtider

| om hem- och konsumentkunskap 37

grunder i köket 51

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 51

2017-05-05 16:10

MAT, MÅLTIDER OCH HÄLSA

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 83

2017-05-05 16:10

Fullkorn "Byt till fullkorn! Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn." Dessa råd ger Livsmedelsverket. Fullkorn ger mer mättnad och håller blodsockret på en stabil nivå. Genom att äta mat med fullkorn kan man minska risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och förstoppning. Under lektionen får eleverna arbeta med två olika teoretiska övningar kring fullkorn samt praktiskt baka ett bröd. Syftet med lektionen är att eleven ska kunna planera och baka ett bröd samt före, under och efter processen reflektera över hälsovinster, ekonomi och miljöpåverkan.

centrala begrepp Fullkorn, kostfiber, spannmål, nyckelhålet.  måttSatS: dl, msk, tsk, krm. 

det här behöver du – Dator. – Projektor. – Whiteboardtavla. – Fakta om fullkorn, bilaga M1. – HEM-mall, bilaga M2. – Arbetsblad tabell om fullkorn, bilaga M3. – Recept Marias goda bröd, bilaga M4. – Ingredienser till brödet. – Arbetsblad med avslutande frågor om fullkorn, bilaga M5. – Ledtrådar till Veckans grej.

Förberedelser • Läs texten om fullkorn, bilaga M1.

• Kopiera HEM-mallen, bilaga M2, tabellen om fullkorn, bilaga M3 samt recept, bilaga M4, till eleverna. • Dela in eleverna i par.

• Inköp av varor, se recept bilaga M4. • Ledtrådar till Veckans grej.

ledtrådar veckans grej – Vi behöver äta cirka 70-90 gram/dag. – Ger mycket fibrer, vitaminer och antioxidanter. – Ger mättnad. – Bryts inte ner i tarmen. – Motverkar förstoppning.

86 mat, mÅltider och hÄlsa

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 86

2017-05-05 16:10

Genomförande Tidsåtgång: 100 minuter. – Introduktion och teoretiska uppgifter: 40 minuter. – Praktisk uppgift: 50 minuter. – Avslut: 10 minuter. Börja med att presentera ledtrådarna till Veckans grej. Eleverna får gissa vad Veckans grej är via handuppräckning eller digital namnslumpare, se förslag vid Digitala verktyg sidan 30. Skriv upp de olika förslagen och fråga eleverna hur de har tänkt. Varför har de kommit fram till detta? Berätta att eleverna ska få arbeta med olika uppgifter kring fullkorn. Gå även igenom målen med lektionen. Fråga om de vet vad fullkorn är och varför det kan vara bra att känna till det. Berätta vad fullkorn är och visa gärna bilder på olika sädesslag. Ta upp annan fakta du tycker är relevant för eleverna. Låt eleverna sedan genomföra en uppgift om fullkorn. Rita eller ta upp HEM-strukturen på tavlan. Gå igenom att eleverna ska fylla i arbetsbladet med HEM-perspektivet, genom att ge exempel på vilka vinster man får genom att äta fullkorn och att baka sitt bröd själv. Vill du ge eleverna mer fakta, kan de använda faktabladet, bilaga M1. Som hjälp till eleverna skriver du dessa frågor på tavlan:

• Vilka hälsoeffekter har fullkorn?

• Vad kostar fullkornsprodukter kontra icke fullkornsprodukter?

• Ger det några positiva effekter på vår miljö att äta fullkornsprodukter? • Vilka hälsoeffekter kan man få genom att baka sitt eget bröd? • Är det billigt eller dyrt att baka sitt eget bröd?

• Finns det några miljövinster genom att baka sitt eget bröd? M2

hem-mall Klass:

baka eget bröd

fullkorn

hälsa

ekonomi

miljö

Namn:

| mat, måltider och hälsa 107

mat, mÅltider och hÄlsa 87

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 87

2017-05-05 16:10

Låt eleverna fortsätta arbetet genom att ge exempel på vad man kan äta för att få i sig rätt mängd fullkorn. Eleverna utgår ifrån tabellen gällande fullkornsinnehåll samt rekommenderat intag, bilaga M3. Har alla elever dator eller surfplatta kan du använda dig av whiteboard.fi eller padlet.com för elevernas redovisning på projektor/smartboard. Annars går ni igenom muntligt i klassen. Efter de teoretiska momenten ska eleverna genomföra den praktiska uppgiften. Här lär de sig att baka ett fullkornsbröd efter ett enkelt recept. Behöver eleverna stöttning i att följa receptet, så kan de se en filmgenomgång:  läNK: www.youtube.com SöKord: Marias goda bröd

Avsluta lektionen med att låta eleverna besvara några frågor om fullkorn. De finns på arbetsblad, bilaga M5.

Marias goda bröd Sex stycken bröd à 8 gram fullkorn Metod: baka Redskap: bunke, träsked, måttsats med: dl, msk, tsk och krm, plåt med plåtpapper och galler.

ingredienser: 1 dl vetemjöl 1 dl grovt rågmjöl 1 dl havregryn 1 tsk bikarbonat 1 krm salt 2 dl filmjölk 2 msk lingonsylt

glutenfria bröd: 1 dl bovete 1 dl fibrex 1 dl ren havre 1 tsk bikarbonat 1 krm salt 2 dl filmjölk 2 msk lingonsylt

Vad vet du om fullkorn? Namn:

Klass:

gör så här: 1. Sätt ugnen på 200°C. 2. Lägg ett bakplåtspapper på en plåt. 3. Blanda samman de torra ingredienserna i en bunke. Använd en träsked. 4. Tillsätt filmjölk och lingonsylt. 5. Blanda till en jämn och lös deg. 6. Med hjälp av två matskedar klickar man ut sex stycken bröd. 7. Grädda i mitten av ugnen ca 15–20 min. 8. Låt svalna på galler under en bakduk.

NEJ

1. Det är hälsosamt att välja bröd, flingor, gryn, pasta och ris som innehåller fullkorn.

2. Vårt dagsbehov av fullkorn får vi om vi äter 1 portion havregrynsgröt och en portion fullkornspasta.

3. Kostfiber är kornets skaldelar.

| mat, måltider och hälsa 109 5. Att äta fullkorn ökar risken att få hjärtkärlsjukdomar, diabetes och övervikt.

6. Kravmärkta produkter ger mer fullkorn än jämförbara produkter.

110 mat, måltider och hälsa |

kopieringsunderlag

88 mat, mÅltider och hÄlsa

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 88

2017-05-05 16:11

M21

Begreppsbank Fullkorn – spannmål med alla delar kvar. Kostfiber – kolhydrater med bra effekt på bl.a. matsmältningen. Spannmål – sädesslag, t.ex. vete, korn, råg och havre. Nyckelhålet – symbol som visar nyttig mat. Livsmedelsverket – en myndighet i Sverige som kontrollerar livsmedel. Rotsaker – odlade grönsaker med näringsrika rötter, t.ex. morot. Baljväxter – ärtväxter som t.ex. ärtor, bönor och linser. Grönsaker – odlade växter, t.ex. gurka. Frukt – produkt från en växts blomma, t.ex. äpple. Bär – mindre frukt. Vitaminer – ämnen som kroppen behöver för att hålla sig frisk, t.ex. C-vitamin. Finns bl.a. i frukt och grönsaker. Mineraler – ämnen som ger näring till kroppen, t.ex. järn, magnesium och kalcium. Finns bl.a. i baljväxter, grönsaker, kött och fisk. Antioxidanter – ämnen som ger ett visst skydd mot en del sjukdomar. Finns bl.a. i frukt och grönsaker. Mejeriprodukter – matvaror producerade av mjölk.

Metoder Skära – dela upp något i mindre bitar med hjälp av en kniv. Steka – tillaga något i stekpanna. Gratinera – tillaga t.ex. en gratäng och ge den färg i ugnen. Steka – tillaga något i stekpanna. Strimla – skära något till strimlor. Woka – steka något hastigt i en wokpanna. Koka – tillreda en vätska vid hög värme. Fräsa – hetta upp något hastigt i stekpanna. Bryna – steka något på hög värme så att det får ändrad färg. Reda – blanda mjöl och fett/mjölk för att göra vätska tjockare. Ångkoka – tillaga något med hjälp av vattenånga. Energisnåla tillagningsmetoder – sätt att tillaga mat där det inte går åt så mycket energi.

130 mat, måltider och hälsa |

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 130

Kopieringsunderlag

2017-05-05 16:11

KONSUMTION

131

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 131

2017-05-05 16:11

Jämförpriser Det är lag på att livsmedel och förbrukningsvaror i butiken ska ha både försäljningspris och jämförpris. Men vad är jämförpris? Var hittar man information om det? Det är något som detta avsnitt behandlar. Syftet med lektionen är att eleverna ska lära sig vad jämförpris är och hur man räknar ut jämförpriset. Det är viktigt att eleverna förstår att det är en hjälp för konsumenter att jämföra priset när man handlar mat och förbrukningsvaror. Som praktisk uppgift ska eleverna tillaga en egen vaniljsås och därefter göra en produktjämförelse med en köpt, färdig sås.

centrala begrepp Jämförpris, försäljningspris, reda, sjuda, skära, grädda.  Milliliter/ml. 

det här behöver du – Arbetsblad, bilagor K1–K7. – Ingredienser vaniljsås. – Färdig vaniljsås.

Förberedelser • Läs faktatexten om jämförpriser, bilaga K1. • Kopiera arbetsbladen med elevuppgifterna, bilagor K1–K7. • Gör en parindelning.

• Inköp av varor till vaniljsås samt någon färdig vaniljsås till smakjämförelsen.

ledtrådar veckans grej – Hjälper konsumenten att hitta det billigaste alternativet. – Är oftast markerat med gult.

• Ledtrådar till Veckans grej.

134 konsumtion

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 134

2017-05-05 16:11

Genomförande Tidsåtgång: 100 minuter. Introduktion: 10 minuter. Teoretiska och praktiska uppgifter: 80 minuter. Avslut: 10 minuter. Starta lektionen med att gå igenom Veckans grej. Vilka var ledtrådarna och vad tror eleverna att det handlar om? Låt eleverna svara och diskutera tillsammans. Berätta att eleverna ska få lära sig om begreppet jämförpris och även hur man kan tänka kring jämförelser av priser. Gå igenom lektionens innehåll och mål. Gå igenom vad jämförpris är. Fråga eleverna först om det är någon som vet vad jämförpris är. Berätta att det för många varor anges både försäljningspris och jämförpris, och vilken skillnad det är på dessa priser. Fråga eleverna hur man ser jämförpriset och varför det är bra att titta på det. Led in dem på att jämförpris ska anges per kilo eller liter. Eftersom förpackningar är olika stora kan det utan jämförpriset vara svårt att veta vad som är dyrast eller billigast. Låt eleverna arbeta i par med att räkna ut jämförpriset på hemgjord vaniljsås och jämföra det med olika färdiga såser. Till sin hjälp har de en tabell över olika priser. De ska sedan tillaga en egen hemgjord vaniljsås, recept bilaga K4. När den hemgjorda vaniljsåsen är färdig, ska eleverna mäta upp den och anteckna antal milliliter. De fortsätter sedan med att räkna ut jämförpriset på den hemgjorda såsen, och hur mycket man sparar på att göra egen vaniljsås. K4 K2

Vaniljsås Pristabell 2 portioner Metod: vispa, sjuda Redskap: bunke, visp, kastrull, måttsats med: dl, msk och tsk

Färdig vaniljsås kan kosta:

Vaniljvisp 2,5 dl

Marsansås 364g

K5 Jämförpris 37.20kr/liter

Jämförpris 14.98kr/liter

930

Pris/styck

1995

Pris/styck

½ ägg 2 dl mjölk 1 msk strösocker ½ msk potatismjöl 1 tsk vaniljsocker

Jämförpris vaniljsås Namn:

ingredienser:

Klass:

Räkna ut priset på den hemgjorda vaniljsåsen.

5 dl

1450

Jämförpris 29.00kr/liter

Pris/styck

Jämförpris 40.40kr/liter

Pris/styck

ingredienser

1. Vispa ägget lätt så att gula och vita blandas. Ta sedan hälften. Dela ägget med en annan grupp. 2. Vispa ihop ägg, mjölk, strösocker och potatismjöl i en liten kastrull. 3. Sätt kastrullen på en platta på medeltemperatur. 4. Vispa hela tiden tills såsen sjuder (nästan kokar). 5. Ta kastrullen från värmen när såsen tjocknat. 6. Låt såsen kallna. 7. Vispa i vaniljsockret. 8. Servera till en bär- eller fruktpaj.

pris

½ ägg 2 dl mjölk

Mjölkfri vaniljsås 2,5 dl

1010

Namn:

Klass:

1. Mät upp vaniljsåsen.

gör så här: Marsansås

Jämförpris vaniljsås 2

1 msk socker

Tips!

2. Hur många ml blev det?

1 dl = 100 ml

3. Räkna ut jämförpriset på den hemgjorda såsen.

gör så här: 1. Ta priset som såsen kostar att göra och dela med antal ml. Då får du fram vad 1 ml sås kostar. 2. Multiplicera priset per ml med 1000 = vad 1 liter sås kostar. Fyll i prislappen nedan.

½ msk potatismjöl 1 tsk vaniljsocker

Laktosfri vaniljsås 2 dl

Jämförpris 55kr/liter

1100

Pris/styck

Summa kronor:

Hemlagad Vaniljsås

Jämförpris

Pris per ”styck” = sats

_________ ml

________ kr/liter

_______ kr

prislista: Ägg

ekologisk 3.69 kr/styck, frigående 2.26 kr/styck

Mjölk

ekologisk 1.10 kr/dl, standard 0.85 kr/dl,

3. Hur mycket sparar du per liter på att göra egen vaniljsås?

148 konsumtion |

laktosfri 1.55 kr/dl, havredryck 1.65 kr/dl

146 konsumtion |

Strösocker

ekologiskt 0.40 kr/msk, ”vanligt” 0.12 kr/msk

Potatismjöl

0.21 kr/msk

Vaniljsocker

0.32 kr/tsk

kopieringsunderlag © 2017 Maria Hagblad och Natur & Kultur Lärarens guide till hem- och konsumentkunskap, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-44675-5 kopieringsunderlag © 2017 Maria Hagblad och Natur & Kultur Lärarens guide till hem- och konsumentkunskap, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-44675-5

| konsumtion 149

| konsumtion 147

konsumtion 135

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 135

2017-05-05 16:11

Efter det gör eleverna ett smaktest genom att smaka den egna vaniljsåsen och en färdig sås. De fyller då i arbetsblad, bilaga K6 med det de kommer fram till. Avsluta lektionen med en gemensam diskussion. Vad tycker de om den hemgjorda såsen kontra den köpta? Finns det andra vinster än smak och pris? Låt gärna eleverna göra en kort utvärdering, där de enskilt i HEM-mallen beskriver vilka fördelar utifrån hälsa, ekonomi och miljö som finns med att göra sin egen vaniljsås.

Smaktest vaniljsås Namn:

Klass:

Vilken sås är föredrar du? Sätt 1–5 poäng där 5 är bäst.

testprotokoll

hemgjord sås

köpt sås

Utseende

Doft

Smak

hem-mall

Konsistens

Namn:

Klass:

miljö

Summa poäng

kopieringsunderlag

hemgjord vaniljsås

hälsa

ekonomi

150 konsumtion |

| konsumtion 151

136 konsumtion

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 136

2017-05-05 16:11

Bedömningsstöd Medan eleverna arbetar är du observant på om eleverna visar att de kan motivera sina val när de arbetar i köket utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Hur visar de handlingsklokhet utifrån perspektiven?

• Motiverar eleverna sina resonemang i flera olika led? Kan de beskriva konsekvenser och dra slutsatser?

För att dokumentera elevernas förmågor och kunskaper kan du använda översiktmatrisen, T2. T2 Översiktsmatris elev

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav.

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav.

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav.

Redskap och metoder

Mat med bra näring elev Fullkorn Frukt och grönt Kött Mejeriprodukter Fisk

Vara klimatsmart

Eleven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

Eleven kan föra utvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.

Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.

Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.

Kött

elev

Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Eleven ven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Hygien och förvaring av livsmedel

Mejeriprodukter Fisk Jämförpriser Jämställdhet, ekonomi och sparande

Frukt och grönt

Laga mat på rester

Kött

Vara klimatsmart

Mejeriprodukter

36 om hem- och konsumentkunskap |

Frukt och grönt

Energisnåla tillagningsmetoder Årets högtider

Fullkorn

Jämförpriser Laga mat på rester

Frukost

Fisk

kopieringsunderlag

Jämförpriser Laga mat på rester Mejeriprodukter Vara klimatsmart

Reklam och konsumentinformation

Återvinna, återanvända och miminera avfall Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

eleven Därutöver kan ele ven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider. kopieringsunderlag © 2017 Maria Hagblad och Natur & Kultur Lärarens guide till hem- och konsumentkunskap, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-44675-5

Mat med bra näring

| om hem- och konsumentkunskap 39

Fullkorn Frukt och grönt Kött Mejeriprodukter Fisk Frukost

38 om hem- och konsumentkunskap |

kopieringsunderlag

konsumtion 137

978-91-27-44675-5_Hemkunskap_senaste.indd 137

2017-05-05 16:11

LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 4–6. I Lärarens guide till hem- och konsumentkunskap får du som lärare stöd i hur du kan arbeta med det teoretiska innehållet inom ämnet och koppla detta till de praktiska momenten i din undervisning. Du får lektionsupplägg för en termin, med både teoretiska och praktiska övningar samt, bedömningsstöd kopplat till de olika momenten som gås igenom. I boken finns kopieringsunderlag med bland annat övningar och uppgifter till eleverna. Eleverna har även tillgång till en elevwebb där de kan öva mer på ord och begrepp. Till boken medföljer en lärarwebb där bilder och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Koden till lärarwebben hittar du på insidan av omslaget. Maria Hagblad arbetar som hem- och konsumentkunskapslärare i Sala kommun. Hon driver HK-bloggen på Vallaskolan och har även en egen Youtubekanal.

ISBN 978-91-27-44675-5

9 789127 446755

2744675.5_Omslag_HK.indd 1

2017-05-05 16:23