Etik och demokrati i förskola och skola I Värdepedagogik diskuterar författarna den pedagogiska praktiken i förskola och skola i förhållande till moraliska och politiska värden. Det handlar om frågor som rör andras väl, omsorg, rättvisa, rättigheter, medmänsklighet, dygder, ansvar och inflytande samt hur sådana värdefrågor gestaltas och hanteras av lärare, barn och unga. Boken är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion kring det egna värdegrundsarbetet i verksamheten. Författarna närmar sig det värdepedagogiska området med olika fokus, metodologi och teoretiska perspektiv. Exempel på olika teman som presenteras är: • Värdepedagogik, moral och moralisk utveckling. • Värden då och nu. • Demokrati och delaktighet. • Den levda moralen i vardagen. • Omsorg och erkännande. • Konflikter, mobbning och kränkningar. Värdepedagogik vänder sig till lärarstudenter på alla nivåer och till yrkesverksamma lärare. Eva Johansson är professor i pedagogik vid Institutt for barnehagelærerutdanning, vid Universitetet i Stavanger. Robert Thornberg är professor i pedagogik och verksam vid Institutionen for beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
värdepedagogik: etik och demokrati i förskola och skola eva johansson och robert thornberg (red.)
Värdepedagogik
Värdepedagogik Etik och demokrati i förskola och skola
eva johansson och robert thornberg (red.)
Best.nr 47-11414-6 Tryck.nr 47-11414-6
4711414_Tornberg_cover.indd 1
18/06/14 12:28 PM
Värdepedagogik: Etik och demokrati i fÜrskola och skola eva johansson och robert thornberg (red.)
liber
4711414_Thornberg_final_OK.indd 1
18/06/14 2:15 PM
ISBN 978-91-47-11414-6 © 2014 Författarna och Liber AB
förläggare: Anna Maria Thunman projektledare: Maria Emtell redaktör: Bibbi Fagerström omslag: Jan Petterson typografi: Birgitta Dahlkild produktion: Jürgen Borchert
Första upplagan 1
repro: Integra, Indien tryck: Kina 2014
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08 – 690 92 00 kundservice tfn: 08 – 690 93 30, fax: 08 – 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se www.liber.se
4711414_Thornberg_final_OK.indd 2
18/06/14 2:15 PM
Innehåll Författarpresentationer 5 Förord 7 1. En mångfacetterad bild av värdepedagogisk forskning 9 eva johansson och robert thornberg
2. Värdepedagogik: En introduktion 19 robert thornberg
3. Värdepedagogik: Om vikten av ett urskiljande språk 35 gunnel colnerud
4. Perspektiv på barns och ungas moral: En översikt 53 eva johansson och robert thornberg
5. Individens frihet och solidaritet: En värdekonflikt i skolans uppdrag? 67 kennert orlenius 6. Värden i föränderliga barndomsvärldar 87 sven hartman
7. Förskolebarnet och rätten till delaktighet: Ett försök att begreppsliggöra ett värdepedagogiskt uppdrag 101 solveig hägglund
8. Demokrati och inflytande i förskolan 116 anette emilson
9. Delaktighet i skola 130 margareta aspán och helene elvstrand
4711414_Thornberg_final_OK.indd 3
18/06/14 2:15 PM
10. Skolan som etisk praktik – att ge röst åt elevers erfarenheter av bemötande 152 eva alerby och ulrika bergmark
11. Att hålla värden levande 168 bodil halvars
12. Omsorgsvärden i barns lekvärldar 183 annica löfdahl
13. Om möjligheternas och erkännandets pedagogik 196 birgitta qvarsell
14. Konflikthanteringens etik och pragmatik 212 andrzej szklarski
15. Är program lösningen på det svåra antimobbningsarbetet? Skolpersonals och elevers erfarenheter av att arbeta med program mot mobbning 227 christina osbeck och åsa söderström
Referenser 249 Register 297
4711414_Thornberg_final_OK.indd 4
18/06/14 2:15 PM
Författarpresentationer är professor i pedagogik vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet.
Eva Alerby
Margareta Aspán är fil.dr i pedagogik och verksam vid Barn- och ungdom-
svetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Ulrika Bergmark är biträdande professor i pedagogik vid Institutionen för
konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet. Gunnel Colnerud
är professor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Helene Elvstrand är lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet,
Campus Norrköping. Anette Emilson är filosofie doktor och lektor i pedagogik på Utbildnings-
vetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet. är universitetslektor och verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Bodil Halvars
är professor emeritus i pedagogik. Han har på Lärarhögskolan i Stockholm och på Linköpings universitet arbetat med frågor om lärarutbildningarnas forskningsanknytning. I sin forskning har han bland annat ägnat sig åt barns livsfrågor och livsåskådning, religionspedagogik och utbildningshistoria. Sven Hartman
Solveig Hägglund är professor emerita i pedagogik vid Karlstads universitet.
Hennes forskning inkluderar studier av betydelsen av samhälsstöd för barns utveckling, barns förståelse av fred, barns sociala representationer av tillhörighet och demokrati samt mobbning. Under senare år har hennes forskning riktats mot barnrättsfrågor och lärande för hållbar utveckling.
5
4711414_Thornberg_final_OK.indd 5
18/06/14 2:15 PM
Eva Johansson är professor i pedagogik vid Institutt for barnehagelærerut-
danning, vid universitetet i Stavanger. Annica Löfdahl är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Kennert Orlenius är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.
Han har under de senaste två decennierna arbetat inom högskolan med lärarutbildning och kompetensutveckling för lärare inom förskolan och skolan samt tidigare som lärare på högstadiet under cirka femton år. är docent i religionsvetenskap, universitetslektor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
Christina Osbeck
Birgitta Qvarsell
är professor emerita i pedagogik vid Stockholms uni-
versitet. Andrzej Szklarski är biträdande professor i pedagogik på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Åsa Söderström
är lektor i pedagogik vid Karlstads universitet.
Robert Thornberg är
professor i pedagogik och verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintressen är mobbning, värdepedagogik och sociala processer i skolan.
6
4711414_Thornberg_final_OK.indd 6
18/06/14 2:15 PM
Förord Värdepedagogiska frågor är hela tiden närvarande och inbäddade i det vardagliga livet i förskolan och skolan. På olika sätt gestaltas och förmedlas normer och värden, frågor om rätt och fel, omsorg, rättvisa, andras väl och hur man bör vara mot varandra och leva sitt liv. Förskolan och skolan är oundvikligen en praktik där värden möts och (om)prövas. Det föreligger dessutom ett formellt uppdrag att som lärare påverka de unga i etiskt hänseende, vilket i de senare läroplanerna formulerats som en specifik värdegrund som ska gestaltas och förmedlas i förskolan och skolan. Lärare behöver därför identifiera och reflektera över lärarskapets etiska komplexitet och den moraliska påverkan som de i det dagliga livet utövar. Denna bok handlar om värdepedagogik i förskolan och skolan, och den vänder sig i första hand till verksamma lärare, lärarstudenter och studenter i pedagogik, didaktik, pedagogiskt arbete, lärande och utbildningsvetenskap. Vi som är författare till denna bok är alla forskare med speciellt intresse för och kunskap om värdepedagogiska frågor i förskola och skola. Vår förhoppning är att boken ska kunna utgöra ett underlag för att utforska, reflektera över, diskutera och fördjupa de egna psykologiska, moraliska och pedagogiska antagandena om värdegrundsarbetet i förskolan och skolan. Syftet med boken är att ge lärare och lärarstudenter begrepp, kunskaper och strategier i det pedagogiska arbetet med värdefrågor. Vi vill inspirera till kritisk reflektion och vetenskapliggörande av värdepedagogiska frågor och dilemman i förskolans och skolans vardagsarbete. Boken, som även kan läsas av andra studenter med intresse för förskolans och skolans värdepedagogik, kan till viss del ses som en introduktion till det värdepedagogiska kunskapsfältet. Därtill innefattar boken ett antal fördjupningar genom att flera forskare belyser det värdepedagogiska området utifrån olika frågeställningar, olika teoretiska ingångar och olika praktiker. Vi vill som redaktörer tacka alla våra medförfattare till boken för spännande, belysande, provocerande och kunskapsmättade bidrag. Vi 7
4711414_Thornberg_final_OK.indd 7
18/06/14 2:15 PM
är glada för att vi har lyckats intressera ett flertal forskare som utifrån en rad olika perspektiv beskriver ämnesområdet, vilket ger boken både bredd och djup. Tillsammans har vi skapat ett värdefullt och mångfacetterat kunskapstillskott till och ett synliggörande av det värdepedagogiska forskningsfältet, såväl internationellt som inom svensk förskole- och skolforskning. Stavanger och Linköping i maj, 2014 Eva Johansson och Robert Thornberg
8
4711414_Thornberg_final_OK.indd 8
18/06/14 2:15 PM
1. En mångfacetterad bild av värdepedagogisk forskning eva johansson och robert thornberg
D
en politiska intentionen att påverka barn och ungdomar i etiskt hänseende har varit en del av den svenska förskolans och skolans uppdrag och verksamheter ända sedan deras framväxt (Hartman, 2005; Linné, 1996, 2001; Orlenius, 2001). Under 1800-talet skulle de unga lära sig att lyda och följa regler samt utvecklas till fromma, dygdiga och gudfruktiga kristna. Denna inställning kom under 1900-talet att utmanas. I efterdyningarna av det andra världskriget fanns en politisk vilja att demokratisera utbildningsväsendet och dess moraliska praktik i syfte att ”vaccinera” det uppväxande släktet mot totalitära tendenser i framtiden (Hartman, 2005). Etiska och demokratiska värderingar har därefter skrivits fram i efterföljande läroplaner som något som barn och unga i förskolan och skolan ska tillägna sig. Den värdepåverkan som äger rum i pedagogiska verksamheter kallas med en akademisk term för värdepedagogik, från engelskans ”values education” (Colnerud & Thornberg, 2003; Halstead, 1996; Lovat, 2013; Lovat, Toomey & Clement, 2010; Powney, Cullen, Schlapp, Johnstone & Munn, 1995; Taylor, 1994, 2000). Förskolans och skolans värdepedagogik har studerats utifrån skilda vetenskapliga teorier och med hjälp av olika forskningsmetoder, såväl i Sverige (se t.ex. Arneback, 2012; Aspán, 2009; Bergmark, 2009; Colnerud, 2007; Ekerwald & Säfström, 2012; Grannäs, 2011; Johansson, 1999, 2002, 2007; Johansson & Johansson, 2003; Liljestrand, 2011; Orlenius, 2008; Thornberg, 2006, 2010; Thornberg & Elvstrand, 2012) som internationellt (se t.ex. Cheng, Lee & Lo, 2006; Lovat et al., 2010; 9
4711414_Thornberg_final_OK.indd 9
18/06/14 2:15 PM
Nucci & Narvaez, 2008; Piattoeva, 2009; Stephenson, Ling, Burman & Cooper, 1998). Vad betyder egentligen värdepedagogik? Enligt Aspin (2000) handlar det om att initiera barn och unga till värden och moral, att ge dem kunskaper om detta område som har att göra med hur man är eller bör vara mot varandra och färdigheter att tillämpa värden och normer på ett klokt sätt samt en beredskap och vilja att göra så. Farmer (1987) definierar värdepedagogik som ”a pedagogical attempt to stimulate the student to develop the ability to reflect intelligently on and understand the role of values in human life, in both the student’s own personal life and the life of human society in general” (s. 69). Värdepedagogik refererar till ett brett spektrum av explicita och implicita aktiviteter som syftar till att utveckla en värdegrund för livet och arbetet i förskolan och skolan (Hawkes, 2010). Den brittiska pedagogiska filosofen Monica Taylor (1994), som under många år varit redaktör åt den internationella vetenskapliga tidskriften Journal of Moral Education, menar att ”values education, in its various forms, encourages reflection on choices, exploration of opportunities and commitment to responsibilities, and, for the individual in society, to develop values preferences and an orientation to guide attitudes and behaviour” (s. 3). Vi definierar värdepedagogik som den aspekt av den pedagogiska praktiken som resulterar i att moraliska eller politiska värden liksom normer, dispositioner och färdigheter som bygger på sådana värden medieras till eller utvecklas hos barn och unga (Thornberg, 2004, 2006). I linje med Taylor (1994, 2000, 2006) använder vi begreppet värdepedagogik som ett slags paraplybegrepp som i sig omfattar andra benämningar för moralisk påverkan i förskola och skola så som karaktärsdaning (”character education”), moralpedagogik (”moral education”), demokratiutbildning (”democratic education”) och medborgarutbildning (”citizenship education”) (se även Cheng, Lee & Lo, 2006; Colnerud, 2004; Jones, 2009; Lovat, 2010; Lovat & Clement, 2008; Mei-lin Ng, 2006; Orlenius & Bigsten, 2006; Thornberg, 2004, 2006). Som begrepp är värdepedagogik inte knuten till någon särskild etisk teori eller syn på hur moralisk påverkan ska äga rum. Taylor (1994) menar att värdepedagogik är ett komplext begrepp som inbegriper ett antal teman varav 10
4711414_Thornberg_final_OK.indd 10
18/06/14 2:15 PM
flera är överlappande. I vilken utsträckning dessa teman är eller inte är framträdande i förskolors och skolors värdepedagogiska praktiker i olika länder varierar på sätt som bland annat avspeglar ländernas historiska och ideologiska utveckling. Exempel på teman är moral, medborgarskap, religion, demokrati och social och personlig utveckling. Som begrepp är värdepedagogik alltså inte förbehållet en viss moral eller ett särskilt arbetssätt. Vilket innehåll värdepedagogik får i förskolan och skolan är avhängigt såväl politiska och ideologiska processer i det omgivande samhället som de praktiker och interaktionsmönster som lärare och de unga i den pedagogiska verksamheten initierar och engagerar sig i. Enligt de nu gällande läroplanerna för förskolan och skolan (Lgr 11; Lgy 11; Lpfö 98) ska dessa pedagogiska verksamheter aktivt och medvetet påverka och stimulera de unga att utveckla förståelse för och omfatta samhällets gemensamma demokratiska värden och normer samt låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vid sidan av kunskapsuppdraget finns således ett tydligt värdeuppdrag i förskolan och skolan, även om distinktionen mellan kunskap och värden inte är helt oproblematiskt. Förskolans arbete med att öka barns kunskaper om omvärlden och all ämnesundervisning i grund- och gymnasieskolan innebär samtidigt att också värden förmedlas. Kunskap är ingalunda värdefri eller värdeneutral. Inte heller existerar det några värdeneutrala förskolor eller skolor. Denna bok ska ses som en del av ett arbete med att definiera och bygga ett forskningsfält. I denna bok har vi samlat olika forskare som på olika sätt har ägnat sin forskning åt värdepedagogiska frågor i förskola och skola. Forskarna belyser det värdepedagogiska området utifrån olika frågeställningar, olika teoretiska ingångar och olika praktiker. Det är en mångfacetterad bild som ges dels avseende de frågor som ställs och de problematiker som diskuteras, dels avseende hur författarna grundar sin förståelse av värdepedagogiska frågor. Sammantaget kan vi säga att en bild av pluralitet växer fram inom det värdepedagogiska forskningsfältet.
11
4711414_Thornberg_final_OK.indd 11
18/06/14 2:15 PM
Värdepedagogik, moral och moralisk utveckling I det andra kapitlet Värdepedagogik: En introduktion granskar Robert Thornberg begreppet värdepedagogik och utmejslar dess område. Begrepp som värden, etik och moral diskuteras. En översikt över värdepedagogikens huvudströmningar ges. Begreppet värdepedagogik har en viktig funktion för att staka ut och identifiera ett forskningsområde om påverkan och lärande i moraliskt hänseende. Gunnel Colnerud belyser i det tredje kapitlet Värdepedagogik: Om vikten av ett urskiljande språk betydelsen för de professionella att ha ett språk för värdepedagogiska frågor. Ett sådant språk är nödvändigt för läraren i arbetet med att urskilja vilka värden som kan stå på spel i olika situationer. ”Om läraren inte kan göra åtskillnad mellan olika normer, olika antaganden om hur moral utvecklas eller olika rättviseprinciper är det svårt att genomföra det värdepedagogiska uppdraget”, skriver Gunnel Colnerud. I det fjärde kapitlet Perspektiv på barns och ungas moral: En översikt belyser Eva Johansson och Robert Thornberg centrala teoribildningar om barns och ungas moral. De utmejslar tre traditioner; den kognitiva, den emotionella och den kulturella traditionen. Alla har eller har haft betydelse för den forskning som bedrivs och de frågor som ställs om moralutveckling i unga år. Analysen visar samtidigt på behovet av pluralism där forskningen integrerar kognitiva, emotionella och kulturella aspekter för att bättre förstå och förklara villkor för barns och ungas lärande av moral. Detta ger, menar författarna, en mer hållbar grund för förskolans och skolans värdepedagogiska arbete.
Värden då och nu I kapitel 5, Individens frihet och solidaritet: En värdekonflikt i skolans uppdrag?, tar Kennert Orlenius utgångspunkt i två etiska värden som läroplanerna anger att (för)skolan ska förmedla och förankra: ”individens frihet och integritet” och ”solidaritet med svaga och utsatta”. Dessa värden kan uppfattas som en värdekonflikt i förskolans och skolans undervisning, menar Kennert Orlenius. En betoning av fostran till individualitet som baseras på respekten för individens frihet står dock inte i motsats till 12
4711414_Thornberg_final_OK.indd 12
18/06/14 2:15 PM
fostran till solidaritet. Samtidigt tenderar dessa värden ofta bli retoriska honnörsord i den mån de över huvud taget aktualiseras, konkluderar Orlenius. Vad är uppgiften i dag: Att fostra för fri marknad och globalisering? Detta frågar sig Sven Hartman i kapitel 6, Värden i föränderliga barndomsvärldar. Även om vi kan anta att vissa grundläggande värden har förblivit desamma över tid, skriver författaren, har inramningen av dem förändrats med åren. Andra värden har också tillkommit och delvis förändrat bilden. Författarens egna studier visar dock att värdefrågor är viktiga för barn och unga oavsett vilken tid de lever i och att de brottas med liknande frågeställningar: Barn och unga är engagerade i frågor som gäller människolivets villkor och grundläggande värden, skriver Sven Hartman. Respekt för barn ställer dock krav på oss: Att vi på ett lyhört sätt bör lyssna till de värden som barn och unga omfattar och vill ge uttryck för.
Demokrati och delaktighet I kapitel 7, Förskolebarnet och rätten till delaktighet: Ett försök att begreppsliggöra ett värdepedagogiskt uppdrag, utvecklar Solveig Hägglund resonemang kring hur det värdepedagogiska uppdraget att tillgodose förskolebarnets rätt till delaktighet behöver grundas i begrepp och tankefigurer som fördjupar vår teoretiska förståelse och kunskap om barn. Hägglund argumenterar för att knyta begreppet delaktighet till ett större socialt sammanhang, där barnets förmåga att bidra till och påverka samhälle och omvärld sträcker sig bortom den omedelbara situationen. Det öppnar för studier av barns delaktighet i större samhälleliga skeenden över tid som exempelvis ekonomi, konsumtion, teknologi, urbanisering och globalisering. Vad kan demokrati egentligen innebära i relation till yngre barn i en institutionaliserad kontext, frågar sig Anette Emilson i kapitel 8, Demokrati och inflytande i förskolan. Vikten av demokratiarbete i förskola betonas i såväl allmän debatt och i styrdokument som i forskning. Demokrati antas stå för något gott, rätt och riktigt. Samtidigt ifrågasätts av 13
4711414_Thornberg_final_OK.indd 13
18/06/14 2:15 PM
forskare om det över huvud taget är rimligt att tala i termer av demokrati i förskolesammanhang. Kritik riktas mot att demokratibegreppet riskerar att förlora sin innebörd och reduceras om demokrati görs till en fråga om barns egna val. Demokrati i förskola kan, konkluderar Anette Emilson, mycket väl vara möjlig genom att betona dess relationella karaktär där vuxna visar respekt för barnen, är inkännande och lyssnar till vad de har att säga. I kapitel 9, Delaktighet i skola av Margareta Aspán och Helene Elvstrand, diskuteras hur komplext och mångfacetterat delaktighetsbegreppet kan ta sig uttryck i skolvardagen och hur begreppet därför kan bli lite ”vad som helst”, som författarna formulerar det. De tar avstamp i de deltagande rättigheterna som inbegriper barns rätt att göra sin röst hörd samt yttrande- och mötesfrihet. Med utgångspunkt i empiriska exempel från egen forskning illustrerar författarna hur det som på skolfältet betecknas ”värdegrundsarbete” och som antas vila på en lyssnande hållning och att barnens röster ska beaktas snarare har kommit att inrymma tendenser till disciplinerande undervisningsinslag. Disciplin skulle då, menar de, inte betyda att följa gemensamt utformade regler, utan snarare handla om barnets underordning, via självreglering, till den vuxnes egenhändigt statuerade regler.
Den levda moralen i vardagen Lärarens uppdrag i skolan är tudelat: Läraren ska medverka till barns kunskapsbildning inom olika ämnen och områden och samtidigt uppmuntra eleverna att bli goda och demokratiska medborgare som bryr sig om andra. Etik ska genomsyra alla aktiviteter i den pedagogiska verksamheten, skriver Eva Alerby och Ulrika Bergmark i kapitel 10, Skolan som etisk praktik – att ge röst åt elevers erfarenheter av bemötande. Syftet med deras kapitel är att problematisera och diskutera skolan som etisk praktik med fokus på bemötande och hur bemötandet i mötet tar sig uttryck. I kapitlet belyses bemötande med utgångspunkt i elevers röster, hur elevers röster kan tas tillvara och vilken betydelse detta kan få för lärande och undervisning. 14
4711414_Thornberg_final_OK.indd 14
18/06/14 2:15 PM
Med stöd av en studie av två förskoleklasser bidrar Bodil Halvars-Franzén i kapitel 11, Att hålla värden levande, till en dialog om hur grundläggande värden kan hållas levande i den vardagliga verksamheten. Författaren utmejslar två parallella processer där värden hålls vid liv i de båda förskoleklasserna: en ordrik och en fysisk. Genom att tid och rum erbjuds för samtal, diskussioner och möten, men även för brottning, tummel och dans-snurr kan värden uttryckas och prövas. I ögonblicksmöten och i längre processer lämnas utrymme för det oförutsedda att ske och möjlighet för olikhet att framträda, skriver Halvars-Franzén. För att värden verkligen ska vara levande och också upplevas som betydelsebärande för var och en krävs en ständigt pågående process där både barn och lärare är delaktiga.
Omsorg och erkännande I kapitel 12, Omsorgsvärden i barns lekvärldar, avser Annica Löfdahl att bidra till en förståelse för hur barns kunskaper om omsorg i förskolan kan tolkas och förstås. Berättelsen som analysen bygger på är hämtad från en etnografisk studie på en förskoleavdelning under ett och ett halvt års tid. Omsorg betraktas som ett empiriskt begrepp, som handlar om hur barnen tar hand om varandra och sin omgivning och hur de gör omsorg. Omsorgsvärden handlar då om vilken betydelse som ges att göra omsorg om andra och sin omgivning. I syfte att tolka och förstå barnen och deras handlingar i förskolans specifika sammanhang utgår författaren från en teoretisk modell: Barns sociala kunskapsdomäner. Modellen kan, framhåller författaren, hjälpa till att beskriva hur barn inte bara formas av kulturen utan också hur de själva hjälper till att forma den. Slutsatser som dras av analysen är att innehållet i omsorgsvärden kan ses som tolkande reproduktion av traditionella och könsstereotypa mönster för pojkar respektive för flickor. Författaren visar hur de beskrivna situationerna skapar och/eller förstärker befintliga gränser mellan omsorg och icke-omsorg och tydliggör traditionella könsstereotyper som ”omsorgsfulla flickor” och ”våldsamma pojkar”. Samtidigt görs omsorg av barnen till en fråga om makt att definiera platsen och dess betydelse. 15
4711414_Thornberg_final_OK.indd 15
18/06/14 2:15 PM
I kapitel 13, Om möjligheternas och erkännandets pedagogik av Birgitta Qvarsell, ställer författaren underkännandets pedagogik, en önskan om ”hårdare tag” som ju ofta tar ifrån barnet dess värdighet, i kontrast till erkännandets pedagogik, där utgångspunkten är de meningserbjudanden som barn själva kan identifiera och använda utifrån sin position och sitt perspektiv. Temat för diskussionen är barns delaktighet i och medverkan till demokrati i förskola och skola, och i fritidshem och förskoleklass. Med delaktighet avses aktiv medverkan i gemensamma verksamheter, inte nödvändigtvis utagerande eller tydligt reagerande, men ett deltagande som kan stå för medvetenhet om andra och annat i rummet och i situationen. En pedagogik med motkulturella drag skulle kunna verka i denna riktning, menar författaren. Denna pedagogik, som tar barns kompetens att se alternativ och att fånga en variation i anspråk, kunde vara ett sätt att med beaktande av barns möjligheter värna deras rätt att vara del av en erkännandets pedagogik.
Konflikter, mobbning och kränkningar Konflikthantering innebär i regel etiska överväganden som bedömer moralisk legitimitet i konkreta tillvägagångssätt, skriver Andrzej Szklarski i kapitel 14, Konflikthanteringens etik och pragmatik. Etisk hållning i konflikthantering handlar främst om ömsesidighet och förutsätter hänsyn till andras behov och respekt för andras personliga integritet. Författaren varnar för en okritisk tillämpning av olika etablerade antimobbningsoch konflikthanteringsprogram. I kapitlet utreds villkor för konstruktiv (ömsesidig) konflikthantering. Ömsesidig konflikthantering kräver vissa förmågor och barn måste få hjälp med att utveckla sådana förmågor, menar Andrzej Szklarski. Inslag från vetenskapliga teorier kan inspirera lärare vid utformningen av egna modeller och metoder för att främja konstruktiv konflikthantering. Liknande tematik lyfts i kapitel 15, Är program lösningen på det svåra antimobbningsarbetet? Skolpersonals och elevers erfarenheter av att arbeta med program mot mobbning, av Christina Osbeck och Åsa Söderström. Att motverka mobbning och kränkningar är en viktig del av skolors 16
4711414_Thornberg_final_OK.indd 16
18/06/14 2:15 PM
värdegrundsarbete, skriver författarna. Kränkningar som pågår utan upptäckt är ett uttryck för att värdegrundsarbetet inte har fungerat och är både en personlig och kollektiv tragedi. Detta reser frågor, framhåller författarna, om hur kränkningar och mobbning kan undvikas, helst förebyggas men också upptäckas och åtgärdas. I kapitlet uppmärksammas resultat från en utvärdering av antimobbningsarbete av Skolverket, med fokus på skolledares, elevhälsopersonals, lärares, elevers och föräldrars erfarenhet av skolors arbete med program mot mobbning och kränkningar. Såväl positiva erfarenheter som upplevda svårigheter diskuteras.
Epilog Som vi ser av denna introduktion har de olika författarna närmat sig det värdepedagogiska området med lite olika fokus, metodologi och teoretiska perspektiv. Syftet med boken är att ge lärare och lärarstudenter begrepp, kunskaper och strategier i det pedagogiska arbetet med värdefrågor, att kritiskt kunna reflektera över sin praktik och genomföra detta arbete på vetenskaplig grund. Varje kapitel kan läsas för sig, samtidigt återkommer viss tematik där olika kapitel granskar liknande frågor, vilket gör att kapitlen också kan speglas mot varandra. Vissa kapitel ger mer bakgrundsdata, som exempelvis etiska begrepp och teorier. Sanger och Osguthorpe (2005, 2009) framhåller att lärares värdepedagogiska praktik kan analyseras utifrån åtminstone fyra aspekter: (a) psykologiska antaganden om hur barn och ungdomar utvecklar värden och normer eller tillägnar sig moral; (b) moraliska antaganden om vad som är gott eller rätt och på vilka grunder eller med vilka argument vi kan anta sådana normativa positioner; (c) pedagogiska antaganden om undervisningens eller den pedagogiska praktikens mål, innehåll och arbetssätt och (d) kontigenta faktorer, det vill säga personliga, historiska, sociala, politiska och institutionella faktorer som påverkar lärare i deras vardagliga arbete. Tidigare forskning har pekat på att lärare i högre grad behöver utveckla en professionell kunskap om och ett kvalificerat yrkesspråk för såväl yrkesetik som värdepedagogik (Bergdahl, 2006; Campbell, 2013; Colnerud, 2001; Frånberg, 2004, 2006; Ohnstad, 2005, Stephenson, 17
4711414_Thornberg_final_OK.indd 17
18/06/14 2:15 PM
Ling, Burman & Cooper, 1998; Thornberg, 2008; Thornberg & Oğuz, 2013; Willemse, Lunenberg & Korthagaen, 2005). Vår förhoppning är att boken ska kunna utgöra ett underlag för att utforska, reflektera över, diskutera och fördjupa de egna psykologiska, moraliska och pedagogiska antagandena om värdegrundsarbetet i förskolan och skolan. Syftet är att ge lärare och lärarstudenter begrepp, kunskaper och strategier i det pedagogiska arbetet med värdefrågor. Ett professionellt yrkesspråk bidrar till att kritiskt och kvalificerat kunna granska och värdera sin praktik och att genomföra sitt arbete på vetenskaplig grund.
18
4711414_Thornberg_final_OK.indd 18
18/06/14 2:15 PM
Register A
auktoritet anpassningspedagogik 199 auktoritativ fostransstil 28 auktoritativ värdepedagogik 28 auktoritär fostransstil 28 autonom moral 55 avståndsetik 79 B
barndomssociologi 61, 102, 108 barnfrihetsmodellen 48 Barnombudsmannen 107 barns sociala kunskapsdomäner 184, 187 Bauman, Z. 77, 83 behovsprincipen 49, 51, 80 Brandt-Humble, K. 74 D
Darwin, C. 89 delaktighet 105, 109, 125, 131 deliberativa samtal 25 deliberativ demokrati 119 deltagande rättigheter 130, 131 deltagardemokrati 119 demokrati 38, 70, 116 demokratiska värderingar 168 demokratisk fostran 70, 71, 134 ”den Andre” 78, 79 deontologisk etik, se: pliktetik design (vid konflikthantering) 215, 223 deskriptiv etik 25 deskriptiv värdepedagogisk forskning 33, 34
destruktiv konflikthantering 214, 215 Dewey, J. 26, 91, 114, 154 disciplinering 29 diskurs 29, 62 diskursetik 24 diskursiva värden 170 dold läroplan 29, 33 domänteorin 42, 43, 56 Durkheim, E. 78 dygdetik 22, 46 E
eftergiven fostransstil 28 elevinflytande, se: inflytande emotionella traditionen 58 empatibaserade känslor 58 empatisk ilska 58 ensidig konflikthantering 214 erkännandets pedagogik 16, 196, 211 etik 21, 22, 42, 64 etikett 42 etiska dimensioner 154, 155 etiska värden 81 existentiella värden 72 explicit värdepedagogik 32, 133 F
fallibilism 65 fenomenalism 57 flyktstrategi 215 FN:s konvention om barnets rättigheter 102, 103, 106, 130, 204 formell demokrati 133 formellt inflytande 135, 136 formell värdepedagogik 33
297
4711414_Thornberg_final_OK.indd 297
18/06/14 2:15 PM
fostransstilar 27, 94 Freud, S. 58 frihet 39, 73, 124 funktionalistisk demokrati 118 funktionell demokrati 130 förankring 187 G
generationsperspektiv 111 Genèvedeklarationen 99 Giddens, A. 77 Gilligan, C. 59 H
Habermas, J. 27, 205 heteronom moral 55 Hoffman, M. L. 59 I
icke nollsummespel 224 icke specifik kompensation 215 implicit värdepedagogik 32, 133, 154 individualisering 73, 74 individualitet 73, 76 inflytande 125, 135, 150 inflytandeförhandla 136 informell demokrati 133 informell värdepedagogik 33 integritetsprincipen 218 interaktionism 61 intersubjektivitet 62 J
juridifiering 40 juridiska normer 36, 40 K
kampstrategi 215, 222, 223 kamratkultur 194 Kant, I. 55 kategoriska imperativet 23
Kierkegaard, S. 159 kognitiv tradition 54, 55 Kohlberg, L. 27, 54 kommunitarism 22, 32, 72 kompensatorisk pedagogik 196, 199, 207 kompromisstrategi 215, 223 konflikthantering 212 konsekvensetik 23 konservativ inriktning, se: traditionalistisk värdepedagogik konstruktiv konflikthantering 214, 218, 222, 225 konstruktivistisk värdepedagogik, se: progressiv värdepedagogik kontrollpedagogik 198 Korczak, J. 90, 99, 205 kritisk värdepedagogik 29, 30 kränkning 227 kulturell determinant 186, 192 kulturell norm 36 kulturellt friställd 73 kulturell tradition 60, 63 kulturkonservativ inriktning, se: traditionalistisk värdepedagogik L
Levinas, E. 78, 79, 181 liberal universalism 72 liberal inriktning, se: progressiv värdepedagogik Liedman, S-E. 77 likhetsprincipen 49, 50, 80 livsvärldsfenomenologi 61 lydnad 69 M
makt 24, 112 marknadsliberal inriktning 201 medborgarfostran 134
298
4711414_Thornberg_final_OK.indd 298
18/06/14 2:15 PM
meriteringsprincipen 49, 51 mobbning 213, 227 modifierad tit for tat 219, 220 moral 21, 22 moraliska läroplanskoden 70 moralisk domän 42 moralisk fostran 86 moralisk norm 36, 40, 41, 42, 44 moralisk ordning 62 moralisk pluralism 25, 65, 66 moralisk princip 22, 23 moralisk självständighet 45 möjligheternas pedagogik 196, 206 N
neo-marxism 29 Noddings, N. 114 nollsummespel 224 norm 36, 37 normativ demokrati 119 normativ etik 22 normativ värdepedagogisk forskning 33, 34 närhetsetik 24, 79 O
objektifiering 187 offentliga värden 19, 20 Oftstad, H. 86 oinvolverad fostransstil 28 omsorgsetik 24, 47, 48, 59 omsorgsprincipen 218 omsorgsvärden 191 P
Piaget, J. 27, 54 pliktetik 22, 23 politiska normer 36 politisk delaktighet 135 postmodernism 29
postmodern inriktning, se: kritisk värdepedagogik pragmatiska värderingar 213 privata värden 20 problemlösning 215 progressiv värdepedagogik 26, 27, 30 R
radikal demokrati 120 radikaldemokratisk riktning 201 redigerat tal 143 regelfokuserad ansats 44 respekt 164 ritualiserat ansvarstagande 137 Rousseau, J. J. 88 rättighetsetik 23, 55 rättvisa 59 rättviseprinciper 49, 52 S
samverkansstrategi 215 samverkansvärden 170 senmodernitet 68, 72, 73, 85 separatfred 218 skendemokrati 124 sociala representationer 187 social delaktighet 140, 148 social kognition 57 social konstruktion 20, 25, 62 socialkonstruktionism 62 social konvention 41, 42, 43, 56 social reproduktion 29 socioekologisk tradition 63 sociokulturell tradition 62 solidaritet 77 sonderande tal 143 specifik kompensation 215 spelteori 219, 224 strukturerat kaos 176
299
4711414_Thornberg_final_OK.indd 299
18/06/14 2:15 PM
T
tit for tat 219 tolkande reproduktion 187 traditionalistisk värdepedagogik 26, 30, 201, 204 U
urskiljande språk, se: yrkesspråk utilitarism 23 utilitaristiska principen 23 V
vara-för-världen 163 vardagsförhandling 180 våld/icke-våld 178
värdeförskjutning 71 värdegrund 36, 37, 153, 168, 169, 183 värdegrundsarbete 182 värdekonflikt 68 värden 19, 32, 37 värdepedagogik 9, 10, 11, 19, 32, 68 värdepedagogisk pluralism 65, 66 Y
yrkesetik 218 yrkesspråk 35, 52 Ö
ömsesidig konflikthantering 214
300
4711414_Thornberg_final_OK.indd 300
18/06/14 2:15 PM
Etik och demokrati i förskola och skola I Värdepedagogik diskuterar författarna den pedagogiska praktiken i förskola och skola i förhållande till moraliska och politiska värden. Det handlar om frågor som rör andras väl, omsorg, rättvisa, rättigheter, medmänsklighet, dygder, ansvar och inflytande samt hur sådana värdefrågor gestaltas och hanteras av lärare, barn och unga. Boken är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion kring det egna värdegrundsarbetet i verksamheten. Författarna närmar sig det värdepedagogiska området med olika fokus, metodologi och teoretiska perspektiv. Exempel på olika teman som presenteras är: • Värdepedagogik, moral och moralisk utveckling. • Värden då och nu. • Demokrati och delaktighet. • Den levda moralen i vardagen. • Omsorg och erkännande. • Konflikter, mobbning och kränkningar. Värdepedagogik vänder sig till lärarstudenter på alla nivåer och till yrkesverksamma lärare. Eva Johansson är professor i pedagogik vid Institutt for barnehagelærerutdanning, vid Universitetet i Stavanger. Robert Thornberg är professor i pedagogik och verksam vid Institutionen for beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
värdepedagogik: etik och demokrati i förskola och skola eva johansson och robert thornberg (red.)
Värdepedagogik
Värdepedagogik Etik och demokrati i förskola och skola
eva johansson och robert thornberg (red.)
Best.nr 47-11414-6 Tryck.nr 47-11414-6
4711414_Tornberg_cover.indd 1
18/06/14 12:28 PM