Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med sjunde upplagan av Studentlitteratur AB.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervis ningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopierings skyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rätts innehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38736 ISBN 978-91-44-11867-3 Upplaga 9:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Grafisk form, inlagan: Bokform Majbritt Hagdahl Foto, inlagan: Martin Stintzing Omslagslayout: Tomas Rudström, Södra tornet kommunikation Printed by Dimograf, Poland 2017
AL L MÄN T BYGGN AD SD EL AR RU MME T M AT E R I A L BÄ RV ER K I N S TAL L ATI ON E R S KYD D
Stockholm i december 2016 Författarna
BYG GN AD SP L AN ER IN G
Här är nu Arkitektens handbok 2017. Välkommen till en ny upplaga med ett av de största tilläggen vi gjort sedan starten 2008. Inredningsarkitektur! Eftersom gränserna delvis är flytande mellan husbyggnadsarkitektens och inredningsarkitektens arbetsområden har vi sorterat om ganska re jält inom de gamla vedertagna rubrikerna. Vi har fört in mer detaljerad information om mått, material och metoder. Om akustik, om ljus, om upp levelse. Ett helt nytt kapitel har det också blivit: Rummet och rummets föremål. Vi tackar Karin Nyrén som författat. Karin har gedigen yrkeser farenhet som projekterande inredningsarkitekt och de senaste åren som professor i ämnet vid Konstfacks utbildning av inredningsarkitekter. Vår förhoppning med årets utvidgning är tvåfaldig. Det ena: att inred ningsarkitekter också ska få en handbok med de basdata som de behöver i sitt arbete. Det andra: att de arkitekter som dagligdags mest sysslar med byggnadsprojektering ska få en ökad förståelse för arkitekturens mest ”nära” sidor och en respekt för de djupa kunskaper som inredningsarki tekter har. Tillsammans med landskapsavsnitten som vi la till för två år sen vill vi att Arkitektens handbok ska vara just Alla arkitekters handbok. Särskilt förtjusta är vi över avsnittet om vävtekniker. Är inte just väv tekniken en underbar sinnebild av relationen form, funktion och känsla? Denna balansakt mellan geometri, teknik och upplevelse som vi vill kalla arkitektur! Utöver detta helt nya har vi fortsatt att justera och lägga till ny infor mation och förstås uppdaterat efter dagens bestämmelser. Som alltid upprepar vi: man kan inte rita hus efter denna bok, men den ger basinfor mationen och den kunskapsmässiga grunden. Den ger referenser till mer uttömmande källor. Vi vill tacka vår läsekrets som påpekar otydligheter och utelämnanden. Vi tror att vi kunnat absorbera och rätta efter era (nästan alltid) kloka syn punkter. Fortsätt med det, tack! Årets vinjettbilder är alla från Medborgarhuset i Örebro. Ritat och byggt 1957–1965 av arkitekterna Erik och Tore Ahlsén. Ett av den svenska arkitekturens mästerverk.
LANDSKAP
FÖRORD
K LI MAT R E G I ST E R O CH BE G R E P P
INNEHÅLL Allmänt Geometri
Omräkningsfaktorer Måttenheter Äldre svenska mått Grekiska bokstäver och räkneord Romerska siffror Prefix Format Skalor Plan och sektion Ritningssymboler Ritningsvikning Ritningsblanketten Beskrivningar Uppmätning Målsättning och toleranser Perspektiv Det lilla soluret Planer enligt PBL Bygglov Ett uppdrags olika moment Ritningar Parallella uppdrag Arkitekttävling Offentlig upphandling Entreprenadformer Miljöcertifieringssystem Upphovsrätt BSAB och AMA Hållpunkter för Sveriges historia Arkitekturens stilar och ismer 24 svenska arkitekturexempel Kolonnordningarna
11 21 22 23 24 25 25 26 29 31 32 37 39 43 44 52 59 64 68 78 91 99 116 119 123 128 130 132 135 139 140 145 146
Landskap Vad är ett landskap? Inventera landskap Placering i landskapet Bevarande av befintliga kvaliteter Ekosystemtjänster Terräng och lutningar Mått och typologier Tillgänglighet Vegetation Markuppbyggnad Kritiska skeden
152 156 164 167 172 176 190 210 212 226 238
Byggnadsplanering
242 252 254 258 263 264 274
Människans mått Människans sinnen Tillgänglighet Hustyper Teaterscen Area och volymprinciper Skyltprogram och orientering
Rummet och Ljus rummets föremål Ljud
582 671 675
Sak- och begreppsregister Engelska byggtermer Koder
R E G I ST E R O CH BE G R E P P
Register och begrepp
IP-klasser VVS-symboler Färgsystem Ljud Brandskydd Åskskydd Inbrotts- och beskjutningsskydd Klimatkartor
K LI MAT
530 533 535 536 537 542 543 544 547 550 558 562 568
S KYD D
Installationer Försörjande system Brandskydd Uppvärmningssystem, miljöpåverkan Inbrottsskydd Fukt och värme Beskjutningsskydd Symboler för elanläggningar Klimat Ljuskällor
I N S TAL L ATI ON E R
514 521 524 526 527
Balktyper och fackverk Ramtyper Skivprinciper Stomsystem
BÄ RV ER K
Bärverk Konstruktionselement
M AT E R I A L
374 388 399 412 420 424 426 436 452 454 456 457 459 460 489 492 505 507
Trä i byggnader, möbler och inredning Faner och massivträ Sten Murblock Taktegel Murbruk och betong Metall Spik, skruv och mutter Konstruktionsbeslag Glas Byggplast Dukar, papp och membran Textil Färg Golv Undertak Isolering
RU MME T
Material Trä
BYGGN AD SD EL AR
330 336 Akustik 340 Ergonomi 342 Möbleringsmått 343 Dimensionerande möbleringsmått 360 Fast och lös inredning och utrustning 363 Gardiner, draperier och ridåer 366
BYG GN AD SP L AN ER IN G
282 287 294 296 298 307 316 320 323 326
LANDSKAP
Väggar Bjälklag Tak Fönster Dörrar Trappor Räcken Kök och hygienrum Öppen spis
AL L MÄN T
Byggnadsdelar Grundtyper
Byggnadsplanering Människan är alltings mått. Kapitlet börjar med en genomgång av människans mått och olika räckvidder. Därefter följer avsnitt om tillgänglighet och om möbleringsmått. Vi har även gjort en sammanställning av de vanligaste hustyperna och vad de kallas. Mycket av det som du tidigare fann i detta kapitel är nu överfört till kapitlet Landskap. Kapitlet avslutas med en genomgång av area- och volymbegrepp som är hårt definierade och mycket betydelsefulla inom byggvärlden. Vi har också tagit med begreppet Atemp som kommer att användas för de viktiga energideklarationerna. Gränsdragningen mellan detta kapitel och nästa kapitel om byggnadsdelar går inte att göra helt naturlig. Men grundidén är att allmänna betjäningsmått finns i detta kapitel, medan vedertagna minimimått för t.ex. toalettrum finns i nästa kapitel. Man får nog titta i båda kapitlen då man t.ex. behöver måtten på ett kök.
I detta avsnitt: Människans mått
242
Människans sinnen
252
Tillgänglighet i planering och byggande
256
Hustyper 258 Teaterscen 263 Area och volymprinciper
264
Skyltprogram och orientering
274
242
BYGGNADSPLANERING
MÄNNISKANS MÅTT Skala 1:20. Mått i mm.
KVINNA
räckvidd 825
räckvidd uppåt
+1970
längd
+1650
ögonhöjd
+1545
axelhöjd
+1355
knoghöjd
+0740
golv
+0000
axelbredd 405
400 höftbredd
Människans mått, kvinna.
M änniskans mått
243
räckvidd
+2180
räckvidd uppåt
+1790
längd
+1660
ögonhöjd
+1460
axelhöjd
+0770
knoghöjd
+0000
golv
895 axelbredd 460
370 höftbredd
Människans mått, man.
BYG GN AD SP L AN ER IN G
MAN
244
BYGGNADSPLANERING
Knoghöjden hos en vuxen människa är ungefär densamma oavsett människans längd. Observera att dessa mått är exempel som gäller för många men inte för alla. Både män och kvinnor kan vara kortare och längre – till exempel kan hatthyllor och klädstänger behöva sättas lägre än den gängse standarden för att passa en hel personalgrupp.
KVINNA
nåhöjd +1970
MAN
+2210
längd +1650
+1790
ögonhöjd +1545
+1660
axelhöjd +1355
+1460
armbågshöjd +1040
+1140
knoghöjd +0740
+0770
golv +0000
+0000
man
880
kvinna
780
steglängd
Människans mått, gång.
räckvidd
man
630
kvinna
630
M änniskans mått
245 2B4
BYG GN AD SP L AN ER IN G
räckvidd
man
880
kvinna
780
från bak till knäveck
man
490
kvinna
470
från bak till knä
man
630
kvinna
570
man
1110
kvinna
965
utsträckt ben
Människans mått, sittande.
MAN
KVINNA
+1360
+1280 höjd
+1250
+1170 ögonhöjd
+1070
+0985 axelhöjd
+0670 +0590
+0650 armbåge +0590 översida lår
+0440
+0440 sitthöjd
+0000
+0000 golv
246
BYGGNADSPLANERING
Begreppen för tillgänglighet är förvirrande. Svensk standard anger tre tillgänglighetsnivåer: Normal nivå (endast inne i bostad), höjd nivå (överallt annars, som trapphus och offentliga lokaler) samt sänkt nivå (sällsynta undantag, som ev. övervåning i ett radhus). Så höjd nivå borde egentligen heta normal nivå.
KVINNA
MAN
nåhöjd
+1575
+1780
höjd
+1255
+1380
ögonhöjd +1155
+1280
axelhöjd +0990
+1090
strömbrytare +0800 eluttag
+1000
bordshöjd +0720 armbåge +0690 lår +0605
+0720 +0690 +0605
sitthöjd +0475
+0485
knoghöjd +0420
+0380
fothöjd +0165 tröskel +0010
+0145 +0015
golv +0000
+0000
Vändningsmått, rullstol 180˚
man
880
kvinna
780
2B6
man
600
kvinna
550
1500 (1300 inne i bostaden) minst 2300* 700 780*
1200 1400*
Människans mått, sittande i rullstol.
räckvidd
räckvidd över bord
manuell rullstol *elektrisk utomhusrullstol
Skala 1:50
M änniskans mått
247
Passagemått Friyta passage mellan vägg och möbler BYG GN AD SP L AN ER IN G
900 Friyta passage för person som bär t.ex. städredskap 900
1200 kortare passage 1000
Skala 1:50. Mått i mm. 2B11 rak passage
1400
1600
Rekommendationer för fria passager för rörelsehindrade. Ur Bygg ikapp handikapp. A 900–1000 Kort rak passage B 1300 vid 90˚ sväng, t.ex. från korridor in i rum C 800–900 Kort passage mellan möbler. Det mindre måttet vid låga, lätt flyttbara möbler D 800 Mycket kort rak passage, t.ex. fritt mått i öppen dörr
1300 (1200 inne i bostaden) B
B A
E
A
C D
E Vindfång ska dimensioneras så att en medföljare inte kläms av dörrbladen. Är utrymmet begränsat kan skjutdörrar eller dörrar med delade blad användas Beroende på placering ändras funktionsmåtten kring dörr.
Bygg ikapp handikapp, utgiven av Svensk Byggtjänst. Svensk standard SS 914221:2006. Riv hindren, utgiven av Handisam.
C D öppning
E
248
BYGGNADSPLANERING
Funktionsmått
1200
1500
2B14 Funktionsmått 1
800
700
800 250
100
700
2000
a
b
100
Passagemått Entrédörr Utökad nivå
Passagemått Entrédörr Grundläggande nivå a b 2000 300 1700 550 1500 700 1200 1150
Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren
100
a
1500
760 250
1500
100
b
1200
Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren
Passagemått Innerdörr Grundläggande nivå a b 300 1800 550 1600 700 1400 1150 1200
700
Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren
Mått i hörn Strömställare, larm, eluttag och liknande bör placeras 0,7–1 m från hörn. Minst ett uttag i varje rum bör vara placerat 0,8–1 m över golv i underkant.
100
100
800 250
700
Passagemått Innerdörr Utökad nivå Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren
Passagemåtten gäller mellan karm och dörrblad, vilket betyder 9M dörrar i enkla innerdörrar. Kraftigare dörrar – balkongdörr, ytterdörr – betyder 10M för att säkerställa 800 mm fritt mått.
M änniskans mått
249
2B15 Funktionsmått 2 Grundläggande nivå Bostäder
Utökad nivå Publika ytor BYG GN AD SP L AN ER IN G
900
800
kort passage mellan möbler
kort passage mellan möbler
1000
900
utrymme mellan möbel och vägg
utrymme mellan möbel och vägg
>1300
1100
mellan väggar
mellan två väggar
1300 korridor, vid 900 mm fritt mått i dörr 1200
1500
600
0
130
Rullstol, vändmått Grundläggande nivå
Grundläggande nivå Entré a
150
Rullstol, vändmått Utökad nivå
Utökad nivå Entré 200
>750
b
50
0
0
150
>1300
1100
0
130
korridor, vid 800 mm fritt mått i dörr
1300
600
korridor, vid längre passage, mer än 1 m
Grundläggande nivå a
400 500 900
b 1800 1300 1200
Utökad nivå Krav på tillgänglig klädförvaring i en bostad är 1 200 mm, i garderob eller i klädkammare + ett städskåp.
BYGGNADSPLANERING
300 (350) +2250 +2100 +2000 +1900
ögonhöjd man ögonhöjd kvinna överskåpshöjd plats för eluttag IP 20
+1660 +1545 +1400 500
högt skåp lågt skåp räckvidd man räckvidd kvinna
arbetsbänkshöjd +900 (930)
+150 (100) +0 –
sockelhöjd
2B5:5 Utrymme för upphängning av kläder
600
1600
1000
600
Med den här höjden finns det plats för de längsta plaggen med utrymme för skor under något kortare plagg.
60 565 (665) skåpdjup 600 (700) bänkdjup
1000
250
M änniskans mått
251
+2100 duschstång ök. spegel +1800–1900
+1000–1300
+900–1100 blandare ök. tvättställ +800–900 pappers+700–800 hållare sitthöjd wc- +420–480 stol
ök. spegel
+1800
en klädkrok
+1600
+800–2100
klädkrokar +1000–1200 uk. spegel +900 +800 ök. tvättställ
duschstång
duschreglage wc-armstöd +800 wc-pappershållare +480 sitthöjd wc-stol
+0 –
handfat monteras 200 från vägg 600 tvättställ framkant
350 centrum golvbrunn
BYG GN AD SP L AN ER IN G
krokar
+1600 krokar för handdukar/ 2B5:3 badrumshöjder handikappanpassat badrockar
252
BYGGNADSPLANERING
MÄNNISKANS SINNEN Vi använder ständigt alla våra sinnen för att registrera och tolka omgivningen. Först när ett sinne inte fungerar märker vi kanske vilken stor betydelse det har. Det går att träna upp sina sinnen, kanske blir det helt nödvändigt om något sinne är skadat eller är helt ur funktion. Våra sinnen är avpassade till att vi är skapta att röra oss i en hastighet av 5 km/timme. Hörsel är vår förmåga att förnimma ljudvågor som fortplantar sig genom t.ex. luft och vatten. Vuxna människor kan uppfatta ljud i frekvens omfånget 20–20 000 Hz, småbarn och djur uppfattar betydligt högre fre kvenser. • • • •
Inom 7 meter fungerar örat mycket bra för samtal. På 35 meter är det möjligt att höra ett föredrag och svara på en fråga. På över 35 meter hör man starkt reducerat. Vid 1 km och mer hörs mycket kraftiga ljud, t.ex. flygplan.
Att kunna höra tal är mycket viktigt. För att höra är det för den hörselsvage viktigt att se munnen på den som talar och dess minspel. • Om bakgrundsljuden är 40–50 dB hör man låga ljud. Det går att samtala i en grupp eller med en enstaka person. • Vid bakgrundsljud upp till 60 dB går det att prata med varandra, men alla ljud uppfattas inte. • När bakgrundsljudet överstiger 60 dB kan vi inte längre föra ett vanligt samtal. Vi måste stå 5–15 cm från varandra för att prata. Lukt är vår förmåga att förnimma och registrera olika ämnen i luften. 1. På 1 meter känner vi svag lukt av människa. 2. På 2–3 meter känner vi parfym. 3. På större avstånd känner vi mycket kraftiga lukter. Smak är det sinne som har kortast räckvidd. Tungans smaklökar jobbar på mycket kort avstånd och hör nära ihop med luktsinnet. Vi kan smaka på material, vilket ibland kan behövas för att säkert avgöra vad det är.
M änniskans sinnen
253
Känsel är vår förmåga att förnimma mekaniskt tryck på huden, kroppskänsla, känsla med händerna och fingertopparna. Ett uppövat finger kan registrera en upphöjning på 0,0005 mm. Känseln har stor inverkan på vår hälsa. Vi behöver beröring för att må bra. Balans är förnimmelsen av position, dels acceleration, dels gravitationen i vårt förhållande till lodlinjen. Balansen ger trygghet. Genom att ge stöd, och lyfthjälp, genom materialval och ljussättning kan vi förstärka balansen. Orienteringsförmågan hamnar kanske under balanssinnet. Orienteringen kan underlättas genom tydlighet i strukturen av det byggda. Utblickar hjälper oss att se var vi befinner oss genom ljus, färgsättning och skyltning.
BYG GN AD SP L AN ER IN G
Syn är det sinne som har längst räckvidd, mycket längre än hörsel och lukt. • På 1–2 km kan vi registrera att det är människor. • På 100 meter kan vi se människor i socialt sammanhang, som skidåkare i en backe, fotbollsspelare på en äng. • På 70–100 meter ser vi kön och ungefärlig ålder. Vi känner igen personer på gång och klädsel. • På 30 meter kan vi se ansiktsuttryck, frisyr, känner igen personer som vi inte känner så väl. • På 20–25 meter kan vi följa en stämning. • 1–3 meter är ett normalt samtalsavstånd med detaljer och nyanseringar. • På 0–50 cm uppfattar vi bäst starka känslor som kärlek och vrede.
Arkitektens handbok 2017 2017 års upplaga innehåller ett helt nytt kapitel med rubriken Rummet och rummets föremål. Här finns basdata som hör till inredningsarkitektens fält: fler användbara mått, möblers sammansättningar, finsnickeri, textilier, akustik, belysning och rummets helhetsverkan. Kapitlet är författat av arkitekten SIR/MSA Karin Nyrén. Mycket av hennes kunskaper har även kompletterat avsnitt i övriga kapitel, vilket gör att 2017 års upplaga har stuvats om ganska rejält. Arkitektens handbok är en sammanställning av de basfakta som arkitekten och byggandet behöver. Den är systematiserad och illustrerad på ett sätt som är enkelt att hantera och den innehåller ett fylligt register med begrepps förklaringar. Boken säger inte hur man ska rita hus och parker eller inreda rum men den ger basinformationen och är ett praktiskt hjälpmedel för den som planerar, ritar, bygger, förvaltar och använder byggnaderna och landskapet. Arkitektens handbok är framtagen både för arkitekter och för alla andra i byggprocessen, som tekniska konsulter, ingenjörer, förvaltare och andra som upprättar, tolkar eller kommer i kontakt med ritningar och andra byggbeskrivningar. Boken är skriven och illustrerad av arkitekterna (SAR/MSA) Anders Bodin, Jacob Hidemark, Martin Stintzing och Sven Nyström.
Nionde upplagan
Art.nr 38736
studentlitteratur.se