Upplev litteraturen 3
I Upplev litteraturen 3 – texter och tal får du läsa och analysera texter av skilda slag. Här finns nedskrivna tal, vetenskapliga texter, noveller, serier, dikter, dramatik, artiklar och olika texter ur vår språkhistoria. Upplev litteraturen 3 – texter och tal ger dig inspirerande läsupplevelser men också många tillfällen att diskutera, reflektera och tänka vidare kring de texter du läser. Upplev litteraturen 3 – texter och tal är ett komplement till Svenska impulser 3, men boken kan också användas fristående.
markstedt eriksson
ISBN 978-91-523-2613-8
www.sanomautbildning.se
carl-johan markstedt
sven eriksson
Svenska impulser
Upplev litteraturen 3 – texter och tal
Till läsaren Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 13, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare/redaktör: Lilian Andersson Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren Faktagranskare: Anna Cavallin, doktorand, litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Upplev litteraturen 3 – texter och tal ISBN 91-523-2613-8 © 2014 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Välkommen till antologin Upplev litteraturen 3 – texter och tal ! Vår förhoppning är att den här antologin ska ge dig både spännande läsupplevelser och inspirera dig till att bli en mer reflekterande och analyserande läsare. Upplev litteraturen 3 – texter och tal är ett komplement till Svenska impulser 3 och böckerna följer samma upplägg. Det första kapitlet heter Retorik – teori och praktik och innehåller fem tal. Det andra heter Mot ett formellt skrivande och här får du både konkreta skrivråd och läsa och arbeta med vetenskapliga texter. I det tredje kapitlet, Nycklar till litteraturen, får du möta skönlitterära texter inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Det sista kapitlet heter Svenskan i ständig förändring – en historia om språket och gör nedslag i språkhistorien som visar hur svenskan har förändrats genom århundradena. Genom att arbeta med Svenska impulser 3 och Upplev litteraturen 3 – texter och tal parallellt får ni ut mer av arbetet och läsningen i klassrummet. Men antologin kan också användas helt fristående. Många sköna läsupplevelser önskar Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal t ecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildnings anordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och d ömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2014
3
Till läsaren Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 13, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare/redaktör: Lilian Andersson Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren Faktagranskare: Anna Cavallin, doktorand, litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Upplev litteraturen 3 – texter och tal ISBN 91-523-2613-8 © 2014 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Välkommen till antologin Upplev litteraturen 3 – texter och tal ! Vår förhoppning är att den här antologin ska ge dig både spännande läsupplevelser och inspirera dig till att bli en mer reflekterande och analyserande läsare. Upplev litteraturen 3 – texter och tal är ett komplement till Svenska impulser 3 och böckerna följer samma upplägg. Det första kapitlet heter Retorik – teori och praktik och innehåller fem tal. Det andra heter Mot ett formellt skrivande och här får du både konkreta skrivråd och läsa och arbeta med vetenskapliga texter. I det tredje kapitlet, Nycklar till litteraturen, får du möta skönlitterära texter inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Det sista kapitlet heter Svenskan i ständig förändring – en historia om språket och gör nedslag i språkhistorien som visar hur svenskan har förändrats genom århundradena. Genom att arbeta med Svenska impulser 3 och Upplev litteraturen 3 – texter och tal parallellt får ni ut mer av arbetet och läsningen i klassrummet. Men antologin kan också användas helt fristående. Många sköna läsupplevelser önskar Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal t ecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildnings anordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och d ömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2014
3
Innehåll
10 dikter
Retorik – teori och praktik
6
Retorikens räckvidd
8
Tal vid prisutdelning av Aniarapriset • Jonas Hassen Khemiri 10 Tal på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro • Severn Cullis-Suzuki 14 Jultalet 1972 • Olof Palme 18 Tal i riksdagen • Jason Diakité 2 1 Tal vid Nobelbanketten • Selma Lagerlöf 24
Mot ett formellt skrivande Vetenskapliga texter
32 34
Att skriva vetenskapliga texter – skrivråd från tre universitet 36 En god talare vet hur en röst ska slipas • Eva Strangert 42 Naturen • Erik Bergqvist 5 1 Arv och lån i Sveriges medeltida lagar. En uppsats om svenskan under medeltiden • Patrik J. Andersson 61 3 x Gösta Berlings saga – exempel på litteraturvetenskapliga analysmetoder 74
Det finns stunder • Petter Bergman 180 Kallskänken • Jenny Wrangborg 182 Morgon och infart • Tomas Tranströmer 186 Terroristen, han ser på • Wisława Szymborska 188 SALAM HABIBI • Yahya Hassan 192 Mogen som en frukt • Karin Boye 196 Det blir vackert där du går • Pär Lagerkvist 199 Tidens hjul • Elmer Diktonius 202 De frusna detektiverna • Roberto Bolaño 206 ur Vitsvit • Athena Farrokhzad 209
3 dramatexter
7 noveller
96 98
Det var nån fest • Mirja Unge 100 Smuts • Etgar Keret 107 Undercoversnuten • Pär Thörn och Elin Jonsson 1 1 1 Törst • Nawal El Saadawi 118 Det där som nästan kväver dig • Chimamanda Ngozi Adichie 124 Släppa väder • Lydia Davis 136 Jupiters månar • Alice Munro 138
3 x Doktor Glas
160
ur Doktor Glas • Hjalmar Söderberg 162 ur Gregorius • Bengt Ohlsson 166 ur Mordets praktik • Kerstin Ekman 172
214
ur Författarna • Alejandro Leiva Wenger 216 ur Jösses flickor • Margareta Garpe och Suzanne Osten 224 Natt • Harold Pinter 232
Svenskan i ständig förändring – en historia om språket Nedslag i språkhistorien
Nycklar till litteraturen
178
240 242
När danska blev svenska • Tore Jansson 244 Runinskrift från Rökstenen i Östergötland 252 Hur talade vikingarna? • Henrik Williams 254 Magnus Erikssons stadslag, ur konungabalken 258 Herre, signe du och råde • Jesper Swedberg 262 Anckarströms mordbekännelse av den 3 april 1792 264 Aftonbladet, 6 december 1830 269 Fridtjuv Berg smädades för den nya stavningsreformen • Lotta Olsson 272 Så ser framtidens språk ut • Lasse Mannheimer 276 Textkällor 280 Bildkällor 281
Innehåll
10 dikter
Retorik – teori och praktik
6
Retorikens räckvidd
8
Tal vid prisutdelning av Aniarapriset • Jonas Hassen Khemiri 10 Tal på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro • Severn Cullis-Suzuki 14 Jultalet 1972 • Olof Palme 18 Tal i riksdagen • Jason Diakité 2 1 Tal vid Nobelbanketten • Selma Lagerlöf 24
Mot ett formellt skrivande Vetenskapliga texter
32 34
Att skriva vetenskapliga texter – skrivråd från tre universitet 36 En god talare vet hur en röst ska slipas • Eva Strangert 42 Naturen • Erik Bergqvist 5 1 Arv och lån i Sveriges medeltida lagar. En uppsats om svenskan under medeltiden • Patrik J. Andersson 61 3 x Gösta Berlings saga – exempel på litteraturvetenskapliga analysmetoder 74
Det finns stunder • Petter Bergman 180 Kallskänken • Jenny Wrangborg 182 Morgon och infart • Tomas Tranströmer 186 Terroristen, han ser på • Wisława Szymborska 188 SALAM HABIBI • Yahya Hassan 192 Mogen som en frukt • Karin Boye 196 Det blir vackert där du går • Pär Lagerkvist 199 Tidens hjul • Elmer Diktonius 202 De frusna detektiverna • Roberto Bolaño 206 ur Vitsvit • Athena Farrokhzad 209
3 dramatexter
7 noveller
96 98
Det var nån fest • Mirja Unge 100 Smuts • Etgar Keret 107 Undercoversnuten • Pär Thörn och Elin Jonsson 1 1 1 Törst • Nawal El Saadawi 118 Det där som nästan kväver dig • Chimamanda Ngozi Adichie 124 Släppa väder • Lydia Davis 136 Jupiters månar • Alice Munro 138
3 x Doktor Glas
160
ur Doktor Glas • Hjalmar Söderberg 162 ur Gregorius • Bengt Ohlsson 166 ur Mordets praktik • Kerstin Ekman 172
214
ur Författarna • Alejandro Leiva Wenger 216 ur Jösses flickor • Margareta Garpe och Suzanne Osten 224 Natt • Harold Pinter 232
Svenskan i ständig förändring – en historia om språket Nedslag i språkhistorien
Nycklar till litteraturen
178
240 242
När danska blev svenska • Tore Jansson 244 Runinskrift från Rökstenen i Östergötland 252 Hur talade vikingarna? • Henrik Williams 254 Magnus Erikssons stadslag, ur konungabalken 258 Herre, signe du och råde • Jesper Swedberg 262 Anckarströms mordbekännelse av den 3 april 1792 264 Aftonbladet, 6 december 1830 269 Fridtjuv Berg smädades för den nya stavningsreformen • Lotta Olsson 272 Så ser framtidens språk ut • Lasse Mannheimer 276 Textkällor 280 Bildkällor 281
Retorikens räckvidd
I
det här kapitlet får du läsa och analysera fem tal. Den retoriska situationen för dessa fem talare såg olika ut – talen hölls av olika anledningar och i olika sammanhang. Här finns exempel på högtidstal, argumenterande tal och tal med informerande inslag. Samtidigt ville dessa talare i grund och botten samma sak: att beröra, övertyga och engagera sin publik. Hur lyckades de? Och hur gick de tillväga? Följande tal ingår i kapitlet: • • • • •
Jonas Hassen Khemiri, Tal vid prisutdelning av Aniarapriset Severn Cullis-Suzuki, Tal på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Olof Palme, Jultalet 1972 Jason Diakité, Tal i riksdagen Selma Lagerlöf, Tal vid Nobelbanketten
9
Retorikens räckvidd
I
det här kapitlet får du läsa och analysera fem tal. Den retoriska situationen för dessa fem talare såg olika ut – talen hölls av olika anledningar och i olika sammanhang. Här finns exempel på högtidstal, argumenterande tal och tal med informerande inslag. Samtidigt ville dessa talare i grund och botten samma sak: att beröra, övertyga och engagera sin publik. Hur lyckades de? Och hur gick de tillväga? Följande tal ingår i kapitlet: • • • • •
Jonas Hassen Khemiri, Tal vid prisutdelning av Aniarapriset Severn Cullis-Suzuki, Tal på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Olof Palme, Jultalet 1972 Jason Diakité, Tal i riksdagen Selma Lagerlöf, Tal vid Nobelbanketten
9
Tal vid prisutdelning av Aniarapriset jonas hassen khemiri Sedan 1974 delar Svensk biblioteksförening ut Aniarapriset till svenskspråkiga skönlitterära författare som skriver för vuxna. 2013 gick priset till Jonas Hassen Khemiri (f. 1978). Vid prisutdelningsceremonin på Stockholms stadsbibliotek höll pristagaren ett tal där han tackade för priset genom att hylla en plats som var särskilt viktig för honom under hans uppväxt – biblioteket. När jag var liten så brukade jag tänka att alla familjer utom vår hade en helig plats. Ett ställe dit de kunde åka på helgen för att bli en del av ett större sammanhang, hitta en gemenskap, hålla historien och traditionen vid liv. Vissa familjer klädde sig fint och åkte till kyrkor eller moskéer. De deltog i högtider och riter, de sjöng psalmer och mässade suror, de hade kors på väggarna, bönemattor under sängarna. Andra familjer hade andra sorters gudar. Här var det Sportnytt och Tipsextra som var ritualerna och varje helg vallfärdade hela familjen i matchande grönvita halsdukar till Söderstadion för att se på när Laget (det fanns bara ett) antingen vann (storkross!) eller spelade oavgjort (oflyt), eller ibland, ytterst sällan, nästan aldrig, förlorade (domarjävel!). Men vår familj var annorlunda. Ingen av mina föräldrar var särskilt religiös, trots att de kom från religiösa hem. Eller: Ingen av mina föräldrar var särskilt religiös, antagligen just därför att de kom från religiösa hem. Två olika religioner, två misstänksamma släkter, betydligt mer lika varandra än någon av sidorna ville erkänna.
10 retorik – teori och praktik
Och ingen i vår familj var särskilt intresserad av sport. Visst, mamma hade spelat tennis när hon var ung och pappa gillade Muham med Ali och hade en blå t-tröja med Pelé på. Men mamma brukade säga att hans biceps kom från alla ölglas som han hade höjt och sänkt vid olika bardiskar. Var det sant? Nej, antagligen inte. Det var nog bara ännu en av alla historier som vi berättade för oss själva i ett försök att skapa trygghet. Det närmsta som vi kom en helig plats var vårt bibliotek. Och jag säger vårt bibliotek för det var vårt. Även om det inte låg i vårt hem. När andra familjer åkte till kyrkan eller sportarenan eller shoppingcentret eller lantstället så tog vi vår tillflykt till bibblan. Vi bodde bara hundra meter bort, i de bruna boxhusen med loftgång och köksfönster mot Hornsgatan. Hornsgatan, en av Stockholms mest trafikerade gator, fyra filer monsterväg, ständigt i topp när det gjordes listor på platser med sämst luftkvalitet. Men, som mamma hade sagt ända sen vi flyttade dit: Om man sluter ögonen och föreställer sig att man ligger på en strand så förändras ljudet från bilarna. Jo, det är sant. Testa. För min skull. Ligger du på stranden nu? Känner du sanden mellan tårna? Saltsmaken på läpparna? Solen som bultar mot ögonlocken? Bra. Men hör du några bilar? Och hon hade rätt. Bilarna var försvunna. Allt som hördes var ett stilla brus, en lugnande bris. Nästan som vågor. Vi var på bibblan varje helg, hela familjen, småbröderna på barnavdelningen med sagorummet, kuddarna, teckningarna och akvariet med vandrande pinnar. Mamma vid psykologihyllan, pappa i språkhörnan. Jag på ungdomsavdelningen, där jag hängde med Ponyboy och Sodapop, besökte häxkonferenser och krigade mot orcher. Men ibland tog jag trappan upp mot vuxenavdelningen. Till texterna befriade från teckningar och skyddsnät. Här lärde man sig tala med andra människors tungor. Här fanns amerikanska kannibaler, ryskättade pedofiler, alkoholiserade franska tanter, flyktingar instängda i vattentankar och Luandaboende hundar. Och här fanns sexscener, avsugningar, orgier. Allt förklätt bakom helt neutrala titlar och författarnamn som bara var namn. Det sjukaste var att det var gratis. Helt hundra procent kostnadsfritt. Man behövde inte betala någonting. Sa jag att det var gratis? Här fanns en plats där vi fick äga rum, utan att behöva äga något. tal vid prisutdelning av aniarapriset
11
Tal vid prisutdelning av Aniarapriset jonas hassen khemiri Sedan 1974 delar Svensk biblioteksförening ut Aniarapriset till svenskspråkiga skönlitterära författare som skriver för vuxna. 2013 gick priset till Jonas Hassen Khemiri (f. 1978). Vid prisutdelningsceremonin på Stockholms stadsbibliotek höll pristagaren ett tal där han tackade för priset genom att hylla en plats som var särskilt viktig för honom under hans uppväxt – biblioteket. När jag var liten så brukade jag tänka att alla familjer utom vår hade en helig plats. Ett ställe dit de kunde åka på helgen för att bli en del av ett större sammanhang, hitta en gemenskap, hålla historien och traditionen vid liv. Vissa familjer klädde sig fint och åkte till kyrkor eller moskéer. De deltog i högtider och riter, de sjöng psalmer och mässade suror, de hade kors på väggarna, bönemattor under sängarna. Andra familjer hade andra sorters gudar. Här var det Sportnytt och Tipsextra som var ritualerna och varje helg vallfärdade hela familjen i matchande grönvita halsdukar till Söderstadion för att se på när Laget (det fanns bara ett) antingen vann (storkross!) eller spelade oavgjort (oflyt), eller ibland, ytterst sällan, nästan aldrig, förlorade (domarjävel!). Men vår familj var annorlunda. Ingen av mina föräldrar var särskilt religiös, trots att de kom från religiösa hem. Eller: Ingen av mina föräldrar var särskilt religiös, antagligen just därför att de kom från religiösa hem. Två olika religioner, två misstänksamma släkter, betydligt mer lika varandra än någon av sidorna ville erkänna.
10 retorik – teori och praktik
Och ingen i vår familj var särskilt intresserad av sport. Visst, mamma hade spelat tennis när hon var ung och pappa gillade Muham med Ali och hade en blå t-tröja med Pelé på. Men mamma brukade säga att hans biceps kom från alla ölglas som han hade höjt och sänkt vid olika bardiskar. Var det sant? Nej, antagligen inte. Det var nog bara ännu en av alla historier som vi berättade för oss själva i ett försök att skapa trygghet. Det närmsta som vi kom en helig plats var vårt bibliotek. Och jag säger vårt bibliotek för det var vårt. Även om det inte låg i vårt hem. När andra familjer åkte till kyrkan eller sportarenan eller shoppingcentret eller lantstället så tog vi vår tillflykt till bibblan. Vi bodde bara hundra meter bort, i de bruna boxhusen med loftgång och köksfönster mot Hornsgatan. Hornsgatan, en av Stockholms mest trafikerade gator, fyra filer monsterväg, ständigt i topp när det gjordes listor på platser med sämst luftkvalitet. Men, som mamma hade sagt ända sen vi flyttade dit: Om man sluter ögonen och föreställer sig att man ligger på en strand så förändras ljudet från bilarna. Jo, det är sant. Testa. För min skull. Ligger du på stranden nu? Känner du sanden mellan tårna? Saltsmaken på läpparna? Solen som bultar mot ögonlocken? Bra. Men hör du några bilar? Och hon hade rätt. Bilarna var försvunna. Allt som hördes var ett stilla brus, en lugnande bris. Nästan som vågor. Vi var på bibblan varje helg, hela familjen, småbröderna på barnavdelningen med sagorummet, kuddarna, teckningarna och akvariet med vandrande pinnar. Mamma vid psykologihyllan, pappa i språkhörnan. Jag på ungdomsavdelningen, där jag hängde med Ponyboy och Sodapop, besökte häxkonferenser och krigade mot orcher. Men ibland tog jag trappan upp mot vuxenavdelningen. Till texterna befriade från teckningar och skyddsnät. Här lärde man sig tala med andra människors tungor. Här fanns amerikanska kannibaler, ryskättade pedofiler, alkoholiserade franska tanter, flyktingar instängda i vattentankar och Luandaboende hundar. Och här fanns sexscener, avsugningar, orgier. Allt förklätt bakom helt neutrala titlar och författarnamn som bara var namn. Det sjukaste var att det var gratis. Helt hundra procent kostnadsfritt. Man behövde inte betala någonting. Sa jag att det var gratis? Här fanns en plats där vi fick äga rum, utan att behöva äga något. tal vid prisutdelning av aniarapriset
11
Vi fick tillträde, utan att betala inträde. Vi fick tillgång till historier, utan att behöva skala bort nyanserna i vår egen. Det var som en fristad, en paus från omvärlden. Här rådde helt andra regler: full returrätt, inget kvittotvång, evigt öppet köp. Se dig omkring, plocka på dig hur många historier som helst, låna hem dem och testa, slut ögonen, lämna dig själv, släpp etnicitet, kön, språk, sexuell läggning, tid. Det enda som begränsar antalet hi storier är kommande års biblioteksbudget (som alltid borde höjas). Det var lite för bra för att vara sant. Och kanske var det därför som jag, någon gång i tonåren, testade att göra revolt. Mamma och jag var på väg hem när jag hörde mig säga: – Jag tycker faktiskt att det är ganska skumt att det är helt gratis att låna böcker på bibblan. Och mamma, public library lover nummer ett, tittade förvånat på mig. Jag fortsatte. – Det vore ju bara logiskt om det kostade pengar för varje lån. Alltså verkligen ingen stor summa. Bara typ fem kronor. Mamma såg ut som om jag hade dödat en bibliotekarie. Men jag gav mig inte. – För alltså varför ska det vara gratis att låna böcker när allt annat kostar? Vi hade kommit fram till Hornsgatan. Mamma tryckte in knappen på övergångsstället och svarade: – Just precis därför. Vi stod där, väntade på att det skulle bli grönt och lyssnade till ljudet av vågor.
Samtala om texten 1. Talet är uppbyggt som en berättelse. Förklara hur. 2. Var hålls talet? Vilka detaljer om miljön nämns? Vilken funktion fyller dessa detaljer i talet? 3. Talet är ett hyllningstal till biblioteket. Vilka kvaliteter med – eller argument för – bibliotek lyfter Jonas Hassen Khemiri fram? 4. Det finns ett slags motargument också. Hur lyder det och hur bemöts det? Vilken funktion fyller det i talet? 5. Vad är talets övergripande budskap? 6. Vad utmärker talets språk och stil? Är språket anpassat efter ämne och situation? 7. Vilka stilfigurer använder sig talaren av?
Diskutera Talet påminner om en kortare novell. Vad är fördelen med att bygga upp talet som en berättelse?
Undersök 1. Gör en övergripande analys av talets disposition. Utgå från genomgången av dispositionsmallen i Svenska impulser 3 (s. 27–28) och identifiera talets olika delar. Vad tas upp i de olika delarna? 2. Ett hyllningstal är en form av högtidstal. I Svenska impulser 3 (s. 74) finns fyra tips på hur en talare som ska hålla ett högtidstal kan beröra sin publik. Hur väl följer Jonas Hassen Khemiri tipsen? Motivera med exempel!
Skriv Skriv en sammanhängande analys av talet.
TIPS! Läs om högtidstal i Svenska impulser 3, s. 68–75.
12 retorik – teori och praktik
tal vid prisutdelning av aniarapriset
13
Vi fick tillträde, utan att betala inträde. Vi fick tillgång till historier, utan att behöva skala bort nyanserna i vår egen. Det var som en fristad, en paus från omvärlden. Här rådde helt andra regler: full returrätt, inget kvittotvång, evigt öppet köp. Se dig omkring, plocka på dig hur många historier som helst, låna hem dem och testa, slut ögonen, lämna dig själv, släpp etnicitet, kön, språk, sexuell läggning, tid. Det enda som begränsar antalet hi storier är kommande års biblioteksbudget (som alltid borde höjas). Det var lite för bra för att vara sant. Och kanske var det därför som jag, någon gång i tonåren, testade att göra revolt. Mamma och jag var på väg hem när jag hörde mig säga: – Jag tycker faktiskt att det är ganska skumt att det är helt gratis att låna böcker på bibblan. Och mamma, public library lover nummer ett, tittade förvånat på mig. Jag fortsatte. – Det vore ju bara logiskt om det kostade pengar för varje lån. Alltså verkligen ingen stor summa. Bara typ fem kronor. Mamma såg ut som om jag hade dödat en bibliotekarie. Men jag gav mig inte. – För alltså varför ska det vara gratis att låna böcker när allt annat kostar? Vi hade kommit fram till Hornsgatan. Mamma tryckte in knappen på övergångsstället och svarade: – Just precis därför. Vi stod där, väntade på att det skulle bli grönt och lyssnade till ljudet av vågor.
Samtala om texten 1. Talet är uppbyggt som en berättelse. Förklara hur. 2. Var hålls talet? Vilka detaljer om miljön nämns? Vilken funktion fyller dessa detaljer i talet? 3. Talet är ett hyllningstal till biblioteket. Vilka kvaliteter med – eller argument för – bibliotek lyfter Jonas Hassen Khemiri fram? 4. Det finns ett slags motargument också. Hur lyder det och hur bemöts det? Vilken funktion fyller det i talet? 5. Vad är talets övergripande budskap? 6. Vad utmärker talets språk och stil? Är språket anpassat efter ämne och situation? 7. Vilka stilfigurer använder sig talaren av?
Diskutera Talet påminner om en kortare novell. Vad är fördelen med att bygga upp talet som en berättelse?
Undersök 1. Gör en övergripande analys av talets disposition. Utgå från genomgången av dispositionsmallen i Svenska impulser 3 (s. 27–28) och identifiera talets olika delar. Vad tas upp i de olika delarna? 2. Ett hyllningstal är en form av högtidstal. I Svenska impulser 3 (s. 74) finns fyra tips på hur en talare som ska hålla ett högtidstal kan beröra sin publik. Hur väl följer Jonas Hassen Khemiri tipsen? Motivera med exempel!
Skriv Skriv en sammanhängande analys av talet.
TIPS! Läs om högtidstal i Svenska impulser 3, s. 68–75.
12 retorik – teori och praktik
tal vid prisutdelning av aniarapriset
13
Vetenskapliga texter
I
det här kapitlet får du både praktiska skrivråd till hur du utvecklar ditt formella skrivande samt möta några olika texter av vetenskaplig karaktär. Genom att studera goda exempel blir du själv en säkrare skribent. Texterna är valda för att fördjupa innehållet i kursen Svenska 3. Därför finns det texter som handlar om retorik, litteraturanalys och språkhistoria. Följande texter ingår i kapitlet: • • • •
Att skriva vetenskapliga texter – skrivråd från tre universitet Eva Strangert, En god talare vet hur en röst ska slipas Erik Bergqvist, Naturen Patrik J. Andersson, ur Arv och lån i Sveriges medeltida lagar. En uppsats om svenskan under medeltiden • 3 x Gösta Berlings saga – exempel på litteraturvetenskapliga analysmetoder
35
Vetenskapliga texter
I
det här kapitlet får du både praktiska skrivråd till hur du utvecklar ditt formella skrivande samt möta några olika texter av vetenskaplig karaktär. Genom att studera goda exempel blir du själv en säkrare skribent. Texterna är valda för att fördjupa innehållet i kursen Svenska 3. Därför finns det texter som handlar om retorik, litteraturanalys och språkhistoria. Följande texter ingår i kapitlet: • • • •
Att skriva vetenskapliga texter – skrivråd från tre universitet Eva Strangert, En god talare vet hur en röst ska slipas Erik Bergqvist, Naturen Patrik J. Andersson, ur Arv och lån i Sveriges medeltida lagar. En uppsats om svenskan under medeltiden • 3 x Gösta Berlings saga – exempel på litteraturvetenskapliga analysmetoder
35
En god talare vet hur en röst ska slipas eva strangert En talare som vill övertyga och nå ut med sitt budskap måste vara påläst och ha goda argument. Men vilken betydelse har det hur talaren använder sin röst? Det är en fråga som intresserat Eva Strangert (f. 1943), professor i fonetik vid Umeå universitet. I sin forskning har hon studerat olika aspekter av talets prosodi, framför allt betoning, intonation och pausering. I en artikel i tidskriften Tvärsnitt – humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sammanfattar hon ett forskningsprojekt, ”Det offentliga talets prosodi”, där en lyssnarpanel fick bedöma olika talare i Riksdagen. Resultaten av projektet visar att hur en talare använder sin röst spelar stor roll för hur talaren når fram till sin publik. Det är inte bara argumentationen och talets disposition som gör att somliga talare lyckas bättre än andra med att göra intryck på lyssnande åhörarskaror. För att budskapet ska gå fram måste också betoning, pausering och intonation fungera. Då en lyssnarpanel fick bedöma tal hämtade från Riksdagens interpellationsdebatter gav de högt betyg åt egenskaper som uttrycksfull, kraftfull, förtroendeingivande, engagerad, agitatorisk, och till och med aggressiv och anklagande. De akustiska mätningar som gjordes samtidigt visar vilken betydelse talarnas användning av rösten hade på de omdömen de fick. Hur man framför ett budskap så att det går fram hos åhörarna är en ständigt aktuell fråga. Vi vet att den funnits hos människor sedan lång tid tillbaka. Den utsattes för systematisk analys redan av Aristoteles på 300-talet före Kristus i Grekland och senare också i det antika Rom. Parallellt skrevs mer praktiskt inriktade hand-
42 mot ett formellt skrivande
böcker i talekonst. Det gällde då som nu att kunna tala för sin sak – inför politiska församlingar, inför domstol och i andra sammanhang. Dagens nyvaknade intresse för retorik och den stora floran av böcker i ämnet bör ses i ljuset av den växande betydelsen av det talade ordet i dagens samhälle. Muntlig framställning ingår i ökande grad i många utbildningar. I det offentliga livet i övrigt och speciellt när det gäller samhällsfrågor av alla de slag har medie utvecklingen inneburit en revolution. Genom radio och TV sköljer ofantliga mängder information över miljontals människor på en och samma gång. Det ger helt nya möjligheter att föra ut ett budskap och till direkt påverkan. […] Framgången beror självklart på budskapet i sig, men i kanske lika hög grad på hur det presenteras. För att få önskad effekt gäller det att förpacka innehållet så väl som möjligt. Och här skiftar förmågan. Somliga är långt bättre på det än andra. Inom retoriken, under antiken såväl som idag, läggs huvudvikten vid argumentationen och talets disposition. Också den språkliga formen ges stor betydelse. Betydligt mer översiktlig blir framställningen när det gäller själva talandet och hur känslor och attityder förmedlas via rösten i talet.
Goda talare i riksdagen Inom ett pågående forskningsprojekt om det offentliga talets prosodi – talets betoning, pausering och intonation – fick en lyssnarpanel bedöma talsekvenser på en dryg halvminut hämtade från Riksdagens interpellationsdebatter. Bedömningarna gällde ett antal egenskaper hos talarna inklusive en sammanfattande bedömning av i hur hög grad talaren var en ”god talare”, allt på en skala 0–4. Den sammanfattande bedömningen för varje talare relaterades dels till resultaten av bedömningarna i övrigt, dels till akustiska mätningar. intonation – tonhöjd, betoning interpellationsdebatt – Interpellation är en fråga som ställs till en regeringsmedlem. Denne måste svara inom fjorton dagar och svaret kan diskuteras av alla i en debatt i kammaren, en interpellationsdebatt.
en god talare …
43
En god talare vet hur en röst ska slipas eva strangert En talare som vill övertyga och nå ut med sitt budskap måste vara påläst och ha goda argument. Men vilken betydelse har det hur talaren använder sin röst? Det är en fråga som intresserat Eva Strangert (f. 1943), professor i fonetik vid Umeå universitet. I sin forskning har hon studerat olika aspekter av talets prosodi, framför allt betoning, intonation och pausering. I en artikel i tidskriften Tvärsnitt – humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sammanfattar hon ett forskningsprojekt, ”Det offentliga talets prosodi”, där en lyssnarpanel fick bedöma olika talare i Riksdagen. Resultaten av projektet visar att hur en talare använder sin röst spelar stor roll för hur talaren når fram till sin publik. Det är inte bara argumentationen och talets disposition som gör att somliga talare lyckas bättre än andra med att göra intryck på lyssnande åhörarskaror. För att budskapet ska gå fram måste också betoning, pausering och intonation fungera. Då en lyssnarpanel fick bedöma tal hämtade från Riksdagens interpellationsdebatter gav de högt betyg åt egenskaper som uttrycksfull, kraftfull, förtroendeingivande, engagerad, agitatorisk, och till och med aggressiv och anklagande. De akustiska mätningar som gjordes samtidigt visar vilken betydelse talarnas användning av rösten hade på de omdömen de fick. Hur man framför ett budskap så att det går fram hos åhörarna är en ständigt aktuell fråga. Vi vet att den funnits hos människor sedan lång tid tillbaka. Den utsattes för systematisk analys redan av Aristoteles på 300-talet före Kristus i Grekland och senare också i det antika Rom. Parallellt skrevs mer praktiskt inriktade hand-
42 mot ett formellt skrivande
böcker i talekonst. Det gällde då som nu att kunna tala för sin sak – inför politiska församlingar, inför domstol och i andra sammanhang. Dagens nyvaknade intresse för retorik och den stora floran av böcker i ämnet bör ses i ljuset av den växande betydelsen av det talade ordet i dagens samhälle. Muntlig framställning ingår i ökande grad i många utbildningar. I det offentliga livet i övrigt och speciellt när det gäller samhällsfrågor av alla de slag har medie utvecklingen inneburit en revolution. Genom radio och TV sköljer ofantliga mängder information över miljontals människor på en och samma gång. Det ger helt nya möjligheter att föra ut ett budskap och till direkt påverkan. […] Framgången beror självklart på budskapet i sig, men i kanske lika hög grad på hur det presenteras. För att få önskad effekt gäller det att förpacka innehållet så väl som möjligt. Och här skiftar förmågan. Somliga är långt bättre på det än andra. Inom retoriken, under antiken såväl som idag, läggs huvudvikten vid argumentationen och talets disposition. Också den språkliga formen ges stor betydelse. Betydligt mer översiktlig blir framställningen när det gäller själva talandet och hur känslor och attityder förmedlas via rösten i talet.
Goda talare i riksdagen Inom ett pågående forskningsprojekt om det offentliga talets prosodi – talets betoning, pausering och intonation – fick en lyssnarpanel bedöma talsekvenser på en dryg halvminut hämtade från Riksdagens interpellationsdebatter. Bedömningarna gällde ett antal egenskaper hos talarna inklusive en sammanfattande bedömning av i hur hög grad talaren var en ”god talare”, allt på en skala 0–4. Den sammanfattande bedömningen för varje talare relaterades dels till resultaten av bedömningarna i övrigt, dels till akustiska mätningar. intonation – tonhöjd, betoning interpellationsdebatt – Interpellation är en fråga som ställs till en regeringsmedlem. Denne måste svara inom fjorton dagar och svaret kan diskuteras av alla i en debatt i kammaren, en interpellationsdebatt.
en god talare …
43
3 x Gösta Berling – exempel på litteraturvetenskapliga analysmetoder
D
en som analyserar skönlitteratur kan använda sig av olika metoder och ha olika perspektiv. På de följande sidorna får du läsa utdrag ur tre litteraturvetenskapliga analyser av samma roman, G östa Berlings saga av Selma Lagerlöf. De tre analyserna har olika utgångspunkter och når därför också fram till olika slutsatser. De tre utdragen är alla exempel på hur vetenskapliga texter kan se ut inom litteraturvetenskaplig forskning. De tre analyserna är: • Oscar Levertin, ur Svenska Gestalter (1903). Ett exempel på historisk-biografisk metod. • Vivi Edström, ur Livets stigar (1960). Ett exempel på struktur analys. • Maria Karlsson, ur Känslans röst (2002). Ett exempel på feministisk tematisk analys.
Textutdragen är hämtade från boken Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år – åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga av Anna Nordlund (Liber 2008). Det är en bok som tydligt visar hur litteraturvetenskaplig forskning har utvecklats från början av 1900-talet fram till vår tid. Och även om vissa av analyserna är skrivna för många år sedan, konstaterar författaren i bokens inledning att de alla är aktuella ”som exempel på de skiftande perspektiv utifrån vilka litteraturforskning i dag kan bedrivas.”
7 Lars Hansson som Gösta Berling i filmen Gösta
Berlings saga i regi av Mauritz Stiller, 1924.
74 mot ett formellt skrivande
mot ett formellt skrivande
75
3 x Gösta Berling – exempel på litteraturvetenskapliga analysmetoder
D
en som analyserar skönlitteratur kan använda sig av olika metoder och ha olika perspektiv. På de följande sidorna får du läsa utdrag ur tre litteraturvetenskapliga analyser av samma roman, G östa Berlings saga av Selma Lagerlöf. De tre analyserna har olika utgångspunkter och når därför också fram till olika slutsatser. De tre utdragen är alla exempel på hur vetenskapliga texter kan se ut inom litteraturvetenskaplig forskning. De tre analyserna är: • Oscar Levertin, ur Svenska Gestalter (1903). Ett exempel på historisk-biografisk metod. • Vivi Edström, ur Livets stigar (1960). Ett exempel på struktur analys. • Maria Karlsson, ur Känslans röst (2002). Ett exempel på feministisk tematisk analys.
Textutdragen är hämtade från boken Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år – åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga av Anna Nordlund (Liber 2008). Det är en bok som tydligt visar hur litteraturvetenskaplig forskning har utvecklats från början av 1900-talet fram till vår tid. Och även om vissa av analyserna är skrivna för många år sedan, konstaterar författaren i bokens inledning att de alla är aktuella ”som exempel på de skiftande perspektiv utifrån vilka litteraturforskning i dag kan bedrivas.”
7 Lars Hansson som Gösta Berling i filmen Gösta
Berlings saga i regi av Mauritz Stiller, 1924.
74 mot ett formellt skrivande
mot ett formellt skrivande
75
7 noveller
I
det här kapitlet får du läsa och arbeta med noveller skrivna av författare från olika länder i världen – från Sverige, Israel, Egypten, Nigeria, USA och Kanada. Till varje novell finns frågor och uppgifter. Sist i kapitlet hittar du ett par större uppgifter där du får utforska likheter och olikheter mellan olika noveller. Följande noveller ingår i kapitlet: • • • • • • •
Mirja Unge, Det var nån fest Etgar Keret, Smuts Pär Thörn och Elin Jonsson, Undercoversnuten Nawal El Saadawi, Törst Chimamanda Ngozi Adichie, Det där som nästan kväver dig Lydia Davis, Släppa väder Alice Munro, Jupiters månar
TIPS! På s. 230–231 i Svenska impulser 3 finns en mall som du kan utgå ifrån när du analyserar noveller.
En novell är en skönlitterär prosatext i det kortare formatet. Innehållet i många noveller koncentreras till en händelse eller ett händelseförlopp. Persongalleriet är mindre än i en roman och tiden är oftast mer begränsad. Samtidigt finns ingen given formel för hur noveller ska skrivas. Tvärtom utmanar och bryter många författare mot de förväntningar som finns på genren.
98 nycklar till litteraturen
nycklar till litteraturen
99
7 noveller
I
det här kapitlet får du läsa och arbeta med noveller skrivna av författare från olika länder i världen – från Sverige, Israel, Egypten, Nigeria, USA och Kanada. Till varje novell finns frågor och uppgifter. Sist i kapitlet hittar du ett par större uppgifter där du får utforska likheter och olikheter mellan olika noveller. Följande noveller ingår i kapitlet: • • • • • • •
Mirja Unge, Det var nån fest Etgar Keret, Smuts Pär Thörn och Elin Jonsson, Undercoversnuten Nawal El Saadawi, Törst Chimamanda Ngozi Adichie, Det där som nästan kväver dig Lydia Davis, Släppa väder Alice Munro, Jupiters månar
TIPS! På s. 230–231 i Svenska impulser 3 finns en mall som du kan utgå ifrån när du analyserar noveller.
En novell är en skönlitterär prosatext i det kortare formatet. Innehållet i många noveller koncentreras till en händelse eller ett händelseförlopp. Persongalleriet är mindre än i en roman och tiden är oftast mer begränsad. Samtidigt finns ingen given formel för hur noveller ska skrivas. Tvärtom utmanar och bryter många författare mot de förväntningar som finns på genren.
98 nycklar till litteraturen
nycklar till litteraturen
99
Törst nawal el saadawi ”Dom sa, ’Ni är en vild och farlig kvinna.’ Jag talar sanning. Och sanningen är vild och farlig”. Så sa den egyptiska författaren Nawal El Saadawi (f. 1931) i en intervju. Som läkare, författare, demokratiförespråkare och människorättsaktivist har El Saadawi erfarenhet av både fängelse och författarframgång i Egypten, men också av exil från hemlandet. Orsaken är att hon vill ha förändring både för Egypten och för egyptiska kvinnor. Novellen Törst berättar om den unga flickan Fatima och varför en sådan förändring måste komma. Asfalten på gatan under hennes fötter hade mjuknat på grund av solens intensiva hetta. Den brände som smält järn och fick henne att hoppa hit och dit, knuffas och kollidera, oavsiktligt som en liten mal som slår mot sidorna av en brinnande lampa. Hon kunde ha begett sig in i skuggan vid sidan av gatan och satt sig en stund på den fuktiga jorden, men hennes shoppingkorg hängde på armen och höger hand kramade en sliten femtipiastersedel. Hon läste högt för sig själv upp vad hon skulle handla på marknaden för att inte glömma bort det … ett halvt kilo kött för trettifem piaster, ett kilo zucchini fem piaster, ett kilo tomater sju piaster, tre piaster tillbaka … ett halvt kilo kött för trettifem piaster, ett kilo zucchini fem piaster, ett kilo tomater sju piaster, tre piaster tillbaka … ett halvt kilo kött … Hon skulle ha fortsatt att repetera detta tills hon kom fram till marknaden, på samma sätt som hon gjorde varje dag, men plötsligt fick hon syn på något märkligt, något absolut otroligt. Den förvåning hon kände var starkare än markens hetta och hon stannade piaster – egyptisk myntenhet, ett egyptiskt pund är etthundra piaster
118 nycklar till litteraturen
Törst nawal el saadawi ”Dom sa, ’Ni är en vild och farlig kvinna.’ Jag talar sanning. Och sanningen är vild och farlig”. Så sa den egyptiska författaren Nawal El Saadawi (f. 1931) i en intervju. Som läkare, författare, demokratiförespråkare och människorättsaktivist har El Saadawi erfarenhet av både fängelse och författarframgång i Egypten, men också av exil från hemlandet. Orsaken är att hon vill ha förändring både för Egypten och för egyptiska kvinnor. Novellen Törst berättar om den unga flickan Fatima och varför en sådan förändring måste komma. Asfalten på gatan under hennes fötter hade mjuknat på grund av solens intensiva hetta. Den brände som smält järn och fick henne att hoppa hit och dit, knuffas och kollidera, oavsiktligt som en liten mal som slår mot sidorna av en brinnande lampa. Hon kunde ha begett sig in i skuggan vid sidan av gatan och satt sig en stund på den fuktiga jorden, men hennes shoppingkorg hängde på armen och höger hand kramade en sliten femtipiastersedel. Hon läste högt för sig själv upp vad hon skulle handla på marknaden för att inte glömma bort det … ett halvt kilo kött för trettifem piaster, ett kilo zucchini fem piaster, ett kilo tomater sju piaster, tre piaster tillbaka … ett halvt kilo kött för trettifem piaster, ett kilo zucchini fem piaster, ett kilo tomater sju piaster, tre piaster tillbaka … ett halvt kilo kött … Hon skulle ha fortsatt att repetera detta tills hon kom fram till marknaden, på samma sätt som hon gjorde varje dag, men plötsligt fick hon syn på något märkligt, något absolut otroligt. Den förvåning hon kände var starkare än markens hetta och hon stannade piaster – egyptisk myntenhet, ett egyptiskt pund är etthundra piaster
118 nycklar till litteraturen
3 x Doktor Glas
D
oktor Glas är en romankaraktär som dyker upp för första gången i Hjalmar Söderbergs dagboksroman Doktor Glas från 1905. Romanen väckte starka känslor, eftersom Glas dödar en av sina patienter, pastor Gregorius, och rättfärdigar mordet med att han därigenom räddar pastorns unga fru, Helga. Nästan exakt hundra år senare dyker karaktären Doktor Glas upp igen, den här gången i Bengt Ohlssons roman Gregorius. Här berättas ungefär samma historia som i Söderbergs roman – fast ur Gregorius perspektiv. Författaren Kerstin Ekman skruvar till det hela ännu mer. Hennes roman Mordets praktik handlar om en annan läkare, doktor Revinge, som träffar författaren Hjalmar Söderberg när han arbetar med Doktor Glas. Söderberg får hjälp med sin romanidé av Revinge. Hur påverkas vår upplevelse av fiktiva karaktärer när de dyker upp i nya böcker? Och får en författare använda andra författares karaktärer hur som helst? Läs de tre utdragen i det här kapitlet och fundera på vad du tycker. De tre utdragen är: • Hjalmar Söderberg, ur Doktor Glas • Bengt Ohlsson, ur Gregorius • Kerstin Ekman, ur Mordets praktik
160 nycklar till litteraturen
nycklar till litteraturen
161
3 x Doktor Glas
D
oktor Glas är en romankaraktär som dyker upp för första gången i Hjalmar Söderbergs dagboksroman Doktor Glas från 1905. Romanen väckte starka känslor, eftersom Glas dödar en av sina patienter, pastor Gregorius, och rättfärdigar mordet med att han därigenom räddar pastorns unga fru, Helga. Nästan exakt hundra år senare dyker karaktären Doktor Glas upp igen, den här gången i Bengt Ohlssons roman Gregorius. Här berättas ungefär samma historia som i Söderbergs roman – fast ur Gregorius perspektiv. Författaren Kerstin Ekman skruvar till det hela ännu mer. Hennes roman Mordets praktik handlar om en annan läkare, doktor Revinge, som träffar författaren Hjalmar Söderberg när han arbetar med Doktor Glas. Söderberg får hjälp med sin romanidé av Revinge. Hur påverkas vår upplevelse av fiktiva karaktärer när de dyker upp i nya böcker? Och får en författare använda andra författares karaktärer hur som helst? Läs de tre utdragen i det här kapitlet och fundera på vad du tycker. De tre utdragen är: • Hjalmar Söderberg, ur Doktor Glas • Bengt Ohlsson, ur Gregorius • Kerstin Ekman, ur Mordets praktik
160 nycklar till litteraturen
nycklar till litteraturen
161
10 dikter
I
det här kapitlet får du läsa och arbeta med dikter från olika tider och av olika författare. Till varje dikt finns frågor och uppgifter. Sist i kapitlet hittar du ett par större uppgifter där du får utforska likheter och olikheter mellan olika dikter. Följande dikter ingår i kapitlet: • Petter Bergman, Det finns stunder • Jenny Wrangborg, Kallskänken • Tomas Tranströmer, Morgon och infart • Wisława Szymborska, Terroristen, han ser på • Yahya Hassan, SALAM HABIBI • Karin Boye, Mogen som en frukt • Pär Lagerkvist, Det blir vackert där du går • Elmer Diktonius, Tidens hjul • Roberto Bolaño, De frusna detektiverna • Athena Farrokhzad, ur Vitsvit TIPS! På s. 255 i Svenska impulser 3 finns en mall som du kan utgå ifrån när du analyserar dikter.
178 nycklar till litteraturen
nycklar till litteraturen
179
10 dikter
I
det här kapitlet får du läsa och arbeta med dikter från olika tider och av olika författare. Till varje dikt finns frågor och uppgifter. Sist i kapitlet hittar du ett par större uppgifter där du får utforska likheter och olikheter mellan olika dikter. Följande dikter ingår i kapitlet: • Petter Bergman, Det finns stunder • Jenny Wrangborg, Kallskänken • Tomas Tranströmer, Morgon och infart • Wisława Szymborska, Terroristen, han ser på • Yahya Hassan, SALAM HABIBI • Karin Boye, Mogen som en frukt • Pär Lagerkvist, Det blir vackert där du går • Elmer Diktonius, Tidens hjul • Roberto Bolaño, De frusna detektiverna • Athena Farrokhzad, ur Vitsvit TIPS! På s. 255 i Svenska impulser 3 finns en mall som du kan utgå ifrån när du analyserar dikter.
178 nycklar till litteraturen
nycklar till litteraturen
179
Kallskänken jenny wrangborg Jenny Wrangborg (f. 1984) är kallskänka och poet. Hennes första diktsamling Kallskänken utgår från hennes erfarenheter av att arbeta under press i restaurangkök. Man kan säga att Wrangborg är en i raden av unga diktare och författare som skildrar ett arbetsliv som förändrats starkt på senare år. Titeldikten ”Kallskänken” är den första dikten i samlingen. lastbryggan 05.50 hösten spegelblank mot mörk asfalt jag rycker åt mig en brödback och väntar ut stämpelklockan i en timme har jag köket för mig själv tänder kylarna, startar värmeriet, drar igång stekbord och spisar väcker köket från en stilla förväntan slår igång fläktarna med full kraft människan i luren säger att det låter som en fabrik och ja, det här är min fabrik när jag stämplar in markerar jag avdelning: produktion här hymlar vi inte om sånt, det är tydligt vilken klass vi tillhör glider i kockrocken och blir någon annan yrkesrollen gör mig hård rak, snabb, effektiv
182 nycklar till litteraturen
Kallskänken jenny wrangborg Jenny Wrangborg (f. 1984) är kallskänka och poet. Hennes första diktsamling Kallskänken utgår från hennes erfarenheter av att arbeta under press i restaurangkök. Man kan säga att Wrangborg är en i raden av unga diktare och författare som skildrar ett arbetsliv som förändrats starkt på senare år. Titeldikten ”Kallskänken” är den första dikten i samlingen. lastbryggan 05.50 hösten spegelblank mot mörk asfalt jag rycker åt mig en brödback och väntar ut stämpelklockan i en timme har jag köket för mig själv tänder kylarna, startar värmeriet, drar igång stekbord och spisar väcker köket från en stilla förväntan slår igång fläktarna med full kraft människan i luren säger att det låter som en fabrik och ja, det här är min fabrik när jag stämplar in markerar jag avdelning: produktion här hymlar vi inte om sånt, det är tydligt vilken klass vi tillhör glider i kockrocken och blir någon annan yrkesrollen gör mig hård rak, snabb, effektiv
182 nycklar till litteraturen
vissa dagar stannar hon kvar i mig även sen jag stämplat ut i pressade situationer är hon där köksspråket; ”bakom!”, ”framför!” det korta, koncisa avskalat ibland hårt, ibland ärligt, ibland elakt men oftast fullt av kärlek klockan sju och köket gnuggar sömnen ur ögonen och sträcker på sig Mangan, Danne, Freddan och Jonne preppar lunchen Masen och Pillan i renseriet och kallskänken rullar in back efter back med bröd Mangan frågar om jag fått någon kram idag och jag skämtar med Freddan om att jobba som kock och lider av panikångest Jag litar inte riktigt på nån förrän vi jobbat ihop under press ”Nu kör vi!” och någon slänger på en punkskiva idag kommer allt att klaffa
Samtala om texten 1. Vilka tankar och känslor väcker dikten? 2. Vad är det som sker i dikten? 3. Vilken känsla eller stämning dominerar i dikten och hur kommer den till uttryck? 4. Hur ser diktjaget på sitt arbete? Vilken betydelse spelar ”kockrocken”? 5. Vilka andra personer förekommer i dikten? Vad har de för relation till varandra och diktjaget? 6. Hur skildras diktens miljö? 7. Vilket är diktens övergripande tema? 8. Hur är dikten uppbyggd? Vilken funktion har diktens sista del, som utspelar sig utanför restaurangen? Hur tolkar du de sista versraderna? 9. Kommentera diktens språk. Finns det stilfigurer i dikten?
Diskutera Hur skildras arbetet i Jenny Wrangborgs dikt? Kan du hitta exempel på både positiva och negativa sidor med hennes jobb? Vilken sida dominerar?
i tunneln genom berget mellan Runstavsgatan och Kortedala torg saknar jag täckning och vid Galileis gata tänker jag att här bor jag, i Bergsjön, där spårvagnarna kommer genom berget och tar mig till andra sidan.
184 nycklar till litteraturen
kallskänken
185
vissa dagar stannar hon kvar i mig även sen jag stämplat ut i pressade situationer är hon där köksspråket; ”bakom!”, ”framför!” det korta, koncisa avskalat ibland hårt, ibland ärligt, ibland elakt men oftast fullt av kärlek klockan sju och köket gnuggar sömnen ur ögonen och sträcker på sig Mangan, Danne, Freddan och Jonne preppar lunchen Masen och Pillan i renseriet och kallskänken rullar in back efter back med bröd Mangan frågar om jag fått någon kram idag och jag skämtar med Freddan om att jobba som kock och lider av panikångest Jag litar inte riktigt på nån förrän vi jobbat ihop under press ”Nu kör vi!” och någon slänger på en punkskiva idag kommer allt att klaffa
Samtala om texten 1. Vilka tankar och känslor väcker dikten? 2. Vad är det som sker i dikten? 3. Vilken känsla eller stämning dominerar i dikten och hur kommer den till uttryck? 4. Hur ser diktjaget på sitt arbete? Vilken betydelse spelar ”kockrocken”? 5. Vilka andra personer förekommer i dikten? Vad har de för relation till varandra och diktjaget? 6. Hur skildras diktens miljö? 7. Vilket är diktens övergripande tema? 8. Hur är dikten uppbyggd? Vilken funktion har diktens sista del, som utspelar sig utanför restaurangen? Hur tolkar du de sista versraderna? 9. Kommentera diktens språk. Finns det stilfigurer i dikten?
Diskutera Hur skildras arbetet i Jenny Wrangborgs dikt? Kan du hitta exempel på både positiva och negativa sidor med hennes jobb? Vilken sida dominerar?
i tunneln genom berget mellan Runstavsgatan och Kortedala torg saknar jag täckning och vid Galileis gata tänker jag att här bor jag, i Bergsjön, där spårvagnarna kommer genom berget och tar mig till andra sidan.
184 nycklar till litteraturen
kallskänken
185
Nedslag i språkhistorien
D
et här kapitlet belyser det svenska språkets ursprung och historiska utveckling. Genom ett antal texter från olika språkhistoriska perioder – från runsvenska till nusvenska – kan du följa hur svenskan har förändrats genom århundradena. De texter som ingår i kapitlet är följande: • • • • • •
Tore Jansson, När danska blev svenska Runinskrift från Rökstenen i Östergötland Henrik Williams, Hur talade vikingarna? Magnus Erikssons stadslag, ur ”Konungabalken” Jesper Swedberg, Herre signe du och råde Jacob Johan Anckarström, ur Anckarströms mordbekännelse av den 3 april 1792 • Aftonbladet 6 december 1830 • Lotta Olsson, Fridtjuv Berg smädades för den nya stavningsreformen • Lasse Mannheimer, Så ser framtidens språk ut
243
Nedslag i språkhistorien
D
et här kapitlet belyser det svenska språkets ursprung och historiska utveckling. Genom ett antal texter från olika språkhistoriska perioder – från runsvenska till nusvenska – kan du följa hur svenskan har förändrats genom århundradena. De texter som ingår i kapitlet är följande: • • • • • •
Tore Jansson, När danska blev svenska Runinskrift från Rökstenen i Östergötland Henrik Williams, Hur talade vikingarna? Magnus Erikssons stadslag, ur ”Konungabalken” Jesper Swedberg, Herre signe du och råde Jacob Johan Anckarström, ur Anckarströms mordbekännelse av den 3 april 1792 • Aftonbladet 6 december 1830 • Lotta Olsson, Fridtjuv Berg smädades för den nya stavningsreformen • Lasse Mannheimer, Så ser framtidens språk ut
243
När danska blev svenska tore janson Vad är egentligen svenska? Och när och hur uppkom svenska språket? De frågorna brottas språkvetaren och professorn Tore Janson (f. 1936) med i den här artikeln ur tidskriften Forskning & Framsteg. Och det visar sig att dessa grundläggande frågor om svenska språket inte är helt enkla att svara på. Tore Janson har skrivit flera böcker om olika språk och om hur världens språk kommit till, hur de har utvecklats och hur de förhåller sig till varandra. I den här artikeln visar han att uppkomsten av det svenska språket är en lång och fascinerande historia. För 1500 år sedan talade man på ungefär samma sätt i hela Norden, utom där man använde samiska eller finska. Av det gemensamma språket finns mycket lite kvar. Vägen till svenska gick över danskan. Frågan kan verka dum. Vad är svenska? Det är ju det språk som talas i Sverige och som den här artikeln är skriven på. Det svenska språket finns beskrivet i grammatikböcker, och de svenska orden finns i ordböcker. Det är lätt att visa vad svenska är – här och nu. Men var går gränserna för svenskan, i rum och i tid? Det är inte lika enkelt att avgöra. Se på de här två meningarna: 1. Kununger agher göma huus ok land meþ arlikum ingeldum sinum. 2. Føreren av varebilen mistet livet, mens tankbilsjåføren skal være uskadd. Ingen av dem är skriven på nutida svenska. Den första är knappast fullt begriplig, medan den andra är lätt att förstå för dem som kan svenska. Ändå är den första skriven på svenska. Den är tagen ur Magnus Erikssons allmänna landslag från mitten av 1300-talet. Den andra, däremot, är från en norsk tidning tryckt år 2011.
244 svenskan i ständig förändring
Gränsen för vad som är svenska har alltså inte bara att göra med vad vi kan tolka när vi hör eller läser. Det finns svenskt språk som är svårbegripligt, eller obegripligt, och delvis följer andra regler än de vi är vana vid, och det finns icke-svenskt språk som vi förstår direkt genom våra kunskaper i svenska. Det är märkligt, om ”svenska” helt enkelt är ett visst sätt att skriva och tala. Då borde ju en som kan svenska i tal och skrift kunna avgöra direkt om en text är på svenska. Men det är inte riktigt så. ”Svenska” är inte själva språket, utan en beteckning, ett namn. En gång i världen började man kalla ett sätt att skriva och tala för ”svenska”. Men alla sätt att skriva och tala, inklusive svenska, förändras med tiden. Namnet har ändå blivit kvar. Det som kallas svenska nu är något som skiljer sig ganska mycket från den äldsta svenskan, men på en del sätt skiljer sig mindre från nutida norska. Vad som hände när svenskan kom till vet man i stort sett. Det är intressant i sig, och det är också ett bra exempel på hur språknamn brukar uppkomma. För 1 500 år sedan talade man på ungefär samma sätt i hela Norden, utom i de områden där man använde samiska eller finska. I övrigt talade folk det vi nu kallar fornnordiska. Mycket lite finns kvar av det språket. Den skrift som användes var runor, men bara mycket få av de inskrifter som finns kvar tillkom före 800-talet. Runorna användes över huvud taget inte för att skriva längre texter, frånsett några sena experiment. Först när kristendomen kom, för ungefär 1 000 år sedan, införde kyrkans folk den latinska skriftspråkskulturen. Snart försökte sig nordborna också på att skriva långa texter på det egna språket. De ville göra det med pennor och i böcker, på samma sätt som de lärda prästerna gjorde, och med latinskt alfabet (som vi fortfarande använder) i stället för runor. Det var på Island som detta först kom i gång, och islänningarna skapade det första nordiska skriftspråket med latinsk skrift. Islänningarna kallade till att börja med sitt språk för danska, märkligt nog. Ett bra exempel är början på det berömda verket Heimskringla av Snorre Sturlasson, som är skrivet i början av 1200-talet. Där säger Snorre, i svensk översättning, alldeles i börnär danska blev svenska
245
När danska blev svenska tore janson Vad är egentligen svenska? Och när och hur uppkom svenska språket? De frågorna brottas språkvetaren och professorn Tore Janson (f. 1936) med i den här artikeln ur tidskriften Forskning & Framsteg. Och det visar sig att dessa grundläggande frågor om svenska språket inte är helt enkla att svara på. Tore Janson har skrivit flera böcker om olika språk och om hur världens språk kommit till, hur de har utvecklats och hur de förhåller sig till varandra. I den här artikeln visar han att uppkomsten av det svenska språket är en lång och fascinerande historia. För 1500 år sedan talade man på ungefär samma sätt i hela Norden, utom där man använde samiska eller finska. Av det gemensamma språket finns mycket lite kvar. Vägen till svenska gick över danskan. Frågan kan verka dum. Vad är svenska? Det är ju det språk som talas i Sverige och som den här artikeln är skriven på. Det svenska språket finns beskrivet i grammatikböcker, och de svenska orden finns i ordböcker. Det är lätt att visa vad svenska är – här och nu. Men var går gränserna för svenskan, i rum och i tid? Det är inte lika enkelt att avgöra. Se på de här två meningarna: 1. Kununger agher göma huus ok land meþ arlikum ingeldum sinum. 2. Føreren av varebilen mistet livet, mens tankbilsjåføren skal være uskadd. Ingen av dem är skriven på nutida svenska. Den första är knappast fullt begriplig, medan den andra är lätt att förstå för dem som kan svenska. Ändå är den första skriven på svenska. Den är tagen ur Magnus Erikssons allmänna landslag från mitten av 1300-talet. Den andra, däremot, är från en norsk tidning tryckt år 2011.
244 svenskan i ständig förändring
Gränsen för vad som är svenska har alltså inte bara att göra med vad vi kan tolka när vi hör eller läser. Det finns svenskt språk som är svårbegripligt, eller obegripligt, och delvis följer andra regler än de vi är vana vid, och det finns icke-svenskt språk som vi förstår direkt genom våra kunskaper i svenska. Det är märkligt, om ”svenska” helt enkelt är ett visst sätt att skriva och tala. Då borde ju en som kan svenska i tal och skrift kunna avgöra direkt om en text är på svenska. Men det är inte riktigt så. ”Svenska” är inte själva språket, utan en beteckning, ett namn. En gång i världen började man kalla ett sätt att skriva och tala för ”svenska”. Men alla sätt att skriva och tala, inklusive svenska, förändras med tiden. Namnet har ändå blivit kvar. Det som kallas svenska nu är något som skiljer sig ganska mycket från den äldsta svenskan, men på en del sätt skiljer sig mindre från nutida norska. Vad som hände när svenskan kom till vet man i stort sett. Det är intressant i sig, och det är också ett bra exempel på hur språknamn brukar uppkomma. För 1 500 år sedan talade man på ungefär samma sätt i hela Norden, utom i de områden där man använde samiska eller finska. I övrigt talade folk det vi nu kallar fornnordiska. Mycket lite finns kvar av det språket. Den skrift som användes var runor, men bara mycket få av de inskrifter som finns kvar tillkom före 800-talet. Runorna användes över huvud taget inte för att skriva längre texter, frånsett några sena experiment. Först när kristendomen kom, för ungefär 1 000 år sedan, införde kyrkans folk den latinska skriftspråkskulturen. Snart försökte sig nordborna också på att skriva långa texter på det egna språket. De ville göra det med pennor och i böcker, på samma sätt som de lärda prästerna gjorde, och med latinskt alfabet (som vi fortfarande använder) i stället för runor. Det var på Island som detta först kom i gång, och islänningarna skapade det första nordiska skriftspråket med latinsk skrift. Islänningarna kallade till att börja med sitt språk för danska, märkligt nog. Ett bra exempel är början på det berömda verket Heimskringla av Snorre Sturlasson, som är skrivet i början av 1200-talet. Där säger Snorre, i svensk översättning, alldeles i börnär danska blev svenska
245
Anckarströms mordbekännelse av den 3 april 1792 jacob johan anckarström ”Uppå dessa olyckliga reflexioner föresatte jag mig att, straxt efter Juldagarna, att taga livfet utaf H. M.” Så skrev Jacob Johan Anckarström, som sköt kungen Gustav III, när han ett par veckor efter dådet lämnade en fullständig bekännelse av hur planeringen och genomförandet av mordet gått till. Motivet till attentatet var kungens förändring av grundlagen från 1771. I och med den så kallade Förenings- och säkerhetsakten hade kungen minskat adelsmännens inflytande över politiken och gjort sig så gott som enväldig. Anckarström betraktade Gustav III som en tyrann. Planerna på att mörda honom började ta form hos greve Horn på Huvudsta gård strax utanför Stockholm. Förleden höstas närmre Juln blef jag tjänd med Grefve Horn på Hufvesta till dess stora olycka och mitt hjertas förstörande sam eviga samvets agg, at jag varit orsacken til Et så vördnadsvärdt Härskaps förstörelse och olycka […] Efter nyåret bad Grefven mig til midan på Hufvesta som var til en Söndag, jag kom, och rågte där Gref Ribing med hvilken jag då först blef tjänd, kom då at talla om de olyckeliga tiderna och tilkommande Rigsdag, föl jag dem i talet och sade, utan at blifva af med Gustaf den 3ge gälps intet, då agslade Gr Ribing sig sade, Gud vet när det sker, om tilfälle gafs görde jag det, sade jag, då Gr: /Ri/ Horn sade, Du må tro det är en baddare, pegte på mig, då Gr: Ribing Skrattade med en föragtlig min men sade intet, frågte jag hvar skall man få tilfälle bara att kunna göratt; Haga der är vagt, så at många skall vara der, ser svårt ut, på Operan vet jag ej, om intet man kunde få låssen näst Kungen, nej svarte en af Grefvarne, det
264 svenskan i ständig förändring
Jacob Johan Anckarström avrättades den 27 april 1792 på galgbacken på Hammarbyhöjden i Stockholm.
Anckarströms mordbekännelse av den 3 april 1792 jacob johan anckarström ”Uppå dessa olyckliga reflexioner föresatte jag mig att, straxt efter Juldagarna, att taga livfet utaf H. M.” Så skrev Jacob Johan Anckarström, som sköt kungen Gustav III, när han ett par veckor efter dådet lämnade en fullständig bekännelse av hur planeringen och genomförandet av mordet gått till. Motivet till attentatet var kungens förändring av grundlagen från 1771. I och med den så kallade Förenings- och säkerhetsakten hade kungen minskat adelsmännens inflytande över politiken och gjort sig så gott som enväldig. Anckarström betraktade Gustav III som en tyrann. Planerna på att mörda honom började ta form hos greve Horn på Huvudsta gård strax utanför Stockholm. Förleden höstas närmre Juln blef jag tjänd med Grefve Horn på Hufvesta till dess stora olycka och mitt hjertas förstörande sam eviga samvets agg, at jag varit orsacken til Et så vördnadsvärdt Härskaps förstörelse och olycka […] Efter nyåret bad Grefven mig til midan på Hufvesta som var til en Söndag, jag kom, och rågte där Gref Ribing med hvilken jag då först blef tjänd, kom då at talla om de olyckeliga tiderna och tilkommande Rigsdag, föl jag dem i talet och sade, utan at blifva af med Gustaf den 3ge gälps intet, då agslade Gr Ribing sig sade, Gud vet när det sker, om tilfälle gafs görde jag det, sade jag, då Gr: /Ri/ Horn sade, Du må tro det är en baddare, pegte på mig, då Gr: Ribing Skrattade med en föragtlig min men sade intet, frågte jag hvar skall man få tilfälle bara att kunna göratt; Haga der är vagt, så at många skall vara der, ser svårt ut, på Operan vet jag ej, om intet man kunde få låssen näst Kungen, nej svarte en af Grefvarne, det
264 svenskan i ständig förändring
Jacob Johan Anckarström avrättades den 27 april 1792 på galgbacken på Hammarbyhöjden i Stockholm.
Så ser framtidens språk ut lasse mannheimer Hur har svenskan förändrats under de senaste åren? Och vilka förändringar kommer svenskan att genomgå i framtiden? I en artikel i Dagens Nyheter om språkförändringar intervjuas språkvårdaren Susanna Karlsson som ger en översikt över svenska språkets utveckling. Hon funderar också över hur framtidens svenska kommer att se ut. För en sak kan vi vara säkra på – språk är i ständig förändring. Kinesiska inslag, en utsuddad skiljelinje mellan hur man talar och skriver. Och ett helt nytt pronomen. Där har vi kanske framtidens språk, säger språkvårdaren Susanna Karlsson. Inte sedan 1906 har Sverige genomdrivit en stavningsreform. ”Stafningsukasen”, som den kallades, innebar att man förenklade stavningen av bokstäverna ”v” och ”t” i det svenska språket och därmed var den så kallade ”gammalstavningen” på väg bort. Någon snarlik reform har vi inte att vänta inom någon nära framtid, tror Susanna Karlsson, språkvetare på Språkrådet. – Nej, vi fokuserar på andra typer av reformer i dag. Till exempel arbetar vi med hur man ska skriva på textnivå snarare än stavningsnivå. Alltså att man lär ut hur man skriver tydliga texter som är lätta att ta till sig, säger Susanna Karlsson. Men en fråga som möjligen skulle kunna leda till en större förändring, säger hon, är den om man borde byta ut subjektet ”de” och objektet ”dem” mot ett gemensamt ”dom”. – Det är väl den enda frågan som man på riktigt diskuterar. Än så länge är motargumentet att det finns vissa sammanhang där det blir missuppfattningar om man inte använder ”de” och ”dem”. Ordet ”dom” har verkligen sina poänger, men jag ser ändå inte att
276 svenskan i ständig förändring
man i någon snar framtid kommer att rekommendera det i alla sammanhang. Ingen närstående omvälvande reform. Men kanske i alla fall ett nytt ord, unikt på så sätt att det tillhör en sluten ordklass – pronomen. Där förväntar man sig vanligtvis inte att ta in nya ord. – Och det är ”hen”. Det är ju ett sådant här ord som inte har funnits i svenskan, som har blivit uppfunnet och som används av vissa grupper och funktioner. Och ett ord som det faktiskt finns behov av. Känner man inte till könet på den man skriver om så är det ibland ganska omständligt att uttrycka sig. Och frågar man 12–13-åringar i dag så vet väldigt många redan vad det är och hur det används. Det är ord som jag tror kan komma. Allt annat än unikt är de förvärvade lånorden, som utgör en stor del av det svenska språket. Var de kommer ifrån kan däremot komma att förändras. Först var det grekiskan och latinet som gav oss nya ord, därefter tyskan, senare franskan och från mitten av 1900-talet är engelska det överlägset vanligaste språket att smycka svenskan. I framtiden? – Det är väldigt svårt att veta. Man kan förutspå att det kommer att komma många fler lånord från engelskan om teknik, för det är därifrån vi har fått lånord om teknik hittills. Men man kan inte i förväg veta vilket nästa stora invandrarspråk blir. Kinesiskan är på frammarsch. Kan det vara en framtida ordexportör? – Vi har inte många lånord därifrån, men det är inte alls otänkbart att någon kinesisk dialekt blir långivare, i takt med att Kina blir en allt starkare aktör i Europa. Det skulle vara väldigt spännande att se. Den kanske största förändringen i språket händer på ett mer övergripande plan, tror Susanna Karlsson. Den handlar om att skiljelinjen mellan tal- och skriftspråk sakta suddas ut. – Om folk i dag frågar oss om man kan skriva på ett visst sätt, så frågar vi i stället när man ska skriva det. Till vem och hur. Länge kunde man säga ”du kan säga det men inte skriva det”.
så ser framtidens språk ut
277
Så ser framtidens språk ut lasse mannheimer Hur har svenskan förändrats under de senaste åren? Och vilka förändringar kommer svenskan att genomgå i framtiden? I en artikel i Dagens Nyheter om språkförändringar intervjuas språkvårdaren Susanna Karlsson som ger en översikt över svenska språkets utveckling. Hon funderar också över hur framtidens svenska kommer att se ut. För en sak kan vi vara säkra på – språk är i ständig förändring. Kinesiska inslag, en utsuddad skiljelinje mellan hur man talar och skriver. Och ett helt nytt pronomen. Där har vi kanske framtidens språk, säger språkvårdaren Susanna Karlsson. Inte sedan 1906 har Sverige genomdrivit en stavningsreform. ”Stafningsukasen”, som den kallades, innebar att man förenklade stavningen av bokstäverna ”v” och ”t” i det svenska språket och därmed var den så kallade ”gammalstavningen” på väg bort. Någon snarlik reform har vi inte att vänta inom någon nära framtid, tror Susanna Karlsson, språkvetare på Språkrådet. – Nej, vi fokuserar på andra typer av reformer i dag. Till exempel arbetar vi med hur man ska skriva på textnivå snarare än stavningsnivå. Alltså att man lär ut hur man skriver tydliga texter som är lätta att ta till sig, säger Susanna Karlsson. Men en fråga som möjligen skulle kunna leda till en större förändring, säger hon, är den om man borde byta ut subjektet ”de” och objektet ”dem” mot ett gemensamt ”dom”. – Det är väl den enda frågan som man på riktigt diskuterar. Än så länge är motargumentet att det finns vissa sammanhang där det blir missuppfattningar om man inte använder ”de” och ”dem”. Ordet ”dom” har verkligen sina poänger, men jag ser ändå inte att
276 svenskan i ständig förändring
man i någon snar framtid kommer att rekommendera det i alla sammanhang. Ingen närstående omvälvande reform. Men kanske i alla fall ett nytt ord, unikt på så sätt att det tillhör en sluten ordklass – pronomen. Där förväntar man sig vanligtvis inte att ta in nya ord. – Och det är ”hen”. Det är ju ett sådant här ord som inte har funnits i svenskan, som har blivit uppfunnet och som används av vissa grupper och funktioner. Och ett ord som det faktiskt finns behov av. Känner man inte till könet på den man skriver om så är det ibland ganska omständligt att uttrycka sig. Och frågar man 12–13-åringar i dag så vet väldigt många redan vad det är och hur det används. Det är ord som jag tror kan komma. Allt annat än unikt är de förvärvade lånorden, som utgör en stor del av det svenska språket. Var de kommer ifrån kan däremot komma att förändras. Först var det grekiskan och latinet som gav oss nya ord, därefter tyskan, senare franskan och från mitten av 1900-talet är engelska det överlägset vanligaste språket att smycka svenskan. I framtiden? – Det är väldigt svårt att veta. Man kan förutspå att det kommer att komma många fler lånord från engelskan om teknik, för det är därifrån vi har fått lånord om teknik hittills. Men man kan inte i förväg veta vilket nästa stora invandrarspråk blir. Kinesiskan är på frammarsch. Kan det vara en framtida ordexportör? – Vi har inte många lånord därifrån, men det är inte alls otänkbart att någon kinesisk dialekt blir långivare, i takt med att Kina blir en allt starkare aktör i Europa. Det skulle vara väldigt spännande att se. Den kanske största förändringen i språket händer på ett mer övergripande plan, tror Susanna Karlsson. Den handlar om att skiljelinjen mellan tal- och skriftspråk sakta suddas ut. – Om folk i dag frågar oss om man kan skriva på ett visst sätt, så frågar vi i stället när man ska skriva det. Till vem och hur. Länge kunde man säga ”du kan säga det men inte skriva det”.
så ser framtidens språk ut
277
Upplev litteraturen 3
I Upplev litteraturen 3 – texter och tal får du läsa och analysera texter av skilda slag. Här finns nedskrivna tal, vetenskapliga texter, noveller, serier, dikter, dramatik, artiklar och olika texter ur vår språkhistoria. Upplev litteraturen 3 – texter och tal ger dig inspirerande läsupplevelser men också många tillfällen att diskutera, reflektera och tänka vidare kring de texter du läser. Upplev litteraturen 3 – texter och tal är ett komplement till Svenska impulser 3, men boken kan också användas fristående.
markstedt eriksson
ISBN 978-91-523-2613-8
www.sanomautbildning.se
carl-johan markstedt
sven eriksson
Svenska impulser
Upplev litteraturen 3 – texter och tal