Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet lyfter fram hĂ€lsoaspekter och belyser livskvalitet och vĂ€lbefinnande i Ă„ldrandet. Boken Ă€r indelad i fem delar: âą HĂ€lsa och livskvalitet under Ă„ldrandet âą Kommunikation och förhĂ„llningssĂ€tt âą Prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter âą Funktionsbevarande vĂ„rd och omsorg samt rehabilitering âą Vanliga sjukdomar vid Ă„ldrande.
mot omvÄrdnad av Àldre och fil.mag. i vÄrdpedagogik, vÄrdutvecklingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset, vÄrdforskningschef vid Stockholms Borgerskap samt rektor vid stiftelsen Silviahemmet. Margareta Grafström Àr leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och
Margareta Skog
Margareta Grafström
Margareta Grafström
Författare: Margareta Skog Àr leg. sjuksköterska, medicine doktor med inriktning
Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet
Margareta Skog
Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet Ă€r skriven för VĂ„rd- och omsorgsprogrammet, kompetensutveckling för vĂ„rd- och omsorgspersonal och Yrkeshögskolan. Den kan med fördel lĂ€sas av alla som pĂ„ olika sĂ€tt arbetar med Ă€ldre. BerĂ€ttelser och studieuppgifter ger eleven möjlighet att vĂ€rdera, fördjupa sig i och granska ny kunskap om Ă€ldres hĂ€lsa och livskvalitet.
Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet
Att fÄ utveckla och förbÀttra dagens vÄrd och omsorg och inte minst stÀrka den Àldres stÀllning och inflytande Àr en stor utmaning. Detta gÀller dÄ ocksÄ att kunskap och nya forskningsrön nÄr ut till vÄrd- och omsorgspersonal som befinner sig nÀra de Àldre.
docent i omvÄrdnad vid Karolinska institutet, professor emerita i vÄrdvetenskap och sakkunnig vid Sveriges PensionÀrsförbund, Stockholm.
(523-1521-7)
Cover_Aldres_halsa.indd 1
2013-10-21 17.14
Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet Margareta Skog Margareta Grafström
SANOMA Utbildning
Bok 1.indb 1
2013-10-17 13:42
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/LĂ€romedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslag: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Karin Lodin Omslagsbild: HĂ„kan Jansson/Folio Bildredaktörer: IrĂ©ne Berggren och Hannah Goldstein Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet ISBN 978-91-523-1521-7 © 2013 Margareta Skog, Margareta Grafström och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen! Kopiering, utöver lÀrarens rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare. Livonia Print, Lettland 2013
Bok 1.indb 2
2013-10-17 13:42
Förord Att Ă„ldras behöver inte vara nĂ„got negativt. För mĂ„nga Ă€ldre Ă€r det en fantastiskt och tillfredstĂ€llande tid i livet. Efter att man pensionerats vĂ€ntar ofta mĂ„nga Ă„r med god hĂ€lsa och möjlighet att leva ett hĂ€ndelserikt liv. Men med stigande Ă„lder ökar risken för krĂ€mpor och sjukdomar och under de sista levnadsĂ„ren behöver ofta den Ă€ldre personen stora vĂ„rd- och omsorgsinsatser. Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet lyfter fram hĂ€lsoaspekter och livskvalitets- och vĂ€lbefinnandefrĂ„gor i Ă„ldrandet men ocksĂ„ i samband med olika Ă„ldersförĂ€ndringar och sjukdomstillstĂ„nd. Boken tar ocksĂ„ upp hur Ă„ldrandet pĂ„verkar personer med utvecklingsstörning, samt frĂ„gor om att bli Ă€ldre som homo-, bi- och transsexuell person. Att arbeta med Ă€ldre Ă€r stimulerande, spĂ€nnande och tacksamt. I det dagliga arbetet som vĂ„rdare kommer du att stĂ€ndigt möta nya utmaningar dĂ€r du mĂ„ste komma pĂ„ lösningar. Ett personcentrerat och problemlösande arbetssĂ€tt krĂ€ver att du har goda teoretiska kunskaper om hur det Ă€r att Ă„ldras men Ă€ven praktiska kunskaper i vĂ„rd och omsorg, ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt och vĂ€rdigt bemö tande. Arbetet mĂ„ste ocksĂ„ bygga pĂ„ teamarbete dĂ€r de anhöriga och nĂ€rstĂ„ende Ă€r naturliga samarbetspartners. Personal inom vĂ„rd och omsorg eller geriatrik möter Ă€ldre personer med olika besvĂ€r eller symtom som till exempel smĂ€rta, matleda eller kommunikationssvĂ„righeter. DĂ„ gĂ€ller det att veta om det Ă€r tecken pĂ„ normalt Ă„ldrande eller om det Ă€r symtom i samband med sjukdom. Det Ă€r viktigt att inte sjukförklara det som Ă€r en naturlig del av Ă„ldrandet men det Ă€r lika viktigt att behandla det som gĂ„r att Ă„tgĂ€rda. Hög Ă„lder bör inte vara ett hinder eller en attitydfrĂ„ga som âdet fĂ„r man rĂ€kna med nĂ€r man blir Ă€ldreâ. Boken Ă€r indelad i fem delar: 1. HĂ€lsa och livskvalitet under Ă„ldrandet. 2. Kommunikation och förhĂ„llningssĂ€tt. 3. Prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter. 4. Funktionsbevarande vĂ„rd och omsorg samt rehabilitering. 5. Vanliga sjukdomar vid Ă„ldrande.
FĂRORD
Bok 1.indb 3
3
2013-10-17 13:42
Det Ă€r en stor utmaning att fĂ„ utveckla och förbĂ€ttra dagens vĂ„rd och omsorg och inte minst stĂ€rka den Ă€ldres stĂ€llning och inflytande. Den Ă€ldre ska mötas med respekt och vĂ€rdighet av kunniga och engagerade vĂ„rdare. VĂ„rd och omsorg av Ă€ldre ska dĂ€rför bygga pĂ„ vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta krĂ€ver att kunskap och nya forskningsrön nĂ„r ut till vĂ„rd- och omsorgspersonal som befinner sig nĂ€ra de Ă€ldre. Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet ger kunskaper baserade pĂ„ aktuell forskning och kan förhoppningsvis ocksĂ„ anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i kvalitetsarbeten och i översyn av rutiner pĂ„ arbetsplatser inom Ă€ldreomsorgen. Vi önskar varje lĂ€sare lycka till inom det spĂ€nnande och viktiga omrĂ„det â vĂ„rd och omsorg av Ă€ldre personer. Margareta Skog och Margareta Grafström
Margareta Skog Ă€r leg. sjuksköterska, medicine doktor med inriktning mot omvĂ„rdnad av Ă€ldre och fil.mag. i vĂ„rdpedagogik och skrev sin avhandling om âTeaching for learning and learning for teaching in the care of elderly with dementia at Silviahemmetâ. Hon arbetar som vĂ„rdutvecklingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset, vĂ„rdforskningschef vid Stockholms Borgerskap samt Ă€r rektor vid stiftelsen Silviahemmet. Hon har skrivit flera böcker inom omrĂ„det och har mĂ„ngĂ„rig erfarenhet av kliniskt arbete i vĂ„rden av Ă€ldre, palliativ vĂ„rd och akutsjukvĂ„rd. Margareta Grafström Ă€r leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och docent i omvĂ„rdnad vid Karolinska institutet samt professor emerita i vĂ„rdvetenskap. Hennes avhandling handlade om anhöriga till Ă€ldre med demens. Forskningen har haft ett tydligt fokus pĂ„ demens och anhöriga, och hon har handlett ett flertal avhandlingar inom Ă€mnet. Under tiden som denna bok blev till var Margareta sakkunnig vid Sveriges PensionĂ€rsförbund, Stockholm. Hon har Ă€ven erfarenhet av internationell forskning inom frĂ„gor som berör hela Ă€ldreomrĂ„det och har varit redaktör för lĂ€roböcker.
4
FĂRORD
Bok 1.indb 4
2013-10-17 13:42
InnehÄll Del 1
2. Ăldre med
HĂ€lsa och livskvalitet under Ă„ldrandet
utvecklingsstörning 37
1. Ă ldrande, hĂ€lsa och livskvalitet 14 Ăldres hĂ€lsa 15 Ă ldrandet 16
Funktionellt utvecklingsförlopp 16 à lder och Äldrande 17 Andelen Àldre ökar 18 Olika teorier om Äldrandet 20 Synen pÄ Äldrandet 21 à lderism 23
HĂ€lsa 24
Olika grader av utvecklingsstörning 39 Lindrig utvecklingsstörning 39 MÄttlig utvecklingsstörning 40 SvÄr utvecklingsstörning 41
à ldersförÀndringar 41
Fysiska ÄldersförÀndringar 42 Psykiska ÄldersförÀndringar 42
Insatser och stöd 44
Olika former av insatser 44 Boende 46
Ăkad livskvalitet 48
Personalens förhÄllningssÀtt 49 Kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden 50
HĂ€lsoproblem 25 Framtidsscenarier 26 Ă ldrande eller sjukdom? 26
Studieuppgifter 51
Tecken pÄ ÄldersförÀndringar 27 Tecken pÄ sjukdom 27
Sexuella problem hos Àldre 54
à ldersförÀndringar och sjukdomar 27 Livskvalitet 29
Begreppet livskvalitet 30 Subjektivt vÀlbefinnande 30 Gerotranscendens 34 Kasam 34 BemÀstringsstrategier 34 Ensamhet, isolering och avskildhet 35 SjÀlvmord bland Àldre 36
Studieuppgifter 36
3. Ăldre och sexualitet 52 Myter och tabun 54 Faktorer som pĂ„verkar sexualiteten 55 Behandling 56
VĂ„ga tala om sex 56
Sexualitet och demenssjukdom 58 SvÄrigheter i rollen som make eller maka och anhörigvÄrdare 59
Hbt och Ă„ldrande 61
HÀlsa 63 Hbt-boende 65 Inför döden 67 Studieuppgifter 68
INNEHĂ LL
Bok 1.indb 5
5
2013-10-17 13:42
4. Kulturell mÄngfald 69
Kommunikationshinder vid stroke 98
Viktiga begrepp 71 Inför döden 72 VÄrd och omsorg av romska Àldre 73
Samtal om döden 101 Reaktioner vid svÄra besked 102
Studieuppgifter 76
5. Frivilligt arbete 77 Arbetsuppgifter inom frivilligarbete 78 Frivilligorganisationer 80 Svenska Röda Korset 80 VolontÀrbyrÄn 80 Stockholms Stadsmission 81
Vad Àr ideellt arbete? 82 Att vara till nytta 82 Studieuppgifter 85
Del 2
Kommunikation och förhÄllningssÀtt 6. Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap 88 Kommunikationens betydelse 89 Hörselns betydelse 90 Synens betydelse 91 Talets betydelse 93
FörsÀmrad kommunikationsförmÄga 93 6
Att underlÀtta kommunikationen 94 Kommunikationshinder vid demenssjukdom 96 Kommunikationshinder vid Parkinsons sjukdom 98
SvÄra samtal 99
Psykologiska försvarsmekanismer 103 Pedagogiska redskap 105 Strukturerad kommunikation 105 Motiverande samtal 106 Studieuppgifter 107
7. Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhÄllningssÀtt 108 Alla mÀnniskors lika vÀrde 109 Bemötandets betydelse för hÀlsa och livskvalitet 110 Autonomi och kontroll 110
Personcentrerat förhÄllningsoch arbetssÀtt 111 Personlig, kroppslig och social integritet 112 VÄrd- och omsorgspersonalens roll 113
Att bemöta âbesvĂ€rligaâ personer 115 Att göra sitt bĂ€sta 115
Realistiska mÄl 116 Etik inom organisationen 117 Att utveckla en problemlösande förmÄga 117
Etiskt bemötande och förhÄllningssÀtt 119 Etiska beslut 119 Reflektion 119 Etiska dilemman 120 Moralen avslöjar etiken 121 Studieuppgifter 123
INNEHĂ LL
Bok 1.indb 6
2013-10-17 13:42
Del 3
Prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter 8. Prevention och sÀkerhet 126 Förebyggande insatser 127 SÀkerhet i vÄrd och omsorg 129
SÀkerhet och trygghet 129 Avvikelserapportering 130 Brister i kommunikation 131 Brister i boendemiljö 131 Brister i lÀkemedelshantering 132 Förgiftningar 132 Medicintekniska produkter 134 VÄrdrelaterade infektioner 134 UrinvÀgsinfektion 134 TrycksÄr 135 UndernÀring 136
Fakta om fall och fallskador 138 Den onda cirkeln 142 EgenvÄrd 142 Fall och fallskadors pÄverkan pÄ hÀlsa och livskvalitet 143
Fall och fallskador 137
Samspel aktivitet â omgivning â individ 144
Aktivitetens art 144 Omgivningsfaktorer 145 Individens förutsÀttningar 145
Fallpreventiva ÄtgÀrder 145
Generella och individuella ÄtgÀrder 145 Fallprevention i ordinÀrt boende 149 Fallprevention i yttre miljö 150 Fallprevention i vÄrd- och omsorgsboende 151 Fallriskbedömning 152
Studieuppgifter 154
9. Boendemiljö och sociala aktiviteter 155 Boende för Àldre 156
Seniorbostad 157 Trygghetsbostad 157 Korttidsboende 157 VĂ„rd- och omsorgsboende 157
Bostadsanpassning 159 Belysning 159 Ljud 160 FÀrgsÀttning 161 Hemlik miljö pÄ vÄrd- och omsorgsboende 162
à tgÀrder för ett bÀttre boende 159
Insatser för delaktighet och sociala aktiviteter 163 SÀllskapsdjur 163 Utevistelse 166 Aktiviteter inomhus 168 Studieuppgifter 169
Del 4
Funktionsbevarande vÄrd och omsorg samt rehabilitering 10. Fysisk aktivitet och rehabilitering 172 Aktiv livsstil 173 Fysisk aktivitet 174 AktivitetsförmÄga 174
Inaktivitet 174
Immobilisering 175 Nedsatt rörelseförmÄga 175
Funktionellt utvecklingsförlopp 175 INNEHà LL
Bok 1.indb 7
7
2013-10-17 13:42
Det Àr aldrig försent 177 Attityden till trÀning och fysisk aktivitet 177
BesvÀr frÄn tÀnder och munhÄla 205 MunvÄrd 209 Studieuppgifter 211
Prevention 180
Hur ska den Àldre trÀna? 180
Rehabilitering 180
BÀsta möjliga funktionsförmÄga 182 Korta och lÄngsiktiga mÄl 182 Bedömning av ADL-funktioner 184 LÄngvarigt sÀnglÀge 185
Funktionsbevarande vÄrd och omsorg 187
Vardagsrehabilitering 188 Samspel mellan mÀnniska, miljö och aktivitet 189 HjÀlpmedel 190
Studieuppgifter 192
11. KroppsnÀra omsorg 193 Personlig hygien 194 Olika nivÄer av hjÀlpbehov 194 Orsak till hjÀlpinsatser 195 Möjligheter och hinder 196
Respektfullt och vÀrdigt möte 198 Rutiner 199 Person- och situationscentrerat förhÄllningssÀtt 200
Hud- och hÄrvÄrd 200
Observation av huden 201 HĂ„r och naglar 201
FothÀlsa 201
Liktornar och förhÄrdnader 202 Medicinsk fotvÄrd 203
12. Kost, nutrition och mÄltidstidsmiljö 212 Matvanor 213 Mun- och tandstatus 213 NÀringsstatus 214
Energibehov 214 VÀtskebehov 215 Minskat energibehov 216 UndernÀring och viktnedgÄng 216 Nutritionsbedömning 217
Ăvervikt 219
Klassifikation av övervikt och fetma 220
MÄltiden ur ett kulturellt och socialt perspektiv 220 Mat för Àldre med utlÀndsk bakgrund 221
MÄltidssituationen inom hemtjÀnsten 222
Livsmedelshygien 222 Bra att ha hemma 223 Bra att tÀnka pÄ 223 Anhörigas svÄrigheter 225
MÄltidssituationen pÄ vÄrd- och omsorgsinstitution 226 SjukdomstillstÄnd som kan försvÄra Àtandet 227 Studieuppgifter 233
MunhÀlsa 204
MunhÀlsa och livskvalitet 204 SÀrskilt tandvÄrdsstöd 205
8
INNEHĂ LL
Bok 1.indb 8
2013-10-17 13:42
Del 5
14. HjĂ€rtâkĂ€rlsjukdomar 263
Vanliga sjukdomar vid Ă„ldrande
à derförkalkning 264
13. Psykisk ohÀlsa 236
Behandling 265
Stigmatisering 237
Riskfaktorer 265
Högt blodtryck 265 KÀrlkramp 266
Att minska isolering och stigmatisering 238
Symtom och diagnos 266 Behandling 268
Generaliserad Ängest 239 TvÄngssyndrom 240 Behandling 240
Ă ngest 238
SömnsvÄrigheter 241
Orsak 241 Tecken pÄ sömnbrist 243
Depression 243
Orsak 244 Symtom 244 Diagnos 246 SjĂ€lvmord 246 Behandling 247 Ăkad livskvalitet 248
FörvirringstillstĂ„nd 250 Orsak 251 Symtom 252 Diagnos 253 Behandling 254 VĂ„rd och omsorg 254 Ăkad livskvalitet 255 Psykoser 257 Schizofreni 258 Stöd- och hjĂ€lpĂ„tgĂ€rder 259 Ăkad livskvalitet 259 Studieuppgifter 261
HjÀrtsvikt 268
Orsak 270 Symtom 270 Akut hjÀrtsvikt 271 Kronisk hjÀrtsvikt 272 Behandling 272
HjÀrtinfarkt 274
Symtom 275 Akut hjĂ€rtstopp 276 Ăkad livskvalitet 277
Stroke 278
Riskfaktorer 279 Ischemisk stroke 280 Haemorragisk stroke 280 TIA 280 VĂ„rd och omsorg 282 Ăkad livskvalitet 288
Studieuppgifter 289
15. Demenssjukdomar 290 Riskfaktorer 291
VaskulÀr demens 292 Frontallobsdemens 292 Alzheimers sjukdom 293
Mild demens â stadium 1 295 MedelsvĂ„r demens â stadium 2 295 SvĂ„r demens â stadium 3 295 Behandling 296
INNEHĂ LL
Bok 1.indb 9
9
2013-10-17 13:42
LĂ€kemedel 296 Alzheimers sjukdom och Downs syndrom 297
Demensutredning 299 BeteendemÀssiga och psykiska symtom 300 Psykotiska tillstÄnd 301 Andra beteendeförÀndringar 301 SmÀrta 302 Att upptÀcka smÀrta 303 SmÀrta vid demenssjukdom 304 Behandling 306
SömnsvĂ„righeter vid demenssjukdom 308 Kommunikationshinder 310 Ăkad livskvalitet 312
FörutsÀttningar för en god vÄrd och omsorg 312
AnhörigvÄrdarens situation 314 Bördan ökar 314 Studieuppgifter 317
16. Att vara anhörig och nĂ€rstĂ„ende 318 Definition anhörig â anhörigvĂ„rdare 319 VĂ„rd och omsorg i hemmet 319 AnhörigvĂ„rdens omfattning 320 Anhörigas insatser vid demens sjukdom 321
Anhörigas situation i samband med flytt till vÄrd- och omsorgsboende 323 Barnens medverkan nÀr förÀldern flyttar 324 AnhörigvÄrdarens situation nÀr den nÀrstÄende flyttat 325
10
Samarbete med vĂ„rd- och omsorgspersonal 326 Relation anhörigvĂ„rdare â personal 326 Studieuppgifter 328
17. Palliativ vÄrd 329 Palliativ vÄrd 330 Nationellt vÄrdprogram 331
Definitioner inom palliativ vÄrd 331 Den palliativa vÄrdens vÀrdegrund 334
NĂ€rhet 335 Helhet 335 Kunskap 335 Empati 335
Symtomkontroll â första hörnstenen 338 Kommunikation och relation â andra hörnstenen 339 NĂ€rstĂ„endestöd â tredje hörnstenen 340 Teamarbete â fjĂ€rde hörnstenen 340
Livskvalitet och vÀlbefinnande 336 Den palliativa vÄrdfilosofins fyra hörnstenar 338
Det palliativa arbetssÀttet 341 Palliativa insatser 341
VĂ„rd vid livets slut 342
Döden â en del av livet 343 VĂ„rd- och omsorgspersonalens  perspektiv 344 Ett vĂ€rdigt slut 345
Döendet och döden 346 Döendet 347
INNEHĂ LL
Bok 1.indb 10
2013-10-17 13:42
DödshjÀlp 347 Förberedelse inför döden 348
VĂ„rd och omsorg vid livets slut 350
MunvÄrd 350 HudvÄrd 351 Elimination 351 VÀtska och nÀring 352 Andnöd 352 Hicka 353 Rosslingar 353 Kognitiv svikt och förvirring 353 Oro och Ängest 353 Vanliga lÀkemedel 354 Liverpool Care Pathway 354 Dödsögonblicket 354 Att faststÀlla dödsfall 354 Att underrÀtta anhöriga 355
Att ta hand om den avlidne 356
Sorgearbete 357
Efter begravningen 359 Studieuppgifter 361
Ămne â Gerontologi och geriatrik 362 Ămnets syfte 362 Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet 200 poĂ€ng 363 Centralt innehĂ„ll 363
Referenser och lÀstips 364 Register 370
INNEHĂ LL
Bok 1.indb 11
11
2013-10-17 13:42
1 Hì±lsa och livskvalitet under ì± ldrandet
Bok 1.indb 13
2013-10-17 13:42
Kapitel 1
à ldrande, hÀlsa och livskvalitet
14
à ldrande, hÀlsa och livskvalitet
Bok 1.indb 14
2013-10-17 13:42
Titeln pĂ„ denna lĂ€robok Ă€r Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet. En spĂ€nnande titel som vĂ€cker mĂ„nga frĂ„gor som denna bok förhoppningsvis besvarar. Som personal inom Ă€ldreomsorg eller geriatrik möter du Ă€ldre personer med olika besvĂ€r eller krĂ€mpor, till exempel smĂ€rta, matleda eller hörselnedsĂ€ttning. NĂ€r Ă€r det tecken pĂ„ normalt Ă„ldrande och nĂ€r Ă€r det symtom i samband med sjukdom? Det Ă€r viktigt att inte sjukförklara det som Ă€r en naturlig del av Ă„ldrandet, men det Ă€r lika viktigt att inte ignorera svĂ„righeter som gĂ„r att Ă„tgĂ€rda och inte hĂ€nvisa till att âdet fĂ„r man rĂ€kna med nĂ€r man blir Ă€ldreâ. En annan frĂ„ga Ă€r hur det pĂ„verkar den Ă€ldres uppfattning av hĂ€lsa och hur det pĂ„verkar upplevelsen av livskvalitet. Som vĂ„rd- och omsorgspersonal har vi stor betydelse för den Ă€ldres uppfattning och upplevelse av Ă„lder, hĂ€lsa och livskvalitet. Detta krĂ€ver en helhetssyn pĂ„ den Ă€ldres unika situation dĂ€r fysiska, psykiska, psykologiska och sociala och andliga aspekter mĂ„ste beaktas. Denna lĂ€robok kan förhoppningsvis ge en bild av hur det Ă€r att Ă„ldras och vilka faktorer som pĂ„verkar om det blir en bra eller dĂ„ligt process.
Ăldres hĂ€lsa Kvinnan pĂ„ omslaget som gĂ„r pĂ„ Ă„kern med vacker vallmo hur gammal tror du att hon Ă€r? Inte 60 inte 105 Ă„r, men nĂ„got dĂ€r emellan. En spĂ€nnvidd pĂ„ 45 Ă„r. ĂndĂ„ pratar vi om âĂ€ldreâ som en grupp. Vi skulle aldrig tala om 10â55-Ă„ringar som en och samma grupp. Men det Ă€r svĂ„rt att avgöra kvinnans Ă„lder. I hennes pass kanske det stĂ„r 87 Ă„r, det vill sĂ€ga hennes kronologiska Ă„lder. Men vilket resultat fĂ„r vi om vi testar henne pĂ„ en testcykel? Vad tittar du pĂ„ för att försöka gissa hennes Ă„lder? HĂ„ret? KlĂ€derna? Rynkorna? KroppshĂ„llningen? Ja, hur lĂ€ser vi av en mĂ€nniskas Ă„lder? Och vad sĂ€ger Ă„ldern egentligen? Hur Ă€r hennes hĂ€lsa? Kanske stĂ„r rollatorn nĂ„gra meter bort? Eller Ă€r hon kanske opererad för bröstcancer? Kanske har hon artros i knĂ€na och det Ă€r dĂ€rför hon har krattan i sin hand? WHO:s defini tion pĂ„ hĂ€lsa Ă€r âett tillstĂ„nd av fullstĂ€ndigt fysiskt, psykiskt, och socialt vĂ€lbefinnandeâ. Kan den gĂ€lla för kvinnan pĂ„ fotot? GĂ€ller den för nĂ„gon mĂ€nniska? GrĂ€nsdragningen mellan ung och gammal, mellan frisk och sjuk, vad som ska anses normalt eller onormalt och att kĂ€nna vĂ€lbefinnande eller inte Ă€r svĂ„r att definiera. Ă ldrande, hĂ€lsa och livskvalitet
Bok 1.indb 15
15
2013-10-17 13:42
Ellen Nilsson, 100, tillsammans med dottern May Nirfelt och dotterdottern Helen Wester.
Olika teorier om Ă„ldrandet Biologiska teorier
Biologiska teorier gÀller alla levande organismer och söker svar pÄ vad som hÀnder nÀr organismer Äldras. Detta synsÀtt kan ge olika förklaringar till de förÀndringar vi ser hos den Äldrande mÀnniskan. Det Àr viktigt att betona att Äldrande och sjukdom inte nödvÀndigtvis gÄr hand i hand. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrd- och omsorgspersonal förstÄr och har kunskaper om skillnaderna mellan Äldersrelaterade förÀndringar och sjukdomar. Annars finns en risk att tillstÄnd som gÄr att bota ses som normala ÄldersförÀndringar och lÀmnas utan ÄtgÀrd med stort lidande som följd för den Àldre. Det kan ocksÄ vara tvÀrtom, att vi försöker behandla det som egentligen Àr en normal ÄldersförÀndring.
20
à ldrande, hÀlsa och livskvalitet
Bok 1.indb 20
2013-10-17 13:43
Sociologiska teorier
Sociologiska teorier har mĂ€nskliga relationer och sociala processer pĂ„ individ-, grupp- och samhĂ€llsnivĂ„ i fokus. Ett exempel Ă€r disengagemangsteorin eller tillbakadragningsteorin. Enligt den antar man att det Ă€r naturligt hos den Ă€ldre mĂ€nniskan att sjĂ€lvmant dra sig tillbaka. Ăven samhĂ€llet deltar i denna avskiljning. I vĂ„r kultur kan pensionering vara ett exempel pĂ„ detta. SamhĂ€llet och individen skiljer sig ömsesidigt frĂ„n varandra, men det ger inte negativa konsekvenser för den Ă€ldre utan Ă€r förenat med viss tillfredsstĂ€llelse. Processen kan ses som nödvĂ€ndig, oundviklig och frivillig. Psykologiska teorier
Psykologiska teorier menar att utvecklingen inte avslutas i samband med att vi nĂ„r vuxen Ă„lder, utan fortsĂ€tter att vara en dynamisk process genom hela livet. Exempel Ă€r Erik H. Eriksons utvecklingsteori. Den anvĂ€nds ofta för att öka förstĂ„elsen för Ă€ldres situation. Teorin har sin utgĂ„ngspunkt i tanken att vi genomgĂ„r Ă„tta Ă„ldrar, dĂ€r varje Ă„lder har sin speciella kris att lösa. Den första Ă„ldern Ă€r spĂ€dbarnsperioden. I den Ă„ttonde Ă„ldern, Ă„lderdomen, beskrivs upplevelsen av helhet och meningsfullhet och nu kan den Ă€ldre se att det som varit svĂ„rt Ă€ndĂ„ hade en mening i livet. Livet gĂ„r mot sitt slut, och alla genomgĂ„ngna kriser har haft en betydelse. Det Ă€r viktigt att varje mĂ€nniska i denna Ă„lder blir bemött som den unika individ hon Ă€r och att hon uppfattas som en kĂ€lla till visdom. Motsatsen till denna mognad och visdom kallar Erikson förtvivlan â dĂ„ livet inte kan ses som meningsfullt och dĂ€r den Ă€ldre inte uppfattar sitt genomlevda liv med nĂ„gon som helst kĂ€nsla av försoning. Synen pĂ„ Ă„ldrandet
För 75 Är sedan var bilden av Äldrandet inte direkt positivt. Redan vid 50 Ärs Älder kunde man fÄ en kÀpp med silverbeslag som present, idag ser vi 75-Äringar i jeans och gymnastikskor. Varor, resor och tjÀnster med inriktning mot yngre-Àldre har ökat markant. Det goda Äldrandet förknippas med vÀlbefinnande och god livskvalitet. Idag Àr det mÄnga som ser fram emot pensionen och allt som de ska hinna med, som ett stressigt arbetsliv inte gett tid för. Det kan vara att resa, Àgna sig Ät sitt stora fritidsintresse, gÄ pÄ kurser, umgÄs med barn och barnbarn och inte minst med vÀnner. En Àldre man fick frÄgan hur
à ldrande, hÀlsa och livskvalitet
Bok 1.indb 21
21
2013-10-17 13:43
Kapitel 2
Ăldre med utvecklingsstörning
Ăldre med utvecklingsstörning
Kap2.indd 37
37
2013-10-17 13:54
Allt fler personer med utvecklingsstörning uppnĂ„r idag en högre Ă„lder Ă€n för 20â30 Ă„r sedan. I hela Sverige bedömer man att cirka en procent av befolkningen har en utvecklingsstörning. Exakt hur mĂ„nga det handlar om vet man inte eftersom det enbart Ă€r antalet personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som registreras nationellt. Detta omfattar troligen inte bara personer med utvecklingsstörning utan Ă€ven andra personer med svĂ„ra funktionsnedsĂ€ttningar. Tack vare god omsorg lever personer med utvecklingsstörning allt lĂ€ngre och Ă€r idag ocksĂ„ friska under en allt lĂ€ngre tid. Ăven om Ă„ldrandet sker högst individuellt innebĂ€r det att personer med utvecklingsstörning ocksĂ„ drabbas av kroppsliga förĂ€ndringar och sjukdomar som Ă€r vanliga nĂ€r man Ă„ldras. Det finns flera orsaker till att personer med utvecklingsstörning blir allt Ă€ldre: till exempel har kvaliteten pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rden samt övriga levnadsvillkor och det psykosociala stödet förbĂ€ttrats. Ăven om dessa förbĂ€ttringar har skett sĂ„ har Ă€ndĂ„ personer med utvecklingsstörning sĂ€mre hĂ€lsa Ă€n övriga befolkningen. Orsaken till detta Ă€r oklart, men en mer osund livsstil, depression och biverkningar av olika behandlingar kan vara bidragande orsaker. Den ökande sĂ„rbarheten riskerar ocksĂ„ att starkt pĂ„verka den Ă€ldre med utvecklingsstörning. De personliga, biologiska och sociala förĂ€ndringar som Ă„ldrandet och funktions nedsĂ€ttningen innebĂ€r riskerar ocksĂ„ att starkt pĂ„verka personen till det sĂ€mre. I vĂ„rt samhĂ€lle finns det nu fler Ă€ldre med utvecklingsstörning och det har ocksĂ„ betytt att deras levnadsvillkor under senare Ă„r har uppmĂ€rksammats mer. Det behövs mer kunskap om hur vi ska kunna göra vĂ„rden och omsorgen bĂ€ttre. Vi mĂ„ste lĂ€ra oss mer om hur vi kan bidra till att förbĂ€ttra deras livsvillkor och livskvalitet. Kunskapen som fĂ„s via forskning och litteratur Ă€r fortfarande ganska begrĂ€nsad. Vi vet till exempel mindre om Ă„ldrandet hos de som har en utvecklingsstörning Ă€n hos befolkningen i övrigt.
38
Ăldre med utvecklingsstörning
Bok 1.indb 38
2013-10-17 13:43
Kapitel 3
Ăldre och sexualitet
52
ĂLDRE OCH SEXUALITET
Bok 1.indb 52
2013-10-17 13:43
Sexualitet Àr en integrerad del av varje mÀnniskas personlighet. Den Àr ett basalt behov och en aspekt av detta att vara mÀnniska, som inte kan avskiljas frÄn andra aspekter av livet. Sexualitet Àr inte synonymt med samlag och Àr inte summan av vÄrt erotiska liv. Sexualitet Àr sÄ mycket mera. Den finns i energin som driver oss till att söka efter kÀrlek, vÀrme och nÀrhet. Den uttrycks i vÄrt sÀtt att kÀnna och vÀcka kÀnslor och att röra vid varandra. Sexualitet pÄverkar tankar, kÀnslor, handlingar och gensvar och dÀrigenom vÄr psykiska och fysiska hÀlsa. WHO:s definition av sexualitet:
â
Eftersom hÀlsa Àr en fundamental mÀnsklig rÀttighet, sÄ Àr ocksÄ sexuell hÀlsa en basal mÀnsklig rÀttighet.
â
Sexualiteten som finns med i vĂ„ra liv frĂ„n det vi föds tills vi dör kan ha mĂ„nga olika uttryck. Behovet av att beröra och beröras Ă€r en viktig del av mĂ€nniskors livskvalitet. Forskning visar att det sexuella intresset och den sexuella aktiviteten fortsĂ€tter högt upp i Ă„ren. En svensk undersökning av Ă€ldres sexualitet beskriver att sexualiteten för mĂ„nga 70-Ă„ringar Ă€r en viktig del i deras liv. Under flera Ă„r intervjuades bĂ„de 70-Ă„riga mĂ€n och kvinnor om sitt sexliv, och frĂ„n 1971 till 2000 sĂ„g man en ökning av samlagsfrekvensen hos gifta mĂ€n och kvinnor och att samlag förekom i över 50 procent i bĂ„da grupperna. Att vara sexuellt tillfredsstĂ€lld i sitt parförhĂ„llande var viktigt. BĂ„de mĂ€n och kvinnor uppgav att de hade ett mycket lyckligt förhĂ„llande Ă€ven nĂ€r de hade uppnĂ„tt en högre Ă„lder Ă€n 70 Ă„r. NĂ€r sexualiteten inte finns med som en aktiv handling (samlag) lĂ€ngre hĂ€nger det ofta samman med nĂ„got som pĂ„verkat âutifrĂ„nâ, till exempel omvĂ€rldens fördömande, dĂ„liga möjligheter för privatliv pĂ„ vĂ„rd- och omsorgsboendet, sjukdom eller att man förlorat sin partner.
ĂLDRE OCH SEXUALITET
Bok 1.indb 53
53
2013-10-17 13:43
Kapitel 4
Kulturell mì± ngfald
Vì± rd- och omsorgsboendet Persikan i Tensta, Stockholm. kulturell mì± ngfald
Bok 1.indb 69
69
2013-10-17 13:43
I detta kapitel beskrivs mötet mellan vĂ„rd- och omsorgspersonal och den utlandsfödde Ă€ldre som kommer i kontakt med vĂ„rd och omsorg i Sverige. Sverige blir allt mer mĂ„ngkulturellt. Omkring 10 procent av Sveriges befolkning, som Ă€r över 65 Ă„r har sitt ursprung i nĂ„got annat land. Av dessa Ă€r 100 000 mellan 65 och 70 Ă„r, och 20 000 Ă€r 80 Ă„r och Ă€ldre. Antalet Ă€ldre utlandsfödda kommer ocksĂ„ att öka, vilket stĂ€ller nya krav pĂ„ vĂ„rden och omsorgen av Ă€ldre. Den kulturella mĂ„ngfalden Ă€r komplicerad dĂ„ vi ofta gör generaliseringar. Vi reflekterar kring möten med utlandsfödda personer som om de hade samma bakgrund, behov och livsmönster som infödda svenskar. SĂ„ Ă€r dock inte fallet. Den Ă€ldres sociala tillhörighet, utbildning, yrke eller boende i Sverige Ă€r avgörande för hur integrerad denne kan ha blivit. MĂ„nga mĂ€nniskor har kommit till Sverige frĂ„n olika krigs- och konfliktlĂ€nder inom och utanför Europa. De utgör olika folkgrupper, som skiljer sig Ă„t i mĂ„nga avseenden. MĂ„nga Ă€ldre utlandsfödda föredrar att vĂ„rdas av personal av samma kön som de sjĂ€lva. Om det Ă€r möjligt bör vĂ„rd- och omsorgspersonal tala om för den Ă€ldre om detta inte alltid gĂ„r att tillgodose. ĂnskemĂ„let kan till exempel handla om att en Ă€ldre man endast vill fĂ„ hjĂ€lp med den personliga hygienen av en manlig vĂ„rdpersonal, medan en kvinna helst vill bli vĂ„rdad av kvinnlig personal. Personalen kan dĂ„ förklara problemet eftersom det kanske inte finns tillrĂ€ckligt mĂ„nga manliga vĂ„rdare för att den Ă€ldres önskan ska kunna tillgodoses. Ofta kan detta accepteras med ett öppet resonemang som innebĂ€r att ânöd bryter lagâ, det vill sĂ€ga att den Ă€ldre vid vissa tillfĂ€llen mĂ„ste överge den egna kulturens vĂ€rderingar. För till exempel romer spelar det dĂ€remot mindre roll om de romska mĂ€nnen blir omskötta av en man eller en kvinna. PĂ„ vissa specialiserade vĂ„rdavdelningar kan det finnas bĂ„de manliga och kvinnliga patienter i samma rum. Detta kan i hög grad oroa en Ă€ldre utlandsfödd. Ăven i ett sĂ„dant fall Ă€r det viktigt att personalen ger information som förklarar att rutiner och bestĂ€mmelser inte sĂ„ lĂ€tt kan Ă€ndras. PĂ„ sjukhus och vĂ„rd- och omsorgsboenden Ă€r det vanligt att Ă€ldre muslimska kvinnor anvĂ€nder klĂ€der som tĂ€cker hela kroppen med undantag av ansikte och hĂ€nder. Kvinnorna kan ta av sig huvudduken inför andra kvinnor, men inte inför mĂ€n.
70
kulturell mÄngfald
Bok 1.indb 70
2013-10-17 13:43
Vad Àr ideellt arbete? Det som Àr det absolut tydligaste kÀnnetecknet pÄ ideellt arbete Àr att det Àr oavlönat. Det ideella arbetet ersÀtts inte med pengar utan i stÀllet av kÀnslan att kunna vara till nytta för nÄgon annan. Ibland kan det dock hÀnda att ersÀttning ges för att tÀcka utgifter för till exempel en hemresa frÄn ett uppdrag eller annan symbolisk ersÀttning. Ideellt arbete utförs av egen fri vilja, och detta arbete kan ofta till skillnad frÄn förvÀrvsarbete innebÀra att man kÀnner större frihet och engagemang. En frÄga som Ànnu inte har undersökts Àr vilka motiv mÀnniskor har för att ge sin tid och sin kraft till oavlönat arbete. Att vara till nytta
Ett annat motiv i det ideella arbetet Ă€r att det ska vara till nytta för en annan person. Detta Ă€r sjĂ€lvklart, men man kan ocksĂ„ frĂ„ga sig för vem det ska vara till nytta. Ska det vara till nytta för den som fĂ„r hjĂ€lpen eller till nytta för den som ger hjĂ€lpen? För att förtydliga detta kallar man nyttobegreppet i första exemplet för mottagarnytta och i det andra exemplet för egennytta. I ett forskningsprojekt intervjuades frivilligarbetare om nytto aspekten. NĂ€stan alla svarade att mottagarnyttan Ă€r viktig. Annars tyckte de inte att de verkligen arbetade ideellt. Det rĂ€cker inte med att det ideella arbetet Ă€r roligt, ett gott tidsfördriv eller att det ger nya bekantskaper. Vem som fĂ„r nytta av arbetet man utför beror pĂ„ i vilken organisation man arbetar. Om det Ă€r i en idrottsförening Ă€r det deltagarna, kanske barn och ungdomar, som fĂ„r nytta av det ideella arbetet, men om det Ă€r i en besöksgrupp inom Ă€ldreomsorgen Ă€r det de Ă€ldre. Frivilligarbetare kan förlĂ€gga nyttoaspekten lĂ€ngre bort Ă€n i exempÂlet ovan. Det Ă€r sjĂ€lvklart att om man arbetar i en miljöorga nisation sĂ„ blir det âvĂ€rldenâ, âmiljönâ eller âframtidenâ som nĂ€mns som de som fĂ„r nytta av arbetet. Ideellt arbete Ă€r nĂ„got annat Ă€n att umgĂ„s med och hjĂ€lpa till inom familjen. Eftersom det Ă€r sjĂ€lvklart att hjĂ€lpa vĂ€nner och slĂ€ktingar Ă€r det mer ideellt att hjĂ€lpa mĂ€nniskor utanför det egna nĂ€tverket. Om det Ă€r en helt anonym person som man hjĂ€lper, kan den hjĂ€lpen uppfattas som mer âmoralisktâ rĂ€tt eftersom man egentligen inte kan förvĂ€nta sig hjĂ€lp av en okĂ€nd person. 82
frivilligt arbete
Bok 1.indb 82
2013-10-17 13:43
Det som avgör hur mycket den enskilde arbetar ideellt beror naturligtvis pĂ„ hur roligt och tillfredstĂ€llande hon eller han tycker att arbetet Ă€r och hur mycket personen orkar. Det egna vĂ€lbefinnandet avgör om personen vill arbeta ideellt eller inte. Det Ă€r en lika viktig aspekt som nyttoaspekten. NĂ„gra fĂ„ personer i den ovan nĂ€mnda studien tyckte att ideellt arbete Ă€r moraliskt uppfordrande, det vill sĂ€ga man âbörâ vara frivilligarbetare för att vara en god mĂ€nniska, men de flesta tillade att man bara bör arbeta sĂ„ lĂ€nge man tycker att det Ă€r roligt. Vad vill seniorerna i UmeĂ„ göra?
I UmeÄ kommun startades Är 2000 ett projekt vars mÄl var att frÀmja de Àldres mentala och fysiologiska hÀlsa genom kulturell aktivitet. Det visade sig i projektet att 90 procent av personerna pÄ ett vÄrd- och omsorgsboende var understimulerade. Man fann att de aktiviteter som erbjöds de Àldre pÄ vÄrd- och omsorgsboenden i huvudsak var bingo och gudstjÀnster. DÄ man frÄgade vilken typ av aktiviteter de Àldre önskade sÄ skilde sig deras önskemÄl avsevÀrt frÄn pensionÀrsorganisationens medlemmar (som ocksÄ tillfrÄgats) och frÄn personalens. Medan de senare tyckte att passiva aktiviteter, Modevisning pÄ Solbacken, UmeÄ.
frivilligt arbete
Bok 1.indb 83
83
2013-10-17 13:43
Kapitel 6
Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap
88
Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap
Bok 1.indb 88
2013-10-17 13:43
SprĂ„kförmĂ„gan och ordförrĂ„det förbĂ€ttras med Ă„ren och med ökad livserfarenhet. Intelligens och inlĂ€rnings- och problemlösningsförmĂ„ga tycks inte i nĂ„gon större utstrĂ€ckning pĂ„verkas negativt av stigande Ă„lder. Ăldre behöver dock mer tid. DĂ€remot pĂ„verkar sjukdomar, som till exempel demens, den intellektuella förmĂ„gan. Att som Ă€ldre vara psykiskt aktiv tycks ha stor betydelse för stimulansen av intellektet, men Ă€ven för vĂ€lbefinnandet. Till det psykologiska Ă„ldrandet hör försĂ€mrad psykisk snabbhet. Det tar lĂ€ngre tid att reagera pĂ„ till exempel sinnesintryck, vilket kan göra att reaktionsförmĂ„gan och kommunikationen blir lĂ„ngsammare. Ăven rörelserna blir lĂ„ngsammare och att vĂ€lja i olika valsituationer tar lĂ€ngre tid. Det gör att man i kommunikationen med Ă€ldre, i samband med till exempel mĂ„ltider och personlig hygien, men ocksĂ„ i samtal, mĂ„ste ge den Ă€ldre tid att svara och fĂ„ tala till punkt. Ă ldrandet pĂ„verkar i mycket liten grad minnesförmĂ„gan, men det kan ta lĂ€ngre tid att lĂ€gga saker pĂ„ minnet. Normal glömska ska dock inte förvĂ€xlas med demens. Ofta beskrivs Ă„ldersrelaterad glömska som svĂ„righet att minnas detaljer i en hĂ€ndelse, medan glömska vid demens handlar om att inte kunna memorera hĂ€ndelsen.
Kommunikationens betydelse Nedsatt syn eller hörsel pÄverkar den Àldres relationer med andra och skapar problem i vardagen. För den som har problem med bÄde syn och hörsel blir det extra svÄrt eftersom den Àldre anvÀnder dessa sinnen för att följa med i samtal och i det som sker i nÀrheten. Det Àr stor risk för att den Àldre dÀrmed undviker stora sÀllskap och blir isolerad. Relationen till anhöriga och nÀrstÄende kan bli pÄfrestande nÀr den ene inte hör vad den andre sÀger, till exempel om en person Àr i ett annat rum eller nÀr ljudet pÄ teven Àr för högt. SmÀrta och oro minskar koncentrationsförmÄgan hos Àldre och pÄverkar ocksÄ orken att samtala. MÄnga Àldre blir med stigande Älder mer inÄtvÀnda och intresset för omvÀrlden minskar. Tiden anvÀnds kanske mer till eftertanke och summering av livet. Apati och tillbakadragenhet kan dock vara tecken pÄ depression.
Kommunikation, hinder och pedagogiska redskap
Bok 1.indb 89
89
2013-10-17 13:43
Kapitel 7
Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhÄllningssÀtt
108
Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhÄllningssÀtt
Kap7_D2.indd 108
2013-10-17 13:56
Idag talas det mycket om vÀrdegrund och dÀrför tillsatte regeringen Är 2007 VÀrdighetsutredningen. Arbetet ledde fram till att socialtjÀnstlagen 2011 fick ett tillÀgg om vÀrdegrund (SoL 5 kap.) som lyder:
â
SocialtjÀnstens omsorg om Àldre ska inriktas pÄ att Àldre personer fÄr leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande.
â
Det kan innebÀra att man inte bestÀmmer över den Àldres önskningar och beslut eller att man inte förminskar den Àldre. I Rege ringsformen stÄr om allas rÀtt till likabehandling. Enligt den ska diskriminering av mÀnniskor pÄ grund av kön, hudfÀrg, nationellt eller etniskt ursprung, sprÄklig eller religiös tillhörighet, funktionsnedsÀttning, sexuell lÀggning, Älder eller annat som gÀller den enskilde personen motverkas. Viktiga principer i socialtjÀnstlagen Àr helhetssyn, frivillighet, sjÀlvbestÀmmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, nÀrhet och valfrihet.
Alla mÀnniskors lika vÀrde MÀnniskovÀrde kan inte mÀtas. Alla mÀnniskor har lika vÀrde, men alla Àr inte lika vÀrdefulla i alla livssituationer. Denna Äsikt krÀver eftertanke och det Àr viktigt att vÀrna om barn och gamla, att förÀldrar vÀrnar om sina egna barn före andras eller att den som inte kan klara sin vardag sjÀlv fÄr hjÀlp. I begreppet ligger att man oberoende av mÀnniskors egenskaper ska ta samma hÀnsyn till allas intressen. PÄ samma sÀtt kan man diskutera begreppen lika vÄrd och omsorg och likvÀrdig vÄrd och omsorg. Det Àr inte vad den Àldre gjort i sitt liv som i vÄrd- och omsorgssituationen ska avgöra vad man ger för vÄrd och omsorg och hur man utför vÄrd- och omsorgshandlingar. Den Àldre mannen som i sin ungdom avtjÀnat ett straff för sexuella övergrepp har lika vÀrde som mÀnniska som Nelson Mandela som beundras för sina stora insatser för mÀnskligheten.
Empatiskt, pedagogiskt och etiskt förhÄllningssÀtt
Bok 1.indb 109
109
2013-10-17 13:44
Kapitel 8
Prevention och sì±kerhet
126
prevention och sì±kerhet
Bok 1.indb 126
2013-10-17 13:44
En av vĂ„rd- och omsorgspersonalens frĂ€msta uppgifter Ă€r att arbeta preventivt, det vill sĂ€ga att förebygga att skador och försĂ€mring uppstĂ„r hos den Ă€ldre, men lika viktigt Ă€r det att arbeta sĂ„ att den Ă€ldres befintliga resurser bibehĂ„lls. Ordet prevention kommer av latinets pre venire, som betyder att komma före. Prevention och sĂ€kerhet hör alltsĂ„ ihop. Prevention indelas i: PrimĂ€r prevention â Ă„tgĂ€rder som har till syfte att förebygga sjukdom eller skada och att Ă„tgĂ€rda riskfaktorer. SekundĂ€r prevention â Ă„tgĂ€rder som förkortar sjukdomsförlopp, förhindrar skada eller att personen Ă„ter insjuknar. TertiĂ€r prevention â rehabilitering efter sjukdom eller skada för att minska komplikationer. SĂ€kerhet i vĂ„rd och omsorg har blivit allt mer uppmĂ€rksammat och i första hand tĂ€nker man pĂ„ fall och fallskador. Men prevention och sĂ€kerhet innefattar mycket mer, till exempel att Ă€ven Ă€ldre anvĂ€nder bilbĂ€lte, cykelhjĂ€lm och avstĂ„r frĂ„n överkonsumtion av alkohol samt slutar röka. Boendemiljön bör ocksĂ„ göras sĂ€ker sĂ„ att den Ă€ldre inte brĂ€nner sig pĂ„ för hett kran- eller duschvatten, brandvarnare installeras, spisen förses med timer och trappstegen med halkskydd.
Förebyggande insatser Insatser som ibland görs för att förebygga ohÀlsa hos Àldre Àr hÀlsosamtal (ska erbjudas alla 75-Äringar), hÀlsoundersökningar och förebyggande tandvÄrd. Fokus Àr dÄ pÄ att identifiera och förebygga till exempel högt blodtryck, bröst- och koloncancer, undernÀring och övervikt samt fall och fallskador. Hit hör Àven att man ska erbjuda influensavaccinationer, informera om betydelsen av bra syn och hörsel samt om risker med hög alkoholkonsumtion och rökning. HÀlsobefrÀmjande arbete kan ocksÄ vara att informera om nyttan av fysisk aktivitet och trÀning. Den Àldre behöver ocksÄ kunskap om det normala Äldrandet, att kroppen inte alltid mÄr bÀst av vila och vad den Àldre kan göra för att motverka funktionsnedsÀttningar. Det Àr viktigt att informera om att fall och fallskador inte Àr en del av det normala Äldrandet och att risken för att falla ofta underskattas av individen sjÀlv. Promenader, qigong och dans Àr nÄgra fysiska
prevention och sÀkerhet
Bok 1.indb 127
127
2013-10-17 13:44
den onda cirkeln
Yrsel och balansproblem Àr vanligt förekommande bland Àldre och kan leda till inaktivitet. Detta i sin tur leder till ökad ostadighet, som i sin tur blir till en ond cirkel med minskad rörlighet, muskelsvaghet, minskad belastning pÄ skelettet och dÀrmed risk för fall och fallskador. Ensamhet, till exempel pÄ grund av fysiska hinder, isolering och svÄrigheter att vistas ute ökar inaktiviteten och dÀrmed ocksÄ risken för fall. Lugnande lÀkemedel, understimulering, minskad motivation och passivitet Àr andra riskfaktorer.
Fall BegrĂ€nsad fysisk aktivitet Ăkad ensamhet NedstĂ€mdhet
RÀdsla för att falla igen
deN ONdA CiRKelN
Sviktande sjÀlvförtroende KÀlla: Regionalt vÄrdprogram, fallprevention. Stockholms lÀns landsting. Skog, M. 2008.
Inaktivitet Ostadighet Muskelsvaghet
Risk för att falla igen
egenvÄrd
EgenvĂ„rd, det vill sĂ€ga det den Ă€ldre kan göra sjĂ€lv för att undvika fall och information om vilka faktorer som ökar risken samt vad den Ă€ldre kan göra för att förebygga fall och fallskador Ă€r viktigt. Att ha tillgĂ„ng till en checklista för genomgĂ„ng av fallrisk i hem- och nĂ€rmiljön kan vara till hjĂ€lp. Ăven praktiska rĂ„d om hur den Ă€ldre ska ta sig upp frĂ„n golvet om han eller hon ramlat bör ges till personer som befinner sig i riskzonen.
142
pReVeNtiON OCH SĂKeRHet
Bok 1.indb 142
2013-10-17 13:44
Instruktioner till en Àldre som fallit
âą âą âą âą âą âą âą
Se efter om det finns en stol eller annan möbel i nÀrheten. Dra upp knÀna och vÀnd dig pÄ sida. Res dig upp till knÀstÄende pÄ alla fyra. AnvÀnd stolen som hjÀlp för att komma upp i knÀstÄende. Res dig upp till stÄende med stöd av stolssitsen. VÀnd dig försiktigt om och sÀtt dig pÄ stolen. Vila en stund innan du försöker resa dig till stÄende igen.
Fall och fallskadors pÄverkan pÄ hÀlsa och livskvalitet
Fallskador förknippas oftast med höftfrakturer. Ăven fall utan skada ger försĂ€mrad livskvalitet. I olika studier rapporteras att mellan 25â65 procent av de Ă€ldre kĂ€nner rĂ€dsla för att falla, en studie visar upp till 70 procent. Att rĂ„ka ut för en höftfraktur ger inte bara medicinska konsekvenser utan Ă€r Ă€ven ett psykosocialt trauma. HĂ€ndelsen kan jĂ€mföras med stora livshĂ€ndelser som till exempel att bli Ă€nka eller Ă€nkeman, att leva ensam eller att bli inaktiv. prevention och sĂ€kerhet
Bok 1.indb 143
143
2013-10-17 13:44
skapar en positiv sinnesstĂ€mning, ger lugn och ro, Ă€r avledande, visar positiva kĂ€nslor, ger tillfĂ€lle till motion och ett positivt samspel mĂ€nniska â djur. Vid förĂ€ndringar i livet som inte Ă€r positiva, till exempel en flytt till ett vĂ„rd- och omsorgsboende, ges den Ă€ldre möjlighet att klara av den svĂ„ra omstĂ€llningen om sĂ€llskapsdjuret fĂ„r följa med. Liknande positiva effekter har setts nĂ€r den Ă€ldres katt har fĂ„tt följa med till vĂ„rd- och omsorgsboendet. SĂ€llskapsdjur pĂ„ vĂ„rd- och omsorgsboende
Inom vĂ„rd- och omsorgsboenden har det blivit allt vanligare att man har âöppnat dörrenâ för olika sĂ€llskapsdjur, antingen det Ă€r hundar, katter, fĂ„glar eller fiskar. Hundar Ă€r speciellt vanliga, dĂ„ de ofta Ă€r sociala och tillgivna och kan trösta och skapa sociala kontakter, glĂ€dje och gemenskap.
164
Boendemiljö och sociala aktiviteter
Bok 1.indb 164
2013-10-17 13:44
Det har visat sig att dĂ€r det finns en hund som Ă€r trĂ€nad att vara tillsammans med Ă€ldre som bor pĂ„ ett vĂ„rd- och omsorgsboende, kĂ€nner de Ă€ldre sig mindre ensamma och drar sig inte undan och isolerar sig. Den som ofta drar sig undan fĂ„r svĂ„rt att kommunicera eller upptrĂ€der pĂ„ ett sĂ€tt som blir svĂ„rt att tolka bĂ„de för anhöriga och personal. En sĂ„dan person har ocksĂ„ svĂ„rare att fĂ„ socialt stöd samt vĂ„rd och omsorg av personal, anhöriga och frivilliga, men kan bli âförstĂ„ddâ och fĂ„ vĂ€rme och tillgivenhet av en hund eller en katt som finns pĂ„ vĂ„rd- och omsorgsboendet. Hunden har flera andra positiva effekter. Hunden uppfattas till exempel som en trygghet och som nĂ„gon som kan ge skydd. DĂ€rför anser mĂ„nga Ă€ldre att en hund Ă€r viktig för att vĂ„ga gĂ„ ut och promenera. Detta upplevs framför allt av Ă€ldre kvinnor. Utevistelse och promenader bidrar till förbĂ€ttrad hĂ€lsa med effekter som sĂ€nkt risk för hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdomar, stroke, minskad förbrukning av psykofarmaka och minskat beroende av andra. Djur har social kompetens och kan fungera som ett âsocialt smörjmedelâ. DĂ€r det finns en hund ökar engagemanget ofta i en grupp. Plötsligt fĂ„r man rikta uppmĂ€rksamheten mot nĂ„gon som ger odelad uppmĂ€rksamhet tillbaka. SĂ€llskapsdjur ger Ă€ven stora effekter pĂ„ Ă€ldres fysiska aktivitet. Troligen finns det ingen annan insats som skulle kunna ge sĂ„ stora effekter pĂ„ Ă€ldres livskvalitet, den fysiska och psykiska hĂ€lsan och samhĂ€llets vĂ„rdkostnader, som ett sĂ€llskapsdjur. Besöks- respektive terapihund
En besökshund kan Àgas av en utomstÄende person eller av en i arbetslaget. Personen tar dÄ och dÄ med sig sin egen hund till vÄrdoch omsorgsboendet. Den kontakten Àr ofta givande, och de Àldre fÄr kanske sköta om hundens pÀls eller ge hunden mat. Det Àr vÀl kÀnt att Àldre inte sÄ ofta kan eller vill komma ut pÄ promenad, men med en besökshund blir promenaden ett naturligt inslag i den fysiska aktiviteten. I en studie har det visat sig att stöd frÄn en besökshund eller annat sÀllskapsdjur förbÀttrade överlevnaden hos patienter med hjÀrtinfarkt med cirka 30 procent. Terapihund Àr en tjÀnstehund som tillsammans med sin förare ger stöd till mÀnniskor inom skola, vÄrd och omsorg. En terapihund arbetar för att öka patientens, brukarens eller elevens motivation,
Boendemiljö och sociala aktiviteter
Bok 1.indb 165
165
2013-10-17 13:44
Prevention Prevention riktat till Ă€ldre blir allt viktigare. Det finns olika faktorer som kan pĂ„verka och frĂ€mja Ă„ldrandet positivt. PrimĂ€r prevention innebĂ€r att förebygga sjukdomar och behandla riskfaktorer. Det finns enkla faktorer som kan frĂ€mja ett gott Ă„ldrande, men som kanske inte direkt förebygger Ă„ldrandet. En frĂ„ga som ofta stĂ€lls Ă€r âVad gör det för nytta nĂ€r man blivit sĂ„ gammal?â De generella preventiva rĂ„d som brukar ges och som gĂ€ller alla oberoende Ă„lder Ă€r: sluta röka, behĂ„ll normal kroppsvikt, Ă€t nĂ€ringsriktig kost regelbundet, drick mĂ„ttligt med alkohol, var aktiv och motionera regelbundet. LĂ€s mer om prevention och sĂ€kerhet pĂ„ s. 126. Hur ska den Ă€ldre trĂ€na?
Ett mĂ„l med trĂ€ningen kan vara att den Ă€ldres hjĂ€rtfrekvens bör öka nĂ„got. För detta behövs inga hĂ„rda trĂ€ningspass utan promenader, hushĂ„lls- och trĂ€dgĂ„rdsarbete och lek med barnbarn kan ge bra trĂ€ning. Studier visar att styrketrĂ€ning Ă€r en trĂ€ningsform som ger allsidig och god effekt. En studie visar att en grupp kvinnor i Ă„ldern 61â71 Ă„r fick markant förbĂ€ttrad muskelstyrka, en annan studie visar pĂ„ bĂ€ttre balansförmĂ„ga och ytterligare, en studie visar att en grupp 90-Ă„ringar pĂ„ ett sjukhem fick bra mycket bĂ€ttre muskelstyrka efter styrketrĂ€ning. Med rĂ€tt instruktioner kan ocksĂ„ punkttrĂ€ning av utsatta muskelgrupper förbĂ€ttra rörlighet och minska smĂ€rta.
Rehabilitering För Erik Koskinen som Àr 74 Är var pensioneringen efterlÀngtad. Han ville satsa mer tid pÄ sin dotter Evy och sina barnbarn. Han hade hela sitt liv arbetat som arbetsledare pÄ ett stort företag. Arbetet var stressigt, och innebar mycket representation. Idag lever han ensam efter en skilsmÀssa för tio Är sedan. En dag, för tre veckor sedan, hade Erik lovat dottern att han skulle komma och passa barnbarnet Ella, men han kom aldrig och svarade inte heller i telefonen nÀr dottern ringde. Orolig gav hon sig i vÀg till sin pappas bostad. Som tur var hade hon nyckel sÄ att hon kunde
180
Fysisk aktivitet och rehabilitering
Bok 1.indb 180
2013-10-17 13:44
ta sig in i lĂ€genheten. PĂ„ sĂ€ngen i sovrummet lĂ„g Erik. Han tittade konsÂtigt pĂ„ henne och svarade otydligt pĂ„ tilltal. Evy, som arbetar i receptionen pĂ„ en vĂ„rdcentral, kom att tĂ€nka pĂ„ ett anslag som hon sett pĂ„ vĂ„rdcentralen. PĂ„ det stod det, AKUT. Evy tittade pĂ„ sin pappa och ropade âdu Ă€r ju helt sned i ansiktet!â. Hon sĂ„g att ena mungipan hĂ€ngde och nĂ€r hon försökte prata med honom svarare han sluddrigt som om han var berusad. NĂ€r hon lyfte höger arm sĂ„ föll den bara ner igen. Evy agerade snabbt. Hon frĂ„gade hur lĂ€nge Erik legat, men fick inget svar. Hon uppskattade tiden till minst tvĂ„ timmar. Hon rusade till telefonen och ringde 112. Ambulansen kom pĂ„ 6 minuter och 15 minuter senare var Erik pĂ„ akutmottagningen. Erik fick genomgĂ„ CT-röntgen och lĂ€karen konstaterade en propp i hjĂ€rnan pĂ„ vĂ€ns ter sida. LĂ€karen ordinerade omedelbart propplösande behandling, trombolysbehandling, eftersom proppen inte kunde tas bort mekaniskt. Efter tvĂ„ veckor pĂ„ strokeenheten förflyttades Erik till en geri atrisk avdelning för rehabilitering. Han tycker personalen dĂ€r Ă€r underbar, men kan inte riktigt förstĂ„ varför de Ă€r sĂ„ âpĂ„stridigaâ. Han har ju varit med om ett livshotande tillstĂ„nd och Ă€r rĂ€dd att han ska ta i sĂ„ mycket att han fĂ„r en stroke till. Han bĂ„de âavskyrâ och âtycker omâ sjukgymnasten. Nu har man pĂ„ avdelningen planerat in ett vĂ„rdplaneringsmöte för att ordna för Eriks hemgĂ„ng. Han har en positiv instĂ€llning till rehabiliteringen, men Ă€r orolig för hur han ska klara sig dĂ€r hemma. Arbetsterapeuten har lovat att göra ett hembesök innan utskrivningen för att ta reda pĂ„ om Eriks lĂ€genhet behöver bostadsanpassas och vilka hjĂ€lpmedel han kan behöva.
Rehabilitering Àr ett samlingsbegrepp för medicinska, psykologiska och sociala insatser som syftar till att personen ÄterfÄr den funktion som rÄdde innan skadan eller sjukdomen. Den medicinska rehabiliteringen Àr beroende av patientens tillstÄnd och diagnos. Olika personalkategorier Àr involverade, men ytterst ansvarig Àr lÀkaren. Det Àr mycket vanligt att patienter över 65 Är flyttas frÄn akutsjukvÄrden till en geriatrisk klinik för fortsatt rehabilitering. Sjukhusens korta vÄrdtider gör ocksÄ att en stor del av rehabiliteringen antingen sker i det ordinÀra boendet eller i vÄrd- och omsorgsboendet. För att det ska bli positiva effekter av denna form av rehabilitering krÀvs det samordning mellan de olika vÄrdgivarna. Fysisk aktivitet och rehabilitering
Bok 1.indb 181
181
2013-10-17 13:44
SÀrskilt tandvÄrdsstöd
Enligt tandvÄrdslagen (1985:125) ska landsting eller region erbjuda: ⹠kostnadsfritt hembesök av tandhygienist en gÄng per Är ⹠munvÄrdsutbildning till kommunal vÄrd- och omsorgspersonal en gÄng per Är ⹠nödvÀndig tandvÄrd mot sjukvÄrdsavgift till dem som har rÀtt till tandvÄrdsstöd ⹠tandvÄrd mot sjukvÄrdsavgift vid vissa preciserade sjukdomstillstÄnd (SOSFS 2012:17). De som omfattas av tandvÄrdslagen Àr bland annat Àldre som bor i vÄrd- och omsorgsboenden och som har dygnet runt-vÄrd, det vill sÀga har omsorg minst tre gÄnger per dygn, larm eller att nattpatrullen kommer, eller personer som Àr sÄ sjuka att de krÀver hemsjukvÄrd som motsvarar hjÀlp minst tre gÄnger per dygn, larm eller nattpatrull. Med andra ord innebÀr detta att mÄnga Àldre Àr berÀttigade till att bli undersökta i hemmet och fÄ viss tandvÄrd till samma avgift som sjukvÄrd. Det som avgör Àr den Àldres behov av personlig omvÄrdnad och att behovet ska vara lÄngvarigt (minst 1 Är). à lder och privatekonomi har ingen betydelse för bedömningen. TandvÄrdsstödet innebÀr ocksÄ att landstinget bekostar munvÄrdsutbildning för kommunal och privat vÄrd- och omsorgspersonal. En tandhygienist brukar undervisa om grundlÀggande kunskaper om munhÀlsan och ge tips om den praktiska munvÄrden. BesvÀr frÄn tÀnder och munhÄla
I tÀndernas normala Äldrande ingÄr att de blir gulare pÄ grund av att mineraler inlagras i emaljen. TÀnderna blir ocksÄ hÄrdare men samtidigt sprödare. Det Àr ofta orsaken till att den Àldre lÀttare biter av en tand nÀr denne till exempel Àter hÄrt bröd. Tandproteser och tandbryggor
Salivproduktionen Àr viktig för att protesen ska sitta fast ordentligt. MÄnga Àldre tycker att det Àr svÄrt att anvÀnda tandproteser och dÄ frÀmst protes i underkÀken. Den suger ofta inte fast lika bra som i överkÀken och den sitter Àven sÀmre pÄ grund av ökad nedbrytning av tandbenet i underkÀken. Bryggor krÀver extra noggrannhet eftersom matrester fastnar lÀtt i fÀstkrokarna och pÄ de tÀnder dÀr krokarna Àr fÀstade. kroppsnÀra omsorg
Bok 1.indb 205
205
2013-10-17 13:45
Gingivit
Gingivit Àr en inflammation i tandköttet orsakad av bakteriebelÀggningar som ger blödningar vid tandborstning. Periodontit
Periodontit, tandlossning, orsakas av att bakterierna har vuxit ner i tandköttsfickorna, som dÄ blir allt djupare. Med tiden kan tÀndernas fÀste i kÀkbenet förstöras och tÀnderna lossnar. Infektioner i munnen pÄverkar immunförsvaret pÄ samma sÀtt som andra infektioner i kroppen. Om man har inflammerade tandköttsfickor runt alla tÀnder motsvarar det ett kroniskt sÄr lika stort som en handflata. Karies
Karies Àr en upplösning av den hÄrda emaljen pÄ grund av syrapÄverkan förorsakad av bakterier. Ju Àldre man blir desto mer blottas tandhalsarna och de blir lÀtt angripna av karies. Muntorrhet ökar risken 206
kroppsnÀra omsorg
Bok 1.indb 206
2013-10-17 13:45
FörvirringstillstĂ„nd En Ă€ldre man gĂ„r omkring i sjukhuskorridoren. Han ser förvirrad ut, vilket Ă€r störande för sjuksköterskan som Ă€r upptagen med att dela ut lĂ€kemedel till patienterna. Hon tar honom i armen och leder honom till en undersköterska och sĂ€ger: âAllt han gör Ă€r att vandra omkring och flytta pĂ„ saker frĂ„n det ena stĂ€llet till det andra. Dessutom stör han mig i mitt arbete!â Mannen försvarar sig och sĂ€ger: âNej, jag hĂ„ller inte pĂ„ med det som du sĂ€ger. Jag vĂ€ntar pĂ„ ett tĂ„g som snart kommer till plattformen dĂ€r borta.â Han pekar bort mot en lĂ„ng korridor. âNaturligtvis inte! DĂ€r kommer inga tĂ„g! Du Ă€r pĂ„ ett sjukhusâ, sĂ€ger sjuksköterskan âJa, du sa det, men min fru kommer snart med tĂ„get och jag har lovat att möta henneâ, sĂ€ger mannen. Sjuksköterskan försöker övertyga honom om att det han sĂ€ger inte Ă€r sant. DĂ„ sĂ€ger undersköterskan: âKom hit, Karl. Varför inte sitta i vĂ€ntrummet (pekar pĂ„ dagrummet) och vĂ€nta tills din fru kommer? Du kan ocksĂ„ ta en kopp kaffe medan du vĂ€ntarâ. Han svarar direkt: âDet lĂ„ter trevligtâ. Undersköterskan följer honom till dagrummet och ger honom en fĂ„tölj att sitta i. NĂ€r hon kommer tillbaka med en kopp kaffe blir han glad och tackar henne flera gĂ„nger. Han fortsĂ€tter att sitta dĂ€r och finner ro och stillhet.
250
psykisk ohÀlsa
Bok 1.indb 250
2013-10-17 13:45
Akut förvirringstillstÄnd, konfusion, Àr ett vanligt tillstÄnd med betydande och allvarliga konsekvenser. Det saknas beprövad erfarenhet och kunskap om detta tillstÄnd och Ànnu mindre vet man om upplevelsen av att drabbas av förvirringstillstÄnd. Forskningen har frÀmst fokuserat pÄ orsakerna till akuta förvirringstillstÄnd. SÄrbarheten hos Àldre multisjuka, vilka uppsöker en akutmottagning, kanske pÄ grund av smÀrta, synproblem eller kognitiv svikt, löper ökad risk att utveckla ett förvirringstillstÄnd. Ju fler riskfaktorer och ju högre grad av allvarlig grundsjukdom, desto större risk för att utveckla förvirringstillstÄnd. Denna risk kan ganska lÀtt identifieras nÀr den Àldre lÀggs in pÄ sjukhus. Orsak
KonfusionstillstĂ„nd upptrĂ€der oftast plötsligt och kan drabba den Ă€ldre var denne Ă€n befinner sig. Det ska tolkas som en varningssignal för att hjĂ€rnan har utsatts för belastning. Det kan till exempel bero pĂ„ cirkulationsstörningar, syrebrist under eller efter en operation eller olycksfall, stress eller bakomliggande sjukdomstillstĂ„nd som inte har behandlats. Kroppsliga besvĂ€r kan ocksĂ„ orsaka ett förvirringstillstĂ„nd, framför allt smĂ€rta och blodtrycksfall, men Ă€ven förstoppning, svĂ„righeter att kasta vatten, infektioner av olika slag, till exempel urinvĂ€gsinfektion, hög feber vid influensa eller andra infektioner, intorkning eller nĂ€ringsbrist. LĂ€kemedelsbiverkningar kan ocksĂ„ vara en orsak till förvirringstillstĂ„nd, till exempel vid insĂ€ttning av ett nytt lĂ€kemedel eller vid anvĂ€ndning av psykofarmaka och smĂ€rtlindrande lĂ€kemedel. TillstĂ„ndet kan ocksĂ„ orsakas av stora förĂ€ndringar i livssituationen, till exempel byte av bostad eller en traumatiserande chock som förlusten av en anhörig eller ett avhĂ„llet djur. Ăldre personer, och dĂ„ framför allt personer med en demenssjukdom, har ofta en lĂ€gre stresströskel Ă€n yngre personer. Man talar om sun-downing syndrome som ett samlat begrepp över de reaktioner som kan upplevas mot slutet av dagen dĂ„ den Ă€ldre Ă€r mer utsatt pĂ„ grund av trötthet. LĂ€ttare symtom som tyder pĂ„ förvirring kan upplevas genom att för höga förvĂ€ntningar stĂ€lls pĂ„ den Ă€ldre. PĂ„frestande behandlingar eller andra inplanerade aktiviteter bör dĂ€rför förlĂ€ggas till början av dagen om den Ă€ldre befinner sig i riskzonen, har en kognitiv svikt, syn- och hörselnedsĂ€ttning, sömnbrist eller tidigare haft förvirringstillstĂ„nd. Ofta rĂ€cker det med en stunds vila för att symtomen ska gĂ„ över. psykisk ohĂ€lsa
Bok 1.indb 251
251
2013-10-17 13:45
samt baseras pÄ den Àldres önskemÄl. Goda rÄd kan vara att undvika mÄltider sent pÄ kvÀllen, att sova med lÀtt höjd huvudÀnda samt att ta urindrivande lÀkemedel i samband med frukosten sÄ att inte en kraftig urindrivande effekt intrÀder under natten.
Stroke En kvÀll vid lÀggdags kÀnde Evert PÄlsson, 82 Är, sig trött, fumlig i ena handen, litet frusen och orkeslös. NÀsta morgon vaknade han av att hustrun ropade hans namn. Hon försökte vÀcka honom. Evert var dÄ omtöcknad och dÄsig, och sluddrade nÀr han försökte svara pÄ hustruns frÄgor. Evert hade drabbats av en trombos i vÀnster hjÀrnhalva. Efter att ha vÄrdats pÄ sjukhus under tvÄ veckor Àr Evert Äter hemma. Han har ÄterhÀmtat sig ganska bra, sitter uppe pÄ dagarna och försöker klara det mesta sjÀlv, trots att högerhanden fortfarande inte hÀnger med. Sjukgymnasten har gett honom trÀningsrörelser och han tycker att det gÄr litet bÀttre att anvÀnda den friska vÀnsterhanden nÀr han ska Àta, tvÀtta och raka sig. Han besvÀras av svÀljningssvÄrigheter. Att dricka och Àta utan att sÀtta i halsen innebÀr en risk som gör att Evert helst undviker att sitta tillsammans med andra nÀr han ska Àta eller dricka. Hans talsvÄrigheter har förbÀttrats; han sluddrar inte lÀngre, men talförmÄgan Àr kraftigt nedsatt. Han hör sig sjÀlv till exempel sÀga nej fast han menar ja. Han blir förtvivlad över sin funktionsnedsÀttning och grÄter ofta nÀr han inte blir förstÄdd.
Stroke, slaganfall, Ă€r samlingsnamnet för sjukdomar som uppstĂ„r vid störningar av hjĂ€rnans blodförsörjning. Stroke tillhör den sjukdomsgrupp som upptar flest vĂ„rdplatser pĂ„ vĂ„ra sjukhus. Förr var dödlighet i stroke mycket högre Ă€n idag eftersom den minskat kraftigt tack vare kvalificerat akut omhĂ€ndertagande och specifik omvĂ„rdnad. Ăven de svĂ„ra funktionsnedsĂ€ttningar som kan upptrĂ€da efter stroke har minskat tack vare aktiv rehabilitering. Det medför att mĂ„nga av de drabbade kan Ă„tergĂ„ till ett normalt fungerande liv. De flesta som fĂ„r stroke Ă€r över 65 Ă„r, men Ă€ven yngre personer kan drabbas. Risken att drabbas av stroke pĂ„verkas av faktorer som Ă„lder och Ă€rftlighet, men Ă€ven av högt blodtryck, hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdom, 278
hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdomar
Bok 1.indb 278
2013-10-17 13:46
framför allt förmaksflimmer, höga blodfetter och diabetes, samt rökning, hög alkoholkonsumtion och anvĂ€ndning av p-piller. HjĂ€rnans kĂ€rlsjukdomar, cerebrovaskulĂ€ra sjukdomar, CVS, innebĂ€r akut upptrĂ€dande symtom pĂ„ grund av kĂ€rlskada, som i sin tur leder till störning i hjĂ€rnans funktioner. Stroke omfattar hjĂ€rninfarkt, ischemisk stroke, och hjĂ€rnblödning, haemorragisk stroke. HjĂ€rn infarkt utgör 85 procent av de allra flesta strokefallen, medan hjĂ€rnblödning utgör 10â15 procent. Riskfaktorer
Riskfaktorer för att drabbas av stroke: âą högt blodtryck ⹠Àrftlighet för hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdomar âą hög Ă„lder âą tidigare stroke eller TIA âą psykosocial stress âą diabetes âą fetma âą förmaksflimmer âą förtrĂ€ngning av halsartĂ€rerna âą rökning âą manligt kön âą sömnapnĂ©, svĂ„r form av snarkning. hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdomar
Bok 1.indb 279
279
2013-10-17 13:46
Kapitel 15
Demenssjukdomar
290
demenssjukdomar
Kap15_D4_gamla 12.indd 290
2013-10-17 15:26
VaskulÀr demens Vid vaskulÀr demens har kÀrlförÀndringar skett i hjÀrnan, vanligen Äderförkalkning, eller proppar, vilka pÄverkar blodtillförseln till och i hjÀrnan. Detta leder i vissa fall till tilltagande försÀmring av den kognitiva förmÄgan. Symtomen vid vaskulÀr demens varierar mer Àn vid Alzheimers sjukdom. Dessa beror pÄ var i hjÀrnan skadorna finns, och om de Àr begrÀnsade till ett omrÄde eller har drabbat flera. Debuten av vaskulÀr demens Àr ofta plötslig, till skillnad frÄn Alzheimers sjukdom, och den Àldre har ofta olika sjukdomar sedan tidigare, till exempel högt blodtryck, kÀrlkramp, förmaksflimmer eller diabetes. Den kognitiva förmÄgan Àr dock bÀttre bevarad Àn till exempel vid Alzheimers sjukdom. Den Àldre har ofta blivit lÄngsammare, allting tar lÀngre tid, depression Àr vanligt och den Àldre blir ofta kÀnslosam och lÀttrörd.
Frontallobsdemens Frontallobs- eller pannlobsdemens orsakas av förtvinade nervceller, framför allt i hjĂ€rnans pannlob och frĂ€mre delen av tinningloberna. Sjukdomen drabbar inte sĂ€llan personer i yrkesverksam Ă„lder och med hemmavarande barn. Vanligen debuterar sjukdomen vid 50â60 Ă„rs Ă„lder, ibland Ă€nnu tidigare. Det faktum att sjukdomen har sĂ„ tidig debut ger specifika svĂ„ra sociala problem innan sjukdomen Ă€r kĂ€nd, till exempel missförstĂ„nd och samarbetssvĂ„righeter pĂ„ arbetsplatsen och en försvĂ„rad förĂ€ldraroll i de fall dĂ„ det fortfarande finns barn i hemmet som inte uppnĂ„tt vuxen Ă„lder. Ofta mĂ€rker anhöriga till den sjuke de symtom som förekommer tidigt i sjukdomsförloppet; förĂ€ndrad personlighet med omdömeslöshet och nedsatt social kompetens eftersom personen inte följer sociala regler. Personen blir rastlös, sjĂ€lvupptagen och kĂ€nslomĂ€ssigt avtrubbad och kan Ă€ven fĂ„ plötsliga vredesutbrott. Andra symtom som upptrĂ€der Ă€r depression, Ă„ngest, rastlöshet, hallucinationer och vanförestĂ€llningar. SprĂ„ket försĂ€mras och till slut försvinner det helt. Minnesstörningarna kommer senare Ă€n vid till exempel Alzheimers sjukdom. De flesta personer med frontallobsdemens saknar insikt, det vill sĂ€ga de Ă€r inte medvetna om problemen de har. Det kan dĂ„ vara svĂ„rt att motivera personen till lĂ€karbesök, utredning och
292
demenssjukdomar
Kap15_D4_gamla 12.indd 292
2013-10-17 15:26
familjeband. Det underlĂ€ttar kommunikationen och förstĂ„elsen för dennes situation. Om personalen har förstĂ„else för att den demenssjuke har en avsikt med sin kommunikation, att det Ă€r meningsfulla uttryck för en vĂ€rld dit personalen och anhöriga inte kan nĂ„ â det vill sĂ€ga den demenssjukes egen livsvĂ€rld â kan det ge bĂ„de den demenssjuke och personalen tillfredsstĂ€llelse.
Ăkad livskvalitet Etiska frĂ„gor Ă€r alltid aktuella eftersom demenssjukdomen pĂ„verkar nĂ€stan alla delar av livet. VĂ€rderingar och normer, till exempel synen pĂ„ mĂ€nniskan eller vilka handlingar som Ă€r lĂ€mpliga, Ă€r viktiga i alla möten nĂ€r det gĂ€ller diagnostik, behandling, vĂ„rd och omsorg. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vĂ„rd och omsorg vid demenssjukdom utgĂ„r frĂ„n att personer med demenssjukdom ocksĂ„ i senare stadier av sjukdomen upplever vanliga mĂ€nskliga kĂ€nslor som smĂ€rta, sorg, förtvivlan, omsorg och glĂ€dje. Ett viktigt mĂ„l för vĂ„rden och omsorgen av den demenssjuke Ă€r att öka dennes vĂ€lbefinnande. Det Ă€r inte minst viktigt att inse att den demenssjuke i det sena stadiet kĂ€nner smĂ€rta och obehag, Ă€ven om denne kan ha svĂ„rt att uttrycka vad han eller hon kĂ€nner. Trots de svĂ„ra kognitiva funktionsnedsĂ€ttningarna har den demenssjuke förmĂ„ga att uppfatta sig sjĂ€lv som individ, det vill sĂ€ga att han eller hon har en identitet som denne haft hela livet. Den demenssjuke vet alltsĂ„ att han har en egen historia, han vet vad han tycker om och anser om olika saker Ă€ven om han inte kan uttrycka det i ord. SvĂ„righeter att minnas de senare delarna av livet gör dock att den demenssjuke i livets slutskedet vet vem han Ă€r utifrĂ„n minnen frĂ„n barndom och tidigt vuxenliv. Ibland kan den demenssjuke dĂ„ frĂ„ga sig: âVem Ă€r jag?â Den demenssjuke har kvar uppfattningen om att vara en person, ett Jag, men har glömt vem han eller hon Ă€r. FörutsĂ€ttningar för en god vĂ„rd och omsorg
Bemötandet i vÄrd- och omsorgsmiljön har stor betydelse för personer med en demenssjukdom. Stress och bullriga och stökiga miljöer Àr mycket negativt för den demenssjuke. Redan tidigt i sjukdomsförloppet blir en livsberÀttelse viktigt, dÄ denna kan bli en vÀgledning för vÄrd- och omsorgspersonalen i mötet med den demenssjuke. Om 312
demenssjukdomar
Bok 1.indb 312
2013-10-17 13:46
Besök pÄ konstmuseum, ett uppskattat nöje för demenssjuka.
de bemöter den demenssjuke pÄ ett nedvÀrderande sÀtt kan denne uppleva sig som vÀrdelös. Om den demenssjuke behandlas med respekt kan han eller hon uppleva sig som vÀrdefull, trots alla problem. Den demenssjuke kan behöva hjÀlp att upprÀtthÄlla sin vÀrdighet och sin sjÀlvkÀnsla. Det kan ske genom att han eller hon blir pÄmind om sin historia och bemöts pÄ ett vÀrdigt sÀtt i all kommunikation. Det Àr viktigt att vÄrd- och omsorgspersonalen försöker fokusera pÄ den demenssjuke utifrÄn dennes kvarvarande förmÄgor, som kan skifta under dagen och frÄn dag till dag samt försÀmras över tid. Personen och sjukdomen ska vara i fokus. Personcentrerad vÄrd och omsorg
Personcentrerad vÄrd och omsorg innebÀr att man i alla vÄrd- och omsorgsfrÄgor utgÄr frÄn den sjukes situation och inte frÄn demensdemenssjukdomar
Bok 1.indb 313
313
2013-10-17 13:46
Kapitel 16
Att vara anhörig och nÀrstÄende
318
Att vara anhörig och nÀrstÄende
Bok 1.indb 318
2013-10-17 13:46
Definition anhörig â anhörigvĂ„rdare Generellt definieras en anhörig som en person inom familjen, eller bland de nĂ€rmaste slĂ€ktingarna, medan en nĂ€rstĂ„ende definieras som en person som den enskilde anser sig ha en sĂ€rskild relation till. Begreppet nĂ€rstĂ„ende omfattar Ă€ven de personer som Ă€r mer avlĂ€gsna i relationen, till exempel slĂ€ktingar, vĂ€nner och grannar. I detta kapitel definieras anhörig som den som ger vĂ„rd och omsorg och nĂ€rstĂ„ende Ă€r den som tar emot vĂ„rd och omsorg. En anhörigvĂ„rdare Ă€r en person som vĂ„rdar en nĂ€rstĂ„ende person som Ă€r lĂ„ngvarigt sjuk, Ă€ldre eller har en funktionsnedsĂ€ttning. Ofta Ă€r de anhörigas insatser helt avgörande för att en sjuk, oftast Ă€ldre person med svĂ„ra sjukdomstillstĂ„nd eller funktionsnedsĂ€ttningar, ska kunna bo kvar hemma. De insatser som de anhöriga ger Ă€r vĂ„rd, omsorg, stöd och hjĂ€lp. MĂ„nga nĂ€rstĂ„ende Ă€r i sin tur beroende av samhĂ€llets stöd. HemtjĂ€nst och olika former av avlastning Ă€r ofta nödvĂ€ndigt för att klara av att vara anhörigvĂ„rdare. För att stödja de anhöriga bĂ„de emotionellt och praktiskt behövs kunskap om anhörigas situation. En mycket svĂ„r fas i anhörigvĂ„rden Ă€r nĂ€r det Ă€r dags för den sjuke att lĂ€mna hemmet och flytta till ett vĂ„rd- och omsorgsboende.
VÄrd och omsorg i hemmet Inga Persson Àr 78 Är. Nu har hon gett hjÀlp, omsorg och stöd till sin man Erik i mÄnga Är. Erik har en demenssjukdom, och nu nÀr han Àr sÄ försÀmrad orkar Inga inte lÀngre. Erik har vÀckt henne varje natt i flera Är. Trots att hon fÄtt en hel del hjÀlpmedel och Àven hjÀlp av hemtjÀnsten för att underlÀtta sin egen situation, Àr det nu helt ohÄllbart att hon ska fortsÀtta sin svÄra uppgift som anhörigvÄrdare. Visserligen har hon sin dotter boende pÄ ganska nÀra hÄll, men hon vet hur dottern slits mellan sitt eget liv och att dessutom hjÀlpa, trösta och stödja sina förÀldrar. Nu gÄr det inte lÀngre. Makarna har ansökt om och blivit beviljade en plats pÄ ett demensboende ganska nÀra hemmet. Inga vet inte hur det ser ut dÀrinne, men hon har gÄtt runt utanför och försökt bilda sig en uppfattning om hur det Àr. Huset Àr ett betonghus, som ligger mitt
Att vara anhörig och nÀrstÄende
Bok 1.indb 319
319
2013-10-17 13:46
Kapitel 17
Palliativ vì± rd
palliativ vì± rd
Bok 1.indb 329
329
2013-10-17 13:46
à r 2011 avled 89 943 personer i Sverige. Av dessa var 46 346 kvinnor och 43 597 mÀn. NÀstan tre fjÀrdedelar av de personer som avled var 75 Är och Àldre. I mÄnga Är har akut hjÀrtinfarkt varit den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men nÀr Socialstyrelsen 2012 publicerade ny statistik om dödsorsaker blev demenssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Siffrorna visar att Är 2012 dog 8 097 personer av nÄgon form av demens, en ökning med mer Àn 32 procent jÀmfört med Är 2001. Under samma period dog 6 874 av hjÀrtinfarkt, en nedgÄng med över 4 300 fall sedan Är 2001. Den kraftiga ökningen av antal personer som dog till följd av demens kan i viss mÄn bero pÄ att det blivit mer accepterat bland lÀkare att ange demenssjukdom som dödsorsak i stÀllet för som tidigare till exempel lunginflammation. Minskningen av akut hjÀrtinfarkt tros bero pÄ minskad rökning i kombination med mindre fet mat. Dödsfallen i cancer har inte minskat pÄ tio Är, trots mycket forskning inom omrÄdet. För nÄgra former av cancer, till exempel i bronker och lungor, har dödligheten ökat.
Palliativ vĂ„rd Palliativ vĂ„rd betyder lindrande vĂ„rd. Ordet âpalliativâ kommer av det latinska ordet pallium, som Ă€r ordet för mantel. Det betyder att den palliativa vĂ„rden ska vara som en kĂ€rleksfull och vĂ€rmande mantel som omger hela den hjĂ€lpbehövande mĂ€nniskan med alla hennes behov. I praktiken Ă€r de viktigaste delarna i en vĂ€lfungerande palliativ vĂ„rd; symtomkontroll och symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete, samt stöd till nĂ€rstĂ„ende. Det övergripande mĂ„let Ă€r att frĂ€mja vĂ€lbefinnande och livskvalitet, det vill sĂ€ga en person ska fĂ„ leva ett bra liv tills hon eller han dör. Palliativ vĂ„rd har tidigare mest förknippats med cancervĂ„rd, men har numera blivit en ledstjĂ€rna Ă€ven för till exempel demenssjukdom, hjĂ€rtsvikt, KOL, kronisk njursvikt, leverinsufficiens, aids, MS, ALS och Parkinsons sjukdom. Palliativ vĂ„rd kan ges pĂ„ sjukhus, hospice, vĂ„rd- och omsorgsboenden, men ocksĂ„ i det egna boendet. Palliativa insatser görs dagligen inom vĂ„rd och omsorg för att lindra olika symtom, men kan Ă€ven ges till en person under hela sjukdomsför loppet. Man talar dĂ€rför om tvĂ„ faser. Den tidiga fasen kan vara i flera Ă„r. Den sena fasen kan vara i mĂ„nader, veckor eller dagar och i 330
palliativ vÄrd
Bok 1.indb 330
2013-10-17 13:46
Kommunikation och relation 2:a hörnstenen
Symtomkontroll 1:a hörnstenen
LIVSKVALITET NÀrstÄendestöd 3:e hörnstenen
Teamarbete 4:e hörnstenen
De fyra hörnstenarna.
Den palliativa vĂ„rdfilosofins fyra hörnstenar Palliativ vĂ„rdfilosofi kan lĂ„ta svĂ„rt och kravfyllt, men den kan enkelt förklaras som âett gemensamt synsĂ€ttâ dĂ€r de fyra hörnstenarna utgör utgĂ„ngspunkt för hur detta gemensamma synsĂ€tt ska forma vĂ„rden. Den palliativa vĂ„rdens arbets- och förhĂ„llningssĂ€tt kan tillĂ€mpas inom nĂ€stan alla vĂ„rdformer eftersom palliativa insatser görs överallt inom vĂ„rd och omsorg. Ăven om man inte har valt att arbeta utifrĂ„n den palliativa vĂ„rdfilosofin, sĂ„ tillĂ€mpas det palliativa arbetssĂ€ttet överallt dĂ€r god vĂ„rd ges. Enligt WHO nĂ„r man mĂ„let âbĂ€sta möjliga livskvalitetâ genom att tillĂ€mpa de fyra hörnstenarna. Hörnstenarna kan ocksĂ„ ses som fyra lĂ„dor som ska fyllas med Ă„tgĂ€rder för att mĂ„let ska kunna uppnĂ„s. Symtomkontroll â första hörnstenen
Genom att förebygga, tidigt upptĂ€cka, behandla eller lindra symtom av olika karaktĂ€r ges bĂ„de den Ă€ldre och de nĂ€rstĂ„ende möjlighet till god livskvalitet och vĂ€lbefinnande under den Ă€ldres sista tid i livet. NĂ€r det inte lĂ€ngre Ă€r möjligt att bota Ă€r symtomlindring mycket viktigt för livskvaliteten. Symtom som vĂ„rd- och omsorgspersonal mĂ„ste kunna lindra Ă€r illamĂ„ende, matleda, muntorrhet, andnöd, blödningar, feber och förstoppning. Ett mycket vanligt symtom Ă€r smĂ€rta. Man frĂ„gar ofta om den Ă€ldre har smĂ€rta vid cancer eller frakturer, men glömmer ibland att frĂ„ga om den Ă€ldre har smĂ€rta vid lung- eller hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdom. Ăldre kan uppvisa andra symtom vid smĂ€rta, till exempel mer oro, gnuggar eller slĂ„r pĂ„ den kroppsdel som
338
palliativ vÄrd
Bok 1.indb 338
2013-10-17 13:46
gör ont. En demenssjuk kan sĂ€ga att det gör ont i munnen nĂ€r det egentligen Ă€r ryggen som vĂ€rker. Cirka 50 procent av de som bor pĂ„ vĂ„rd- och omsorgsboende har smĂ€rtproblem. SmĂ€rta mĂ„ste beaktas ur fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. En sjuk Ă€ldre man svarade pĂ„ frĂ„gan âVad gör ont? â Allt gör ont.â SmĂ€rta kan beskrivas som en ond cirkel. Den fysiska smĂ€rtan ger oro och nedstĂ€mdhet, den Ă€ldre isolerar sig allt mer och i ensamheten börjar den Ă€ldre tĂ€nka pĂ„ döden och fĂ„r Ă„ngest. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att se skillnad pĂ„ lidande och fysisk smĂ€rta. Lidande innebĂ€r sorg över nĂ„got som den Ă€ldre behöver tid för att sörja, försonas med och acceptera. Symtomkontroll innebĂ€r att förebygga, lindra eller bota de symtom som kan uppstĂ„ som en följd av sjukdom. En av vĂ„rd- och omsorgspersonalens frĂ€msta uppgifter Ă€r att ha âklinisk blickâ för att kunna förutse vilka symtom som kan uppstĂ„. Symtomkontroll innebĂ€r att: âą förebygga, kan innebĂ€ra att den Ă€ldre har aktiviteter under dagen sĂ„ att en god nattsömn skapas âą lindra, kan innebĂ€ra att minska svĂ„righeterna i samband med mĂ„ltider âą bota, kan innebĂ€ra att ge laxermedel för att avhjĂ€lpa förstoppning. Kommunikation och relation â andra hörnstenen
En uppriktig och kontinuerlig kommunikation med den Àldre och dennes nÀrstÄende Àr av största vikt. Samtalet mellan den Àldre, dennes nÀrstÄende och vÄrd- och omsorgspersonalen Àr sjÀlva nyckeln till hur bra samspelet och relationen blir. Om man lÀr kÀnna den Àldres personlighet och reaktionsmönster kan man som personal lÀttare vara nÀra, och dÀrmed underlÀtta kommunikationen bÄde för den sjuke, de anhöriga, nÀrstÄende och för sig sjÀlv. Det Àr en stor och svÄr uppgift att skapa en förtroendefull relation med en svÄrt sjuk mÀnniska och att stödja och möta de nÀrstÄendes sorg. Förutom goda kunskaper i kommunikation krÀvs ocksÄ stöd i arbetsgruppen. Den svÄrt sjuke Àldre kan inte alltid ge personalen feedback pÄ goda vÄrdinsatser, vilket gör det viktigt att man inom arbetsgruppen bekrÀftar den som gör nÄgot bra.
palliativ vÄrd
Bok 1.indb 339
339
2013-10-17 13:46
Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet lyfter fram hĂ€lsoaspekter och belyser livskvalitet och vĂ€lbefinnande i Ă„ldrandet. Boken Ă€r indelad i fem delar: âą HĂ€lsa och livskvalitet under Ă„ldrandet âą Kommunikation och förhĂ„llningssĂ€tt âą Prevention, boendemiljö och sociala aktiviteter âą Funktionsbevarande vĂ„rd och omsorg samt rehabilitering âą Vanliga sjukdomar vid Ă„ldrande.
mot omvÄrdnad av Àldre och fil.mag. i vÄrdpedagogik, vÄrdutvecklingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset, vÄrdforskningschef vid Stockholms Borgerskap samt rektor vid stiftelsen Silviahemmet. Margareta Grafström Àr leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och
Margareta Skog
Margareta Grafström
Margareta Grafström
Författare: Margareta Skog Àr leg. sjuksköterska, medicine doktor med inriktning
Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet
Margareta Skog
Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet Ă€r skriven för VĂ„rd- och omsorgsprogrammet, kompetensutveckling för vĂ„rd- och omsorgspersonal och Yrkeshögskolan. Den kan med fördel lĂ€sas av alla som pĂ„ olika sĂ€tt arbetar med Ă€ldre. BerĂ€ttelser och studieuppgifter ger eleven möjlighet att vĂ€rdera, fördjupa sig i och granska ny kunskap om Ă€ldres hĂ€lsa och livskvalitet.
Ăldres hĂ€lsa och livskvalitet
Att fÄ utveckla och förbÀttra dagens vÄrd och omsorg och inte minst stÀrka den Àldres stÀllning och inflytande Àr en stor utmaning. Detta gÀller dÄ ocksÄ att kunskap och nya forskningsrön nÄr ut till vÄrd- och omsorgspersonal som befinner sig nÀra de Àldre.
docent i omvÄrdnad vid Karolinska institutet, professor emerita i vÄrdvetenskap och sakkunnig vid Sveriges PensionÀrsförbund, Stockholm.
(523-1521-7)
Cover_Aldres_halsa.indd 1
2013-10-21 17.14