9789147098804 by Smakprov Media AB

Boken innehåller fem huvudavsnitt: • Grundläggande filosofiska begrepp och traditioner. • En översikt över teman som behandlas inom vetenskapsteorin och deras koppling till praktiskt forskningshantverk.

Peter & Britt-Marie Sohlberg

ur formas kunskap inom vetenskap och forskning? Vilka problem finns vid kunskapssökandet? Här behandlas grundläggande filosofiska begrepp och traditioner, samtidigt som metoder för ”vardaglig” forskning presenteras på ett lättillgängligt sätt. Problematiseringen utgår från såväl klassiska som moderna vetenskapsteoretiska och vetenskapsfilosofiska perspektiv. Syftet är att behandla dessa komplexa problem på ett översiktligt och otekniskt sätt utan att överförenkla konfliktlinjer och fascinerande problemställningar.

Peter & Britt-Marie Sohlberg

Kunskapens former

• En översikt över vanliga vetenskapliga metoder för kunskapsbildning.

• En uppgiftsbank med instuderingsfrågor och instruktioner för vetenskapsteoretisk analys och presentation. Denna nya upplaga innehåller bland annat en utvidgad diskussion om förståelse- och tolkningsdimensioner, ett nytt avsnitt om den principiella innebörden av att använda referenser och en praktiskt orienterad diskussion om spänningsförhållandet mellan forskningsmässig öppenhet och fastställandet av fakta. Dessutom har det tillkommit en uppgiftsbank för att förstärka inriktningen mot det praktiska hantverket, och som är tänkt att användas som ett ”smörgåsbord” för olika ämnen och på olika nivåer. pete r sohlbe rg är professor i samhällsvetenskaplig vetenskapsteori vid Norges Tekniske Naturvitenskaplige Universitet (NTNU) i Trondheim och docent i sociologi vid Uppsala universitet. Han har också under en längre tid arbetat som lärare/forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Kunskapens former

• En översikt över vetenskapliga paradigm och deras ståndpunkter när det gäller att beskriva, definiera, klassificera, förklara och formulera teorier.

Vetenskapsteori och forskningsmetod

Best.nr 47-09880-4 Tryck.nr 47-09880-4

Liber

britt-marie sohlberg är fil. mag., leg. sjuksköterska, bitr. psykolog och har länge arbetat som vårdlärare och universitetsadjunkt vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Tredje upplagan 9789147098804c1c.indd 1

16/05/13 2:27 PM

Förläggare: Johan Lindgren Redaktör: Carina Blohmé Omslag: Birgitta Dahlkild Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Ombrytning: OKS Prepress Services Omslagsbild: Akvarellen på omslaget är målad av Thérèse Ekblom 1905 Figurer: Jonny Hallberg Illustrationerna på s. 134, 167, 200 och 243 är hämtade från R. E. Williams (1956), A century of

Punch, William Heineman Ltd, Melbourne, London & Toronto

Upplaga 3:1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: Kina 2013

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147098804b1-312c.indd 2

16/05/13 2:20 PM

Förord

umera finns många bra böcker som behandlar vetenskapsteori och forskningsmetod. Det är glädjande med den självreflektion och vidgning av det vetenskapliga perspektivet som detta innebär. Vetenskapsteoretiska perspektiv innebär att studenter på ett relativt tidigt stadium får möjlighet till en första överblick över stora kunskapsområden. Att skaffa sig en sådan överblick genom fördjupning endast i det egna ämnet och dess metoder tar väldigt mycket längre tid – om det ens är möjligt. Det finns ett stort utbud av specialiserade böcker med filosofisk inriktning och ett stort antal kvalificerade metodböcker inom olika metodtraditioner. Vår bok är ett försök att fylla luckan mellan dessa inriktningar. Vi vill relatera de filosofiska traditionerna till mer hantverksmässiga aspekter av forskning och samtidigt problematisera forskningshantverket med avseende på principiella filosofiska grundproblem. Därutöver vill vi försöka ge en första introduktion till diskussionen om förhållandet mellan vetenskap och samhälle. Med de erfarenheter vi har från egen undervisning föreställer vi oss att boken kan användas på olika nivåer och inom skilda ämnen. Boken har en grundstruktur och innehåller översiktliga definitioner, som borde göra den lämplig som en introduktion till ämnet. Samtidigt innehåller den fördjupande delar och en sammanfattning av forskningstraditioner, som torde göra den intressant även för den något mer avancerade. Vi har försökt presentera olika positioner med deras starkaste argument utan att själva argumentera för en viss filosofisk eller metodologisk position. Däremot argumenterar vi en hel del för behovet av mångfald inom forskningssamhället och till och med för värdet av vetenskapliga konflikter, i den mån de leder till argumentation och meningsutbyte och inte till

9789147098804b1-312c.indd 3

16/05/13 2:20 PM

Förord

maktspråk eller isolering. Vi har även tyckt att det är angeläget att behandla skepticism och vetenskapskritik som den tas upp i postmodernistisk tradition. Samtidigt påpekar vi att det ligger i postmodernismens natur att inte vara ett sammanhållet paradigm och en alternativ teori på samma villkor som andra vetenskapstraditioner. Vi har valt att ta upp beskrivningen av forskningsparadigm mot slutet av boken som en sammanfattning av de komplexa ställningstaganden som görs i skilda forskningstraditioner. På så sätt låter vi problem i forskningsprocessen vara utgångspunkten. Alternativet att i stället ha olika forskningsparadigm som utgångspunkt för diskussionen hade riskerat att göra framställningen programmatisk, sluten och tråkigt förutsägbar. Arbetet med boken har inneburit att vi för första gången sedan den gemensamma studenttiden diskuterat ”jobb” ordentligt på hemmaplan. Vi har var och en på olika sätt och vid olika institutioner undervisat i vetenskapsteori och forskningsmetod och haft en likartad upplevelse av att det saknas en integrerande bok med stor spännvidd mellan allmänfilosofiska och metodmässiga aspekter. Det har varit intressant med våra olika inriktningar – psykologi och omvårdnad (Britt-Marie) och samhällsvetenskap (Peter) – att se vad speglingen i ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv innebär. Vi har försökt att ge detta uttryck i boken genom att välja vetenskapsteoretiska exempel från ett brett perspektiv, bl.a. från psykologi, omvårdnad, sociologi och socialantropologi. Även om boken således är ett genuint samarbetsprojekt har det skett en arbetsfördelning, där vi lagt tyngdpunkten på olika delar. Peter har haft huvudansvaret för den introducerande samt den metodologiska delen, medan Britt-Marie haft huvudansvaret för den allmänfilosofiska delen. Vi vill tacka vänner och kolleger vid Sociologiska institutionen och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet, Institutt for sosiologi og statsvitenskap, Norges Tekniske Naturvitenskaplige Universitet, Trondheim samt Institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet för uppmuntran och kommentarer. Slutligen också ett tack till alla de studenter som vi mött i stimulerande diskussioner om

9789147098804b1-312c.indd 4

16/05/13 2:20 PM

Förord

vetenskapsteoretiska frågor genom åren och som indirekt, men ändå påtagligt, har kommit att bli medverkande i boken. Uppsala i januari 2002 Britt-Marie och Peter Sohlberg

Förord till andra upplagan Boken har nu använts i vitt skilda undervisningssammanhang i sex år. När vi har använt boken har vi fått uppslag till kompletteringar och nya översikter. I den nya upplagan har det dock känts angeläget att behålla grundstrukturen där vetenskapsteoretiska problem kopplas till själva kunskapsprocessen i forskningen. Några teman som vi velat fördjupa är bl.a. frågan om hermeneutik och förståelse samt förhållandet mellan kunskap och praktik. Uppsala i september 2008 Britt-Marie och Peter Sohlberg

Förord till tredje upplagan Erfarenheter av undervisning på olika nivåer har inneburit att vissa avsnitt, till exempel om förhållandet mellan förståelse och förklaringar, har fördjupats. Även ett avsnitt som behandlar referenshanteringens principiella innebörd har lagts till. Vi har också lagt in fler litteraturhänvisningar och litteraturtips, utvidgat sakregistret och nu även infört ett personregister. Vi har länge hävdat att ett meningsfullt studium av vetenskapsteori inte bara innebär att sätta sig in i perspektiv, teorier och begrepp på ett allmänt och abstrakt plan, utan att det väsentliga är att tillämpa dessa perspektiv, teorier och begrepp i analysen av vetenskapliga texter och av eget arbete. Vi har i tidigare upplagor försökt att förverkliga detta ideal genom att ge många exempel och att ha en resonerande ton i texten. I denna upplaga går vi ett steg längre och har nu lagt in en omfattande uppgiftsbank mot slutet av boken. Denna uppgiftsbank utgör ett varierat smörgåsbord, från vilket kan

9789147098804b1-312c.indd 5

16/05/13 2:20 PM

Förord

plockas uppgifter beroende på i vilket sammanhang och på vilken nivå boken används. Uppsala och Trondheim i mars 2013 Britt-Marie och Peter Sohlberg

9789147098804b1-312c.indd 6

16/05/13 2:20 PM

Innehåll Förord.....................................................................................................

Bokens uppläggning .............................................................................

Del I – Vetenskap och samhälle ............................................................. Inledning ..................................................................................................

13 14

Gränsen mellan ! och ? Att ta för givet och att fråga ....................................

Vad är vetenskapsteori? ............................................................................ Kritisk reflektion – postmodernismen och kritiken av upplysningsprojektet .................................................................... Alla dessa begrepp! ................................................................................... Det vetenskapsteoretiska fältet – en översikt och avgränsning .............. Vetenskap som social institution ............................................................. Kunskapssociologiska perspektiv ............................................................

18 20 23 25 31 37

Del II – Vetenskapens filosofiska traditioner ....................................... Inledning .................................................................................................. Ontologi ...................................................................................................

45 46 47

Ontologier som grundläggande ”substanser” .............................................. Senare ontologiska riktningar.......................................................................

49 61

Epistemologi.............................................................................................

Tvivel och skepticism .................................................................................... Traditionella indelningar inom epistemologin ............................................ Kunskap i praktiken ...................................................................................... Störningar av den sanna kunskapen.............................................................

71 73 85 89

Del III – Metodologi och vetenskapliga analysformer ........................ Inledning .................................................................................................. Generella forskningsperspektiv ...............................................................

95 96 97

Holistiska aspekter av forskningen ............................................................... 98 Atomistiska perspektiv .................................................................................. 104 Metodologi som avbildning eller konstruktion ........................................... 105

9789147098804b1-312c.indd 7

16/05/13 2:20 PM

In n e h å l l

Beskrivningar .......................................................................................... 107 Olika beskrivningstraditioner....................................................................... 109 Det vetenskapliga språket som instrument för beskrivningar .................... 118

Definitioner .............................................................................................. 126 Realdefinitioner ............................................................................................ 129 Nominal eller nominell definition ............................................................... 131 Sensitizing concepts och om att definiera i praktiken ................................ 135

Klassifikationer......................................................................................... 136 Slutledningar ............................................................................................ 142 Om vetenskap och hypotesprövning ............................................................ Slutledningar i den vetenskapliga praktiken ................................................ Cementeringen av empiriska fakta ............................................................... Forskningens massmediala marknad ........................................................... Andra former av slutledningar i den vetenskapliga praktiken .................... Klassisk argumentationsanalys ....................................................................

145 149 160 162 163 164

Förklaringar och förståelse ...................................................................... 166 Förklaring vs förståelse ................................................................................. En djupare förståelse ..................................................................................... Förklaringens beståndsdelar och praktik ..................................................... Ad hoc-förklaringar ...................................................................................... Förklaringstyper ............................................................................................ Kausala förklaringar eller orsaksförklaringar .............................................. Intentionala förklaringar .............................................................................. Funktionella förklaringar och funktionell analys ........................................ A) Explanandum: Vad är det som förklaras funktionellt? .......................... B) Vad är funktionell nytta eller nödvändighet? .......................................... C) Funktionella förklaringar och systemanalys ........................................... Teleologiska förklaringar .............................................................................. Utvecklingsläran ............................................................................................

168 173 181 183 184 188 198 204 210 213 215 217 219

Teorier....................................................................................................... 222 Abstraktioner som teorins förstadium ......................................................... Teoriers strukturer......................................................................................... Teoriers funktioner........................................................................................ Teoriers struktur och funktion i praktiken .................................................. Teoriutveckling och yrkespraktik – exemplet omvårdnad .......................... Att testa teorier .............................................................................................. Dekonstruktioner ..........................................................................................

225 226 227 229 235 241 245

9789147098804b1-312c.indd 8

16/05/13 2:20 PM

In n e h å l l

Del IV – Paradigm och vetenskapstraditioner – en sammanfattning .......................................................................... Inledning .................................................................................................. Kuhns lära om paradigmen ..................................................................... Paradigm som forskningstraditioner i praktiken ...................................

253 254 254 258

Positivismen .................................................................................................. Postpositivismen ........................................................................................... Kritisk teori .................................................................................................... Den hermeneutiska traditionen ................................................................... Konstruktionism ...........................................................................................

261 263 264 266 267

Slutord ...................................................................................................... 275 Del V – Uppgiftsbank............................................................................. 277 Inledning .................................................................................................. 278 1. Instuderingsfrågor ................................................................................ 278 Inledning ....................................................................................................... Del I Vetenskap och samhälle........................................................................ Del II Vetenskapens filosofiska traditioner .................................................. Del III Metodologi och vetenskapliga analysformer.................................... Del IV Paradigm och vetenskapstraditioner – en sammanfattning ............

278 279 280 282 288

2. Instruktion till en enkel argumentationsanalys .................................. 289 3. Vetenskapsteoretisk reflektionsuppgift inför eget skrivande .............. 291 4. Förslag till en vetenskapsteoretisk analys av ett vetenskapligt arbete på avancerad nivå ............................................. 292 Referenser............................................................................................... 294 Sakregister.............................................................................................. 301 Personregister ....................................................................................... 308

9789147098804b1-312c.indd 9

16/05/13 2:20 PM

Bokens uppläggning

vsikten med denna bok är att försöka behandla grundläggande filosofiska begrepp och traditioner och samtidigt på ett lättfattligt sätt presentera de metoder för kunskapsbildning som används vid ”vardaglig” forskningsverksamhet. Hur gör forskare när de forskar? Vilka förhållningssätt och metoder använder de sig av för att beskriva och förklara? Vilka problem kan finnas vid kunskapssökandet? Detta är frågor som vi kommer att behandla. Det här är alltså varken en renodlad filosofibok eller en renodlad bok i forskningsmetod. I stället har vi försökt integrera allmänfilosofiska frågeställningar med sådana som berör forskningsmetoder och det vetenskapliga hantverket. Vår ambition har varit att göra någorlunda lättillgängliga översikter utan att överförenkla och missa intressant komplexitet. Det är ju mycket komplicerade frågor som vi skriver om, och få av de problem vi belyser är ”avslutade”. Snart sagt alla ämnen som vi behandlar är föremål för diskussion och behandlas i en mycket omfattande litteratur som ständigt expanderar. För den intresserade ger vi tips för vidare läsning. Vi hoppas att denna blandning av filosofiska frågor och metodfrågor ska ge läsaren en överblick över det komplicerade område som vetenskapsteori utgör. Tanken är att läsaren ska få en introduktion i viktiga grundbegrepp och en översikt över olika forskningstraditioner. På så sätt hoppas vi bidra med verktyg för kritisk analys. Vi tror också att ett vetenskapsteoretiskt perspektiv med hantverksinriktning kan vara till hjälp vid eget skrivande. Boken är uppdelad i fem huvudavsnitt. Först en introducerande del som innehåller en presentation och översikt över det vetenskapsteoretiska fältet. Därefter följer ett allmänfilosofiskt avsnitt som tar upp grundläggande filosofiska begrepp och traditioner. Bokens omfångsrikaste del berör olika

9789147098804b1-312c.indd 10

16/05/13 2:20 PM

B oke ns uppläg g ning

metodologiska aspekter av den vetenskapliga kunskapsbildningen, det vill säga olika aspekter av hur forskare i praktiken hanterar och bearbetar sitt material. Som vi kommer att se finns det många intressanta teoretiska problem förknippade med denna forskningspraktik. Vi kommer också att se att forskningspraktiken varierar mellan olika traditioner och ämnesinriktningar. Det finns således en linje i boken som går från de inledande och generella filosofiska utgångspunkterna, via filosofiska traditioner till det ”konkreta” vetenskapliga arbetet. I den fjärde delen beskrivs paradigm och vetenskapstraditioner, som samtidigt blir en sammanfattning av de moment som tagits upp. I den femte delen har vi samlat en uppgiftsbank med instuderings-, reflektions- och analysuppgifter. Denna del är relativt omfattande och varierad för att kunna användas selektivt på olika nivåer och inom olika discipliner.

9789147098804b1-312c.indd 11

16/05/13 2:20 PM

9789147098804b1-312c.indd 12

16/05/13 2:20 PM

Del I Vetenskap och samh채lle

9789147098804b1-312c.indd 13

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

Inledning

åra vardagsliv är numera helt sammanlänkade med forskningens värld i en rad olika avseenden. Från det att vi stiger upp på morgonen till dess att vi går och lägger oss på kvällen är vi på olika sätt förbundna med den vetenskapliga världen. Lyssnar vi på radionyheter eller tittar på nyhetsprogrammen i TV kan vi höra diskussioner om utvecklingen på finansmarknaden, funderingar över om vi håller på att få mer dramatiska vädertyper, presentationer av nya rön när det gäller synen på Alzheimers sjukdom, vikten av stimulans för dementa människor och frågan om östrogenets betydelse som profylax mot benskörhet. Sådana nyhetsinslag är nära förknippade med forskning inom nationalekonomi, meteorologi, omvårdnad, medicin och gerontologi. Fortsätter så dagen exempelvis med att vi lämnar barn på dagis, så finns det forskning kring barn- och utvecklingspsykologi, som är relevant för hur verksamheten bedrivs där. När vi sedan kommer till jobbet – vare sig det handlar om en tillverkningsindustri, en vårdcentral eller kanske ett transportföretag – så är verksamheten på ett eller annat sätt i kontakt med forskning inom en rad områden. Det kan exempelvis handla om produktionsmetoder, organisationsforskning eller teorier kring logistik och lagerhållning just-in-time. Det kan också handla om teorier om vad som kännetecknar god omvårdnad. Många arbetsuppgifter sköts numera med datorer, ett resultat av forskning inom såväl logik som elektronik. Så fortsätter förmodligen dagen med återkommande kopplingar till forskning inom olika områden. I ett nutida västerländskt samhälle går det knappast att tänka sig några vardagsverkligheter som helt saknar omfattande kontaktytor med forskningens värld. Trots detta är kontakten i regel indirekt. För de flesta människor är vetenskaplig verksamhet och forskning en ganska okänd och dold värld. Visst har de flesta stött på äldre klichéer om tankspridda forskare som går omkring i vita rockar i märkligt puttrande laboratoriemiljöer. De flesta har väl också stött på de moderna klichéerna, när TV i samband med intervjuer av forskare försöker ge lite ”lokalfärg” genom att avbilda forskaren, koncentrerat tittande

9789147098804b1-312c.indd 14

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

på en dataskärm, mixtrande med någon avancerad apparatur eller bläddrande i en skrift framför en imponerande bokhyllevägg. Men hur själva forskandet konkret går till är mer okänt. Det kan till och med vara så att forskare från olika discipliner har ganska liten kännedom om hur kollegers forskningsvardag ser ut. Skillnaderna är till exempel oerhört stora mellan litteraturvetarens mycket omfattande läsande och ”bokliga” forskningsprocess och biomedicinarens forskningsvardag, som ofta (åtminstone i yngre år) är mycket mer präglad av laborativt arbete inom en forskningsgrupp och där läsandet innebär ”uppdatering” av specifik ”fakta”kunskap inom ett mycket specialiserat område. Meningen med denna bok är inte att skildra vardagslivet i olika forskningsmiljöer, även om vi kommer att beröra detta i den inledande delen om förhållandet mellan vetenskap och samhälle. Däremot kommer vi att skildra olika aspekter av den vetenskapliga kunskapsbildningen, det vill säga på vilket sätt den vetenskapliga kunskapen formas och utvecklas. Detta gör vi framför allt med utgångspunkt i följande aspekter: beskrivningar, slutledningar, experiment, förklaringar och teorier. För att det ska bli möjligt att förstå den vetenskapliga kunskapsbildningen i ett större sammanhang och få bättre överblick, kommer vi först att säga något om vetenskapens roll i samhället och den filosofiska bakgrunden till den moderna vetenskapen. Den vetenskapliga kunskapen och forskningens betydelse har förändrats på ett omvälvande sätt under de senaste hundra åren. Delvis beror detta på att kunskapen i en grundläggande mening har ökat. Nya och förbättrade metoder för observation och bearbetning av data har gjort att vi helt enkelt trängt djupare in i mikrokosmos (exempelvis i människans inre) och längre ut i makrokosmos (i universum). Till viss del består kunskapsökningen av en teoretisk utveckling genom att vetenskapen har omtolkat fenomen och teorier har förändrats. Vi kommer att beskriva vetenskap som ett aktivt sökande efter kunskap. Det betyder att vetenskap inte behandlas som en statisk enhet eller en viss mängd kunskap som är given en gång för alla. I stället uppehåller vi oss vid kunskapssökandets bakgrund, förutsättningar och konkreta former, samt problem förknippade med detta sökande. 15

9789147098804b1-312c.indd 15

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

Det finns en intressant dynamik i detta perspektiv. Väldigt lite av den vetenskapliga kunskapen är fix, färdig och slutgiltig. Sådan kunskap som är färdigpaketerad ses ofta efter en tid som trivial och ointressant. Den blir dessutom vanligen med tiden införlivad med det ”sunda förnuftet”. Inom många vetenskapliga ämnen är det vanligt att det parallellt sker två olika typer av processer. Den ena handlar om att samla in kunskap om aspekter av verkligheten som är relevanta för det specifika ämnet. Den andra processen handlar om att diskutera förutsättningarna och verktygen för själva kunskapsinsamlandet. På detta sätt sker alltid en intressant balansgång mellan öppenhet och robusthet. Å ena sidan eftersträvas ofta en stabil och robust grund för de påståenden som görs, å andra sidan är det viktigt med ett ständigt ifrågasättande och en öppenhet för nya perspektiv och tolkningar. Inom naturvetenskapen är ofta kunskapsinsamlandet den primära delen av verksamheten, medan diskussion om verktygen för detta insamlande är vanligare inom samhälls- och beteendevetenskap. Alla forskare accepterar inte heller tanken om att det som sker inom forskningen är en enkel insamling av fakta, som redan finns där ute i verkligheten. Inom den postmoderna och den konstruktionistiska traditionen, vilka vi återkommer till, är perspektivet i stället att forskare med sina idéer och begrepp konstruerar verkligheten, inte att de avbildar den (se s. 267). Forskning handlar således både om att förhålla sig till verkligheten och att samtidigt problematisera och utveckla de verktyg med vars hjälp verkligheten avbildas.

Gränsen mellan ! och ? Att ta för givet och att fråga I varje forskningstradition och vetenskapligt arbete går någonstans en gräns mellan ! och ?, det vill säga vad som tas för givet och vad som studeras mer förutsättningslöst. Om allt tas för givet redan från början är det knappast tal om forskning. En rimlig definition av forskning är att det handlar om något slags kunskapssökande från en viss utgångspunkt. Det är denna

9789147098804b1-312c.indd 16

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

utgångspunkt som ! handlar om. I många forskningsarbeten markeras utgångspunkten med en rad referenser. Ett vanligt sätt att bestämma vad som tas för givet är att placera sig själv inom en forskningstradition eller ett paradigm, som tillhandahåller mer eller mindre färdiga positioner. Paradigmet tillhandahåller så att säga en färdig världsbild (ontologi), kunskapssyn (epistemologi) och en färdig metodologi. Till vardags är det sällan som forskare på något grundläggande sätt ifrågasätter dessa delar. Energin används i stället primärt för att med hjälp av de positioner som paradigmet tillhandahåller samla in material, bearbeta detta och dra någon form av slutsatser. Ett problem med detta är att positioneringar i form av paradigm eller skolbildningar ibland kan vara motsägelsefulla och komplexa. Även om paradigmet ger färdiga positioner är det inte säkert att dessa är lätta att förena i den praktiska forskningen. Paradigmen har blivit så omfattande att det finns stora variationer inom dem. Att betrakta ett forskningsparadigm som en logiskt sammanhängande enhet där en aspekt logiskt följer av en annan är missvisande. I del IV försöker vi visa på denna komplexitet hos paradigmen och de konsekvenser som därigenom kan uppstå för de praktiska forskningsmetoderna. Den enskilde forskaren, och i ännu högre grad uppsatsförfattaren, har alltså sällan tid att förhålla sig till de grundläggande ontologiska, epistemologiska och metodologiska frågorna, utan arbetar inom det Thomas Kuhn kallar normalvetenskap (se s. 256). Det är emellertid vetenskapsteorins uppgift att problematisera världsbilder, kunskapssyner och metodologier och att diskutera vilka konsekvenser olika vägval kan få för forskningens resultat. I denna bok har vi valt att lägga diskussionen om paradigm mot slutet och inte som en startpunkt, för att på så sätt markera vad som i grunden är gemensamma problematiker i olika forskningstraditioner, även om svaren på dessa problem skiljer sig åt. På så sätt vill vi betona vikten av att ställa frågor (?) framför att uttrycka en position (!).

9789147098804b1-312c.indd 17

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

Vad är vetenskapsteori? Dispyter mångfaldigas, som om allt vore osäkert; och dessa dispyter drivs med den största glöd, som om allt vore säkert (Hume 2009[1739–1740], s. xiv, vår översättning). Filosofen och historikern David Hume skrev dessa ord på 1700-talet, men de är lika relevanta i dag som en beskrivning av situationen inom vetenskapssamhället, framför allt inom samhällsvetenskap och humaniora. Vi har en situation där det förekommer en mängd konflikter kring vad som är god vetenskap, rimliga metoder, etablerade sanningar och vilket förhållande som råder mellan vetenskap och sunt förnuft, respektive vetenskap och konst. Detta mångfaldigande av dispyter kan ses som en rikedom i den vetenskapliga kulturen, med ett ständigt prövande och ifrågasättande vilket leder till nya perspektiv och insikter. Men hur är det egentligen med insikter och sanningar? Hume antyder att mångfalden av dispyter är ett tecken på att ingenting är säkert och sett i detta perspektiv är det rimligt att fråga sig vad det egentligen finns för sanningar som alla inom samhällsvetenskap och humaniora är överens om. Den andra delen av Humes påstående skapar en paradox, förmodligen ännu viktigare i dag än då Hume formulerade sin reflektion. Om nu ingenting är säkert, varför då argumentera med hetta och glöd som om sanningen finns i det egna argumentet? Om alla sanningar är relativa, vad tjänar det då till att lägga ned kraft på att argumentera för sin egen lilla sanning? Om vi inte lyssnar på och övertygas av andras argument, varför skulle de då lyssna på och övertygas av våra argument? Det här är en bok som i hög grad handlar om argumentationer och om det meningsfulla i att argumentera i stället för att inta en förutbestämd position och låta den skapa gränser för vilka frågor som är meningsfulla att ställa. Det är därför boken avslutas med och inte startar i beskrivningen av paradigm. Boken handlar om forskning och vetenskap ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Ett sådant perspektiv handlar om att studera förutsättningar för

9789147098804b1-312c.indd 18

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

och problem med det kunskapssökande som äger rum inom vetenskapen. Kortfattat kan man säga att vetenskapsteori handlar om ett studium där vetenskap och forskning utgör själva studieobjektet och där det samtidigt sker en problematisering av detta kunskapssökande. Från början kan vi slå fast att det inte går att definiera vetenskap på ett helt entydigt sätt och att det inte heller finns ett enda vetenskapsteoretiskt perspektiv. Tvärtom existerar flera vetenskapsteoretiska traditioner samtidigt, särskilt när det gäller som ideal för hur vetenskap bör bedrivas. Vetenskap är alltså inte primärt frågan om vissa etablerade sanningar eller specifika forskningsmetoder. Det finns knappast någon avgränsad metod som isolerad leder fram till vetenskapliga resultat. Vetenskap är praktiskt taget alltid förknippad med en forskningstradition i vid bemärkelse, som i sin tur har lett fram till specifika forskningsmetoder. Det är därför rimligt att tala om en vetenskaplig kultur. Som vi senare kommer att se finns det många variationer och konflikter inom denna vetenskapliga kultur. Berömt är talet om de två skilda vetenskapliga kulturerna av fysikern och författaren C. P. Snow (1905–1980), där han skildrar och problematiserar klyftan mellan den naturvetenskapliga och den humanistiska kulturen (Snow 1959). På senare tid har bilden blivit ännu mer komplex och exempelvis har Karin Knorr-Cetina (1944–) problematiserat bilden av en enhetlig naturvetenskap (Knorr-Cetina 1999). De flesta studenter kommer för första gången i kontakt med vetenskap på allvar när det gäller att skriva en egen uppsats. Det kan då tyckas som om den vetenskapliga kulturen mest handlar om yttre former. Det gäller att ha en klar och tydlig disposition, att ha ett tydligt förhållande till källorna, att sätta ut referenser på rätt sätt, att skriva litteraturlistan korrekt och så vidare. Ofta finns mer eller mindre standardiserade regler för hur en uppsats ska vara uppställd. Det är naturligtvis viktigt att institutionerna och lärarna förmedlar detta ”regelverk” till studenterna. Samtidigt är det viktigt att påpeka att alla dessa procedurregler knappast har något egenvärde. All vetenskaplig kultur,

9789147098804b1-312c.indd 19

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

som fokuserar för starkt på form och procedurregler, tenderar att stelna och tappa sin vitalitet när det gäller sökandet efter kunskap. Kunskapssökandet inom vetenskapen bör präglas av noggrannhet och systematik, men det viktigaste begreppet, som vi ser det, är transparens (genomskinlighet). All god forskningskultur kännetecknas av transparens och öppenhet. Det betyder att det står klart för läsaren hur forskaren förhåller sig till tidigare forskning, hur de egna resultaten ser ut, vilka metoder som använts och hur tolkningen ägt rum. Vi ska, om vi är förtrogna med ämnet, kritiskt kunna följa forskarens beskrivningar, tolkningar och resonemang. Vi ska också någorlunda kunna bedöma när forskaren bygger på tidigare forskning och när vederbörande kommer med egna bidrag och tolkningar. Procedurreglerna har således inte ett värde i sig utan bör underordnas denna transparens. Forskningens procedurregler och konkreta former är alltid en del av en forskningstradition med djupa historiska rötter i den filosofiska traditionen.

Kritisk reflektion – postmodernismen och kritiken av upplysningsprojektet I det som vi har skrivit så här långt får vetenskapens utveckling en mycket positiv framtoning. Vem kan tycka att kunskapssökande, transparens och öppenhet är något negativt? Själva anser vi att det i det stora hela finns goda skäl för en sådan positiv syn på forskningen och dess kunskapsutveckling. Alla delar dock inte denna optimistiska syn. Postmodernisterna, som varit aktiva de sista decennierna på 1900-talet och början av 2000-talet, har varit mycket kritiska mot upplysningstanken och dess bejakande av vetenskapen. Ofta kopplas den positiva synen på vetenskapens utveckling till det så kallade upplysningsprojektet. Projektet, vars startpunkt brukar förknippas med franska revolutionen 1789, hänger bland annat samman med tron att förnuft, rationalitet, upplysning och vetenskap ska leda till utveckling, framsteg och människornas lycka (se Liedman 1999). Den moderna vetenskapens utveckling, med dess tro på förnuftet och på nödvändigheten att söka

9789147098804b1-312c.indd 20

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

kunskap genom observationer, är mycket intimt förknippad med upplysningsprojektet. Kritiken mot upplysningsprojektet och dess positiva syn på vetenskapen är förvisso inte ny. Långt före den postmoderna kritiken har det förekommit kritik mot det vetenskapliga projektet. Exempel är filosofen Friedrich Nietzsches (1844–1900) kritik av generella lärosystem och absoluta sanningsanspråk. Ett annat kritiskt uttryck finns i pessimismen hos en filosof som Arthur Schopenhauer (1788–1860). En annan skeptiker är sociologen Max Weber (1864–1920), som talar om utvecklingen av kalkylen och rationaliteten som en järnbur vilken fjättrar den moderna människan. Ett annat mindre känt exempel på tveksamheten mot upplysningsprojektet är den polske dramatikern och målaren Stanisław Ignacy Witkiewicz (1885–1939) långtgående skepsis mot teknikens och naturvetenskapens välsignelser. Vi nämner Witkiewicz i detta sammanhang eftersom hans privata liv i så hög grad och på ett så intressant sätt representerar brytpunkten mellan konst och rationell vetenskap. Hans skepsis mot vetenskapens möjligheter stod i skarp kontrast mot det rationalistiska vetenskapliga ideal som omhuldades av hans vän socialantropologen Bronisław Malinowski (1884–1942). Deras konfliktfyllda vänskapsförhållande, som mycket handlade om motsättningar mellan konstnärligt gränsöverskridande och vetenskaplig rationalitet, har skildrats skönlitterärt av Agneta Pleijel i romanen Lord Nevermore (se även Konteksty 2000). Vi kommer att behandla Malinowskis vetenskapssyn i den senare, metodologiska delen av boken. Malinowski var redan under sin livstid en kontroversiell person. Han har efter sin död och publiceringen av hans ocensurerade dagbok, med dess nedsättande och arroganta omdömen om de lokala informanterna, men även om den lokala koloniala eliten, blivit betraktad som minst sagt problematisk. Detta gör emellertid inte hans insats som formulerare av metoden för fältarbete och systemanalys mindre intressant. Kritik av utvecklingsoptimismen och moderniteten, har således förekommit i olika skepnader under hela 1900-talet. Ett annat exempel är Ivan Illich, som redan under 1970-talet kritiserade den högteknologiska sjukvården för

9789147098804b1-312c.indd 21

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

att egentligen inte uppnå något i förhållande till traditionell läkekonst. Ökat utbud av sjukvård ger ökad efterfrågan. Även de iatrogena sjukdomarna, det vill säga sjukdomar som själva vårdapparaten orsakat, ställer till allt större problem, till exempel i form av behandlingsresistenta infektioner. Medikaliseringen har spritt sig till livets alla områden. Den tidigare behandlingsoptimismen med inriktning på botande medförde också ett minskat intresse för traditionell omvårdnad – omvårdnadskonst. Med problem som antibiotikaresistens och en alltför kostsam vård har behovet av en välplanerad och kunnig omvårdnad blivit alltmer uppenbart. Den samtida postmodernismen är en viktig strömning i modern kulturdebatt och även inom vetenskapssamhället (se Lyon 1998). I och med den postmoderna riktningens framväxt har kritiken mot upplysningsprojektet och den moderna vetenskapen ytterligare förstärkts. När den postmoderna riktningen nu har fått visst genomslag, främst inom kulturdebatt men även inom humaniora och samhällsvetenskap, så handlar det inte om en avgränsad kritik av någon speciell typ av förklaring eller teori inom den traditionella vetenskapen. Det handlar snarare om en allmänt upplagd kritik av det moderna projektet, där utvecklingsoptimismen och det så kallade upplysningsprojektet ses som något djupt problematiskt. Till skillnad från vetenskapens konstruktiva riktning kan denna riktning sägas vara dekonstruktiv. I stället för att försöka bygga upp en enhetlig verklighetsbild, som är målet för mycken vetenskaplig verksamhet, försöker postmodernisterna visa att sådana enhetliga bilder och modeller alltid är djupt problematiska och alltid innehåller falsk systematik. Det är rimligt att tala om postmodernismen som en tradition, som är kritisk mot upplysningsprojektet, mot generella sammanhängande teorier, och som är mer inriktad mot dekonstruktion än konstruktion. Det vore dock djupt missvisande att försöka beskriva postmodernismen som en enhetlig skolbildning med ett fast program. När postmodernismen behandlas som en fast och enhetlig skolbildning blir den själv en del av de stora och falska berättelser riktningens anhängare kritiserar. Det ska också sägas att postmodernistisk tradition tappat en del av den energi och vitalitet den en gång hade. 22

9789147098804b1-312c.indd 22

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

Oavsett hur vi ser på den postmodernistiska traditionens kritik av generella teorier, av vetenskapens falska systematik och av betoningen på maktaspekten, utgör den en viktig tankeställare. Det är högst troligt att olika moraliska frågor som berör förhållandet mellan vetenskap och samhälle blir allt viktigare, till exempel vad gäller tillämpningar inom den biomedicinska forskningen. Det bör inte heller underskattas att postmodernismen med sitt ifrågasättande av etablerade sanningar och det som ofta tas för givet har betytt mycket för exempelvis feministisk teori samt för synen på texter och textanalys. Vi återkommer till detta tema i den senare, metodologiska delen av boken och när vi diskuterar det konstruktionistiska paradigmet.

Alla dessa begrepp! Att vetenskapsteorin är ett komplext område med lång tradition gör att floran av begrepp och teorier är rik. Ofta är begreppen mångfacetterade och saknar en självklar vardagsbetydelse. Ibland finns en sådan, exempelvis hos begreppet ”teori”, som ser annorlunda ut än den vedertagna betydelsen i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang. Det samband som finns mellan olika begrepp och traditioner kan också vara oklart, komplicerat och glidande. Till råga på allt finns det ett antal skolbildningar som ser ”verkligheten” och forskningens förhållande till den på olika sätt. Många begrepp får också en laddning som ofta associeras till en viss forskningsideologisk tradition. Begreppet ”data” associeras till exempel vanligen till en empiristisk eller positivistisk tradition. Begreppet ”förståelse” associeras ofta till en kvalitativ forskningstradition och så vidare. När man för första gången kommer i kontakt med alla dessa begrepp och börjar inse komplexiteten i dem är det lätt att tycka sig tappa fotfästet. Sammanhang som förefallit relativt klara och enkla kan vid en liten perspektivförskjutning te sig förvirrande och oklara. Det kan ligga nära till hands att bli teori- och perspektivtrött. Det bästa sättet att få överblick och tillägna sig begreppen är att tillämpa dem på olika exempel och konkreta fall. I den meningen anser vi att vetenskapsteori

9789147098804b1-312c.indd 23

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

är ett ”laborativt ämne” snarare än ett ”rent läsämne”. Begreppen och perspektiven måste stötas och blötas i förhållande till mer avgränsade forskningsproblem för att bli tydliga. Förutom en omfattande begreppsgenomgång kommer boken att ta upp en mängd problem och vägval i forskningsprocessen. Att ta ställning till alla dessa problem, vägval och begränsningar kan också det verka övermäktigt och tungt. Särskilt blir det tungt om ambitionen blir att först ”lösa” alla teoretiska och metodologiska problem, för att därefter utföra det ”egentliga” forskningsarbetet. Ett rimligare perspektiv är att tankar kring och argument för problemlösning och vägval är en central del av forskningsprocessen och kan ses som kreativa knutpunkter. Det går förstås inte att behandla utförligt, eller än mindre att lösa, alla dessa problem som dyker upp i en forskningsprocess, men det finns alltid några vägval som är särskilt viktiga och intressanta. Att presentera dessa vägval och argumentera för den väg som valts är en viktig del av forskningsprocessen, och brukar konkret placeras i metod- och teoridelar i vetenskapliga arbeten. Viktigt att hålla i minnet är också att ”lösningen” består i en argumentation och inte i en formel. Vi har valt att illustrera med en mängd exempel från olika forskningstraditioner i hopp om att detta ska underlätta förståelsen och göra sammanhangen klarare. Samtidigt vill vi varna för tron på att det finns några enkla formler eller reduktionsprinciper, som gör allt okomplicerat och ”färdigtuggat”. Det som gör kunskapssökandet spännande och intressant är just att allt inte är givet från början och att nyfikenhetens gränser förflyttas. För att underlätta läsningen har vi försökt att vinnlägga oss om att ge begreppen klara och otekniska grundbetydelser, som alltid är möjliga att återvända till. Vi har därefter försökt att illustrera begreppen med anknytning till ”praktisk forskning” utanför filosofins område. Vi har då valt att ta fasta på aspekter som vi bedömer som mest relevanta ur den praktiska forskningens perspektiv. När det gäller de begrepp som vi definierar, tilllämpar vi vår egen syn på definitioner (se avsnittet om definitioner, s. 126), nämligen att definitioner av begrepp i regel inte kan vara sanna eller falska. Det lönar sig exempelvis inte att försöka komma fram till vad be-

9789147098804b1-312c.indd 24

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

greppet ”teori” egentligen betyder och vad som egentligen är skillnaden mellan ”teori” och ”modell”. Däremot lönar det sig att studera hur begreppet teori vanligtvis brukar användas inom vetenskapsteorin och hur forskare från olika ämnen använder teori- respektive modellbegreppet. Att förstå de begrepp som vi diskuterar handlar alltså om att förstå deras vanliga grundbetydelse och användning och inte om att förstå någon mystisk innersta kärna eller essens. För att ytterligare försöka bidra till ett laborativt förhållningssätt till vetenskapsteorin har vi i avdelning V formulerat ett antal vetenskapsteoretiska övningsuppgifter.

Det vetenskapsteoretiska fältet – en översikt och avgränsning Vetenskapsteorin handlar alltså om studiet av vetenskap och har sina idéhistoriska rötter i den filosofiska traditionen. Filosofin kan rent generellt beskrivas som upphovet till praktiskt taget all vetenskap. I den filosofiska traditionen har det formulerats generella principer om vad som är egentlig kunskap och i allmänna termer hur vi kan få kunskap. Notera att det inte är samma sak att säga att en viss typ av kunskap är sann, till exempel kunskap baserad på observation, som att beskriva hur vi ska få fram denna kunskap. Beskrivningen av hur vi mer konkret får fram kunskapen har att göra med metoden. Det är specialvetenskaperna och inte filosofin som har utvecklat dessa metoder för att praktiskt söka kunskap. Specialvetenskaper som fysik, kemi, biologi är sena företeelser och samhällsvetenskap och beteendevetenskap kommer ännu senare. För att inte tala om olika varianter av vård- eller omvårdnadsvetenskap. Även om vetenskapsteorin traditionellt varit nära besläktad med filosofin och fortfarande bedrivs inom filosofiämnet, har den numera också kommit att bli ett självständigt universitetsämne vid många universitet. Det är också många forskare inom ”specialvetenskaperna”, framför allt inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap och humaniora, som sysslar med vetenskapsteoretiska frågeställningar. 25

9789147098804b1-312c.indd 25

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

Några exempel är: •

Vilka blir konsekvenserna av att tillämpa olika förståelseformer? •

Vilka problem existerar när det gäller olika förklaringstyper? •

Vad är en vetenskaplig teori och hur bör en ”god teori” vara beskaffad? •

Vilka möjligheter och begränsningar finns hos olika former av slutledningar? •

Vad betyder värderingar och perspektiv för kunskapsbildningen? •

Vilken är forskarens roll i forskningsprocessen och hur förhåller den sig till informanterna?

De vetenskapsteoretiska frågeställningarna är mer allmängiltiga och övergripande än de frågor som ställs inom respektive specialvetenskaper. Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv innebär vanligen en analys av det som tas för givet i den vetenskapliga praktiken. Det är tyvärr inte så vanligt i forskningsvardagen att fundera över vilka förklaringstyper man använder eller vilken typ av definitioner man utgår från. Bokens disposition bygger på att den filosofiska och vetenskapliga traditionen har stor betydelse för forskningens vardag. Vikten av denna sociala och intellektuella tradition kan inte reduceras till en fråga om specifika forskningsinsatser och resultat, hur banbrytande de än är. Vid en given tidpunkt kan det tyckas som om traditionen inte är närvarande i den vardagliga forskningen, exempelvis om vi ser till en laborativ vetenskap. Forskarna är fullt upptagna med att utföra experimentserier, skriva artiklar och forskningsansökningar. Det kan då tyckas långsökt att tala om världsbild och kunskapssyn. Det är inte en del av denna forskningsvardag att diskutera filosofiska frågor som ontologi och epistemologi. Men det går inte att komma ifrån att även dessa forskare är en del av en vidare forskningstradition, som en gång fick sitt genombrott tack vare empiristisk epistemologi och materialistisk ontologi.

9789147098804b1-312c.indd 26

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

Exempelvis kan nämnas upptäckten av att det finns något som kan ses som ett blodomlopp hos människan. Upptäckaren var William Harvey (1578–1657), som utifrån sina obduktioner konstaterade ett antal anomalier (avvikelser) från den tidens gängse uppfattning om kroppens fysiologi, och som utifrån dessa avvikelser konstruerade en ny teori. Den tidens uppfattning var att blodet ständigt nybildades i levern för att förbrukas ute i kroppen och att hjärtat fungerade som ett slags sugpump. Och man ansåg att pneuma (luft) sögs in i hjärtat via lungvenen och blandades med blod från levern, innan det pumpades ut i kroppen. De svårförklarliga avvikelserna handlade bland annat om att det inte fanns spår av luft i lungvenen och att venklaffarnas funktion tedde sig helt outgrundlig. Det var också svårt att förstå att levern skulle hinna producera de mängder med blod som krävdes. Harveys hypotes – att blodet cirkulerade i kroppen – kunde inte direkt påvisas förrän långt senare. Hypotesen kom så småningom att betraktas som en teori – och en sanning (se exempelvis Carney & Scheer (1974[1962]). Att som Harvey bygga vetenskapliga hypoteser på observationer, förutsätter att det har skett en förändring i det vetenskapliga förhållningssättet på så sätt att observationer blivit viktigare än det bokliga studiet av auktoriteter. Detta är ett av många exempel på hur tendenser inom den filosofiska traditionen (i detta fall empirismen) fått genomslag för den praktiska forskningen. De filosofiska traditioner som varit betydelsefulla för uppkomsten av den moderna vetenskapen kan grovt delas in i ontologi (världsbilder) och epistemologi (kunskapssyner). Grundläggande frågor i sammanhanget är hur världen är beskaffad och hur vi får kunskap om den. Ontologiska och epistemologiska frågeställningar har behandlats inom den klassiska filosofin, och specialvetenskaperna har sin bakgrund i dessa traditioner. Vi ser det som en del av en viktig självkännedom att känna till något om de filosofiska traditioner som utgör grunden för dagens forskningstraditioner. Även om modern vetenskap och filosofi har övergivit de flesta uppfattningar som äldre filosofer haft, så finns det i filosofin och den gamla så

9789147098804b1-312c.indd 27

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

kallade metafysiken en guldgruva att ösa ur vad gäller argumentation, begreppsbildning, logik, perspektiv med mera. Förvånansvärt mycket av detta är relevant för modern vetenskap. När specialvetenskaperna har utvecklats har en annan aspekt kommit att få allt större betydelse, nämligen den vetenskapliga metodologin. Specialvetenskaperna har inte nöjt sig med att vara allmänna spekulationer om hur världen är beskaffad (ontologi) och hur vi får kunskap om den (epistemologi). Viktigare har varit att utveckla metoder och procedurer med vars hjälp vi kan studera världen och få kunskap om den. I boken kallar vi dessa metoder och procedurer för metodologi i en generell mening. Detta för att i möjligaste mån täcka in olika aspekter av vetenskaplig verksamhet och olika vetenskapliga traditioner. När vi studerar vetenskapsteori är det en poäng med att skilja mellan vad som kan kallas för en normativ (värderande) och en deskriptiv (beskrivande) aspekt. Den normativa aspekten handlar om att filosofer och forskare formulerat ideal om hur vetenskap bör bedrivas. Den deskriptiva aspekten handlar om att beskriva hur vetenskap och forskning faktiskt har bedrivits och förändrats. Inom vetenskapshistorien har den normativa aspekten varit mycket viktig för att skapa nya riktningar inom forskningen. Den normativt orienterade vetenskapsteorin har rötter i den filosofiska traditionen och föreskriver exempelvis vad som är bra teorier och hur vetenskap bör bedrivas. Ett tidigt exempel på detta är den berömda Ockhams rakkniv (William Ockham var teolog och filosof och levde 1285–1349). ”Ockhams rakkniv” är en princip som säger att man ska vara så ”ekonomisk” som möjligt i antagandet av vad som finns. Man ska inte räkna med fler fenomen än vad som är nödvändigt. Exempelvis ska man föredra en enklare förklaring framför en mer komplex. Hur kommer det då sig att mycket av vetenskapsteorin är normativ och värderande på detta sätt? En viktig förklaring finns i dess rötter i den filosofiska traditionen. Vi har sett att specialvetenskaperna har lösgjort sig ur filosofin. Kunskapsbildningen inom dessa områden har därefter skett genom

9789147098804b1-312c.indd 28

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

egna metoder, exempelvis experiment och observationer. Detta har samtidigt inneburit att filosofer med tiden har fått allt mindre kompetens inom specialvetenskaperna. Det finns dock en specialitet som bevarats inom filosofin, nämligen begreppsanalysen. Gemensamt för alla vetenskaper är att de använder sig av komplexa begrepp. Många filosofer anser att det filosofiska perspektivet kan och bör hjälpa specialvetenskaperna med utredningar av begreppsliga oklarheter. I detta sammanhang dyker ofta normativa aspekter upp som hänger samman exempelvis med begreppens tydlighet, vikten av att undvika motsägelser och så vidare. En annan bakgrund till den normativa vetenskapsteorins betydelse är helt enkelt motsättningar mellan olika forskningstraditioner. Vetenskapshistorien kännetecknas, åtminstone sedan 1900-talet och inom samhälls-/ beteendevetenskaperna, av ett antal skolbildningar eller forskningsprogram. Där har filosofer eller forskare argumenterat för olika positioner när det gäller vad som är bra vetenskap. Det kan exempelvis vara ideal som att alla vetenskapliga begrepp måste grunda sig på det som är mätbart eller att vetenskapliga teorier måste gå att bekräfta som sanna. Inom samhällsvetenskapen har exempelvis Max Weber argumenterat för att vetenskapen om samhället bör handla om innebörden av sociala handlingar (Weber 1978). Att forskare och vetenskapsteoretiker har formulerat ideal eller program betyder naturligtvis inte att dessa också är genomförbara i praktiken. Vad som är program och ideal behöver inte alltid realiseras i faktisk analys för att få stor betydelse för den senare forskningens inriktning. Exempelvis har det i en forskningstradition (positivismen) varit önskvärt att nå objektiv och entydig kunskap om lagbundenheter på grundval av noggranna observationer. Även om det visat sig omöjligt att komma fram till någon absolut och objektiv kunskap om sådana lagbundenheter i praktiken, så har denna strävan fått oerhört stor betydelse för den moderna vetenskapens framväxt och dess inriktning. I linje med vad vi sagt om specialvetenskapernas utveckling kan det tyckas som om denna typ av programdiskussioner inte hör till forskningens

9789147098804b1-312c.indd 29

16/05/13 2:20 PM

Ku n s k a p e n s f o r me r

värld – att forskare ska forska och inte ägna sig åt allmänna spekulationer och diskussioner. Konflikter, motsättningar och meningsutbyten i sådana grundläggande frågor måste dock ses som en omistlig del av den vetenskapliga kulturen och dess dynamik. Den deskriptivt orienterade vetenskapsteorin är av senare datum och har framför allt sina rötter i ett kunskapssociologiskt perspektiv. Här är intresset snarare riktat mot hur forskning och vetenskap faktiskt bedrivs: Hur har de olika specialvetenskaperna utvecklats och hur gör forskarna i praktiken när de forskar? Exempel på denna typ av beskrivande studier är Bruno Latours studier av laboratoriemiljöer (Latour 1987) och Pierre Bourdieus diskussion om det akademiska fältet (Bourdieu 1996). En senare studie är Karin Knorr-Cetinas studie av kunskapsbildningen inom två naturvetenskapliga ämnen (Knorr-Cetina 1999). I viss mån kommer Thomas Kuhns teori om de vetenskapliga paradigmen också in i detta sammanhang (Kuhn 2012[1962]). En mer fyllig presentation av och diskussion om Kuhns teori kommer i den avslutande och sammanfattande delen av boken. Det börjar nu bli dags att få en överblick över det vetenskapsfilosofiska fältet. Figur 1 visar översiktligt vilka områden som kan studeras när vi ägnar oss åt vetenskapsteori. Vetenskap och samhälle

Vetenskap som social institution Kunskapssociologi

Paradigm Filosofiska Traditioner

Metodologi

Ontologi Epistemologi

Beskrivningar Definitioner Klassifikationer Slutledningar Förklaringar och förståelse Teorier Dekonstruktioner

Figur 1. Översikt över det vetenskapsteoretiska fältet Vi ska nu röra oss igenom detta schema. Vi kommer att starta med en diskussion om vetenskapens förhållande till samhället och boken avslutas med 30

9789147098804b1-312c.indd 30

16/05/13 2:20 PM

D e l I: Ve te nskap och samhälle

en sammanfattning där vi under beteckningen paradigm skildrar olika vetenskapliga traditioner med avseende på deras samlade förhållande till filosofiska traditioner och till metodologi.

Vetenskap som social institution Hur vi ser på förhållandet mellan vetenskap och samhälle beror bland annat på vilken syn vi har på kunskap i allmänhet. Finns det ”ren” kunskap eller är kunskapen alltid påverkad av samhälleliga förhållanden? Antropologen Ernest Gellner (1998) talar om två olika perspektiv på kunskapen som även omfattar olika sätt att se på mänskligt liv och samhälle. Det ena perspektivet, som han kallar för en individualistisk/atomistisk uppfattning, kopplar han till perspektivet hos en Robinson Kruse. En atomistisk uppfattning betyder att kunskapen består av smådelar som fogas ihop. Kunskapen är något som uppkommer i relationen mellan individen och naturen. Samhället med dess sedvänjor och hierarkier ses som ett hinder i kunskapssökandet. Sanningen kan inte vara under social eller politisk kontroll. Exempel på detta atomistiska perspektiv är den franske filosofen René Descartes (också kallad Cartesius, 1596–1650), som såg kunskapens grund i det logiska förnuftet och tänkandet. Detta perspektiv ser helheter som godtyckliga mänskliga summeringar av små beståndsdelar. Tingen har inte en given natur, utan de kan förstås och sättas samman på olika sätt. Det andra perspektivet som Gellner beskriver kallar han för den organiska uppfattningen. Detta perspektiv utgår från världen som en existerande helhet. Här blir systemet och totaliteten den viktiga aspekten av verkligheten, och dess beståndsdelar måste relateras till systemet. Med detta perspektiv blir kunskapssökandet ett lagarbete. Den enskilde forskaren kan inte bryta sig ur det sammanhang som språket, traditionen och kulturen utgör (Gellner 1998, s. 3ff). Gellner renodlar skillnaden mellan ett atomistiskt och ett organiskt perspektiv på ett intressant sätt. När det gäller synen på förhållandet mellan samhälle och vetenskap finns det emellertid en rad mellanpositioner. Viktigt är här att skilja mellan hur vi uppfattar att verkligheten ser ut (deskriptivt) och hur vi önskar att den borde vara (normativt). Det är fullt möjligt att 31

9789147098804b1-312c.indd 31

16/05/13 2:20 PM

Peter & Britt-Marie Sohlberg

Kunskapens former

• En översikt över vanliga vetenskapliga metoder för kunskapsbildning.

Kunskapens former

• En översikt över vetenskapliga paradigm och deras ståndpunkter när det gäller att beskriva, definiera, klassificera, förklara och formulera teorier.

Vetenskapsteori och forskningsmetod

Best.nr 47-09880-4 Tryck.nr 47-09880-4

Liber

Tredje upplagan 9789147098804c1c.indd 1

16/05/13 2:27 PM