Skapa din arena!
Liber
Harriet Karlsson Inger Sandås Ingrid Sörlin Kristoffersson
8
Kapitel 1. Vad är entreprenörskap? 9
Kapitel 1. Vad är entreprenörskap?
N
är man pratar om entreprenörskap menar man ofta företagande, det vill säga att starta och driva ett företag. Men entreprenörskap är mycket mer. Det innebär
att skapa ett utrymme, en arena, för att göra det som är roligt i livet, det du drömmer om och vill förverkliga. Entreprenörskap handlar om att omsätta idéer till handling. Entreprenörskap handlar om dig och framtiden.
Det handlar om dig Vägen till entreprenörskap börjar med att du är aktiv och inte väntar till i morgon med det du kan göra i dag. Ett bra sätt att träna sig i att ta sig för är att svara ja. Tacka ja till olika erbjudanden, häng på när någon föreslår dig något. Vill du vara med och fixa en fest? Ska vi sätta upp en teaterföreställning? Ska vi göra fikarummet mer mysigt? Då övar du din förmåga att ta initiativ, du utvecklar dina kreativa sidor och skapar nya idéer som du testar. Under den här kursen ser du till att saker händer. Du får arbeta i projekt tillsammans med andra, du tränar dig i att planera olika aktiviteter, se möjligheter, lösa problem och ta ansvar. Men modet att testa, förmågan att tänka annorlunda och nytt kan du inte läsa dig till. Därför kommer du att göra, träna, pröva och reflektera. Du går från ord till handling och lär dig att bli en entreprenör.
8
Kapitel 1. Vad är entreprenörskap? 9
Kapitel 1. Vad är entreprenörskap?
N
är man pratar om entreprenörskap menar man ofta företagande, det vill säga att starta och driva ett företag. Men entreprenörskap är mycket mer. Det innebär
att skapa ett utrymme, en arena, för att göra det som är roligt i livet, det du drömmer om och vill förverkliga. Entreprenörskap handlar om att omsätta idéer till handling. Entreprenörskap handlar om dig och framtiden.
Det handlar om dig Vägen till entreprenörskap börjar med att du är aktiv och inte väntar till i morgon med det du kan göra i dag. Ett bra sätt att träna sig i att ta sig för är att svara ja. Tacka ja till olika erbjudanden, häng på när någon föreslår dig något. Vill du vara med och fixa en fest? Ska vi sätta upp en teaterföreställning? Ska vi göra fikarummet mer mysigt? Då övar du din förmåga att ta initiativ, du utvecklar dina kreativa sidor och skapar nya idéer som du testar. Under den här kursen ser du till att saker händer. Du får arbeta i projekt tillsammans med andra, du tränar dig i att planera olika aktiviteter, se möjligheter, lösa problem och ta ansvar. Men modet att testa, förmågan att tänka annorlunda och nytt kan du inte läsa dig till. Därför kommer du att göra, träna, pröva och reflektera. Du går från ord till handling och lär dig att bli en entreprenör.
30
Kapitel 2. Hur får man en idé? 31
Kapitel 2. Hur får man en idé?
Analysera, revidera och gå vidare Resultatet av en SWOT-analys blir underlag till en handlingsplan som projektgruppen kan använda när den inleder sitt projekt. När man har fyllt i de fyra rutorna analyserar man hur man kan förstärka sina styrkor, minska sina svagheter, ta vara på sina möjligheter och anpassa sig till de hot som finns för projektet. Handlingsplanen talar alltså om vad man kan utveckla, förbättra och stärka. När analysen väl är gjord, om det nu är frågeanalys eller SWOT-analys man använt, ser man om idén håller som den är, eller om man måste revidera och förändra idén, eller om man kanske ska släppa idén. Ibland är det endast några detaljer man behöver förändra för att kunna gå vidare?
Din egen kreativitet Kreativitet väcks genom att man gör saker på nya sätt eller att man gör nya saker man inte provat förut. Alla människor är kreativa, men man är det mer eller mindre. För att underhålla kreativiteten kan man också använda olika metoder – och man bör göra det ofta.
Faktaruta Kreativitet Vad betyder ordet kreativitet? Ordet kan spåras till latinets ”creare” som betyder skapa eller frambringa. Det handlar om att utveckla sin skapande kraft på sina egna villkor.
Tips! Tips på projektidéer Det kan vara att • utveckla en ny produkt • planera en utställning • planera en musikfest • starta butik, kvarterskrog, hantverks- eller naturbruksverksamhet
• göra en resa • göra en broschyr, tidning eller bok • göra något för barn på ett barnhem i ett annat land • göra något för personer på ett äldreboende.
Exempel på idé Miljoner människor tillbringar flera timmar per dag framför en dator. Förutom stela nackar, onda ryggar och musarm får en del av kalla händer på grund av att de sitter still och inte rör sig. En idé skulle kunna vara att skapa värmeslingor i möss och tangentbord. På så sätt får användarna varma fingertoppar. Om blodcirkulationen därmed ökar kan det bidra till att minska de andra skadorna. Källa: Idéer och entreprenörer – Linda Runarsdottir med flera.
Öva upp din kreativa förmåga Alla människor är födda med en kreativ förmåga, men långt ifrån alla använder den. Man kan träna sig i att vara kreativ. Det underlättar för kreativiteten om man är öppen och nyfiken och antecknar ner, skissar eller målar fotograferar det man inspireras av. Man kan öva upp sin kreativitet genom olika metoder och övningar som utmanar ens vanliga tankemönster, genom att göra något nytt varje vecka, till exempel läsa en tidning man inte brukar läsa, genom att vara lekfull, experimentera och våga ta risker, eller genom att prata med andra personer som man upplever som kreativa. Även att spela olika typer av spel sätter igång kreativa tankar. Det är också viktigt att unna sig tid för att avslappning. Ibland har man så stressigt i vardagen och då kan det vara bra att koppla bort tankarna ett tag innan man fortsätter att använda dem. Ett miljöombyte kan stimulera till nya kreativa idéer.
30
Kapitel 2. Hur får man en idé? 31
Kapitel 2. Hur får man en idé?
Analysera, revidera och gå vidare Resultatet av en SWOT-analys blir underlag till en handlingsplan som projektgruppen kan använda när den inleder sitt projekt. När man har fyllt i de fyra rutorna analyserar man hur man kan förstärka sina styrkor, minska sina svagheter, ta vara på sina möjligheter och anpassa sig till de hot som finns för projektet. Handlingsplanen talar alltså om vad man kan utveckla, förbättra och stärka. När analysen väl är gjord, om det nu är frågeanalys eller SWOT-analys man använt, ser man om idén håller som den är, eller om man måste revidera och förändra idén, eller om man kanske ska släppa idén. Ibland är det endast några detaljer man behöver förändra för att kunna gå vidare?
Din egen kreativitet Kreativitet väcks genom att man gör saker på nya sätt eller att man gör nya saker man inte provat förut. Alla människor är kreativa, men man är det mer eller mindre. För att underhålla kreativiteten kan man också använda olika metoder – och man bör göra det ofta.
Faktaruta Kreativitet Vad betyder ordet kreativitet? Ordet kan spåras till latinets ”creare” som betyder skapa eller frambringa. Det handlar om att utveckla sin skapande kraft på sina egna villkor.
Tips! Tips på projektidéer Det kan vara att • utveckla en ny produkt • planera en utställning • planera en musikfest • starta butik, kvarterskrog, hantverks- eller naturbruksverksamhet
• göra en resa • göra en broschyr, tidning eller bok • göra något för barn på ett barnhem i ett annat land • göra något för personer på ett äldreboende.
Exempel på idé Miljoner människor tillbringar flera timmar per dag framför en dator. Förutom stela nackar, onda ryggar och musarm får en del av kalla händer på grund av att de sitter still och inte rör sig. En idé skulle kunna vara att skapa värmeslingor i möss och tangentbord. På så sätt får användarna varma fingertoppar. Om blodcirkulationen därmed ökar kan det bidra till att minska de andra skadorna. Källa: Idéer och entreprenörer – Linda Runarsdottir med flera.
Öva upp din kreativa förmåga Alla människor är födda med en kreativ förmåga, men långt ifrån alla använder den. Man kan träna sig i att vara kreativ. Det underlättar för kreativiteten om man är öppen och nyfiken och antecknar ner, skissar eller målar fotograferar det man inspireras av. Man kan öva upp sin kreativitet genom olika metoder och övningar som utmanar ens vanliga tankemönster, genom att göra något nytt varje vecka, till exempel läsa en tidning man inte brukar läsa, genom att vara lekfull, experimentera och våga ta risker, eller genom att prata med andra personer som man upplever som kreativa. Även att spela olika typer av spel sätter igång kreativa tankar. Det är också viktigt att unna sig tid för att avslappning. Ibland har man så stressigt i vardagen och då kan det vara bra att koppla bort tankarna ett tag innan man fortsätter att använda dem. Ett miljöombyte kan stimulera till nya kreativa idéer.
Kapitel 3. Driva ett projekt 57
Kapitel 3. Driva ett projekt
Since 2 010
56
Förstudie
Planering
Utvärdering – kritisk granskning av idén För att få svar på frågan om det är realistiskt att genomföra projektidén bör du göra en förstudie. Det innebär att man gör en systematisk och kritisk granskning av projektidén (se kapitel 2 som tar upp frågeanalys och SWOT-analys). I denna fas upptäcker man ofta att man behöver göra vissa ändringar i sin idé.
När projektidén är klar är nästa steg att planera projektet. Du ska skapa en övergripande projektplan. Det är först efter att man gjort den planen som man beslutar om projektet ska genomföras eller inte. Lägg ordentligt med tid på att jobba igenom din projektplan. Den ska innehålla bland annat planering av tid, vilket arbete som ska utföras, vilka resurser du har och hur du ska redovisa projektets slutliga resultat. Projektplanen blir din karta som visar vägen mot målet du har satt upp. Den tid du lägger ner på projektplanen sparas in när du väl verkställer planen. Men innan du gör det ska den övergripande projektplanen indelas i olika aktiviteter som ska genomföras och delmål som ska nås på väg mot slutmålet. Om detta kan du läsa mer längre fram i kapitlet.
Malin analyserar och utvärderar sin idé Styrkor
Svagheter
Vilka är mina styrkor i projektet? • Jag är ensam om idén på detta område. • Jag har ett stort nätverk. • Jag har kontakter med intresserade klädskapare. • Jag har en egen mentor som ger mig stöd och råd.
Vad har jag för begränsningar i projektet? • Jag behöver skaffa resurser, som består av pengar och lokaler.
Möjligheter
Hot
Vilka möjligheter ser jag runt omkring mig? • Jag ser stora möjligheter att kunna utveckla idén och starta ett företag i framtiden då jag är ensam i regionen om detta projekt. • Jag har stöd av en mentor som jag får bolla mina idéer med.
Vilka hot finns det mot att jag lyckas med projektet? • Att någon annan kommer på en liknande idé.
Malin säger: Här funderade jag på vad SWOT-analysen visade. Mina styrkor och möjligheter att lyckas övervägde de hot och svagheter som jag såg. Den totala bilden i min SWOT-analys visade på goda möjligheter att driva projektet vidare.
Kapitel 3. Driva ett projekt 57
Kapitel 3. Driva ett projekt
Since 2 010
56
Förstudie
Planering
Utvärdering – kritisk granskning av idén För att få svar på frågan om det är realistiskt att genomföra projektidén bör du göra en förstudie. Det innebär att man gör en systematisk och kritisk granskning av projektidén (se kapitel 2 som tar upp frågeanalys och SWOT-analys). I denna fas upptäcker man ofta att man behöver göra vissa ändringar i sin idé.
När projektidén är klar är nästa steg att planera projektet. Du ska skapa en övergripande projektplan. Det är först efter att man gjort den planen som man beslutar om projektet ska genomföras eller inte. Lägg ordentligt med tid på att jobba igenom din projektplan. Den ska innehålla bland annat planering av tid, vilket arbete som ska utföras, vilka resurser du har och hur du ska redovisa projektets slutliga resultat. Projektplanen blir din karta som visar vägen mot målet du har satt upp. Den tid du lägger ner på projektplanen sparas in när du väl verkställer planen. Men innan du gör det ska den övergripande projektplanen indelas i olika aktiviteter som ska genomföras och delmål som ska nås på väg mot slutmålet. Om detta kan du läsa mer längre fram i kapitlet.
Malin analyserar och utvärderar sin idé Styrkor
Svagheter
Vilka är mina styrkor i projektet? • Jag är ensam om idén på detta område. • Jag har ett stort nätverk. • Jag har kontakter med intresserade klädskapare. • Jag har en egen mentor som ger mig stöd och råd.
Vad har jag för begränsningar i projektet? • Jag behöver skaffa resurser, som består av pengar och lokaler.
Möjligheter
Hot
Vilka möjligheter ser jag runt omkring mig? • Jag ser stora möjligheter att kunna utveckla idén och starta ett företag i framtiden då jag är ensam i regionen om detta projekt. • Jag har stöd av en mentor som jag får bolla mina idéer med.
Vilka hot finns det mot att jag lyckas med projektet? • Att någon annan kommer på en liknande idé.
Malin säger: Här funderade jag på vad SWOT-analysen visade. Mina styrkor och möjligheter att lyckas övervägde de hot och svagheter som jag såg. Den totala bilden i min SWOT-analys visade på goda möjligheter att driva projektet vidare.
62
Kapitel 3. Driva ett projekt 63
Kapitel 3. Driva ett projekt
Övergripande tidsplan När man driver ett projekt ska man ha en tidsplan att hålla sig till. Under den här rubriken gör du en övergripande planering för hur lång tid du ska arbeta med olika saker, som att ta fram din projektidé, planera, genomföra, redovisa och utvärdera. Räkna baklänges och börja med projektets deadline. Dela sedan upp den tid du har till ditt förfogande i timmar, dagar eller veckor beroende på hur stort projektet är. Det här kan man göra med hjälp av ett så kallat Gantt-schema. Av schemat kan du utläsa hur mycket tid du har till ditt förfogande och du ser om du till exempel ligger efter och inte klarar att hålla tiden. Om ni jobbar i grupp stämmer ni av hur ni ligger till vid varje projektgruppsmöte och ser om tidsplanen håller. Märker ni att den inte håller får ni antingen avsätta mer tid eller dra ner på ambitionerna. Skriv också in vem som ansvarar för vad.
Det här tidsschemat bryter du sedan ner till ett mer detaljerat schema för alla aktiviteter. Exempel på ett Gantt-schema GANTT-SCHEMA
Färgför- Projekttiden klaring:
Projektstatus
Pågående
PROJEKT XXX
Deadline
Ej påbörjat
Uppföljning vecka 03
Här är vi
Försenad Klar
Projektaktiviteter
Status
Vecka 1
Vecka 2
Vecka 3
Vecka 4
Vecka 5
Vecka 6
Vem ansvarar för detta?
Projektidé
Lisa
Projektmöten
Lisa
Projektplan
Pelle
Skriva projektplan
Lisa
Göra projektbudget
Pelle
Projektgenomförande
Alla i projektet
Projektmöten
Lisa
Redovisa och utvärdera Projektmöten
62
Kapitel 3. Driva ett projekt 63
Kapitel 3. Driva ett projekt
Övergripande tidsplan När man driver ett projekt ska man ha en tidsplan att hålla sig till. Under den här rubriken gör du en övergripande planering för hur lång tid du ska arbeta med olika saker, som att ta fram din projektidé, planera, genomföra, redovisa och utvärdera. Räkna baklänges och börja med projektets deadline. Dela sedan upp den tid du har till ditt förfogande i timmar, dagar eller veckor beroende på hur stort projektet är. Det här kan man göra med hjälp av ett så kallat Gantt-schema. Av schemat kan du utläsa hur mycket tid du har till ditt förfogande och du ser om du till exempel ligger efter och inte klarar att hålla tiden. Om ni jobbar i grupp stämmer ni av hur ni ligger till vid varje projektgruppsmöte och ser om tidsplanen håller. Märker ni att den inte håller får ni antingen avsätta mer tid eller dra ner på ambitionerna. Skriv också in vem som ansvarar för vad.
Det här tidsschemat bryter du sedan ner till ett mer detaljerat schema för alla aktiviteter. Exempel på ett Gantt-schema GANTT-SCHEMA
Färgför- Projekttiden klaring:
Projektstatus
Pågående
PROJEKT XXX
Deadline
Ej påbörjat
Uppföljning vecka 03
Här är vi
Försenad Klar
Projektaktiviteter
Status
Vecka 1
Vecka 2
Vecka 3
Vecka 4
Vecka 5
Vecka 6
Vem ansvarar för detta?
Projektidé
Lisa
Projektmöten
Lisa
Projektplan
Pelle
Skriva projektplan
Lisa
Göra projektbudget
Pelle
Projektgenomförande
Alla i projektet
Projektmöten
Lisa
Redovisa och utvärdera Projektmöten
84
Kapitel 3. Driva ett projekt
1
Definiera vad som menas med – ett projekt? – att sätta mål?
2
Redogör för de olika faser som ingår i projektmodellen.
3
Vilka ansvarsområden finns i ett projekt?
4
Vad innehåller ett Ganttschema? Varför använder man det?
5
Vad skriver man i en statusrapport?
Kapitel 3. Driva ett projekt
Det ärresa viktigt attavslutade sätta uppstudier olika mål för projekten. 2. 3. Gemensam efter några tänkbara mål föratt dessa Anna, Ange Markko och Steve har utsetts bildaprojekt: en projektledningsgrupp för att undersöka möjligheterna att samla a) Kick-off-möte in pengar till en studieresa efter läsårets slut. Studiegruppen bestämmer också att alla måste göra en arbetsinsats b) Midsommarfest för att få ihop till resan. c) Studieresa Projektledningens första uppgift blir att skaffa inkomstd) Klädbytardag på en gymnasieskola bringande uppdrag. Efter att ha kontaktat flera företag e) Modevisning får gruppen napp hos ett försäkringsbolag. Det första uppdraget blir att stoppa reklamblad i kuvert som sedan f) Konstutställning ska delas ut till hushållen. Det rör sig om cirka 5 000 brev. g) Kokbok för studenter Uppdraget ska genomföras nästkommande lördag mellan klockan 08.00 och 16.00. Arbetet ger god förtjänst.
Projektet
övningar
1. Dina erfarenheter av projekt I kapitlet beskrivs en projektmodell och hur man arbetar i projektform. Ett projekt ska genomföras under en viss begränsad tid och tydliga mål ska uppnås. Ett projekt kan vara omfattande och pågå under en lång period eller vara litet och kort, som till exempel att ordna en fest eller en resa. A
B
Beskriv dina erfarenheter av att arbeta med projekt. Hur upplevde du att det var att arbeta i projektform? Vad tyckte du om det? Var det svårt, roligt, tidskrävande och så vidare. Har du nytta av det? Skriv ner dina erfarenheter. Diskutera sedan med en kamrat och jämför era erfarenheter. Fanns det några tydliga skillnader eller likheter?
Kapitel 3. Driva ett projekt 85
Anna, Markko och Steve presenterar erbjudandet för resten av studiegruppen och man att det behövs TILL HÄR BEHÖVS MINST TVÅbestämmer KLASSRUMSUPPGIFTER tio personer för att utföra arbetet. får själva avgöra EFTERSOM KAPITLET ÄR SÅ ”Ni OMFATTANDE vilka som ska arbeta. Meddela oss vilka det blir om en A Utgå från projektplanen i kapitlet och gör en plan för timme.”och reflektera – lärlogg Fundera ert projekt. De andra bestämmer sig för att dra lott om vilka som ska B Planera en kick-off för ert projekt.och (Något som ni gör arbeta nästa lördag. Lördagen kommer arbetet forttillsammans för att markera projektet startar löper, men kamraterna hinner inte att bli färdiga i tid utan nu!) får ända till sista brevet utdelat.inför C jobba Förbered enkl.19.00 muntliginnan presentation av ertärprojekt skaatt ni gå säga? en PowerPointNågra styrgruppen. blir trötta ochVad väljer hemGör tidigare. De lämnar presentation somgöra stöd. sina kamrater, som får arbetet klart. Kompisarna blir nu ovänner! Några veckor senare kommer ersättningen för det utförda arbete, pengarna som ska gå till den gemensamma resan. Hur ska Anna, Markko och Steve gör för att reda ut situa-
Lärlogg – Fundera och tionen. Vadreflektera var det som gick snett när gruppen lottade om vilka som skulle arbeta? Gå tillbaka till frågorna på sidan 20. Hjälphar dem fungerande projektplan och proVad du att lärtgöra dig ien det här kapitlet? jektorganisation. Använd er till exempel av begreppen styrgrupp, projektgrupp och projektledare
övningar
Instuderingsfrågor
86
84
Kapitel 3. Driva ett projekt
1
Definiera vad som menas med – ett projekt? – att sätta mål?
2
Redogör för de olika faser som ingår i projektmodellen.
3
Vilka ansvarsområden finns i ett projekt?
4
Vad innehåller ett Ganttschema? Varför använder man det?
5
Vad skriver man i en statusrapport?
Kapitel 3. Driva ett projekt
Det ärresa viktigt attavslutade sätta uppstudier olika mål för projekten. 2. 3. Gemensam efter några tänkbara mål föratt dessa Anna, Ange Markko och Steve har utsetts bildaprojekt: en projektledningsgrupp för att undersöka möjligheterna att samla a) Kick-off-möte in pengar till en studieresa efter läsårets slut. Studiegruppen bestämmer också att alla måste göra en arbetsinsats b) Midsommarfest för att få ihop till resan. c) Studieresa Projektledningens första uppgift blir att skaffa inkomstd) Klädbytardag på en gymnasieskola bringande uppdrag. Efter att ha kontaktat flera företag e) Modevisning får gruppen napp hos ett försäkringsbolag. Det första uppdraget blir att stoppa reklamblad i kuvert som sedan f) Konstutställning ska delas ut till hushållen. Det rör sig om cirka 5 000 brev. g) Kokbok för studenter Uppdraget ska genomföras nästkommande lördag mellan klockan 08.00 och 16.00. Arbetet ger god förtjänst.
Projektet
övningar
1. Dina erfarenheter av projekt I kapitlet beskrivs en projektmodell och hur man arbetar i projektform. Ett projekt ska genomföras under en viss begränsad tid och tydliga mål ska uppnås. Ett projekt kan vara omfattande och pågå under en lång period eller vara litet och kort, som till exempel att ordna en fest eller en resa. A
B
Beskriv dina erfarenheter av att arbeta med projekt. Hur upplevde du att det var att arbeta i projektform? Vad tyckte du om det? Var det svårt, roligt, tidskrävande och så vidare. Har du nytta av det? Skriv ner dina erfarenheter. Diskutera sedan med en kamrat och jämför era erfarenheter. Fanns det några tydliga skillnader eller likheter?
Kapitel 3. Driva ett projekt 85
Anna, Markko och Steve presenterar erbjudandet för resten av studiegruppen och man att det behövs TILL HÄR BEHÖVS MINST TVÅbestämmer KLASSRUMSUPPGIFTER tio personer för att utföra arbetet. får själva avgöra EFTERSOM KAPITLET ÄR SÅ ”Ni OMFATTANDE vilka som ska arbeta. Meddela oss vilka det blir om en A Utgå från projektplanen i kapitlet och gör en plan för timme.”och reflektera – lärlogg Fundera ert projekt. De andra bestämmer sig för att dra lott om vilka som ska B Planera en kick-off för ert projekt.och (Något som ni gör arbeta nästa lördag. Lördagen kommer arbetet forttillsammans för att markera projektet startar löper, men kamraterna hinner inte att bli färdiga i tid utan nu!) får ända till sista brevet utdelat.inför C jobba Förbered enkl.19.00 muntliginnan presentation av ertärprojekt skaatt ni gå säga? en PowerPointNågra styrgruppen. blir trötta ochVad väljer hemGör tidigare. De lämnar presentation somgöra stöd. sina kamrater, som får arbetet klart. Kompisarna blir nu ovänner! Några veckor senare kommer ersättningen för det utförda arbete, pengarna som ska gå till den gemensamma resan. Hur ska Anna, Markko och Steve gör för att reda ut situa-
Lärlogg – Fundera och tionen. Vadreflektera var det som gick snett när gruppen lottade om vilka som skulle arbeta? Gå tillbaka till frågorna på sidan 20. Hjälphar dem fungerande projektplan och proVad du att lärtgöra dig ien det här kapitlet? jektorganisation. Använd er till exempel av begreppen styrgrupp, projektgrupp och projektledare
övningar
Instuderingsfrågor
86
104
Kapitel 6. Samarbeta i projekt 105
Kapitel 6. Samarbeta i projekt
Sammanfattning
Faktaruta Mötesteknik är ett sätt att strukturera kommunikation Är ni flera som jobbar i projekt bör ni regelbundet ha möten för att komma ihåg och kontrollera vad som ska göras, när det ska göras och vem som ska göra det. Sätt upp regler för era möten för att underlätta kommunikationen. Alla i gruppen ska bli sedda och hörda. Utse en ordförande som håller ordning på mötet och ser till att alla får säga sin mening. Det kan vara projektledaren som blir ordförande eller någon annan i gruppen. Ordförande ansvarar för att göra en dagordning som skickas ut i god tid före mötet. Utse också en sekreterare som skriver minnesanteckningar eller ett formellt protokoll med justerare. Exempel på dagordning: Datum: 6 sept Tid: 08.30–10.00 Plats: vårt grupprum 1. Föregående minnesanteckningar 2. Dagens frågor 3. Vilka beslut har vi fattat 4. Att göra till nästa gång 5. Tid och plats för nästa möte Några viktiga ord Kallelse. Meddelande om tid och plats för mötet Dagordning. De ärenden som ska avhandlas under mötet och i vilken ordning. Justera. Innebär att någon eller några ( justeraren) kontrollerar att mötesprotokollet är riktigt. Protokoll. Den skrivelse som görs i samband med mötet där beslut och annat nedtecknas.
DDDet är viktigt att kunna arbeta tillsammans med en uppgift, till exempel ett projekt. När flera arbetar gemensamt blir resultat bättre.
DDDet finns olika modeller som beskriver grupputveckling.
En vanlig modell som används i många sammanhang är FIRO-modellen, som utvecklades av en amerikan vid namn Will Schutz.
DDFIRO-modellen delar in utvecklingen i tre olika faser:
Tillhörarfasen – Rollsökningsfasen – Samhörighetsfasen. Dessutom finns två mellanfaser som kallas gemyt respektive idyll och en sista avslutande fas, separationsfasen.
DDVi har olika roller i en grupp beroende på vilka personlighet vi har. En grupp bör bestå av personer som tar olika roller. Det skapar ett bra arbetsklimat och ett framgångsrikt samarbete.
DDGruppkonflikter kan delas in i:
Sakkonflikter: individerna är oeniga om fakta om vad som ska göras eller om metoder för att nå ett mål. Rollkonflikter: individerna motsvarar inte varandras förväntningar och krav på hur alla ska bete och förhålla sig. Värderingskonflikter: individerna har helt skilda intressen eller mål, olika grundinställning och kan inte acceptera varandras syn på saker och ting.
DDDet finns olika sätt att lösa en konflikt, men det mest vik-
tiga är att man börjar prata med alla om varför konflikten uppstått och hur man ska kunna lösa problemet. Ett bra sätt är att nå samförstånd är att skapa en situation som alla kan känna sig nöjda med.
104
Kapitel 6. Samarbeta i projekt 105
Kapitel 6. Samarbeta i projekt
Sammanfattning
Faktaruta Mötesteknik är ett sätt att strukturera kommunikation Är ni flera som jobbar i projekt bör ni regelbundet ha möten för att komma ihåg och kontrollera vad som ska göras, när det ska göras och vem som ska göra det. Sätt upp regler för era möten för att underlätta kommunikationen. Alla i gruppen ska bli sedda och hörda. Utse en ordförande som håller ordning på mötet och ser till att alla får säga sin mening. Det kan vara projektledaren som blir ordförande eller någon annan i gruppen. Ordförande ansvarar för att göra en dagordning som skickas ut i god tid före mötet. Utse också en sekreterare som skriver minnesanteckningar eller ett formellt protokoll med justerare. Exempel på dagordning: Datum: 6 sept Tid: 08.30–10.00 Plats: vårt grupprum 1. Föregående minnesanteckningar 2. Dagens frågor 3. Vilka beslut har vi fattat 4. Att göra till nästa gång 5. Tid och plats för nästa möte Några viktiga ord Kallelse. Meddelande om tid och plats för mötet Dagordning. De ärenden som ska avhandlas under mötet och i vilken ordning. Justera. Innebär att någon eller några ( justeraren) kontrollerar att mötesprotokollet är riktigt. Protokoll. Den skrivelse som görs i samband med mötet där beslut och annat nedtecknas.
DDDet är viktigt att kunna arbeta tillsammans med en uppgift, till exempel ett projekt. När flera arbetar gemensamt blir resultat bättre.
DDDet finns olika modeller som beskriver grupputveckling.
En vanlig modell som används i många sammanhang är FIRO-modellen, som utvecklades av en amerikan vid namn Will Schutz.
DDFIRO-modellen delar in utvecklingen i tre olika faser:
Tillhörarfasen – Rollsökningsfasen – Samhörighetsfasen. Dessutom finns två mellanfaser som kallas gemyt respektive idyll och en sista avslutande fas, separationsfasen.
DDVi har olika roller i en grupp beroende på vilka personlighet vi har. En grupp bör bestå av personer som tar olika roller. Det skapar ett bra arbetsklimat och ett framgångsrikt samarbete.
DDGruppkonflikter kan delas in i:
Sakkonflikter: individerna är oeniga om fakta om vad som ska göras eller om metoder för att nå ett mål. Rollkonflikter: individerna motsvarar inte varandras förväntningar och krav på hur alla ska bete och förhålla sig. Värderingskonflikter: individerna har helt skilda intressen eller mål, olika grundinställning och kan inte acceptera varandras syn på saker och ting.
DDDet finns olika sätt att lösa en konflikt, men det mest vik-
tiga är att man börjar prata med alla om varför konflikten uppstått och hur man ska kunna lösa problemet. Ett bra sätt är att nå samförstånd är att skapa en situation som alla kan känna sig nöjda med.
Bildfรถrteckning 8 BLOOM image/Getty Images 9 Shutterstock 31 Raymond Forbes/Age Fotostock/IBL Bildbyrรฅ Thomas Barwick/The Image Bank/Getty Images 57 Erik G Svensson/Scanpix 62