GRUNDBOK
PULS Geografi Europa beskriver först vår världsdel ur ett geografiskt helhetsperspektiv. Sedan följer en genomgång av Europa uppdelad i fem regioner: Östersjöländerna, Västra Europa, Östra Europa, Centrala Europa och Södra Europa. De fem regionerna presenteras så att eleverna ska kunna hitta lik-
PULS Geografi – Europa
Lgr 11
Geografi EUROPA
heter och skillnader mellan de olika delarna. Här finns också ett brev från varje region, överskådliga tabeller och kartor. Dessutom finns ett kapitel om jordens resurser och hur de används och ett kapitel om hållbar utveckling.
I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap
PULS Geografi 4–6 Europa består av följande komponenter: Lgr 11
I arbetsboken till PULS Geografi Norden finns roliga och omväxlande
Geografi
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
GRUNDBOK
Geografi
SVERIGE EUROPA LÄRARBOK LÄRARBOK
EUROPA
Geografi
direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för
ARBETSBOK
att kunna lösa vissa av uppgifterna.
Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Norden innehåller:
SVERIGE
EUROPA Lgr 11
I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande
Geografi betyder beskrivning av jorden Kartor Vi bor på Norra halvklotet Norden befolkas Nordens länder Hållbar framtid
Geografi
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
NORDEN
direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.
I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Eleverna ska förklara orden
ARBETSBOK
och skriva in dem i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller: Vad är geografi? Vår jord Jordytan förändras Kartor beskriver världen Vi bor i Sverige Sveriges natur Återanvändning Arbeta med Sveriges landskap
Geografi
I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
SVERIGE
direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågorna som finns beskrivna i kursplanen. I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Orden ska förklaras och skri-
ARBETSBOK
vas in i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:
Nordpolen
Sverige
0°
EUROPA
Haparanda AFRIKA 0°
EKVATORN
Umeå
0°
Arbetsbok 1
Sydpolen
Vad är fysik och kemi? Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla
Geografi
GRUNDBOK
Stockholm
I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna:
Göteborg
PULS Geografi – Norden PULS Geografi – Europa Malmö
GRUNDBOK
Geografi Geografi SVERIGE
SVERIGE
N
Ö
V
S
Ingrid Åsgård • Katarina
Olsson
ISBN 978-91-27-42226-1
Ingrid Åsgård • Katarina Olsson
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422261
SVERIG E
I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna: PULS Geografi Norden PULS Geografi Europa
EUROPA
GRUNDBOK
Geografi Geografi SVERIGE
NORDEN
N
Ö
V
S
Katarina Olsson
• Ingrid Åsgård
ISBN 978-91-27-42226-1
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422261
I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna: PULS Geografi Sverige PULS Geografi Europa
Katarina Olsson • Ingrid
Åsgård
GRUNDBOK
Geografi SVERIGE
EUROPA
Katarina Olsson
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
• Ingrid Åsgård
ISBN 978-91-27-42542-2
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
9 789127 425422
Grundbok
Arbetsbok
Lärarbok
Grundbok med faktatexter och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.
Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.
Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.
ISBN 978-91-27-42544-6
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård 9 789127 425446
PULS 4-6 Geografi Europa_cover.indd 1
2013-07-09 13:05
NATUR & KULTUR Box 27 323, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-453 85 00, order@nok.se Redaktion: Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se
Innehåll Vår jord 4 Världsdelen Europa 6
Order och distribution: Förlagssystem, Box 30195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se Projektledare Lisa Östh Textredaktör Karin Wergel Bildredaktör Jaak Kruusmägi/IBL Grafisk form och omslag Anita Dolmark llustrationer Li Rosén Per-Anders Nilssson
Jorden förändras 8 Förändringar i naturen 9 Jorden och haven 10 Krafter som bygger upp jordytan 12 Krafter som jämnar ut jordytan 14
Europa i världen 16 Naturen i Europa 18 Berg i Europa 20 Floder i Europa 22 Slätter i Europa 24 Städer i Europa 26
Europas regioner 28 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till
Hav i norr, väster och söder 30 En rik del av världen 30
upphovsman/rättsinnehavare.
© 2013 Katarina Olsson, Ingrid Åsgård och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Lettland 2013 Första upplagans första tryckning ISBN 978-91-27-42544-6
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 2
2013-07-10 10:09
Östersjöländer 32 Natur – både lågland och högland 34 Befolkning och näringsliv 36 Brev från Lettland 38 Vi jämför Östersjöländerna 39 Folkmängden förändras 40 Västra Europa 42 Natur – slätter och floder 44 Befolkning och näringsliv 46 Brev från en stad i Europa 48 Vi jämför länderna i västra Europa 49 Tidvatten 50 Östra Europa 52 Natur – mest lågland 54 Befolkning och näringsliv 56 Brev från Rumänien 58 Vi jämför länderna i östra Europa 59 Svarta havet 60
Jordens resurser 82 Skog – en förnybar resurs 84 Vi använder skogen på många sätt 86 Mark för odling och bete 88 Vi använder marken på många sätt 90 Naturresurser i havet 92 Vi använder havet på många sätt 94 Naturresurser i berggrunden 96 Metaller 96 Vi använder metaller på många sätt 97 Olja, naturgas och kol 98 Vi använder olja och kol på många sätt 99
Jämlikt och hållbart 100 Viktiga behov 102 Jordens klimat har varierat 104
Viktiga ord 106 Register 108
Centrala Europa 62 Natur – berg med höga toppar 64 Befolkning och näringsliv 66 Brev från Österrike 68 Vi jämför länderna i centrala Europa 69 Små länder i Europa 70 Södra Europa 72 Natur – långa kuster 74 Befolkning och näringsliv 76 Brev från Italien 78 Vi jämför länderna i södra Europa 79 Medelhavet 80
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 3
2013-07-10 10:09
Vår jord Jorden är den enda planeten i solsystemet där det finns liv. Här har olika växter och djur utvecklats under årmiljonerna. Och de har anpassat sig till att leva i olika miljöer. En afrikansk elefant eller en giraff skulle inte klara sig så länge på den sibiriska tundran. Och en isbjörn skulle inte alls må bra vid Medelhavets kust. Men har du tänkt på, att människan faktiskt har anpassat sig till jordens alla skiftande miljöer?
De viktiga frågorna I skolämnet geografi ska du lära dig om olika områden på jorden och om hur människorna lever där. Det här är viktiga frågor som du kan tänka på när du ska lära dig om olika områden på jorden: • Hur ser det ut i området och hur fungerar det där? • Hur och varför har det blivit så? • Hur använder människorna området och hur sköter de det? • Hur var det i området förr? • Hur blir det i området i framtiden?
Den här bilden kommer från en vädersatellit, som rör sig 800 km över jordytan. Du ser Europa, Afrika och stora delar av Asien. Du ser också Nordpolen, och i väster skymtar Nord- och Sydamerika. Det gröna i bilden är växtlighet. Det gulbruna är öknar och andra torra områden. Det vita över Nordpolen, Grönland och i Himalaya är is och snö.
4
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 4
2013-07-10 10:09
5
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 5
2013-07-10 10:09
Jorden förändras Jordens yta förändras hela tiden. Ibland kan det gå fort, som när en vulkan får ett utbrott eller när det blir jordbävning. Men oftast går förändringarna väldigt långsamt, och därför kan de vara svåra att se.
Krafterna som förändrar ytan på jorden bygger antingen upp den eller bryter ner den. Ett exempel på krafter som bygger upp jordytan är vulkanutbrott, med lava som rinner ut och bildar nya lager på marken. De krafter som bryter ner jordytan nöter på marken och flyttar material, så att höjder blir lägre. Ett exempel på nedbrytande krafter är vatten som tar med sig sten, grus och sand, när det rinner genom landskapet.
Hur har den här stenen kunnat spricka upp och delas i två delar? Jo, den har sprängts sönder av vatten som frusit till is. Det kallas frostsprängning.
I detta kapitel får du läsa om: • hur kontinenterna och haven bildades • hur plattorna i jordskorpan rört sig tidigare och hur de rör sig i dag • processer som formar och förändrar jordytan • krafter som bygger upp jordytan • krafter som bryter ner och jämnar ut jordytan • vad vittring och erosion betyder.
8 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 8
2013-07-10 10:09
Förändringar i naturen I vår vardag märker vi sällan av de krafter som bygger upp eller bryter ner jordens yta. Men om du tittar efter när du är ute i naturen, så kommer du att märka att det pågår förändringar nästan överallt.
Inlandsisen slipade många hällar runda och fina. Vind och vågor slipar också bort kantigheter och ojämnheter.
I den här spanska nationalparken ligger trädets rötter ovan mark, eftersom jorden har spolats bort av regn.
Knude fyr på norra Jylland har nästan begravts av sand som följt med vinden. Det kan hända när marken är bar och inte har ett skyddande växttäcke.
9 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 9
2013-07-10 10:09
Krafter som bygger upp jordytan När de stora plattorna rör sig förändras jordens yta både på land och i havet. När plattorna krockar med varandra eller rör sig bort från varandra förändras jordens yta både på land och i havet
Plattorna krockar I områden där plattor krockar är det vanligt med kraftiga jordbävningar och vulkanutbrott, som bygger upp jordens yta. Stora bergskedjor bildas när plattor kolliderar. Då trycks jordskorpan ihop och bildar väldiga veck, som blir till berg. För omkring 50 miljoner år sedan stötte Eurasien ihop med den platta som Indien ligger på. Det ledde till att jordens högsta bergskedja, Himalaya, bildades. Ungefär samtidigt krockade plattan som Europa ligger på med den afrikanska plattan, och då uppstod så småningom bergskedjan Alperna. Både Himalaya och Alperna växer fortfarande, eftersom plattorna fortfarande rör sig. Kollisionen mellan den afrikanska och den eurasiska plattan gör också att Medelhavet blir mindre och mindre.
Avstånden ökar Avståndet över Atlanten blir hela tiden längre. Plattorna rör sig med några centimeter varje år, så en flygresa från Malmö till New York är omkring ett par meter längre i dag än för 50 år sedan!
Alperna är en bergskedja som bildats genom att den afrikanska och den eurasiska plattan kolliderar med varandra. Bilden är från Mont Blanc-massivet.
12 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 12
2013-07-10 10:10
eurasiska plattan San Andreasförkastningen
Jordbävningsområde
nordamerikanska plattan
afrikanska plattan
Vulkaner
pacifiska plattan sydamerikanska plattan
indisk-australiska plattan
Plattorna glider isär eller rör sig i sidled Plattorna krockar
antarktiska plattan
Kartan visar de största plattorna och åt vilket håll de rör sig. I skarven mellan två plattor brukar det vara jordbävningar och vulkanutbrott.
Plattorna glider isär I en del områden rör sig plattorna bort ifrån varandra. Ibland spricker jordskorpan mellan plattorna och då flyter den heta magman ut från jordens inre, som då kallas lava, över jordytan. Den nya lavan rinner ut och lägger sig ovanpå den gamla stelnade lavan. Lagren av lava blir högre och högre. Mitt ute i Atlanten, från norr till söder, finns en sådan plattgräns. Längs sprickan har lavan byggt upp en bergskedja som kallas Mittatlantiska ryggen. En del av bergskedjans toppar sticker upp ovanför havsytan som öar, till exempel Island.
Plattorna glider längs med varandra I en del områden glider två plattor fram tätt intill varandra, fast åt olika håll. Då kan det hända att de hakar i varandra och fastnar. Eftersom de ändå fortsätter att dra åt var sitt håll, spricker jordskorpan och marken skakar, det är jordbävning. Ett sådant område finns i Kalifornien på Nordamerikas västkust. Det kallas San Andreas-förkastningen. Det är en 1 200 kilometer lång spricka i berggrunden mellan pacifiska plattan och nordamerikanska plattan.
San Andreas-förkastningen i Kalifornien syns tydligt från luften.
13 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 13
2013-07-10 10:10
Krafter som jämnar ut jordytan Allt det som vi kallar jord har faktiskt varit berg en gång i tiden. Under miljontals år har bergen brutits ner och smulats sönder till sten, grus, sand och lera.
Berget vittrar sönder När berget spricker och delas sönder i småbitar, säger man att det vittrar. Det händer till exempel när vatten rinner in i en spricka i berget och fryser till is. Isen gör att trycket på berget ökar och till slut spricker det. Berget kan också vittra sönder om det är för stora skillnader i temperatur. Heta, soliga dagar hettas berget upp, och på nätterna när det blir kallt kyls det ner igen. Skillnaden mellan värme och kyla gör att det blir spänningar i berget och det gör att berget vittrar sönder. I regnvattnet kan det finnas sura, frätande ämnen som löser upp en del bergarter, till exempel kalksten. Då kan det bildas långa gångar och grottor. Växter kan också göra att berget vittrar, genom att rötter tränger sig ner i sprickor och trycker sönder berget.
Vatten och vind för bort grus och stenar De små bitarna av berget följer med vatten och vind. När stenar och gruskorn förs bort, med hjälp av till exempel en flod, skrapar och nöter de på marken. Då slits det loss ännu mer smådelar som följer med det rinnande vattnet. Till slut kanske allt har blivit fin sand som hamnar på havsbotten.
Det kallas erosion Det som händer när berg vittrar sönder och det söndervittrade materialet förs bort kallas erosion. Varje dag, året om, bryter erosionen sönder marken och sänker landytan. Om det inte samtidigt hade funnits uppbyggande krafter så skulle jordytan till slut vara helt platt.
14
I Bryce Canyon National Park, som ligger i västra Nordamerika, har erosion av vatten och vind format landskapet.
Vittring när berg spricker och delas sönder i småbitar. Erosion när små bitar av berget följer med vatten och vind och marken nöts.
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 14
2013-07-10 10:10
Uppe i bergen är det brant, och vattnet rinner snabbt med forsar och vattenfall. Sand och grus sveps med av vattnet.
En del grus och sand följer med ända till flodmynningen. Där lägger det sig i lager på lager på havsbotten. Ibland blir lagren så höga att vattnet måste ta andra vägar och bilda nya fåror. Då uppstår ett delta.
På en del ställen slår vågorna så hårt mot klipporna, att delar av berget nöts bort. Då kan det bildas grottor och raukar.
Det bortnötta materialet, till exempel sand och grus, transporteras av havsvågorna och avlagras längs kusterna. Det är så vi får fina sandstränder.
15 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 15
2013-07-10 10:10
Västra Europa
Paris är en av västra Europas stora miljonstäder.
I västra Europa bor cirka 240 miljoner människor. Länderna Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien och Luxemburg ligger på det europeiska fastlandet medan Storbritannien och Irland är stora öar i Atlanten. I de mest tätbefolkade länderna Nederländerna, Belgien och Storbritannien ligger städerna så tätt att de nästan växer ihop. Länderna i västra Europa har gott om naturresurser och det finns många stora industrier som tillverkar olika slags produkter. Jämfört med många andra länder i världen är levnadsstandarden hög i västra Europa. Människor har oftast bra bostäder och tillgång till skolor, sjukvård och äldreomsorg. De kan handla mat och varor som de behöver. Många har en innehållsrik fritid. Men som i alla länder finns det både människor som har det bra och de som drabbas av arbetslöshet och lägre inkomster.
42 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 42
2013-07-10 10:12
Tyskland
Luxemburg
Storbritannien
Irland
Frankrike
Nederländerna
Belgien
FAKTA Största land, yta: Frankrike, 551 700 km² Största land, folkmängd: Tyskland, ca 82 milj inv Största stad: London, ca 7,60°milj inv 10° 5°
15° 15°
5°
10°
Atlanten Atlanten 15°a
n
10°
He br ide r
50° 50°
He br ide r
) "
Sheffield Dublin
Carrantudhill
) London "
50°
Nordsjön WWes ese er r
Amsterdam )Amsterdam BRITANNIEN )" "
Höjd i meter över havet Höjd i meter över havet
Hamburg Hamburg
4000-5000 4000-5000 3000-4000 3000-4000 2000-3000 2000-3000 1500-2000 1500-2000 1000-1500 1000-1500 500-1000 500-1000 200-500 200-500 Höjd i meter över havet 0-200 0-200 Depression4000-5000 Depression
ElEblebe
nn ese LÄNDERNA Frankfurt redne r Frankfurt ) Amsterdam " ArAd Luxemburg" SeSein Berlin Amsterdam ) " Luxemburg ) ) " ine e ) " Haag London Paris )LUXEMBURG LUXEMBURG Haag )Paris " )" "
Höjd i meter över havet
Elbe
Berlin " )
Rhe Rhen n
Lands End
Biscayabukten Biscayabukten
Se
40°
ANDORRA
na 0
ANDORRA
Marseille 200
Rhe
n
4810
Toulouse Medelhavet y r e Medelhavet neer na Marseille
ne
ne
Toulouse
eer
e
n ro
Pyren
nn
Central400km km 400 massivet P
200 200
ro
Lyon
Bordeaux
Centralmassivet Mont Blanc Korsika Korsika
Ga
ANDORRA ANDORRA
00
Nice Nice Bodensjön MONACO MONACO Lyon havet Liguriska Liguriska havet
Marseille Marseille Bordeaux
Nice 400 km
200
400 km
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 43
Do
Stuttgart
Do
nau
nau
München
a
2962
Zugspitze Mont Blanc 4810
a
2962
Zugspitze
0-200
200-1000 0-200 1000-2000 200-1000 2000-3000 1000-2000 3000-4000 2000-3000 4000-5000 3000-4000 4000-5000
Adriatiska Adriatiska havet havet
Nice
MONACO Liguriska havet Medelhavet
Korsika
Alpern
Alperna
Biscayabukten
40° 40°
Rhô Rhône ne
e nn e ro nn Gaaro G
n e e re r n n aa
Djup i meter
Djup i meter
rn MünchenA l p e Bodensjön
FRANKRIKE
Py y r e n Biscayabukten PFRANKRIKE re e
Zugspitze Zugspitze
n
n
Toulouse Toulouse
45°
) "
"eLuxemburg ) LUXEMBURG ) Paris " LUXEMBURG Lyon ) Paris " Lyon Mont Blanc Mont Blanc Bordeaux Bordeaux Central4810 Central4810 ire Stuttgart massivet Lo massivet e r i Lo ine
ne
45° 45°
Bodensjön Ar
3000-4000 4000-5000 2000-3000 3000-4000 1500-20002000-3000 Djup i meter Djup i meter 1000-15001500-2000 0-200 1000-1500 0-200 500-1000 500-1000 200-1000 200-1000 200-500 200-500 1000-2000 1000-2000 2000-3000 0-200 0-200 2000-3000 3000-4000 Depression Depression 3000-4000 4000-5000 4000-5000
2962 Frankfurt 2962 FrankfurtLuxemburg
e Ard Sei
Rhô
Kanalöarna
0
15°
Rotterdam Rotterdam n Antwerpen Stuttgart DoDona Lands End nau u l en Antwerpen ale Düsseldorf StuttgartDüsseldorf n a e k ka n a a ir a k e k s s o Bryssel l Bryssel l r e e i g g L n E" ) " En Lille ) Lille Lo TYSKLAND TYSKLANDMünchen BELGIEN erna KölnMünchen a Köln KanalöarnaBELGIEN n l p er rnnaa FRANKRIKE nnern FRANKRIKE Bodensjön den AAl p e
Ga
40°
10°
Berlin " Berlin Haag )) " Leeds Haag Rotterdam Rotterdam n Antwerpen Lands End 1040 nl e Antwerpen ENGLANDManchester Sheffield Lands End Düsseldorf Cork aanlae Bryssel Düsseldorf Hamburg elskakakn WALES )Bryssel Lille NEDEREnEgneglska )" " Lille ENGLAND Birmingham TYSKLAND W TYSKLAND Köln ese Hamburg BELGIEN enranaKöln WALES LÄNDERNA NEDERElbe W Kanalöarna BELGIEN Birmingham Kanalöarna r enr
Manchester
50°
45°
Irländska London )London " sjön ) "
NEDERNEDERLÄNDERNA LÄNDERNA STOR-
AAl lppeerrnna Rhe a
Cork
Leeds IRLAND
Rhô
1040
Dublin
P
en STORENGLAND ENGLAND IRLAND WALES WALES Birmingham BRITANNIEN Birmingham Belfast
Irländska ) " sjön
ska bergen nin
Carrantudhill
ska bergen nin
IRLAND
5°
Nordsjön Nordsjön
Leeds Nordsjön Leeds Sheffield Glasgow Sheffield NORD-
Manchester Manchester
Cork Belfast Cork
0°
STOR- Loch Ness STORBen Nevis BRITANNIEN 1344 SKOTTLAND BRITANNIEN
Glasgow
IRLAND Irländska IRLAND 55° NORDP)e Irländska sjön )" n sjön Dublin" IRLAND Dublin Carrantudhill Carrantudhill 1040 1040
na
ska bergen nininska bergen n
Belfast Belfast
15°
Shetlandsöarna
SKOTTLAND SKOTTLAND
Glasgow Loch Ness Glasgow Atlanten Ben NevisNORDNORDPe P en n 1344 SKOTTLAND IRLAND IRLAND
55°
15° 15°
10°
5°
Loch Ness BenNevis Nevis Loch Ness Ben 1344 1344
10° 10°
Shetlandsöarna
a nan
He Heb brirde idre r
Atlanten 55° 55°
5°5°
0°
Alperna
15°
10°
Högsta berg: Mont Blanc 4 810 m ö.h. Shetlandsöarna 5° 0° Shetlandsöarna 5°
MONACO Liguriska havet
Korsika
Adriatiska havet
Adriatiska havet
43
Medelhavet 2013-07-10 10:12
Fält med lavendel i södra Frankrike.
Natur – slätter och floder Största delen av västra Europa är lågland. På de vidsträckta slätterna finns den bästa jordbruksmarken med stora odlingar. I Frankrike till exempel, är halva ytan odlad mark. Där det växer skog är lövträd vanligast. Genom landskapet flyter floderna lugnt och stilla. Lastbåtar går med varor till och från kusten och de många hamnarna utmed floderna. Flodvattnet används också till att bevattna odlingarna. Floden Thames rinner genom Englands huvudstad London och floden Seine rinner genom Frankrikes huvudstad Paris. Floderna rinner ut på var sin sida av Engelska kanalen som är sundet mellan Frankrike och Storbritannien. Den tyska floden Rhen rinner ut i Nordsjön. 20 miljoner människor får sitt dricksvatten från Rhen. Floden är en av världens mest trafikerade vattenleder. Rhône, som är Frankrikes största flod, rinner ut i Medelhavet.
44
Kustklimat Golfströmmen har stor betydelse för klimatet i västra Europa. Somrarna är inte så heta och vintrarna är milda. Fukt och dimma är vanligt och det regnar mycket vid Atlantkusten. Ett sådant klimat kallas kustklimat. Temperaturen är ganska jämn och det är sällan torka.
Sund är ett smalt område med vatten som binder ihop hav eller sjöar med varandra.
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 44
2013-07-10 10:12
Berg och högplatåer Tyskland och Frankrike är stora länder till ytan. Naturen är omväxlande med slätter och högt belägna områden. Ett sådant område är högplatån Centralmassivet i Frankrike. Den upptar en sjättedel av landets yta. En högplatå är helt enkelt ett ett gansla platt område som ligger högt. Delar av bergskedjan Alperna går genom både Tyskland och Frankrike. Alperna är Europas största bergsområde. Högsta toppen ligger i Frankrike och heter Mont Blanc, 4 810 m ö.h. Utmed gränsen mellan Frankrike och Spanien ligger bergskedjan Pyrenéerna. Den franska sidan av Pyrenéerna är brant och floder forsar nedför bergen. Västra Europa har stora skogklädda berg med rundade toppar. Exempel på sådana områden är Penninerna i norra Storbritannien, Harz i Tyskland och Ardennerna i Belgien. Många vandrare söker sig till bergen där det finns gott om fina vandringsleder.
Vintersport lockar mängder av turister till Alperna.
Gräs året om I områden med kustklimat är vintrarna milda, och vindarna för ofta med sig fuktig luft, dimma och regn. Fukten gör att gräs växer året om. Så är det i Storbritannien och på Irland, som är stora öar i Atlanten. På Irland är nästan halva ön grässlätter. Här finns gott om fina betesmarker för alla får, hästar och kor. Även på gräskullarna i de skotska högländerna, i norra Storbritannien, betar mängder av får. Det finns inga stora skogar på Irland eller i Storbritannien. I Storbritannien breder i stället vidsträckta ljunghedar ut sig och på Irland finns stora torvmossar. Torven har i flera hundra år använts som bränsle och byggmaterial. De gröna gräsmarkerna på Irland är bra betesmarker.
Högplatå är ett plant område som ligger högt. Torv är en jordart som bildats av växtdelar som nästan inte alls brutits ner. Skogklädd är ett område där det växer skog.
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 45
45 2013-07-10 10:12
Arbetare på bilfabrik i Tyskland.
Befolkning och näringsliv Länderna i västra Europa industrialiserades först i Europa. Det var i slutet av 1700-talet. De första fabrikerna där man använde maskiner låg i Storbritannien. I spinnerierna spann man garn av ull och vävde tyg. Och i verkstadsindustrin tillverkade man varor av stål. Industrin behövde många arbetare och därför byggdes bostäder runt fabrikerna. Industrisamhällena växte och blev stora städer. I dag bor två tredjedelar av invånarna i västra Europa i städer. I städernas utkanter ligger hus med många våningar och radhus i långa längor. Transportnätet är väl utbyggt, alla vägar och järnvägar gör det lätt för människor att ta sig mellan olika platser. Många som bor på landsbygden pendlar till sina arbetsplatser i städerna.
Tätbefolkade länder I Sverige är vi vana vid att stora områden är obebodda, utan hus och vägar. Så är det inte i de folkrikaste områdena i västra Europa. Där är det mesta av marken bebyggd. Mest tätbefolkade är Nederländerna och Belgien.
46
Transportmedel är något som fraktar varor eller människor, till exempel tåg, båt eller flyg. Fabrik är en byggnad där man tillverkar saker.
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 46
2013-07-10 10:12
Lönsam verkstadsindustri Verkstadsindustrin ger fortfarande länderna i västra Europa viktiga inkomster. I fabrikerna tillverkas redskap, maskiner, apparater och bilar. Tyska och franska bilar säljs i hela världen. Belgien har en stor järn- och stålindustri. Av stålet görs allt från ståltråd till flygplan. Men i dag köps många råvaror från andra länder, eftersom det blir billigare.
Handel och service Numera utförs mycket arbete i industrin av robotar och datorer. Därför behövs inte lika många arbetare på fabrikerna som tidigare. I dag arbetar de flesta i stället med handel och service, till exempel i affärer, restauranger, sjukhus, skolor, och med information och transporter.
I Frankrike och Tyskland odlas mycket vindruvor.
Modernt jordbruk Det milda och fuktiga klimatet i västra Europa gör det möjligt att odla under stora delar av året. På de bördiga slätterna och i floddalarna odlas säd, potatis och grönsaker. Tyskland och Frankrike har stora odlingar med vindruvor, som de gör vin av. Tyska och franska viner är kända över hela världen. Nederländerna har ett av världens mest moderna jordbruk. Här odlar man grönsaker året om och landet säljer mängder av blommor till andra länder. Frankrike och Nederländerna har gott om mjölkkor. Av mjölken tillverkar man mejeriprodukter, bland annat camembert, edamer och andra kända ostsorter.
Turism i storstäder och natur Många turister besöker storstäderna London, Paris, Berlin och Amsterdam. Många passar på att shoppa, medan andra föredrar museer, konserter, teater eller sportevenemang. Vacker natur i Skottland och Irland lockar också turister. Och i Frankrike kan man bada vid Medelhavet eller åka skidor i Alperna.
Obebodd är där ingen människa bor. Stål är ett starkt material som är tillverkat av järn. Mejeriprodukter är mjölk och sådant som är tillverkat av mjölk, till exempel ost och grädde.
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 47
I Paris är det ett populärt nöje att ha picknick på en bro över floden Seine.
47 2013-07-10 10:12
Hej igen där hemma! Resan från Danmark och genom Tyskland gick bra. Var tror ni att vi är nu? Här kommer några ledtrådar. Kommer ni ihåg mormors goda kakor? De heter faktiskt xxx-kex. De här små kulorna smakar inte alls som kakorna. De kallas xxx-kål. I går åkte vi förbi det här märkliga monumentet som ska föreställa en järnkristall, förstorad 165 miljarder gånger. Det kallas Atomium och är 102 meter högt. Det byggdes till världsutställningen i xxx år 1958. Den här lilla grabben står och kissar i ett gathörn i xxx. Enligt en legend handlar det om en pappa, vars tvåårige son kommit vilse under en resa till den stora staden. Pappan letade dag och natt, och just i det där gathörnet hittade han till slut sin lilla pojke. Han stod där lugnt och kissade på gatan. Det ögonblicket ville pappan minnas hela livet och han lät göra statyn. En annan legend säger visst att det var en liten pojke som släckte en stor brand i xxx genom att kissa på elden. Kolla flaggorna – just det, vi är i Europas ”huvudstad” xxx. I dag ska vi besöka Parlamentarium som är Europaparlamentets besökscentrum. Utställningen finns på alla 23 officiella EU-språk och är gratis. Man får visst låna en liten bärbar medieguide där man kan lyssna till allt om EU – vilken expert jag kommer att bli!
Kramar från Sofia
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 48
Facit: xxx = Bryssel.
48
2013-07-10 10:12
Vi jämför länderna i västra Europa LAND
AREAL
(landets yta)
FOLKMÄNGD
FOLKTÄTHET (inv/km2)
HUVUDSTAD (invånare)
HÖGSTA BERG
SYSSELSÄTTNING Jordbruk 1%
Tyskland 357 000 km2
ca 82 milj
229
Berlin ca 3,4 milj
Zugspitze 2 962 m
Industri 28 %
Service 71%
Jordbruk 1%
Storbritannien 244 233 km2
ca 63,2 milj
257
London ca 7,6 milj
Ben Nevis 1 344 m
Industri 22 % Service 77 %
Jordbruk 1 %
Irland 70 285 km2
ca 4,7 milj
65
Dublin ca 1,1 milj
Carrantuohill 1 040 m
Industri 32 % Service 67 %
Jordbruk 2 %
Frankrike 551 700 km2
ca 63,6 milj
115
Paris ca 2,2 milj
Mont Blanc 4 810 m
Industri 19% Service 79 %
Jordbruk 2%
Nederländerna 41 860 km
2
ca 16,7 milj
396
Amsterdam ca 739 100
Vaalserberg 322 m
Industri 24% Service 74%
(regering och parlament i Haag)
Jordbruk 1%
Belgien 30 530 km2
ca 11,1 milj
360
Bryssel ca 1,1 milj
Botrange 694 m
Industri 22 % Service 77 %
Övriga länder Luxemburg areal: 160 km2 folkmängd: ca 527 000 huvudstad: Luxemburg
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 49
49 2013-07-10 10:13
Jordens resurser Jorden är en planet som har allt vi människor behöver. Vi använder jordens resurser från morgon till kväll. Tänk efter, till frukost äter du kanske en smörgås som är bakad av vete eller råg och dricker mjölk från kor. Sedan kanske du cyklar till skolan på en cykel gjord av metall från berggrunden. Och skolan är byggd av trä eller tegel som också kommer från naturen.
Det som människor kan använda i naturen kallas naturresurser eller naturtillgångar. Till naturresurser räknas skogen, marken som vi odlar, havet och det vi kan få från berggrunden. Naturresurserna kan delas in i förnybara och ej förnybara. Förnybara resurser är till exempel sol, vind och vatten, de tar inte slut. Men ej förnybara resurser som kol, olja och metaller kan ta slut om vi inte hushållar med dem.
Hur många av jordens resurser har du använt i dag?
I detta kapitel får du läsa om: • olika naturresurser, var de finns och hur människan använder dem • naturliga samband som skapar resurserna • möjligheter och faror när människan använder resurserna.
82 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 82
2013-07-10 10:16
Vi använder många av jordens resurser utan att tänka på det.
En del av byggnaden är av metall, som hämtas från berggrunden.
Växterna här på taket bildar syre. Då blir stadsluften bättre.
El till lamporna kommer kanske från vatten- eller vindkraftverk.
Glas tillverkas av kvartssand som finns i berggrunden.
Mat och dryck kommer från jordbruket, hav och sjöar.
Jeans är gjorda av bomull, som är en växt. Skorna kan vara av plast, som tillverkas av olja från berggrunden.
Möblerna är tillverkade av bland annat växten bambu.
83 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 83
2013-07-10 10:16
Skog – en förnybar resurs Ungefär en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog: barrskogar, lövskogar och tropiska regnskogar. Skog är en förnybar resurs. Naturskogarna förnyar sig själva, men även skog som människan använder går att återskapa. Då måste man förstås plantera nya träd där man har avverkat. Det tar ungefär 90–150 år innan en tall är fullvuxen och kan avverkas. Då förstår du att man måste planera för avverkning och återplantering långt in i framtiden. Människor har under lång tid huggit ner mer skog än de har återplanterat, särskilt i Afrika, Sydamerika och Oceanien. Under de senaste 300 åren har världens skogar minskat med 40 procent. I flera länder finns inte så mycket skog kvar, men i Europa ökar skogsarealen igen. Det beror på att gammal jordbruksmark, och markområden som inte används längre, så småningom förvandlas till skog.
Skogarna i världen Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina har mest skog i världen. I dessa fem länder finns mer än hälften av all skogsmark. Ungefär en fjärdedel av skogsmarken ligger i Europa.
EKVATORN
Löv- och barrskog Regnskog
84
Förnybar är något som kan bildas igen. Avverka är att hugga ner skog.
PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 84
2013-07-10 10:16
Olika skogar Det är stor skillnad mellan olika sorters skogar. Läget på jorden, temperatur, nederbörd och hur marken är avgör vilka träd, växter och djur som kan leva där.
Barrskog i norr I de norra delarna av Europa, Asien och Nordamerika finns stora områden med barrskog. Där växer gran, tall och lärkträd. Tåliga lövträd som björk och asp kan också växa långt norrut. Ett stort barrskogsområde kallas taiga. Den största delen av taigan finns i Ryssland. Av de europeiska länderna har Finland och Sverige mest skog.
Lövskog längre söderut Lövskog med ek, bok, alm, ask, lönn och kastanj är vanligt i stora delar av Mellaneuropa, norra Kina, Nord- och Sydamerika och på Nya Zeeland. Estland, Lettland och Litauen har stora skogsområden med både barrträd och lövträd. I Polen, Frankrike och Tyskland finns också stora skogsområden.
Macchia vid Medelhavet I medelhavsområdet har människor avverkat skogen för att få betesmark till sina djur. Avverkningen och det intensiva betet har skapat en speciell vegetation, macchia. Den består mest av många buskar som tål torka bra och är gröna året om. Även i södra Kalifornien (USA) finns en liknande växtlighet, men där kallas den chaparral.
Tropisk regnskog I de tropiska regnskogarna kring ekvatorn växer lövträd med höga stammar. Trädkronorna bildar ett tätt tak som ger skugga på marken. Det regnar mycket och här är varmt och fuktigt. I regnskogen finns otroligt många arter av både växter och djur, kanske mer än hälften av alla arter på jorden. De största regnskogarna finns i Sydamerika och Afrika.
85 PULS_Geografi_Europa_Anita.indd 85
2013-07-10 11:49
GRUNDBOK
PULS Geografi Europa beskriver först vår världsdel ur ett geografiskt helhetsperspektiv. Sedan följer en genomgång av Europa uppdelad i fem regioner: Östersjöländerna, Västra Europa, Östra Europa, Centrala Europa och Södra Europa. De fem regionerna presenteras så att eleverna ska kunna hitta lik-
PULS Geografi – Europa
Lgr 11
Geografi EUROPA
heter och skillnader mellan de olika delarna. Här finns också ett brev från varje region, överskådliga tabeller och kartor. Dessutom finns ett kapitel om jordens resurser och hur de används och ett kapitel om hållbar utveckling.
I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap
PULS Geografi 4–6 Europa består av följande komponenter: Lgr 11
I arbetsboken till PULS Geografi Norden finns roliga och omväxlande
Geografi
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
GRUNDBOK
Geografi
SVERIGE EUROPA LÄRARBOK LÄRARBOK
EUROPA
Geografi
direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för
ARBETSBOK
att kunna lösa vissa av uppgifterna.
Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Norden innehåller:
SVERIGE
EUROPA Lgr 11
I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande
Geografi betyder beskrivning av jorden Kartor Vi bor på Norra halvklotet Norden befolkas Nordens länder Hållbar framtid
Geografi
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
NORDEN
direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.
I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Eleverna ska förklara orden
ARBETSBOK
och skriva in dem i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller: Vad är geografi? Vår jord Jordytan förändras Kartor beskriver världen Vi bor i Sverige Sveriges natur Återanvändning Arbeta med Sveriges landskap
Geografi
I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
SVERIGE
direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågorna som finns beskrivna i kursplanen. I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Orden ska förklaras och skri-
ARBETSBOK
vas in i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:
Nordpolen
Sverige
0°
EUROPA
Haparanda AFRIKA 0°
EKVATORN
Umeå
0°
Arbetsbok 1
Sydpolen
Vad är fysik och kemi? Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla
Geografi
GRUNDBOK
Stockholm
I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna:
Göteborg
PULS Geografi – Norden PULS Geografi – Europa Malmö
GRUNDBOK
Geografi Geografi SVERIGE
SVERIGE
N
Ö
V
S
Ingrid Åsgård • Katarina
Olsson
ISBN 978-91-27-42226-1
Ingrid Åsgård • Katarina Olsson
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422261
SVERIG E
I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna: PULS Geografi Norden PULS Geografi Europa
EUROPA
GRUNDBOK
Geografi Geografi SVERIGE
NORDEN
N
Ö
V
S
Katarina Olsson
• Ingrid Åsgård
ISBN 978-91-27-42226-1
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422261
I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna: PULS Geografi Sverige PULS Geografi Europa
Katarina Olsson • Ingrid
Åsgård
GRUNDBOK
Geografi SVERIGE
EUROPA
Katarina Olsson
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
• Ingrid Åsgård
ISBN 978-91-27-42542-2
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
9 789127 425422
Grundbok
Arbetsbok
Lärarbok
Grundbok med faktatexter och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.
Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.
Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.
ISBN 978-91-27-42544-6
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård 9 789127 425446
PULS 4-6 Geografi Europa_cover.indd 1
2013-07-09 13:05