1. l i v i ut ve c kl in g
1.3
7. Spår av liv
1 . Liv i utvec KLing
MÅL Eleven ska lära sig mer om olika fossil. KOMMENTAR Undersök skolans fossilsamling, låna
fossil eller besök ett museum och använd Bild 5 som komplement eller vid genomgången. Fossil kan åldersbestämmas genom att de äldsta lagren oftast ligger underst, och genom dateringsmetoder som grundar sig på sönderfall av olika radioaktiva ämnen, exempelvis C-14-metoden.
1.3
7. spår aV liV
¢
Genom att studera flera miljoner år gamla fossil kan forskare lära sig mycket om hur livet såg ut på jorden för länge, länge sedan. Du behöver: Olika fossil från skolans fossilsamling. a Hur bildas fossil och hur kan de åldersbestämmas? Ta hjälp av bokens kapitel 1, avsnitt 2. B Studera och rita av olika fossil. Försök ta reda på och ange hur gamla de är och vad man vet om dem. C
Studera bilden och läs rutan på sidan 101 i grundboken om den skalförsedda bläckfisken som kallas pärlbåt.
d Leta i en marmortrappa reda på ett fossil av en utdöd bläckfisk med spetsigt skal, som på bilden här. Rita av det. Den här typen av bläckfiskar kallas ortoceratiter och levde för över 400 miljoner år sedan.
8. Vad hände när i livets historia? MÅL Eleven ska lära sig viktiga steg i livets utveckling, från enkla celler till komplicerade organismer. KOMMENTAR Samarbeta gärna med bildläraren
och gör en målning i korridoren över livets utveckling. Bild 6, med livets historia från grundboken s. 20-21, kan användas vid genomgången. Liksom även eventuellt Bild 2, samlevnad skapade moderna celler. Fakta hittar eleverna bland annat i bokens kapitel 1, avsnitt 1, samt i kapitel 3, avsnitt 1. Eftersom uppgiften är så pass omfattande kan den med fördel användas och fyllas på återkommande under arbetet med kapitel 1-3, där växternas som djurens evolution beskrivs mer ingående. För den som är intresserad av tidsepokernas namn så finns de i grundboken på s. 20- 21 och i Bild 6. Några viktiga steg i utvecklingen som kan markeras längs en tidsaxel är nedanstående. • Första enkla cellerna för över 3500 miljoner år sedan. • Blågröna bakterier börjar tillverka syre genom fotosyntes för över 3000 miljoner år sedan. • Celler med cellkärna för cirka 2000 miljoner år sedan. • Äldsta spåren av djur för cirka 1000 miljoner år sedan. • Flercelliga organismer för över 600 miljoner år sedan. • Svampdjur, maskar, leddjur i havet för cirka 540 miljoner år sedan. • Koraller, sjöstjärnor och enkla fiskar (första ryggradsdjuren) för cirka 495 miljoner år s edan. • Enstaka växter och leddjur har börjat erövra land för cirka 460 miljoner år sedan.
Spektrum Biologi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB
33
1 . Liv i utvec KLing
1.3
8. Vad HändE när i liVEts Historia?
¢
Livet har en mycket lång historia. I början lämnade det bara enstaka spår efter sig. Men från den tid organismerna började få hårda delar, som exempelvis skal, finns många spår i form av fossil. a Rita av tidsaxeln på den här sidan. Den täcker livets utveckling i så stor skala att du kan skriva in viktiga händelser längs den på ditt papper. Börja med de första enkla cellernas tillkomst för drygt 3 500 miljoner år sedan och sluta idag. B Fakta hittar du bland annat i bokens kapitel 1, avsnitt 1, samt i kapitel 3, avsnitt 1. I grundboken kan du också hitta mycket fakta i fördjupningen på sidorna 20-21. För in de olika organismerna och det man vet om dem i rätt tidsålder på din tidslinje. Här följer exempel på några viktiga händelser du kan föra in längs din tidsaxel:
C
•
Första enkla cellerna.
•
Blågröna bakterier börjar tillverka syre genom fotosyntes.
•
Celler med cellkärna.
•
Flercelliga organismer.
•
Svampdjur, maskar, leddjur i havet.
•
Koraller, sjöstjärnor och enkla fiskar (första ryggradsdjuren).
•
Enstaka växter och leddjur börjar erövra land.
•
Fiskarnas tidsålder. Groddjur, enkla insekter på land.
•
Stora ormbunksskogar med många groddjur.
•
Kräldjur och barrträd.
•
Tidiga dinosaurier och de första däggdjuren.
•
Blomväxter och första fåglarna.
•
Dinosaurierna dör ut, däggdjur och fåglar breder ut sig.
•
Första förmänniskorna.
•
Släktet Homo.
•
Homo sapiens.
Gör en tidsskala på samma sätt fast i ännu större skala, till exempel ute i en korridor i skolan eller kanske utomhus.
Spektrum Biologi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB
Spektrum Biologi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB
Kopiering tillåten!
Kopiering tillåten!
Kopiering tillåten!
34
45