9789147116119 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB tfn 08-690 92 00 www.liber.se fax 08-690 93 01 e-post kontaktakundservice@liber.se

Innehåll

Veterinärer och ryttare under samma tak

Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 48

Introduktion Spektrum Teknik – introduktion

Spektrum Teknik – idé

Spektrum Teknik är en del av Spektrumserien

Planeringsförslag på övergripande nivå

Finalen – facit

Miniprojekt: Bygg egna limträbalkar, lärarkommentarer 52 Miniprojekt: Undersök böjspänning, lärarkommentarer

Projektuppgift: Bygga en konstruktion med limträbalkar, kopieringsunderlag 54

Kursplanens centrala innehåll – kopplat till Spektrum Teknik 6 Lärarhandledningens uppbyggnad

Kommentarer och utblick

Projektuppgift: Bygga en konstruktion med limträbalkar, lärarkommentarer 56

Kursplanen 8

Kapitelprov 3

Kommentarer och utblick

Facit och bedömningsstöd

Finalen – facit

Ordbank 64

Miniprojekt 8 Projektuppgift

Kapitelprov 10

Ordbank 11

Formativ och summativ bedömning

Teknik är vetenskap och konst

Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

Finalen – facit

Miniprojekt: Ritningslära – CAD, lärarkommentarer

Kommentarer och utblick

Finalen – facit

Miniprojekt: Rörelsevakt, lärarkommentarer

Miniprojekt: Undersök en led-belysning, lärarkommentarer 72 Projektuppgift: Växtlampa, kopieringsunderlag

Projektuppgift: Växtlampa, lärarkommentarer

Kapitelprov 4

80 81

Miniprojekt: Ritningslära – designövning, lärarkommentarer

Facit och bedömningsstöd

Projektuppgift: Ritningslära, kopieringsunderlag

Ordbank 83

Projektuppgift: Ritningslära, lärarkommentarer

Ritningslära 24 Kapitelprov 1

Facit och bedömningsstöd

Ordbank 33

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 65

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 13 Kommentarer och utblick

Kulturhus och klassrum – nytt ljus med led-teknik 65

El och It får robotar att klippa!

Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 35 Kommentarer och utblick

Finalen – facit

Miniprojekt: Kapa material, lärarkommentarer

Miniprojekt: Bygg en mobilladdare, lärarkommentarer

Projektuppgift: Att styra en robot, kopieringsunderlag

Projektuppgift: Att styra en robot, lärarkommentarer

Kapitelprov 2

Facit och bedömningsstöd

Smarta maskiner tillverkar mat

Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel

Kommentarer och utblick

Finalen – facit

Miniprojekt: Styrning av svävare, lärarkommentarer

Miniprojekt: Sakernas internet (Internet of Things), lärarkommentarer 88 Projektuppgift: Mekanisk styrning, kopieringsunderlag 89 Projektuppgift: Mekanisk styrning, lärarkommentarer

Kapitelprov 5

Facit och bedömningsstöd

Ordbank 98

Ordbank 47

Det värdefulla elnätet Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

99 99

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 99

Kommentarer och utblick

100

Finalen – facit

102

Miniprojekt: Solfångare, lärarkommentarer

103

Projektuppgift: Programmera en app, lärarkommentarer 159 Kapitelprov 9

165

Facit och bedömningsstöd

166

Ordbank 168

Projektuppgift: Patent med solceller, lärarkommentarer

107

Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

Kapitelprov 6

112

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 169

Facit och bedömningsstöd

114

169

Kommentarer och utblick

170

Ordbank 116

Finalen – facit

172

Elektroniska pengar på väg!

Miniprojekt: Skapa biologiska bränsleceller med bioteknik, lärarkommentarer 173

117 117

Miniprojekt: Mäta laddningstid av mobilbatteri, lärarkommentarer 174

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 117

Projektuppgift: Energiomvandling, kopieringsunderlag 175

Kommentarer och utblick

118

Projektuppgift: Energiomvandling, lärarkommentarer

177

Finalen – facit

120

Kapitelprov 10

180

Facit och bedömningsstöd

181

Ordbank 183

Miniprojekt: Teknikdagbok, lärarkommentarer

122

Projektuppgift: 1900-talet, kopieringsunderlag

123

Projektuppgift: 1900-talet, lärarkommentarer

125 11

Bioteknik i Afrika

Kapitelprov 7

128

Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

Facit och bedömningsstöd

129

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 184

Ordbank 131

Designer letar nya material på bibliotek Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

132 132

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 132 Kommentarer och utblick

133

Finalen – facit

136

Miniprojekt: Hur mycket kan sand bära?, lärarkommentarer 138

184 184

Kommentarer och utblick

185

Finalen – facit

187

Miniprojekt: Miljöteknik i offentlig miljö, lärarkommentarer 189 Miniprojekt: Hur fungerar produkten?, lärarkommentarer 189 Projektuppgift: Miljöteknik – LCA, kopieringsunderlag

190

Projektuppgift: Miljöteknik – LCA, lärarkommentarer

192

Kapitelprov 11

196

Facit och bedömningsstöd

198

Ordbank 200

Miniprojekt: Materialprovning, lärarkommentarer

138

Projektuppgift: Mobiltelefonskal, kopieringsunderlag

139

Projektuppgift: Mobiltelefonskal, lärarkommentarer

142 12

GPS – satelliter som ser dig dygnet runt

Kapitelprov 8

146

Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

Facit och bedömningsstöd

148

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 201

Ordbank 150

Dator i mobilen gav oss apparna Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

151 151

Kursplanen: Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel 151

Projektuppgift: Programmera en app, kopieringsunderlag 157

Eldrift är framtiden – men via batterier eller bränsleceller? 169

Miniprojekt: Sårbarhet i tekniska system, lärarkommentarer 121

155

Miniprojekt: Bygg ett eget vindkraftverk, lärarkommentarer 104 10 Projektuppgift: Patent med solceller, kopieringsunderlag 105

Kursplanen: Syfte och förmågor i detta kapitel

Miniprojekt: Instruera, lärarkommentarer

Kommentarer och utblick

152

Finalen – facit

154

Miniprojekt: Kryptering, lärarkommentarer

155

201 201

Kommentarer och utblick

202

Finalen – facit

204

Miniprojekt: Satelliters position, lärarkommentarer

205

Miniprojekt: Beräkna avstånd, lärarkommentarer

205

Projektuppgift: Stolen, kopieringsunderlag

207

Projektuppgift: Stolen, lärarkommentarer

209

Kapitelprov 12

213

Facit och bedömningsstöd

215

Ordbank 217

Spektrum Teknik – Introduktion

Spektrum Teknik – idé I Spektrum Teknik belyser vi först helheten, sedan detaljerna. Att förstå teknik handlar om att identifiera tekniska system, och att se vilka tekniska lösningar de byggs upp av. Genom tolv aktuella teknikområden får eleverna göra precis det, och samtidigt analysera teknik ur olika aspekter. Grundboken behandlar kursplanens centrala innehåll och eleverna får öva på teknikens fem förmågor i projekt och miniprojekt. Varje kapitel i grundboken har samma uppbyggnad: Behovet och lösningen – introducerar kapitlet och ringar in ämnet. Här får du lära dig – ger en översikt av innehållet, förtydligar vad eleven för lära sig samt presenterar de tekniska lösningarna och det tekniska systemet på en begreppskarta. Så fungerar – beskriver det tekniska systemet för det aktuella området och sätter det i ett sammanhang. Teknisk lösning samt Teknisk lösning i detalj – tar upp ett urval av de tekniska lösningar som bygger upp det aktuella tekniska systemet. I de fall som en teknisk lösning beskrivs mer detaljerat eller håller en mer avancerad nivå är avsnittet märkt med just Teknisk lösning i detalj. Produktion och underhåll – beskriver tillverkningsprocessen samt vilket underhåll som det tekniska systemet kräver. Utveckling och historia – förklarar vilka behov och drivkrafter som ligger bakom utvecklingen. Livscykelanalys – belyser vilka möjligheter och problem t.ex. en produkt innebär ur ett hållbarhetsperspektiv. Alternativa lösningar – visar vilka andra möjliga lösningar som finns än vad som just tagits upp i kapitlet. Sammanfattning – ger en kort sammanfattning av kapitlets innehåll. Finalen – innehåller begrepp och frågor samt två stycken miniprojekt. I lärarhandledningen finns dessutom ett kapitelprov samt ett mer omfattande projekt som eleverna kan genomföra kopplat till varje kapitel.

Spektrum Teknik – i ntroduktion

Spektrum Teknik är en del av Spektrumserien Spektrum Teknik är den fjärde komponenten i Libers serie Spektrum. Utöver Spektrum Teknik finns även Spektrum Biologi, Spektrum Fysik och Spektrum Kemi. Innehållet för Spektrum Teknik är utformat utifrån kursplanernas reviderade centrala innehåll för årskurs 7–9.

Planeringsförslag på övergripande nivå Du kan arbeta med Spektrum Teknik på många olika sätt. Förutsättningarna på olika skolor skiljer sig också mycket åt. En stor utmaning för de flesta lärare är att hinna med alla delar i det centrala innehållet. Spektrum Teknik innehåller tolv kapitel och ett förslag till grovplanering är att jobba med fyra kapitel per läsår. Vi rekommenderar att du ser över kapitlen och bestämmer hur du ska arbeta med dem. Ibland kan det passa bra med ett stort projekt och bland passar det bättre med ett miniprojekt, kanske kompletterat med ett kapitelprov. Tillgången till material, organisatoriska förutsättningar och utformningen i lektionssalar kan också vara med och styra planeringen. Genom att variera undervisningen ges eleverna förutsättningar att träna på alla förmågor.

Kursplanens centrala innehåll – kopplat till Spektrum Teknik Varje kapitel i lärarhandledningen inleds med en översikt av de centrala innehåll och förmågor som tas upp i det aktuella kapitlet. Här ser du hur de centrala innehållen (ci) förekommer dels i grundboken, dels i projektuppgifterna. (K står för kapitel och P står för projekt.)

Kod

Tekniska lösningar

Spektrum Teknik

ci 1:1

Tekniska lösningar för styrning och reglering av system. Hur mekanisk och digital teknik samverkar, till exempel i värme- och ventilationssystem.

K2, K5

ci 1:2

Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni

K7, K9, K12

ci 1:3

Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

K2, K4, K6, K9, K10

ci 1:4

Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.

K3, K8

ci 1:5

Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.

K5, K8

ci 1:6

Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet

K1, K6, K9, K10, K11

ci 1:7

Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

K3, K8

ci 1:8

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

K1–K12

Spektrum Teknik – introduktion

Kod

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Spektrum Teknik

ci 2:1

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

K1 P1–P12

ci 2:2

Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.

P2, P3, P4, P5, P10

ci 2:3

Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

K1 P1–P12

ci 2:4

Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktionsoch teknikutvecklingsarbete.

K1 P1–P12

Kod

Teknik, människa, samhälle och miljö

Spektrum Teknik

ci 3:1

Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och begränsningar.

K7, K9, K11, K12

ci 3:2

Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

K1, K8, K10, K11

ci 3:3

Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik, samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.

ci 3:4

Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data.

K9 P9

ci 3:5

Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

K4, K5, K6, K8, K10, K11, K12

ci 3:6

Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

K7 P1, P5, P7

Spektrum Teknik – i ntroduktion

Lärarhandledningens uppbyggnad Varje kapitel i lärarhandledningen utgörs av följande rubriker: • Kursplanen • Kommentarer och utblick • Finalen – facit • Miniprojekt • Projektuppgift • Kapitelprov • Ordbank

Kursplanen Visar kursplanens centrala innehåll och förmågorna kopplade till det aktuella kapitlet.

Kommentarer och utblick Tar upp allt från svåra frågor som kan väckas hos eleverna och hur innehållet förhåller sig till omvärlden, till konkreta genomgångar av hur en teknisk lösning fungerar.

Finalen – facit Finalen avslutar varje kapitel i grundboken och ger eleverna möjlighet att sammanfatta innehållet med hjälp av frågor och diskussioner. I lärarhandledningen finns facit till Finalen. Här finns även kommentarer som är tänkta att utgöra ett stöd för diskussionerna. Eftersom diskussionerna är ett lärandemoment kan de också hjälpa dig att bedöma på vilken nivå eleverna resonerar. Du kan låta eleverna arbeta med Finalen enskilt, i grupp eller som hemläxa.

Miniprojekt I grundboken avrundas Finalen i varje kapitel med två miniprojekt. Här får eleverna antingen exemplifiera en princip eller ett uttryck som tas upp i kapitlet eller genomföra ett arbete av undersökande karaktär. I lärarhandledningen hittar du utökad information tillsammans med olika tips på hur miniprojekten kan genomföras. Du ser även vilka förmågor eleverna övar. Miniprojekten tar normalt en eller två lektioner att genomföra. I de fall som de beräknas ta längre tid finns den uppskattade tidsåtgången angiven. För en del av miniprojekten finns förslag på hur de kan redovisas. Det finns förstås inte alltid ett tidsmässigt utrymme för redovisningar av det större slaget. Ibland passar det bättre att eleverna lämnar in sina arbeten till dig för bedömning. Redovisningar tar tid! Fördelen är att eleverna får möjlighet att utöka sin kunskap om teknisk kommunikation och om olika begrepp och uttrycksätt. För de elever som har svårt att uttrycka sig i skrift kan en muntlig redovisning vara ett bra alternativ. Du kan då anpassa kraven och istället göra din bedömning på innehållet från redovisningen.

Projektuppgift Här i lärarhandledningen finns en projektuppgift av mer omfattande karaktär till varje kapitel. Kopieringsunderlaget är den version som du delar ut till eleverna, digitalt eller

Spektrum Teknik – introduktion

som fysiska kopior. I lärarkommentarerna hittar du information om projektets syfte, hur du kan organisera och planera projektet samt vilken kunskapsinhämtning som kan behöva göras. I lärarkommentarerna ser du också vilka centrala innehåll som berörs. Du hittar även en bedömningsmatris som kopplar samman förmågor och kunskapskrav. Vi har valt att främst fokusera på det första steget i den klassiska projektmetodiken, dvs. planering. I arbetslivet fortsätter projektarbetet normalt med genomförande och avslutning. Men det är varken rimligt eller möjligt att genomföra fullskalig serieproduktion i skolan. Det betyder att Spektrum Tekniks projekt kan ses som delprojekt i typiska projekt i arbetslivet. För att eleverna ska få möjlighet att förstå de olika faserna i ett projekt har vi valt att även dela in även planeringssteget i tre delar: planera, genomföra och avsluta. På så sätt blir planeringssteget ett projekt i sig.

Planera projektet Eleverna inleder arbetet med att ge projektet ett namn. Därefter gör de en tidsplan. I den anger de vilka aktiviteter (moment) som ska genomföras och när. Förklara tidsramarna och förutsättningarna för projektet, men låt eleverna stå för detaljplaneringen själva. Det ger dem en möjlighet att få en klarare bild av vad projektet kommer att innebära. Förslagsvis sammanställer de informationen i form av ett enkel Gantt-schema, t.ex. i ett kalkylprogram. Lektion 1

Lektion 2

Lektion 3

Lektion 4

Lektion 5

Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5

Under ett projekts gång kan det tillkomma eller försvinna aktiviteter. Eleverna måste då justera detta i sina projektplaneringar. De ska även justera tidsplanen om någon aktivitet tar längre eller kortare tid än vad de först uppskattade. Det ger dem en möjlighet att själva förstå att resten av aktiviteterna också kommer att påverkas. Nästa steg i planeringen är att eleverna förbereder genomförandet. Här kan förberedelserna skilja sig åt mellan de olika projekten. Normalt omfattar förberedelserna att göra en arbetsskiss. Även arbetsskissen är ett sätt för eleverna att sätta sig in i problemet och att börja tänka på hur de ska lösa det. Skissen underlättar dessutom din bedömning av hur eleverna har prövat och omprövat olika idéer och förslag. Var noga med att förklara skillnaderna mellan skiss och ritning! En skiss är en bild av en idé som eleven kan arbeta efter. Den kan innehålla information om t.ex. storleken på produkten och vilket material som ska användas. Ritningen är i stället ett underlag för tillverkningen och ska utförligt beskriva produkten med måttsättning, materialanvisningar, eventuella förstoringar m.m. Ritningen görs först efter att tillverkningen av prototypen är klar, eftersom ändringar vanligtvis uppstår under genomförandet. Innan projektet sätter igång är det viktigt att du går igenom med eleverna hur arbetet kommer att bedömas. Bedömningsmatrisen kan vara en god hjälp, men kom ihåg att förklara vad de olika förmågorna och kraven innebär.

Spektrum Teknik – i ntroduktion

Genomföra projektet Under arbetets gång kan du vara med och stötta de elever som har svårt att själva driva arbetet framåt. Du kan hjälpa till genom att ställa frågor, kommentera och diskutera olika lösningar med dem. Uppmuntra även eleverna att diskutera med varandra. Det ger dem möjlighet att stärka sin kommunikativa förmåga och att öva på att använda olika tekniska begrepp och uttryck i sina förklaringar. Eleverna bör dokumentera de problem som de stöter på under arbetets gång.

Avsluta projektet För att avsluta projektet skapar eleverna en projektrapport. Den består av flera delar: • Resultatbeskrivning – här beskriver eleverna hur arbetet har fortlöpt, vilka problem de har stött på och hur de har löst dem. De ska motivera sina val och beslut gällande till exempel material. • Förbättringsförslag – här anger eleverna vilka eventuella justeringar och ändringar som kan göras för att ytterligare förbättra arbetet. • Ritning (gäller flertalet av projekten) – ska visa mått och materialangivelser samt göras i tre vyer. Ibland kan det även behövas förstoringar av detaljer. Eleverna lämnar in sin projektplan, modell och projektrapport för bedömning. För en del av projekten finns förslag på hur de kan redovisas. Det finns förstås inte alltid ett tidsmässigt utrymme för redovisningar av det större slaget. Ibland passar det bättre att eleverna lämnar in sina arbeten till dig för bedömning. Redovisningar tar tid! Fördelen är att eleverna får möjlighet att utöka sin kunskap om teknisk kommunikation och om olika begrepp och uttrycksätt. En muntlig redovisning av projekt kan också vara ett alternativ för de elever som har svårt att uttrycka sig i skrift. Du kan då anpassa kraven och istället göra din bedömning på innehållet i redovisningen.

Kapitelprov Till varje kapitel finns ett kapitelprov med facit och bedömningsstöd samt en resultatmatris. Varje prov består av 12 uppgifter som sammanlagt ger 25 poäng. Den sista uppgiften är konstruerad som ett miniprojekt och är något mer omfattande. Tiden för provet är planerat till en lektion på ca 80 minuter. Eftersom teknikundervisningen ser olika ut på olika skolor är provet konstruerat så att du antingen kan förkorta provet genom att plocka bort några frågor eller dela upp det på t.ex. två lektioner. Elevernas resultat kan bokföras på resultatbladet och markeringarnas spridning visar fördelningen mellan olika förmågor och nivåer. Spektrum Teknik har gett de fem förmågorna följande benämningar: I Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion (förmåga 1). S Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar (förmåga 2). B Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer (förmåga 3). V Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö (förmåga 4). F Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid (förmåga 5).

Spektrum Teknik – introduktion

Vilka förmågor uppgifterna avser framgår av förkortningarna i proven och bedömningsstöden. Där har de fem förmågorna kombinerats med de tre betygsstegen E, C och A. Exempelvis betyder: • EI: Betyget E för förmåga 1 (I) • CV: Betyget C för förmåga 4 (V) • AF: Betyget A för förmåga 5 (F) Det är självfallet omöjligt att göra alla prov lika svåra. Trots det vågar vi oss på att föreslå vilket provbetyg ett visst resultat skulle kunna ge. Men vi betonar att det är ett förslag. Provbetyg

Poäng

Varav C-poäng

Varav A-poäng

8–14

15–20

Minst 4

21–25

Minst 6

Minst 4

Ordbank I varje kapitel finns en ordbank. Det är en lista över ord som kan vara svåra för elever som behöver språkligt stöd. Orden är inte i första hand ämnesrelaterade. Syftet är i stället att uppmärksamma de ord som kan utgöra ett hinder i läsningen. Forskningen menar att man behöver kunna upp till 98 procent av de ord som förekommer i en text för att förstå innehållet. Om du som lärare förklarar orden i ordbanken och sätter dem i ett sammanhang, underlättar du samtidigt elevernas förståelse för teknikämnet. Ett tips är att ge listan till studiehandledaren innan ni ska börja jobba med kapitlet, och att eleven får arbeta med orden i förväg, t.ex. på sitt modersmål.

Formativ och summativ bedömning Summativa bedömningar av prov har i alla tider utgjort en stor del av själva betygsprocessen. Summan av flera betyg används sedan av eleverna för att söka till gymnasium och sedan från gymnasium vidare till universitet eller högskola. Att bedöma kunskap summativt ger i de flesta fall ett rättvist resultat, men forskning visar att det inte lockar elever till att kunskapsmässigt nå längre. Summativa bedömningar skapar inga incitament till att lära mer. Det gör däremot den formativa bedömningen. Den är i sin grund mer framåtriktande och coachande. I Spektrumserien finns flera moment där formativ bedömning passar in naturligt, inte minst i arbetet med Finalen, projekt och miniprojekt. Där kan du som lärare ge positiv eller negativ återkoppling till frågor och argument under pågående diskussion som får eleverna att uppleva att deras kunskap i teknik fungerar och kommer till nytta, både för dem själva och för andra. Ett mer konkret sätt att jobba med formativ bedömning är att samla in elevernas arbete under arbetet med uppgifterna i Finalen. Gå igenom deras sätt att resonera och ge positiv återkoppling och peka på hur de kan komma längre på sin kunskapsresa. Det viktiga är att inte i första hand återkoppla om vad som är rätt eller fel, utan att visa på vad som är bra och föreslå hur eleven kan nå längre.

Tek n ik ä r vete nskap och kon st

Kursplanen Syfte och förmågor i detta kapitel Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att • identifiera och analysera tekniska lösningar och se dem som en del i ett tekniskt system • identifiera problem och behov, både stora och små, som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer vad gäller arbetsmetoder och projektmetodik • värdera konsekvenser av olika teknikval, verktyg och redskap för individ • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Teknik är vetenskap och kon st

Grundbokens centrala innehåll i detta kapitel ci1:6

Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, och hur de är uppbyggda av tekniska lösningar.

ci1:8

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar och teknikutveckling.

ci2:1

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

ci2:3

Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar.

ci2:4

ci3:2

Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen möjliggjort tekniska innovationer.

Kommentarer och utblick Här får eleven lära sig • hur människan med hjälp av teknik i alla tider har löst problem och skapat nytta • hur stora tekniska system är uppbyggda av mindre system, samt hur vart och ett av dem är uppbygga av olika tekniska lösningar • hur ett projekt vanligtvis organiseras med ett konkret mål och en tydlig start och stoppunkt • hur skisser, ritningar och prototyper påverkar utvecklingsarbetet, likaväl som dokumentation och tidsplaner • hur verktyg hanteras på rätt sätt, samt hur de minskar risken för att skada sig.

Kapitelingress Med kapitelingressen som utgångspunkt kan du uppmärksamma klassen på ett större tekniskt system som finns i närheten av skolan. Vilka delsystem består det av? Vilka tekniska lösningar finns i delsystemen? Hur avgränsar man ett tekniskt system? Ofta finns det naturliga gränser för ett system, t.ex. en cykel. Men om cykeln är en del i ett cykelbanesystem, blir ju omfattningen större. Andra tekniska system som angränsar till cykeln kan vara delar av ett vägnät, cykelöverfarter och trafiksignaler. Vid framtagning av tekniska system är det ofta olika personer (eller yrkeskategorier) inblandade. Då är det viktigt att tydliggöra avgränsningarna, dvs. att definiera vad som ska ingå som vad som ska uteslutas ur diskussionen. Fråga eleverna om projekt som de har varit delaktiga i, antingen i skolan eller hemma. Hur definierar de ett projekt? Vilka regler eller strukturer fanns det för projektet som de deltog i? Varför tror de att projekt behöver tydliga strukturer? Är det skillnad på struktur om projektet är stort eller litet och om det är många eller få personer inblandade?

Tek n ik ä r vete nskap och kon st

Begreppskarta I det här kapitlet kan du använda begreppskartan som ett medel för att belysa att teknik löser problem och tillfredsställer behov, och att det är något som skapas av oss människor. Ibland används ordet teknik även i helt andra sammanhang. Exempelvis musikern spelar med en bra teknik, motorcyklisten har en fin kurvtagningsteknik eller de har en bra förhandlingsteknik. I de här situationerna syftar man snarare på en struktur, norm eller metod, än på tekniska lösningar för olika problem och behov. Genom att peka ut olika sätt att använda ordet teknik, kan du också hjälpa eleverna att få en bättre förståelse för ämnet.

Tekniska lösningar Teknikutveckling och tekniska förändringar pågår ständigt. Avsnittet Teknik löser små problem belyser hur olika verktyg underlättar vår vardag och konkretiserar hur olika behov har lett till tekniska lösningar. Frågorna som avslutar avsnittet kan du använda för att väcka elevernas intresse för att identifiera problem och utveckla egna tekniska lösningar och idéer. Låt dem gärna förtydliga sina idéer genom en skiss på det nya redskapet eller köksverktyget. Vi behöver ställa den tekniska utvecklingen som sker mot dagens miljöproblematik. Många tekniska lösningar kräver elenergi och vi behöver producera elenergin på ett hållbart sätt. Ställ gärna frågor till eleverna som uppmärksammar dem på deras egen elkonsumtion och den teknik som de använder i sin vardag. Hur mycket elenergi förbrukar de på morgonen innan de går till skolan? Vilka tekniska produkter använder de? Hur tog de sig till skolan och krävde resan någon energi? Vilken typ av energi? Finns det alternativ till resan eller användandet av morgonens tekniska produkter? I avsnittet om projekt kan du passa på att fördjupa elevernas förståelse för hur ett projekt ska planeras. Många elever är ovana att specificera vilka arbetsuppgifter som behöver göras i början av ett projekt. Ett tips är att använda begreppskartan som stöd under genomgången. Oavsett om ett projekt är litet eller stort så är det viktigt att göra en tidsplanering. Det här är något som många elever tycker är svårt. En introduktion kan därför vara att de får tidsplanera något vardagligt, t.ex. sina eftermiddagsaktiviteter. Tidsplanen kan göras för hand eller digitalt i exempelvis ett kalkylprogram. Diskutera gärna med klassen vad som händer om tidsplanen behöver ändras. Kommande aktiviteter kanske då måste planeras om. Det är viktig kunskap till elevernas egna projekt. Skiss och ritning – vad är egentligen skillnaden? En skiss är en enkel bild av en idé och en ritning är ett underlag för tillverkning. Olika branscher har sina egna typer av ritningar. Bildsök på internet efter husritning och visa skillnaderna mellan t.ex. husritning, VVS-ritning, elritning, byggritning och sprängskiss. Att konkretisera genom att öva och pröva underlättar ju ofta förståelsen. Det gäller förstås även inom ritningsläran. Låt därför gärna eleverna rita av och måttsätta exempelvis en byggkloss. I projektuppgiften för kapitel 1 hittar du några vanligt förekommande symboler. Tips! En övning som brukar uppskattas av eleverna är att skissa läraren i tre vyer: framifrån, uppifrån och från sidan.

Teknik är vetenskap och kon st

Ett CAD-program kan användas till mer än att bara rita upp detaljer. En konstruktör kan testa olika mekanismer och se hur delarna rör sig i förhållande till varandra. Programmet kan visa olika deformationer när en konstruktion belastas eller hur värme sprids och fördelas i ett material, exempelvis en stekpanna. Du har sannolikt olika verktyg och redskap i ditt klassrum! Visa och förklara hur de fungerar och hur de ska användas säkert. De flesta av oss lärare vill ha ordning och reda i klassrummet. Passa på att visa vilka strukturer och rutiner som gäller i ditt klassrum! I läromedlet visas en tabell på vad som kan hända i en kropp om den utsätts för olika strömstyrkor. Diskutera gärna tabellen med eleverna. Har det skett någon olycka orsakad av elektricitet i området som eleverna känner till? Hur gick den i så fall till?

Tek n ik ä r vetenskap och kon st

1 Finalen – facit 1

Vilka begrepp och beskrivningar

hör ihop?

a. Nya material kan ha nya egenskaper. Exempelvis supraledande och magnetiska egenskaper som används inom modern elektronik. Nya material kan också påverka hur en produkt kan tillverkas. Det som inte tidigare gick att tillverka i gamla material, är nu möjligt med nya material. Ett exempel är amorfa metaller där atomerna inte är placerade i kristallstruktur. Dessa material har en mjuk övergång mellan flytande och fast fas. Materialets egenskaper gör att det går att formspruta. Formsprutning innebär förenklat att smält material pressas ut med hjälp av tryck till en form där det stelnar. Metoden är vanlig vid framställning av exempelvis plastprodukter.

1 G, 2 C, 3 H, 4 F, 5 A, 6 E, 7 D, 8 B 1. Prototyp G. En förlaga eller modell av något man vill tillverka. 2. Tidsplan C. En planering för när olika aktiviteter ska genomföras. 3. Skala H. En förstoring eller förminskning av verkligheten. 4. CAD F. Computer aided design, design med hjälp av dator. 5. Vyer A. E n detalj sedd från olika håll och vinklar. 6. Handverktyg E. V erktyg som används utan elektricitet.

b. När vi använder fossila bränslen släpper vi ut växthusgaser – exempelvis koldioxid. Dessa gaser bidrar till att höja jordens medeltemperatur.

7. Skiss D. En bild av en idé som inte behöver följa ritningsregler. 8. Elverktyg B. Verktyg som drivs med batteri eller med spänning från eluttag.

a. Stämmer inte! Många skisser görs fortfarande med papper och penna. Men det blir allt vanligare att de görs på dator, exempelvis i ett CAD-program.

c. En skiss är en bild av en idé och behöver inte följa regler. Skissens syfte är att hjälpa konstruktören att förklara och visa upp en idé. Med skissen som utgångspunkt kan en produkt eller idé vidareutvecklas. En ritning är ett underlag för tillverkning. Den ska kunna förstås av tekniker i olika länder och måste därför följa vissa regler. Reglerna skiljer sig åt mellan olika branscher.

b. Stämmer! Men design handlar också om hur en produkt fungerar samt vilken form och vilket material den har.

d. Ett projektarbete delas ofta in i tre olika faser. Först sker en planering, därefter sker själva genomförandet och slutligen sker en avslutning.

c. Stämmer inte! Det utvecklas ständigt nya redskap för köket. Det kan vara helt nya produkter eller förbättringar och justeringar av redan befintliga.

e. Ett CAD-program skapar en tredimensionell modell i datorn. Modellen kan sedan vridas och snurras runt till önskad vinkel. Det går fort att vrida modellen och man kan förstora och förminska vyn.

Vilka påståenden stämmer?

d. Stämmer! Ett kännetecken för ett projekt är att det har ett konkret mål. Det har också en tydlig start och stoppunkt. e. Stämmer! Det finns bestämda regler som man måste följa eftersom en ritning ska kunna tolkas av de tekniker som ska använda den och tillverka efter den. Till exempel är konturlinjer tjocka för att de inte ska förväxlas med de tunna måttlinjerna. f. Stämmer inte! Skalan anpassas för att produkten ska få plats på ritningen. Är det en stor produkt görs den i förminskad skala. Är det en liten produkt görs den i förstorad skala. Det är viktigt att ritningen är tydlig. Ibland kan vissa detaljer behöva en egen skala för att man ska kunna förstå hur detaljen är utformad.

Förklara!

Vad kan problemet vara? a. Ett för litet papper har använts. Skalan som har använts har förminskat produkten för lite. Placeringen av de tre vyerna kan vara för långt ifrån varandra. b. Problemet kan ha flera tänkbara orsaker. Det kan t.ex. vara att en aktivitet har tagit längre tid än planerat eller att nya aktiviteter som man inte kände till från början har tillkommit. Det kan också vara att någon av projektdeltagarna har blivit sjuk under projektets gång. Andra orsaker kan vara att aktiviteterna planerades i fel ordning och inte kunde inte genomföras som det först var tänkt.

1 Miniprojekt

Syfte

Teknik är vetenskap och kon st

Ritningslära – CAD – lärarkommentarer

Eleverna får träna på att skapa modeller i en digital miljö. Dessutom får de träna på att arbeta med koordinatsystem och att tänka i rummets tre dimensioner. Tanken är även att den här övningen kan ligga till grund för andra projekt som ska dokumenteras digitalt.

Kommentar Ett lämpligt verktyg för CAD (Computer-aided design) är programmet Sketchup som kan laddas ned från Sketchups webbplats. Den finns i två varianter, Pro och Make. I skolmiljö är det fullt tillräckligt med Sketchup Make. Programmet erbjuder stora möjligheter, samtidigt som det är enkelt att komma igång med.

Det finns olika lösningar för att skapa tredimensionella modeller i CAD. Här är ett förslag på hur du kan arbeta:

1. Ta först fram en yta som du också ger en tjocklek.

2. Skär sedan bort volymer för att forma hörn och vinklar.

3. Skär bort volymer för att skapa hål och urtag.

Förmågor

Tips! I Sketchup får du bättre kontroll över måt�ten om du använder dig av funktionen hjälplinjer.

Så här kan en 3D-modell i CAD se ut.

Om du är ovan att rita i CAD kan du titta på en instruktionsfilm (gärna tillsammans med eleverna). Det finns filmer både engelska och svenska, t.ex. på Youtube. Eleverna behöver fundera på hur trappan ska se ut i sin helhet när de ritar den. En del elever fastnar i att utforma själva trappstegen, men glömmer de resterande delarna. Hjälp dem framåt med t.ex. följande frågor:

• Ska det vara öppet mellan trappstegen?

• Ska trappan ha sättsteg?

• Ska trappan ha vagnstycke?

Exempel på 3D-trappa som har gjorts i CAD.

Tek n ik ä r vetenskap och kon st

Tips! Använda en datormus när du ritar CADmodeller. Musen har flera funktioner som förenklar arbetet.

De angivna måtten för trappan är standardmått för en inomhustrappa enligt byggnormer.

Förslagsvis tittar du tillsammans med eleverna på olika lösningar och modeller på trappor, innan de börjar rita sin trappa i CAD. Det är inte ovanligt att eleverna vill fortsätta arbeta hemma med sina modeller. Kom ihåg att uppmana eleverna att spara sina modeller, så att de även kommer åt dem hemifrån.

Plansteg

Sättsteg

Vagnstycke

Några delar av en trappa. Vagnstycke, sättsteg och plansteg.

1 Miniprojekt

Ritningslära – designövning – lärarkommentarer

Syfte I designövningen får eleverna arbeta med sin kreativa förmåga, samtidigt som de övar sig i att dokumentera sina idéer. Dessutom får de träna på vyer och förstoringar som är väsentliga delar av ritningsläran. Kommentarer En skiss är en bild av en idé. Oftast behöver man komplettera med förklaringar för att andra ska förstå den. Förenklat kan man säga att en skiss är ett underlag för konstruktören att jobba vidare med i sitt arbete. Skissen måste inte följa ritningsreglerna exakt. Den är till för att man ska kunna testa idéer och kunna jobba tillsammans med andra konstruktörer. På en ritning ska utseende, storlek och material framgå. En ritning är ett underlag att tillverka produkten efter. Ritningen måste därför vara exakt och kunna tydas av alla. Den måste följa de aktuella ritningsreglerna. Skisserna som eleverna skapar i den här övningen närmar sig ritningens krav på tydlighet när det gäller detaljer, vyer och vyplacering. Eftersom eleverna ska tolka varandras skisser, kommer de också att öka sin förståelse för skillnaderna mellan en skiss och en ritning. Den information som eleverna själva måste komplettera med, är troligen också det som saknas för att deras skisser sedan ska utgöra bra underlag till ritningar. Redovisningsförslag Låt gärna eleverna visa sina skisser för varandra. Du kan t.ex. fota skisserna med en dokumentkamera eller surfplatta och sedan förstora bilderna med en projektor. För att eleverna ska fortsätta att utveckla sina förmågor kan de göra den här övningen flera gånger under högstadietiden. Några förslag på skisser är en PETflaska som kan öppnas med en hand, en kontorsstols underrede, ett dörrhandtag som ska öppnas med foten, ett bra stöd till mobiltelefonen att ha i sängen. Be gärna eleverna om förslag! Förmågor

ISB

Teknik är vetenskap och kon st

1 Projektuppgift: Ritningslära KOPIERINGSUNDERLAG

PROJEKTETS SYFTE, MÅL OCH KRAV SYFTEN Förstå hur en planritning av en bostad är uppbyggd, träna på att ta fram en

digital modell samt analysera tekniska produkter eller system i hemmet. MÅL OCH KRAV Du ska genomföra följande uppgifter:

1. Gör en planritning av ett våningsplan i din lägenhet eller ditt hus. Om bostaden har flera våningar väljer du det plan där du har ditt sovrum. 2. Gör en 3D-modell av din våning i en app eller i ett program till en dator. 3. Gör en analys av en produkt som finns i ditt hem som inte har utvecklats så mycket över tid. 4. Gör en analys av en produkt som finns i ditt hem som är relativt nyutvecklad. På planritningen ska samtliga rum och utrymmen finnas med, inklusive dörrar, fönster, väggar och fasta objekt. Det ska framgå med vilka mått och i vilken skala den är ritad. Även 3D-modellen ska visa samtliga rum och utrymmen, inklusive dörrar, fönster, väggar och fasta objekt. I 3D-modellen kan du även välja att ha med möbler. Produktanalyserna ska redovisas med text och bör vara max 500 ord.

Planera projektet ANGE ETT PROJEKTNAMN Ge ditt projekt ett namn som sammanfattar projektets

innehåll. GÖR EN TIDS- OCH AKTIVITETSPLAN Tänk igenom vilka aktiviteter du ska genom-

föra, och skriv in dem i ett Gantt-schema. Aktiviteterna kan till exempel vara: skapa en arbetsskiss, göra mätningar, rita en planritning, skapa en 3D-modell, göra en produktanalys, redovisa arbetet. Bestäm också när aktiviteterna ska göras och hur lång tid du bedömer att var och en av dem tar. Din lärare talar om när projektet ska vara klart och hur du ska redovisa det.

Lektion 1

Lektion 2

Lektion 3

Lektion 4

Lektion 5

Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5

Tek n ik ä r vetenskap och kon st

FÖRBERED GENOMFÖRANDET För att kunna göra en bra planritning behövs en ar-

betsskiss. Den ska fungera som en mall för dig när du sedan utformar själva planritningen. Arbetsskissen ska visa hur rummen är placerade i förhållande till varandra.

Genomföra projektet 1. Mät upp din bostad. Ta med dig arbetsskissen och notera måtten i skissen. Det kan vara svårt att få måtten exakt rätt, men var så noggrann du kan. 2. Bestäm därefter vilken skala du ska rita i. Två vanliga skalor är 1:100 och 1:50. Om du använder skalan 1:100 betyder det att 1 meter i verkligheten ska ritas som 1 centimeter på ritningen. Om du använder skalan 1:50, ska 1 meter i verkligheten ritas som 2 centimeter på ritningen. 3. Nu ska du göra en planplanritning på ett A3-papper. Den ska ha korrekta mått och symboler. Tänk på att alltid använda linjal. Kom ihåg att även rita in fasta objekt, till exempel garderober och vitvaror. Du behöver inte rita in möbler. 4. När du är klar med din handritade planritning, ska du göra en 3D-modell av den på en surfplatta eller dator. Din lärare talar om vad du ska använda. Även här för du in de fasta objekten. Eftersom många program och appar har färdigritade möbler, kan du även placera ut möbler som liknar dem du har hemma. 5. Nästa steg är att göra en analys av två olika tekniska produkter eller tekniska system. De ska finnas på det våningsplan som du just har gjort en ritning av. Den ena produkten eller systemet ska ha sett ut och fungerat ungefär likadant under de senaste 50 åren. Beskriv likheter och skillnader i utseende, material och funktion – från att produkten började användas till i dag. Den andra produkten eller systemet ska vara en modern uppfinning, det vill säga en nyligen utvecklad produkt eller ett nyligen utvecklat system. Beskriv varför du tror att den har utvecklats och vilka uppfinningar som kan ha legat bakom utvecklingen. För bägge produkterna eller systemen ska du dessutom redogöra för följande frågor: •

Vem eller vilka i hushållet använder i första hand de respektive produkterna eller systemen?

•

Varför tror du att det är så?

•

Hur påverkar de bägge produkterna eller systemen vår miljö, på kort och på lång sikt?

6. Sammanställ din ritning och din analys till en projektrapport.

Avsluta projektet Din lärare talar om för dig hur du ska redovisa uppgiften. När du har redovisat ditt projekt lämnar du in projektrapporten och den digitala modellen till din lärare.

Teknik är vetenskap och kon st

1 Projektuppgift: Ritningslära LÄRARKOMMENTARER Syftet med den här uppgiften är att eleverna får träna dels sin rumsliga förmåga och sin förmåga att arbeta tredimensionellt, dels sin förmåga att analysera teknikutvecklingen och sin förmåga att värdera teknikval. Det finns många olika program för att skapa 3D-modeller av hus. För Android och Ipad (iOS) är till exempel Planner 5D ett bra verktyg. Appen finns som gratisversion och hämtas i appbutikerna. För datorer kan IKEA home planner rekommenderas. Programmet körs online från Ikeas webbplats.

Kunskapsinhämtning Visa eleverna hur man måttsätter med måttgränslinjer och måttlinjer. Här är de viktigaste måtten rummens längd och bredd samt den totala längden och bredden på våningen. Gå igenom med eleverna hur olika standardelement ritas på en planritning. De vanligaste elementen som till exempel elspis, diskbänk, kylskåp och fönster ritas med olika symboler. Nedan ser du några vanliga symboler.

Planera projektet Planerad tidsåtgång är 5 lektioner á 80 minuter. I planeringstiden är redovisningen inkluderad. Förslag på upplägg Lektion 1

Introducera projektet

Planera projektet

Lektion 2

Skapa arbetsskiss

Hemläxa

Mäta våning

Hemläxa

Göra planritning Skapa analys Redovisa projektet

Lektion 3

Lektion 4

Lektion 5

X X X

Låna gärna ut en tumstock eller ett måttband till de elever som saknar mätdon hemma, om det är möjligt. Ett annat alternativ kan vara att ni tränar på att stega upp en meter tillsammans i klassrummet och att eleverna mäter hemma genom att stega. Mätningar och skiss genomförs förslagsvis som hemläxa.

Tek n ik ä r vetenskap och kon st

Genomföra projektet Många elever har svårt att förstå hur rummen förhåller sig till varandra. Men det brukar underlätta om de tar fram en arbetsskiss av hemmet innan de påbörjar mätningarna. Förslagsvis gör de skisserna på A3-papper. Risken är annars att det blir plottrigt på pappret. Även planritningen bör göras på A3-papper eftersom den både ska vara tydlig och rymma alla detaljer. Eleverna bör välja skala utifrån dessa förutsättningar. Det krävs inte stora förkunskaper för att skapa en digital modell. Programmen och apparna är intuitiva – låt gärna eleverna prova sig fram! De kan ofta hjälpa varandra. I produktanalysen ska eleverna först identifiera och sedan beskriva och jämföra två tekniska produkter eller tekniska system. Genom att göra en produktanalys av något som de använder i vardagen får de också möjlighet att förstå den teknik som omger dem. Dessutom övar de sin förmåga att bedöma och värdera tekniska lösningar utifrån frågor som rör bl.a. könsroller och hållbar utveckling.

Avsluta projektet Avsluta projektet med att låta eleverna redovisa sin produktanalys och visa upp sina digitala modeller i klassen. Många elever upplever det som olustigt att redovisa inför en hel klass. Samtidigt finns det en pedagogisk poäng med att låta eleverna ta del av varandras arbeten. Ju fler redovisningar, desto fler infallsvinklar. Ett alternativ kan vara att låta eleverna redovisa varandras uppgifter. En del elever tycker att det är lättare att berätta om vad andra har åstadkommit eftersom det tar bort en del av uppmärksamheten från dem själva. Eleverna sammanställer ritningen och analysen till en projektrapport, och lämnar sedan lämnar in den för bedömning. Det kan vara praktiskt att skapa en gemensam framsida för projektrapporter på er skola där namn, klass och innehåll kan framgå. I företag används ofta en gemensam mall för rapporter för att det lätt ska gå att se vem som har skapat den och vad den innehåller.

Centralt innehåll I projektet behandlas följande centrala innehåll. Tekniska lösningar

•

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

•

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

•

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

•

Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar.

•