Issuu on Google+

TILLGÅNGEN TILL HANDLINGAR FÖR BROTTSUTREDARE

Mattias Hjertstedt är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Umeå universitet. Akademisk avhandling.

Mattias Hjertstedt

Poliser och åklagare måste ges tillgång till information för att de skall kunna utreda brott. Samtidigt innebär regler som ger brottsutredare sådan tillgång i många fall intrång i enskilda individers grundläggande rättigheter. Frågan om hur avvägningen mellan dessa viktiga intressen skall göras har ständig aktualitet. I denna rättsvetenskapliga avhandling riktas intresset mot handlingar, som ofta innehåller information som brottsutredare behöver. Frågan om brottsutredares tillgång till handlingar analyseras genom en jämförande studie av tre regelkomplex, nämligen beslag i förening med reell husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet – framför allt regeln om informationsskyldighet – samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt. Undersökningen omfattar såväl en kartläggning av gällande rätt som en kritisk och konstruktiv analys. Genom att jämföra sådana aspekter som avvägningar, förutsättningar och förfaranden synliggörs de olika regelkomplexens särdrag. Utgångspunkten för den kritiska och konstruktiva analysen är att god lagstiftning bör vara väl avvägd, klar och koherent. Framför allt då det gäller de två förstnämnda kriterierna används Europadomstolens praxis som en måttstock för vilken kvalitet som de svenska reglerna bör ha. Undersökningen visar på vissa problem med svensk rätt, varför också förslag till förbättringar lämnas.

TILLGÅNGEN TILL HANDLINGAR FÖR BROTTSUTREDARE En rättsvetenskaplig studie av beslag med husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet samt editions- och exhibitionsplikt

Mattias Hjertstedt

ISSN: 1404-9198 ISBN: 978-91-7678-795-3

Umea.serien.omsl.nr25.3.indd 1

/ Nr 25

02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AE637pw= 02 0040

Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet

11/9/11 11:06 PM


Skrifter fr책n juridiska institutionen vid Ume책 universitet

Nr 25

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 1

2011-11-09 09.01


Tillgången till handlingar för brottsutredare En rättsvetenskaplig studie av beslag med ­husrannsakan, myndigheters utlämnande­skyldighet samt editionsoch exhibitionsplikt

Mattias Hjertstedt

IUSTUS FÖRLAG

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 3

2011-11-09 09.01


Abstract Hjertstedt, Mattias, Tillgången till handlingar för brottsutredare – en rättsvetenskaplig studie av beslag med husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet samt editions- och exhibitionsplikt. The Access of Criminal Investigators to Documents – A legal study of seizure with search, the obligation of authorities to provide documents and information as well as the obligation to produce written evidence or objects of inspection. Iustus Förlag AB, 634 pp. Uppsala 2011. ISSN 1404-9198, ISBN 978-91-7678-795-3. Rules that give police and prosecutors access to information are of great importance for the combating of crime, but they might also violate human rights. This thesis focuses on documents, which often contain information that criminal investigators need. The overall aim of this thesis is to analyze in what ways Swedish legislation enables criminal investigators to gain access to documents and to discuss what means they should have for receiving such objects. This analysis is carried out through closer study of the legal regulation of seizure combined with the search for objects, public access to official documents, and the obligation of authorities to provide other authorities with information, as well as the obligation to produce written evidence or objects of inspection. The aim of the thesis is to survey and call into question the law as it stands as well as discuss possible solutions to some of the problems. The basis of the critical analysis provided is that good legislation should be well-balanced, clear and coherent. The material used comes primarily­from Swedish legal sources, and is also based on case law handled by the European Court. One conclusion reached is that seizure in combination with search seems to be the most important regulation concerning the need of criminal investigators to access private documents, while the obligation of authorities to provide other authorities with information seems to be the main basis on which to receive documents held by authorities. Another conclusion is that the rules under scrutiny here seem in some respects to be unbalanced, unclear and incoherent. Keywords: coercive measures, criminal investigations, criminal process, documents, the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms, human rights, legislation, police, prosecutors, public access to official documents, search, secrecy, ­seizure. Mattias Hjertstedt, Juridiska institutionen, Umeå universitet, 901 87 Umeå

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2011 ISSN 1404-9198 ISBN 978-91-7678-795-3 Omslag: John Persson Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck: Edita, Västerås 2011 Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 4

2011-11-09 09.01


Innehållsförteckning Förord.................................................................................................. 15 Förkortningar................................................................................... 19 DEL I.  UTGÅNGSPUNKTER ................................................ 23 1 Inledande utgångspunkter................................................... 25

1.1 Problembakgrund och relevans......................................................... 25 1.2 Syfte, avgränsningar och inriktning.................................................. 28 1.2.1 Aktuella aktörer................................................................... 32 1.3 Begrepp............................................................................................ 34 1.3.1 Begreppen tvångsmedel och rättighetsintrång...................... 34 1.3.2 Handlingsbegreppet och begrepp rörande instituten............ 39 1.4 Tidigare forskning och forskningsbehov........................................... 41 1.5 Metod.............................................................................................. 43 1.5.1 Rättsdogmatisk metod......................................................... 45 1.5.2 Jämförande metod............................................................... 48 1.6 Material........................................................................................... 52 1.6.1 Förarbeten........................................................................... 53 1.6.2 Domstolsavgöranden........................................................... 55 1.6.3 JO-avgöranden.................................................................... 56 1.6.4 Doktrin............................................................................... 57 1.6.5 Andra rättskällor.................................................................. 58 1.6.6 Sammanfattande synpunkter............................................... 58 1.7 Disposition...................................................................................... 59

2 Lagstiftning: Utformning, tolkning och problemanalys............................................................................ 60

2.1 Allmänt om kriterier för god lagstiftning.......................................... 60 2.1.1 Fullers kriterier för rättens inre och yttre moral.................... 62 2.1.2 Wahlgrens kriterier för legitim och rationell lagstiftning........................................................................... 63 2.1.3 Christensens kriterier för lagstiftningskvalitet...................... 64 2.2 Utformning av lagstiftning: Utgångspunkter för undersökningen..... 65 2.2.1 Balans mellan motstående intressen..................................... 67

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 5

2011-11-09 09.01


2.2.2 Begriplighet......................................................................... 72 2.2.3 Koherens............................................................................. 73 2.3 Lagtolkning...................................................................................... 76 2.3.1 Tolkningsmetoder................................................................ 77 2.3.2 Tolkningsregler.................................................................... 79 2.3.3 Tolkningsgrepp.................................................................... 80 2.3.4 Sammanfattande synpunkter............................................... 82 2.4 Regelkollisioner................................................................................ 82 2.4.1 Begreppet regelkollision....................................................... 82 2.4.2 Lösning av regelkollisioner................................................... 84 2.4.3 Subsidiaritetsregler i RB....................................................... 89 2.5 Problem och lösningsstrategier......................................................... 92 2.5.1 Problem med lagstiftning..................................................... 93 2.5.2 Lösningsstrategier................................................................ 94 2.6 Sammanfattande diskussion: Den närmare användningen av de utvecklade verktygen........................................................................ 97

3 Intresseavvägningar: Funktioner, rättigheter och principer........................................................................... 100

3.1 Intresseavvägningar och betydelsen av olika rättighetsregler............ 100 3.1.1 Betydelsen av RF 2 kap...................................................... 102 3.1.2 Betydelsen av EKMR......................................................... 104 3.1.3 Betydelsen av EU-rättens rättighetsskydd........................... 106 3.2 Intressen (I): Straffprocessuella funktioner...................................... 109 3.2.1 Klarläggande av sanningen................................................. 110 3.2.2 Andra straffprocessuella funktioner.................................... 112 3.2.3 Sammanfattande diskussion............................................... 114 3.3 Intressen (II): Grundläggande rättigheter....................................... 115 3.3.1 Rätten till integritet........................................................... 116 3.3.2 Yttrandefrihet.................................................................... 119 3.3.3 Rätten till egendom........................................................... 121 3.3.4 Rätten till rättvis rättegång och effektivt rättsmedel........... 123 3.4 Intressenas avvägning: Principer och avvägningsregler.................... 124 3.4.1 Allmänna processrättsliga principer.................................... 126 3.4.2 Principer för förundersökningen........................................ 128 3.4.3 Tvångsmedelsprinciper...................................................... 129 3.4.4 Avvägningsregler i RF och EKMR..................................... 130 3.4.5 Utformning av rättighetsinskränkande lagstiftning............ 133 3.5 Sammanfattande diskussion: Formulering av hypoteser för den kartläggande undersökningen......................................................... 134

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 6

2011-11-09 09.01


4 Europadomstolens rättspraxis........................................... 137 4.1 Allmänt om Europadomstolens rättspraxis..................................... 137 4.1.1 Europadomstolens praxis som rättskälla............................. 138 4.1.2 Användning och urval av Europadomstolens praxis........... 140 4.2 Rätten till integritet........................................................................ 142 4.2.1 Allmänt om artikel 8.......................................................... 142 4.2.2 Integritetsskydd vid beslag och husrannsakan.................... 145 4.2.3 Integritetsskydd vid myndigheters utlämnande av information....................................................................... 153 4.2.4 Integritetsskydd vid editionsliknande förfaranden.............. 156 4.3 Yttrande- och informationsfrihet.................................................... 157 4.3.1 Allmänt om artikel 10........................................................ 157 4.3.2 Allmänt om yttrandefrihetsskydd vid beslag och husrannsakan..................................................................... 159 4.3.3 Källskyddet........................................................................ 161 4.3.4 Rätten att erhålla information............................................ 164 4.4 Rätten till egendom........................................................................ 166 4.4.1 Allmänt om artikel 1 i första tilläggsprotokollet................. 167 4.4.2 Egendomsskydd vid beslag................................................. 169 4.5 Rätten till rättvis rättegång och effektivt rättsmedel........................ 174 4.5.1 Allmänt om artikel 6 och tvångsåtgärder............................ 175 4.5.2 Skyddet mot självinkriminering......................................... 176 4.5.3 Artikel 6 och myndigheters utlämnande av handling......... 178 4.5.4 Sambandet med artikel 8................................................... 179 4.5.5 Artikel 13.......................................................................... 180 4.6 Sammanfattande diskussion: Klarhet, prioritet och faktorer........... 184

DEL II. REGELVERKEN ........................................................ 191 5 Beslag.......................................................................................... 193 5.1 Allmänt om beslag......................................................................... 193 5.1.1 Funktioner......................................................................... 194 5.1.2 Grundläggande rättigheter................................................. 195 5.1.3 Intresseavvägningar............................................................ 197 5.1.4 Historisk utveckling........................................................... 199 5.2 Förutsättningar för beslag............................................................... 201 5.2.1 Föremål eller skriftlig handling.......................................... 202 5.2.2 Betydelse för utredning av brott......................................... 204 5.2.3 Tillgänglighet.................................................................... 206 5.2.4 Behovs- och proportionalitetsavvägning............................. 208

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 7

2011-11-09 09.01


5.3 Undantag från beslag..................................................................... 212 5.3.1 Vissa sekretessbelagda uppgifter......................................... 212 Särskilt om läkarsekretessen.................................................. 215 Särskilt om advokatsekretessen.............................................. 220 Särskilt om källskyddet........................................................ 226 5.3.2 Vissa meddelanden............................................................ 230 5.3.3 Försändelser hos post- och telebefordringsföretag............... 232 5.4 Förfarandet vid beslag.................................................................... 234 5.4.1 Initiativtagare och beslutsfattare......................................... 235 5.4.2 Prövning............................................................................ 238 5.4.3 Verkan ............................................................................... 241 5.4.4 Verkställighet..................................................................... 242 Särskilt om undersökning av beslagsobjekt............................. 244 Särskilt om undersökning av elektroniska beslagsobjekt.......... 246 Särskilt om kopiering av beslagsobjekt................................... 247 5.4.5 Möjligheter att angripa beslut............................................ 250 5.4.6 Ersättning.......................................................................... 252 5.5 Alternativa förfaranden till beslag................................................... 254 5.5.1 Formlöst omhändertagande vid samtycke m.m.................. 255 5.5.2 Läsning och kopiering....................................................... 258 5.6 Förhållandet till annan lagstiftning: Fallet telelagen........................ 259 5.6.1 Allmänt om gamla telelagen............................................... 260 5.6.2 Kollisionsproblematik i praxis: JO 1997/98 s. 47............... 261 5.6.3 Kollisionsproblematik i praxis: RH 1999:97...................... 262 5.6.4 Analys av fallen.................................................................. 262 5.6.5 Sentida lagstiftningsförslag och lagstiftningsåtgärder.......... 266 5.7 Sammanfattande diskussion........................................................... 267 5.7.1 Avvägningar....................................................................... 267 5.7.2 Klarhet.............................................................................. 271 5.7.3 Koherens........................................................................... 272

6 Reell husrannsakan............................................................... 274

6.1 Allmänt om reell husrannsakan...................................................... 274 6.1.1 Funktioner......................................................................... 275 6.1.2 Grundläggande rättigheter................................................. 276 6.1.3 Intresseavvägningar............................................................ 277 6.1.4 Historisk utveckling........................................................... 278 6.2 Förutsättningar för reell husrannsakan hos skälig misstänkt............ 280 6.2.1 Hus, rum eller slutet förvaringsställe.................................. 281 6.2.2 Misstanke om fängelsebrott............................................... 289

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 8

2011-11-09 09.01


6.2.3 Hos skäligen misstänkt person........................................... 290 6.2.4 Behovs- och proportionalitetsavvägning............................. 292 6.3 Förutsättningar i särskilda fall........................................................ 295 6.3.1 Reell husrannsakan hos annan än skäligen misstänkt......... 295 6.3.2 Reell husrannsakan i allmänt tillgängliga lokaler................ 299 6.3.3 Reell husrannsakan i lokaler använda av kriminella grupper.............................................................................. 300 6.3.4 Reell husrannsakan vid samtycke....................................... 303 6.4 Förfarandet vid reell husrannsakan................................................. 307 6.4.1 Initiativtagare och beslutsfattare......................................... 308 6.4.2 Beslutens utformning och innehåll.................................... 312 6.4.3 Verkan............................................................................... 315 6.4.4 Verkställighet..................................................................... 315 Särskilt om gränsdragningen mot beslag................................ 317 6.4.5 Möjligheter att angripa beslut............................................ 318 6.5 Förhållandet till annan lagstiftning: Fallet biobankslagen............... 320 6.5.1 Allmänt om biobankslagen................................................ 320 6.5.2 Kollisionsproblematik i praxis: Anna Lindh-utredningen... 321 6.5.3 Kollisionsproblematik i praxis: Styckmordsutredningen..... 322 6.5.4 Analys av fallen.................................................................. 323 6.5.5 Förslag till ändringar av biobankslagen.............................. 326 6.6 Sammanfattande diskussion........................................................... 327 6.6.1 Avvägningar....................................................................... 327 6.6.2 Klarhet.............................................................................. 331 6.6.3 Koherens........................................................................... 332

7 Myndigheters utlämnandeskyldighet: Handlingsoffentlighet och informations skyldighet................................................................................. 334

7.1 Allmänt om handlingsoffentlighet och informationsskyldighet....... 334 7.1.1 Reglernas funktioner.......................................................... 336 7.1.2 Grundläggande rättigheter................................................. 339 7.1.3 Intresseavvägningar............................................................ 341 7.1.4 Historisk utveckling TF..................................................... 343 7.1.5 Historisk utveckling OSL.................................................. 344 7.2 Handlingsoffentlighet enligt TF: Förutsättningar och undantag..... 347 7.2.1 Handling........................................................................... 350 7.2.2 Myndighet och därmed jämställda organ........................... 352 7.2.3 Förvaring........................................................................... 356 7.2.4 Identifikation..................................................................... 358 7.2.5 Särskilt om handlingar med privat innehåll........................ 360

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 9

2011-11-09 09.01


7.2.6 Handlingar som inte anses som allmänna.......................... 362 7.3 Informationsskyldighet enligt OSL: Förutsättningar och undantag........................................................................................ 365 7.3.1 Förutsättningar.................................................................. 366 7.3.2 Undantag........................................................................... 367 7.3.3 Förhållandet till handlingsoffentligheten enligt TF............ 368 7.4 Sekretess......................................................................................... 369 7.4.1 Sekretessens grunder.......................................................... 370 7.4.2 Sekretessens innebörd........................................................ 371 7.4.3 Sekretess gentemot andra myndigheter.............................. 372 7.4.4 Sekretessens räckvidd......................................................... 373 7.4.5 Sekretessens styrka............................................................. 374 7.4.6 Sekretessens varaktighet..................................................... 376 7.5 Sekretessbrytande regler vid misstanke om brott............................ 377 7.5.1 Uppgift som angår misstanke om brott.............................. 378 7.5.2 Brott av viss svårhetsgrad................................................... 382 7.5.3 Sammanfattande slutsatser................................................. 383 7.6 Övriga sekretessbrytande regler...................................................... 384 7.6.1 Nödvändigt utlämnande.................................................... 385 7.6.2 Regeringens och riksdagens dispensmöjligheter.................. 386 7.6.3 Brott i tjänsten................................................................... 388 7.6.4 Generalklausulen............................................................... 389 7.6.5 Uppgiftsskyldighet............................................................. 392 7.6.6 Samtycke........................................................................... 393 7.7 Förfarandet vid utlämnande av handling........................................ 395 7.7.1 Initiativtagare och beslutsfattare......................................... 397 7.7.2 Prövning............................................................................ 399 7.7.3 Verkan............................................................................... 402 7.7.4 Möjligheter att angripa beslut............................................ 404 7.8 Sammanfattande diskussion........................................................... 407 7.8.1 Avvägningar....................................................................... 408 7.8.2 Klarhet.............................................................................. 411 7.8.3 Koherens........................................................................... 412

8 Straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt...... 414

8.1 Allmänt om straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt............ 414 8.1.1 Funktioner......................................................................... 416 8.1.2 Grundläggande rättigheter................................................. 418 8.1.3 Intresseavvägningar............................................................ 421 8.1.4 Historisk utveckling........................................................... 423

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 10

2011-11-09 09.01


8.2 Förutsättningar för straffprocessuell editionsplikt: Privata handlingar...................................................................................... 425 8.2.1 Skriftligt bevis.................................................................... 427 Särskilt om gränsdragningen mot vittne och sakkunnig.......... 429 Sammanfattande analys...................................................... 433 8.2.2 Relevans och effektivitet..................................................... 434 8.2.3 Skäligen misstänkt person.................................................. 436 8.2.4 Innehav............................................................................. 439 8.2.5 Identifikation..................................................................... 441 8.2.6 Behovs- och proportionalitetsavvägning............................. 443 8.3 Undantag från straffprocessuell editionsplikt: Privata handlingar...................................................................................... 448 8.3.1 Den misstänkte och honom närstående............................. 450 8.3.2 Vissa sekretessbelagda uppgifter......................................... 451 Särskilt om källskyddet........................................................ 451 8.3.3 Uppgift om brottslig eller vanärande handling................... 453 8.3.4 Yrkeshemligheter m.m....................................................... 454 8.3.5 Minnesanteckningar.......................................................... 457 8.4 Förfarandet vid edition av privat handling...................................... 458 8.4.1 Initiativtagare och beslutsfattare......................................... 459 8.4.2 Prövning............................................................................ 460 8.4.3 Verkan ............................................................................... 464 8.4.4 Verkställighet..................................................................... 465 8.4.5 Möjligheter att angripa beslut............................................ 466 8.4.6 Ersättning.......................................................................... 467 8.5 Edition av allmän handling............................................................ 470 8.5.1 Förutsättningar.................................................................. 470 8.5.2 Undantag........................................................................... 473 8.5.3 Förfarande......................................................................... 474 8.6 Exhibitionsplikt............................................................................. 477 8.7 Förhållandet till annan lagstiftning: Fallet bankrörelselagen............ 480 8.7.1 Allmänt om bankrörelselagen............................................. 481 8.7.2 Kollisionsproblematik i praxis: RH 1997:46...................... 481 8.7.3 Sentida lagändringar.......................................................... 483 8.8 Sammanfattande diskussion........................................................... 484 8.8.1 Avvägningar....................................................................... 484 8.8.2 Klarhet.............................................................................. 489 8.8.3 Koherens........................................................................... 490

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 11

2011-11-09 09.01


DEL III.  SLUTSATSER ............................................................ 491 9 Jämförelser mellan regelverken.......................................493 9.1 Regelverkens förenlighet med varandra.......................................... 493 9.2 Allmänna jämförelser..................................................................... 496 9.2.1 Funktioner......................................................................... 496 9.2.2 Grundläggande rättigheter................................................. 497 9.2.3 Intresseavvägningar............................................................ 499 9.2.4 Historisk utveckling........................................................... 501 9.3 Tillgången till privata handlingar................................................... 502 9.3.1 Förutsättningar.................................................................. 502 9.3.2 Undantag........................................................................... 506 9.3.3 Förfarande......................................................................... 508 9.3.4 Sammanfattande diskussion: Användningen av instituten........................................................................... 512 9.4 Tillgången till handlingar hos myndigheter.................................... 514 9.4.1 Förutsättningar.................................................................. 514 9.4.2 Undantag........................................................................... 516 9.4.3 Förfarande......................................................................... 520 9.4.4 Sammanfattande diskussion: Användningen av instituten........................................................................... 523 9.5 Betydelsen av samtycke.................................................................. 525 9.6 Sammanfattande diskussion: Editionsplikt – ett bortglömt straffprocessuellt institut?............................................................... 527 10 Problemanalys.......................................................................... 530 10.1 Problembild och tänkbara lösningar: Några jämförelser........................................................................... 530 10.1.1 Jämförelser beträffande problembilden............................... 530 10.1.2 Jämförelser beträffande tänkbara lösningar......................... 533 10.2 Ett oklart handlingsbegrepp i RB................................................... 535 10.2.1 Sammanfattning av problembilden.................................... 535 10.2.2 Tänkbara lösningar på problemen...................................... 536 10.3 Ett oklart anförtroendebegrepp i RB.............................................. 539 10.3.1 Sammanfattning av problembilden.................................... 539 10.3.2 Tänkbara lösningar på problemen...................................... 540 10.4 Bristande rättsliga prövningsmöjligheter vid beslag och reell husrannsakan................................................................................. 542 10.4.1 Sammanfattning av problembilden.................................... 542 10.4.2 Tänkbara lösningar på problemen...................................... 543

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 12

2011-11-09 09.01


10.5 Bristande ersättningsmöjligheter då privata subjekt drabbas........... 545 10.5.1 Sammanfattning av problembilden.................................... 546 10.5.2 Tänkbara lösningar på problemen...................................... 547 10.6 Bristande rättssäkerhetsgarantier vid myndigheters utlämnande av handling.................................................................................... 548 10.6.1 Sammanfattning av problembilden.................................... 548 10.6.2 Tänkbara lösningar på problemen...................................... 550 10.7 Oreglerat innehåll i beslut om reell husrannsakan.......................... 553 10.7.1 Sammanfattning av problembilden.................................... 554 10.7.2 Tänkbara lösningar på problemen...................................... 554 10.8 Ett inkoherent förhållande till speciallagstiftning............................ 555 10.8.1 Sammanfattning av problembilden.................................... 556 10.8.2 Tänkbara lösningar............................................................ 558 10.9 Sammanfattande diskussion: Ett kraftfullare editionsinstitut som lösning?.................................................................................. 559 10.9.1 Sammanfattning av problembilden.................................... 560 10.9.2 Tänkbara lösningar............................................................ 561

11 Avslutande reflektioner...................................................... 564 11.1 Undersökningens resultat och grundantagandenas betydelse.......... 564 11.1.1 Den kartläggande undersökningen..................................... 565 11.1.2 Den kritiska och konstruktiva undersökningen.................. 568 11.2 Undersökningens nyhetsvärde och graden av generaliserbarhet....... 570 11.2.1 Den teoretiska ansatsen...................................................... 571 11.2.2 Europakonventionens rättspraxis....................................... 574 11.2.3 Jämförelsen mellan regelverken.......................................... 575 11.3 Framtida forskning......................................................................... 575 11.3.1 Kompletterande undersökningar........................................ 575 11.3.2 Nya undersökningar.......................................................... 577

Summary.............................................................................................. 579 Källförteckning..............................................................................591

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 13

2011-11-09 09.01


1 Inledande utgångspunkter I detta inledande kapitel introduceras avhandlingsämnet. Först följer en problembakgrund, i vilket även avhandlingens relevans diskuteras. Därefter preciseras avhandlingens syfte, avgränsningar och inriktning. I det följande del­kapitlet behandlas tvångsmedelsbegreppet och vissa andra begrepp som är centrala för avhandlingen. Efter det följer en forskningsöversikt, i vilket även behovet av ny forskning preciseras. Därnäst analyseras avhandlingens metod, framför allt rättsdogmatisk och jämförande metod. I det följande materialkapitlet diskuteras användningen av olika rättskällor, främst förarbeten, domstols- och JO-avgöranden samt doktrin. Avslutningsvis följer en disposition över den fortsatta framställningen.

1.1

Problembakgrund och relevans

Den 10 september 2003 attackeras dåvarande utrikesminister Anna Lindh av en okänd knivman inne på varuhuset NK. Hennes skador av attacken blir så allvarliga att hon avlider dagen därpå. Den 22 september samma år begär polisen – med stöd av ett åklagarbeslut om beslag – att från den s.k. PKU-biobanken vid Huddinge sjukhus få ut blodprov från den person som misstänks för knivdådet, detta i syfte att erhålla en DNA-profil på den misstänkte som kan jämföras med material från brottsplatsen. Behörig beslutsfattare på Huddinge sjukhus finner att det inte går att motsätta sig detta beslut och överlämnar därför det begärda materialet. Beslutet leder till en debatt om de aktuella bestämmelserna verkligen har tolkats på ett korrekt sätt. Socialstyrelsens biträdande chefsjurist anser att det regelverk som i detta fall gäller är biobankslagen, enligt vilken vävnadsprover från PKU-biobanken endast får användas för vissa medicinska ändamål och liknande. Företrädare för Huddinge universitetssjukhus menar däremot att rättegångsbalkens­regler går före bestämmelserna i biobankslagen. Socialstyrelsen inleder därför ett tillsynsärende för att utreda det inträffade.1

1

 För en närmare beskrivning av denna händelseutveckling se exempelvis SOU 2010:81 s. 500–501, JO 2006/07 s. 54, Skogh 2003 s. 3583, Sörbring & Wadendal 2003 s. A5, Lisinski­& Wadendal 2003 s. A5 och Socialstyrelsens beslut 2003-12-05, dnr 44-8765/03; se även avsnittet 6.5.2.

25

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 25

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

Denna händelse aktualiserar två intressanta juridiska problem: För det första kan man fråga sig vilka legala möjligheter som egentligen står poliser till buds för att under brottsutredningar erhålla blodprov och andra typer av föremål.2 I rättegångsbalkens (RB:s) 27 kap. föreligger bestämmelser om beslag, som ger brottsutredare rätt att ta hand om föremål, inklusive skriftliga handlingar. Vidare återfinns regler om myndigheters utlämnandeskyldighet framför allt i offentlighets- och sekretesslag (2009:400, OSL) 6 kap. 5 §, vari stadgas om myndigheters skyldighet att på begäran av en annan myndighet lämna ut uppgifter som den förfogar över (informationsskyldighet).3 Slutligen finns det i RB 38 och 39 kap. regler om straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt, som under vissa förutsättningar ålägger innehavare av skriftlig handling eller föremål att förete eller utge denna handling eller detta föremål.4 Dessa tre regelkomplex är förhållandevis invecklade.5 Tillämpningen av regelverken har vidare försvårats genom den tekniska utvecklingen, som gjort att det uppstått nya typer av objekt som exempelvis datafiler. Hur de tre regelverken förhåller sig till varandra är också en intrikat fråga. För det andra exemplifierar den beskrivna händelsen ett fenomen som i takt med att volymen regelmassa ökar sannolikt blir alltmer vanligt förekommande, nämligen svårigheten att veta vilken författning som har företräde framför en annan.6 Om regler – i detta fall reglerna i RB och bestämmelserna i biobankslagen – är så oklara att det inte är möjligt att besvara en så grundläggande fråga synes detta utgöra en brist i lagstiftningen.7 Det framstår också

2   Värt att notera är att detta inledande exempel sålunda tar sikte på ett blodprov. Ett sådant föremål utgör knappast en handling, som är det objekt som kommer att studeras i det följande. Jfr vad som sägs i 1.2 och 6.5.4. 3  I den följande framställningen kommer termen handlingsoffentlighet att begagnas som en benämning på myndigheters skyldighet att till svenska och utländska medborgare lämna ut allmänna handlingar, medan informationsskyldighet används som en beteckning på skyldigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter. Termen myndigheters utlämnandeskyldighet används som en sammanfattande benämning på dessa två regelkomplex. Se vidare avsnittet 1.3.2 nedan. 4   Beträffande benämningen straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt se avsnittet 1.3.2 nedan. 5  Jfr Welamson 1950 s. 290 då det gäller regleringen av tillgången till allmänna handlingar i RB och i sekretesslagstiftningen. 6   Med en allt större regelmassa blir dels antalet tänkbara kollisionsproblem av det aktuella slaget större, dels försämras lagstiftarens möjligheter att överblicka all lagstiftning (även om förbättrad teknik i och för sig kan underlätta sökmöjligheterna). För en diskussion om den ökande regelmängden se Hydén & Anderberg 1995 s. 225–236. 7   Beträffande kravet på att en god lagstiftning bör vara klar, se 2.2.2 nedan.

26

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 26

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

som ett rimligt krav på ett rättssystem att olika författningar hänger ihop med varandra.8 Frågan är då på vilka sätt en närmare undersökning av dessa problem skulle vara nyttig för samhället och för rättsvetenskapen.9 Vid ett närmare betraktande kan det konstateras att ett sådant forskningsprojekt både har inom- och utomvetenskaplig relevans.10 Vad först gäller den utomvetenskapliga relevansen kan konstateras att det är av avgörande betydelse att polis och åklagare erhåller den information som behövs för att de skall kunna utreda brott. Att skaffa fram material som på olika sätt är av vikt för brottsutredningar är således en mycket viktig och vanlig uppgift för dessa yrkesgrupper. Genom att få tillgång till ett rikligt material är det många gånger möjligt att utreda vad som hänt då ett brott misstänks ha begåtts. Det kan argumenteras för att detta i sin tur leder till att brottsligheten bekämpas, att de materiella reglerna får genomslag och att medborgarnas beteende dirigeras i en önskvärd riktning.11 Samtidigt är det viktigt att betänka att vissa av medborgarnas grundrättigheter får stå tillbaka genom den rättsliga regleringen av beslag, utlämnandeskyldighet samt editions- och exhibitionsplikt. Som exempel på några av de många konkreta intressen som kan finnas mot att lämna ut handlingar kan nämnas patienters behov av att skydda sitt privatliv genom att journalanteckningar inte visas för utomstående, bankers vilja att slå vakt om banksekretessen­ och tidningars intresse av att hemlighålla sina källor.12 Dessa intressen går i många fall att härleda till rätten till personlig integritet, rätten till egendom och andra mänskliga rättigheter.13 Mot bakgrund av hur betydelsefulla och ingripande de tre instituten sålunda är framstår det som en angelägen forskningsuppgift att närmare analysera de tre regelverkens innehåll samt hur de förhåller sig till varandra och annan 8

  Beträffande kravet på att en god lagstiftning bör vara koherent, se 2.2.3 nedan.   Frågan om rättsvetenskap och samhällsnytta har bl.a. behandlats av Sandgren 2007a s. 259– 279. Se även flera av de artiklar som återfinns i SvJT 2002, häfte 3, s. 217–344, t.ex. Lambertz 2002 s. 261–278, Leijonhufvud 2002 s. 279–281, Sandström 2002 s. 282–292 och Wahlgren 2002 s. 293–303. 10   Vad som utgör inom- och utomvetenskaplig relevans utvecklas exempelvis i King m.fl. 1994 s. 14–19; se även Teorell & Svensson 2007 s. 18–19. Jfr Sandgren 2007a s. 263–264, som pekar på den betydelse som samhällsrelevans och inomvetenskaplig relevans har för den rättsvetenskapliga samhällsnyttan. 11   Se vidare delkapitlet 3.2. 12   Se rättsfallen NJA 2005 s. 76, RH 1997:46 respektive NJA 2003 s. 107, som utgör exempel på då dessa intressen gjort sig gällande beträffande edition av handlingar. 13   Se vidare 3.3 nedan. 9

27

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 27

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

lagstiftning. En sådan undersökning kan hjälpa polis, åklagare och även andra rättstillämpare att använda sig av reglerna på bästa sätt. Genom att analysera vilka brister som vidlåder de aktuella reglerna kan problemen förhoppningsvis också lösas genom lagstiftning eller andra åtgärder. Beträffande inomvetenskaplig relevans kan sägas att frågan om hur de tre instituten förhåller sig till varandra och annan lagstiftning inte rönt något större intresse bland rättsvetarna, trots den stora betydelsen av beslag, utlämnandeskyldighet samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt. Den forskningslitteratur som finns om de tre regelkomplexen har vidare inte behandlat hur dessa institut förhåller sig till de krav som uppställs i Europakonventionen. Inte heller har denna litteratur innefattat någon övergripande diskussion om hur regelsystem bör utformas.14 Dessa omständigheter motiverar en mer grundlig översyn av de tre nämnda instituten och deras ställning i rättssystemet.

1.2

Syfte, avgränsningar och inriktning

Föreliggande avhandling syftar till att analysera dels vilka möjligheter som svenska brottsutredare har att erhålla handlingar enligt svensk rätt, dels vilka möjligheter de bör ha att erhålla sådana objekt. Denna analys kommer att ske genom en närmare undersökning av den rättsliga regleringen av instituten beslag i förening med reell husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt.15 Detta övergripande syfte kan i sin tur sönderdelas i följande tre delsyften. För det första syftar forskningsprojektet till att analysera gällande rätt beträffande de nämnda instituten, framför allt hur de förhåller sig till varandra. Arbetet syftar för det andra till att utifrån ett övergripande plan kartlägga och kritiskt granska de intresseavvägningar som regelverken innehåller samt regelverkens klarhet och koherens. Slutligen syftar avhandlingsarbetet för det tredje till att ge ett underlag till alternativ till det nuvarande regelsystemets utformning mot bakgrund av resultaten av denna kritiska granskning. Med andra ord kan forskningsuppgiften i föreliggande avhandling sägas ske i tre steg, nämligen först att kartlägga gällande rätt, därefter att kritiskt granska gällande rätt och slutligen att konstruera tänkbara lösningar i de delar som gällande rätt har kritiserats.

14

  Se vidare 1.4 nedan.   Beträffande benämningen reell husrannsakan se 1.3.2 nedan.

15

28

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 28

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

Fokus för avhandlingen ligger sålunda på brottsutredares tillgång till handlingar, med vilket avses under vilka förutsättningar brottsutredare har möjlighet att utbekomma handlingar och vilket förfarande som gäller för ett sådant utbekommande.16 Brottsutredares möjlighet att eftersöka, säkra och åberopa handlingar kommer däremot inte att behandlas i samma utsträckning.17 Vidare ligger fokus i avhandlingen på vilka sätt som brottsutredare kan få tillgång till handlingar genom tvång, medan utbekommande på frivillig väg behandlas mer kortfattat.18 Värt att notera är att brottsutredare kan ha rätt att få tillgång till handlingar antingen genom att innehavaren av handlingen genom lag eller beslut åläggs att lämna ut denna handling – vilket är fallet med myndigheters utlämnandeskyldighet samt med straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt – eller genom att brottsutredarna själva ges möjlighet att bereda sig sådan tillgång – vilket är fallet med beslag.19 Den situationen då den myndighet som förvarar handlingen lämnar ut handlingen på eget initiativ behandlas i princip inte. Värt att notera är också att det objekt som i första hand utgör föremål för undersökning är handlingar, med vilket avses handlingar enligt den definition som följer av tryckfrihetsförordningen (TF).20 Detta begrepp kommer att utvecklas i ett senare sammanhang, men med en viss förenkling kan sägas att handlingar enligt TF utgörs av informationsbärande medier eller information som endast kan uppfattas med hjälp av tekniskt hjälpmedel.21 Handlingar framstår som särskilt intressanta att undersöka med tanke på informationens allt ökande volym och de tekniska hjälpmedlens tilltagande diversifiering.22 16

 Det idag ålderdomliga ordet utbekommande återfanns i den tidigare gällande lag (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. 17  Jfr Westberg 2010 s. 24, 37, som använder anskaffning som ett samlingsnamn för eftersökning och insamling av bevisning. Se även a.a. s. 471–478. Att notera är dock att reell husrannsakan – som behandlas i ett eget kapitel – utgör en möjlighet att eftersöka handlingar. 18  Angående verkan av samtycke se t.ex. 9.5. 19   Se vidare om verkan av de olika instituten i 5.4.3, 7.7.3 och 8.4.3. Jfr den indelning i passiv­och aktiv medverkan som görs i SOU 1992:110 s. 334–336. 20  I det följande kommer i första hand de regler som är tillämpliga för handlingar att undersökas. Däremot illustreras rekvisiten i dessa regler (d.v.s. 5.4.3, 7.7.3 och 8.4.3) ibland med hjälp av rättsfall som tar sikte på andra objekt än handlingar. Begränsningen till handlingar medför att det är mindre­relevant att i någon större utsträckning behandla regelverket om kvarstad i RB 26 kap., eftersom detta institut riktas mot ett visst förmögenhetsvärde. Se vidare angående gränsdragningen mellan beslag och kvarstad i Petrén 1953 s. 175–178. 21   Se vidare 1.3.2 och 7.2.1. 22  Det framstår som rimliga antaganden att exempelvis en ökad volym information leder till att det blir vanligare att åberopa handlingar som bevisning, och att nya medier leder till svårigheter att tillämpa gammal lagstiftning som inte skrivits med tanke på dessa medier.

29

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 29

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

Även andra typer av objekt än handlingar kommer dock att undersökas då det gäller frågan om biobankslagens förenlighet med RB:s regler om beslag, husrannsakan samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt.23 Även begreppet uppgift kommer att ha en naturlig plats i avhandlingen, eftersom sekretessregleringen tar sikte på uppgifter och inte på handlingar;24 den följande undersökningen är emellertid fokuserad till den situationen att uppgifterna återfinns i handlingar.25 Av syftesformuleringen framgår vidare att avhandlingen är avgränsad på så sätt att den endast avser att undersöka då svenska brottsutredare är mottagare av handlingar. Med brottsutredare avses i denna framställning enbart polis och åklagare – både i form av myndighet och enskilda tjänstemän – men inte exempelvis JK eller Tullverket och tulltjänstemän.26 Med brottsutredning avses hela den brottsutredande verksamhet som sker från det att beslut fattas om att inleda förundersökning av ett begånget brott till dess att det föreligger en lagakraftvunnen brottmålsdom.27 Däremot omfattas inte de stadier som kan föregå en förundersökning.28 Inte heller undersöks vilka regler som blir relevanta då ett brott alltjämt är pågående.29 Däremot är avhandlingen inte begränsad till någon viss kategori av innehavare av handlingar, utan dessa innehavare utgörs av alla typer av fysiska och juridiska personer samt av myndigheter. Likaså behandlar avhandlingen alla typer av subjekt som kan tänkas lida skada av att handlingar lämnas ut. 30 Framställningen har emellertid begränsats till att i första hand avse svenska subjekt, varför sådana bestämmelser som tar sikte på då handlingen förvaras utomlands endast kommer att behandlas i begränsad omfattning.31 23

  Se vidare delkapitlet 6.5.   Se vidare framför allt delkapitlen 7.3–7.6. 25   Se t.ex. ingressen till 7.3. 26  JK och Tullverket/tulltjänstemän fungerar som brottsutredare endast i vissa speciella situationer. 27   Beslutet om att inleda förundersökning kan ses som en naturlig startpunkt, eftersom vissa anser att det först är då som det är möjligt att använda tvångsmedel som beslag och husrannsakan, se vidare 5.2.2 och 6.2.3. 28  Inte heller studeras särskilt de fall då förundersökning har ersatts av förenklad utredning enligt RB 23 kap. 22 §; se vidare om sådan utredning Bring & Diesen 2009 s. 235–238. 29  Det gäller exempelvis den särskilda sekretessbrytande bestämmelse som återfinns i OSL 10 kap. 19 § och som tar sikte på då en uppgift behövs för att förhindra eller avbryta brott. 30   Se vidare i 1.2.1 om de olika typer av subjekt som är aktuella. 31   Så är exempelvis fallet med bestämmelserna i lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål och lag (2005:500) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut. Vidare bortses från den situationen att handlingar lämnas in till rätten efter det att ett brottmål har anhängiggjorts; sålunda bortses från de regler om rätt till parts­ 24

30

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 30

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

Avhandlingen har också avgränsats på så sätt att undersökningen i huvudsak omfattar instituten beslag i förening med reell husrannsakan (RB 27 och 28 kap.), myndigheters utlämnandeskyldighet (TF 2 kap. och OSL 6 kap.) samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt (RB 38 och 39 kap.), som synes utgöra de tre främsta möjligheterna för brottsutredare att få tillgång till handlingar. Regler som i speciella fall ger utökad möjlighet till editionsplikt, exhibitionsplikt, beslag och husrannsakan kommer därför inte att behandlas i någon större utsträckning.32 Utöver de tre regelkomplexen kommer emellertid även relevanta principer samt bestämmelser i regeringsformen (RF) och Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) att behandlas, eftersom dessa normer både påverkar tolkningen av de tre regelkomplexen och kan utgöra en utgångspunkt för en kritisk granskning av dessa regler.33 Frågan om de tre regelkomplexens förenlighet med annan lagstiftning kommer att undersökas genom tre fall­studier, i vilka tre andra författningar kommer att undersökas.34 Vidare kommer vissa jämförelser att göras med motsvarande bestämmelser i Finland, Norge, Danmark och – i fråga om reglerna i RB – Tyskland.35 Värt att notera är också att begäran att få ut en handling genom de tre nämnda instituten sker öppet i förhållande till den som innehar objektet. Exempelvis innebär ett editionsbeslut att rätten förelägger innehavaren att utge handlingen.36

insyn – t.ex. OSL 10 kap. 3 och 4 §§ – som normalt sett ger åklagaren rätt att få tillgång till handlingen även om den skulle vara sekretessbelagd. 32   Sådana regler finns exempelvis i polislag (1984:387) [PL] 20–22 §§, som ger polisen möjlighet att genomföra husrannsakan i samband med omhändertaganden. Likaså har reglerna om materiell editionsplikt exkluderats ur framställningen; materiell editionsplikt behandlas dock kortfattat i 1.3.2 och ingressen till 8.1. 33   Se vidare bl.a. 3.1.1 och 3.1.2. 34  Dessa lagar är (1) lag (2003:389) om elektronisk kommunikation [LEK], f.d. telelag (1993:597), (2) lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., den s.k. biobankslagen, och (3) lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, f.d. bankrörelselag (1987:617). Dessa lagar har valts ut eftersom en kollisionsproblematik mellan dessa lagar och de författningar som här är föremål för undersökning har aktualiserats i praxis. Se vidare delkapitlen 5.6, 6.5 och 8.7. 35  Angående motivet till detta urval av länder se 1.5.2 nedan. I 10.9 behandlas dessutom i viss mån amerikansk rätt. 36   En åtskillnad mellan öppna och hemliga tvångsmedel görs exempelvis i SOU 2007:22 s. 158–159 och Thelin 2009 s. 514. Följaktligen behandlar framställningen inte exempelvis instituten hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, som ju innebär att brottsutreda­ re får tillgång till information på hemlig väg.

31

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 31

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

Då avhandlingens övergripande syfte är att analysera vilka möjligheter som instituten ger brottsutredare att få tillgång till handlingar kommer tonvikten vidare naturligt nog att ligga på institutens straffprocessuella funktion. Följaktligen kommer exempelvis den roll som editionsinstitutet spelar inom civilprocessen inte att beröras i någon större omfattning.37 Avslutningsvis må påpekas att avhandlingen innefattar en undersökning av regler om beslag, husrannsakan, utlämnandeskyldighet samt editions- och exhibitionsplikt endast i den mån de är relevanta för brottsutredningar. Därmed faller exempelvis reglerna om återställande- och förverkandebeslag bort, eftersom de inte sker i brottsutredande syfte utan för att säkra verkställigheten av en brottmålsdom.38 Vissa delar av förfarandereglerna beträffande de tre instituten blir därmed också irrelevanta;39 de frågor rörande förfarandet som i huvudsak kommer att behandlas är beslutsfattare, prövning, beslutens utformning och innehåll, verkan, verkställighet, möjligheter att angripa beslut och ersättning.40

1.2.1 Aktuella aktörer Då brottsutredare önskar få tillgång till en handling involveras även andra aktörer, aktörer som i en utlämnandesituation ofta har andra intressen än brottsutredarna. Konstellationen av aktörer är delvis olika beträffande vilket av de tre regelverken som tillämpas. Detta är viktigt att betänka då rättsläget­ analyseras, eftersom en olikartad aktörskonstellation delvis innebär en perspektivförskjutning.41 Något bör därför sägas om vilka aktörer som blir aktu37

  Se dock avsnittet 8.1.1, i vilket civilprocessens funktioner berörs kortfattat. Inte heller kommer civilprocessuella möjligheter att tillgå information som finns i handlingar att behandlas i någon nämnvärd utsträckning, exempelvis de möjligheter till informationsförelägganden m.m. som finns i de immaterialrättsliga lagarna; se prop. 2008/09:67. Beträffande de förutvarande reglerna om intrångsundersökning, se Lyxell 2002–03 s. 318–327. Tillgången till bevis i tvistemål har behandlats i Westberg 2010, med vilken en del jäm­förelser kommer att göras. 38   För dessa begrepp se 1.3.2 och även ingressen till 5.1 nedan. 39  Det gäller t.ex. de regler i RB 27 kap. 8 § som behandlar hävande av beslag. 40   Prövningen kommer att behandlas med tanke på de grundläggande principer om exempelvis muntlighet, kontradiktion och skyndsamhet som på detta område gäller för prövningen, se vidare 3.4.1 och 3.4.2. De övriga aspekterna behandlas mot bakgrund av att detta är omständigheter som av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) framhållits som viktiga för att avgöra om ett ingrepp är konventionsenligt, se diskussionen i 4.6. I viss utsträckning kommer också frågan om initiativtagare att behandlas. Då avhandlingen begränsats till att undersöka de situationer då brottsutredare är mottagare av handlingar är det naturligt att i första hand behandla den situationen då brottsutredare initierar reglernas tillämpning. Tänkbart är dock att brotts­utredare får tillgång till en handling som resultat av att någon annan tar ett sådant initiativ. 41   Som kommer att påtalas i det följande (se ingressen till 7.1) är det beträffande myndig­

32

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 32

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

ella då brottsutredare önskar få tillgång till handlingar och hur dessa aktörer kommer att benämnas.42 Som framgick av syftesformuleringen utgörs mottagarna av handlingarna uteslutande av brottsutredare i form av poliser och åklagare.43 Därmed är dessa aktörer alltid med i en utlämnandesituation av det här aktuella slaget. En annan kategori aktörer som alltid finns med i den förevarande utlämnandesituationen är innehavaren av handlingen. Då det gäller reglerna om utlämnandeskyldighet är innehavaren alltid en myndighet eller därmed likställt organ, medan bestämmelserna om beslag och reell husrannsakan blir aktuella främst då innehavaren är ett enskilt subjekt i form av en fysisk eller juridisk person. Beträffande editions- och exhibitionsplikt finns regler dels som tar sikte på då innehavaren är ett enskilt subjekt, dels som är tillämpliga på allmänna handlingar som förvaras hos myndigheter eller därmed jämställda organ. Då det gäller beslag samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt kan innehavaren också utgöras av såväl målsägande som vittne eller tredje man; beträffande beslag är detta även fallet med misstänkt.44 Ibland finns ytterligare en aktör med, nämligen subjekt som kan skadas av att handlingen lämnas ut fastän de inte innehar handlingen. Ett exempel härpå kan – i första hand beträffande handlingar hos myndigheter – vara enskilda subjekt om vilka en allmän handling innehåller känsliga uppgifter, subjekt som i det följande betecknas den som handlingen berör. Främst då det gäller privata handlingar finns det ofta någon annan rättighetshavare till handlingen än innehavaren, t.ex. ägaren till en handling som har lånats ut. Även dessa aktörer kan utgöras av såväl enskilt som allmänt subjekt; likaså kan rättighetshavare till handlingen eller den som handlingen berör utgöras av misstänkt, målsägande, vittne och tredje man. Slutligen tillkommer i vissa fall ytterligare en aktör, nämligen beslutsfattaren, d.v.s. den som fattar beslut om beslag, husrannsakan, editionsföreläggande, exhibitionsföreläggande eller utlämnande av handling. I fråga om beslag

heters utlämnandeskyldighet den som handlingen berör och inte den myndighet som förvarar handlingen som är den mer intressanta aktören ur ett EKMR-perspektiv. 42  I en straffprocess är aktörerna – från och med det att det finns någon som är misstänkt för brottet – åtminstone två till antalet, nämligen dels brottsutredare i form av åklagare och poliser, dels misstänkt eller tilltalad. Efter det att åtal väckts tillkommer rätten som en aktör, och i många mål förekommer även målsägande och vittnen. Partskonstellationen är emellertid inte alltid identisk då brottsutredare önskar få tillgång till handlingar. 43   Se 1.2 ovan. 44   Beträffande undantaget från editionsplikt då det gäller den misstänkte och honom närstående, se avsnittet 8.3.1.

33

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 33

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

och husrannsakan är brottsutredarna ofta själva beslutsfattare.45 Beträffande utlämnandeskyldighet är det istället innehavaren som fattar beslut om utlämnande.46 Då det slutligen gäller editions- och exhibitionsplikt är det alltid rätten som fattar beslut.47

1.3 Begrepp Beträffande avhandlingens begreppsapparat kommer vissa centrala begrepp att behandlas mer utförligt som en del av den teoretiska referensramen.48 I det följande skall endast kortfattat behandlas dels begreppen tvångsmedel och rättighetsintrång, dels vissa begrepp som rör de tre instituten och de objekt som dessa institut tar sikte på.

1.3.1 Begreppen tvångsmedel och rättighetsintrång Ett centralt begrepp för denna avhandling är tvångsmedel. Någon närmare definition av vad som avses med tvångsmedel återfinns inte i RB.49 Inte heller har detta begrepp någon oomtvistad innebörd i praxis eller doktrin;50 vanligt förekommande inom doktrinen är dock att det mestadels är de ”klassiska” straffprocessuella tvångsmedlen i RB 24–28 kap. som är föremål för behandling under rubriken tvångsmedel.51 En förhållandevis utvecklad definition av tvångsmedel som ofta hänvisas till i doktrinen är emellertid den som lanserats av Polisrättsutredningen.52 45

  Se avsnitten 5.4.1 och 6.4.1.   Se avsnittet 7.7.1. 47   Se avsnitten 8.4.1, 8.5.3 och 8.6. 48   Se vidare kapitel 2. 49  I RB 23 kap. 16 § stipuleras endast att ”[o]m användande av tvångsmedel under förundersökningen gälle vad i 24–28 kap. stadgas”. Begreppet tvångsmedel förekommer även i annan lagstiftning – t.ex. OSL 18 kap. 1 § 1 st. och i rubriken till TF 10 kap – men någon definition återfinns inte heller här. 50  I många framställningar om tvångsmedel behandlas också begreppet förhållandevis kortfattat; det är betecknande att Lindbergs omfattande arbete om straffprocessuella tvångs­medel från 2009 (Lindberg 2009) endast ägnar definitionsproblematiken ett stycke (på s. 5–6). Likaså förekommer det att definitionen av tvångsmedel ges en sådan vidsträckt innebörd att i stort sett alla åtgärder som en brottsutredare företar för att utreda brott därmed är att betrakta som tvångsmedel; se t.ex. Lindblom i Bergström m.fl. 2002 s. 191 och Bjerke 1985 s. 3. 51   Se Lindberg 2009 s. 3, Olivecrona 1968 s. 215 och Bylund i Rättegång III 2006 s. 45. Angående finsk rätt – i vilken ett större antal tvångsmedel finns reglerade i en särskild lag, tvångsmedelslag 30.4.1987/450 (TML) – jfr även Frände 2009 s. 79, som ger en mer kortfattad, formell definition av tvångsmedelsbegreppet genom att hänvisa till de tvångsmedel som finns angivna i denna lag. 52   Hänvisningar återfinns i t.ex. Helmius 2000 s. 25–26 och Lindberg 2009 s. 5. 46

34

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 34

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

Enligt denna avses med tvångsmedel sådana direkta ingripanden mot person eller egendom som företas i myndighetsutövning och som utgör intrång i någons rättssfär; vidare krävs det att dessa åtgärder syftar till att åstadkomma ett konkret resultat och medför synbara eller kännbara verkningar för den som åtgärden riktas mot. Med direkta ingripanden mot egendom avses exempelvis att beslagta ett föremål eller att genomsöka ett rum för att hitta ett beslags­ föremål. Rekvisitet företas i myndighetsutövning innebär att det endast är då det allmänna vidtar en åtgärd mot någon enskild som ett led i en myndighetsutövning som beteckningen tvångsmedel kan användas. Intrång i någons rättsfär är sådana intrång – exempelvis i personlig frihet, integritet och förfoganderätt till egendom – som framför allt skyddas av RF eller EKMR. Vidare krävs som sagt att åtgärden syftar till att åstadkomma ett konkret resultat, sålunda inte enbart ett rättsligt resultat. Kravet på att ett tvångsmedel skall medföra synbara eller kännbara verkningar får till följd att åtgärden att enbart ta del av en handling inte innebär tvångsmedelsanvändning, detta till skillnad mot ett regelrätt beslagtagande.53 Ett närliggande begrepp med en snävare innebörd är straffprocessuella tvångsmedel. Olivecrona indelar tvångsmedlen i straffprocessuella, civilprocessuella och förvaltningsprocessuella, beroende på inom vilken processform de används.54 Med straffprocessuella tvångsmedel avser Polisrättsutredningen sådana tvångsmedel som används i brottsutredande syfte eller för att kunna genomföra en brottmålsrättegång.55 Bylund har utarbetat en mer utvecklad definition av detta begrepp. Denne menar att det föreligger straffprocessuella tvångsmedel då det är fråga om (1) andra åtgärder än straff eller sanktioner, (2) åtgärder som har funktioner inom straffprocessen och (3) tvång mot person eller egendom. Beträffande begreppet åtgärd synes Bylund anse att detta innebär att ett ingrepp sker i den enskildes rättssfär – t.ex. i den personliga integriteten eller förfoganderätten till egendom. Genom att utesluta straff och sanktioner som straffprocessuella tvångsmedel exkluderas ur detta begrepp exempelvis skadestånd samt vite och häkte som sanktion för att framtvinga ett vittnesförhör. Kravet på straffprocessuella funktioner medför t.ex. att olika offentligrättsliga omhändertaganden inte 53

  SOU 1995:47 s. 137–143. Genom kravet på synbara eller kännbara verkningar är inte heller hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning att inkludera i Polisrättsutredningens definition av tvångsmedelsbegreppet; en annan sak är att de är så pass integritetskränkande att de ändå fordrar lagstöd. 54   Olivecrona 1968 s. 214. En liknande indelning återfinns i det finska verket Helminen m.fl. 2004 s. 350. 55   SOU 1995:47 s. 138.

35

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 35

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

är att betrakta som straffprocessuella tvångsmedel. Vad slutligen gäller kravet på att ett straffprocessuellt tvångsmedel skall innefatta ett tvång mot person eller egendom innebär detta att det skall röra sig om ett tvång som skulle kunna användas om den enskilde inte samarbetar frivilligt. Till kategorin straffprocessuella tvångsmedel hänför Bylund också hemlig teleavlyssning; denna åtgärd sker visserligen utan den enskildes vetskap, men den utgör en integritetskränkning mot den avlyssnades förmodade vilja.56 Bylund synes också mena att den omständigheten huruvida en åtgärd lagreglerats som ett tvångsmedel kan ha betydelse för frågan om åtgärden är att beteckna på detta sätt.57 Fråga är huruvida de tre regelkomplex som här är av intresse är att kategorisera som tvångsmedel respektive straffprocessuella tvångsmedel. Att beslag – och för den delen också husrannsakan – utgör straffprocessuella tvångsmedel synes klart. Exempelvis skulle sådana åtgärder enligt Polisrättsutredningens definition vara att beteckna som ett tvångsmedel.58 I RB 23 kap. 16 § används ju också uttryckligen ordet tvångsmedel för dessa typer av åtgärder. Likaså förefaller den allmänt utbredda uppfattningen vara att handlingsoffentlighet inte är att betrakta som ett tvångsmedel, utan snarare som en rättighet.59 Exempelvis är handlingsoffentlighet inte att beteckna som ett tvångsmedel enligt Polisrättsutredningens definition, eftersom det faktum att en handling läses – alternativt kopieras – inte innebär några synbara eller kännbara verkningar för den enskilde eller ens kan karaktäriseras som ett direkt ingripande mot egendom. Inte heller informationsskyldighet torde enligt den förhärskande uppfattningen vara att beteckna som ett tvångsmedel. Mer osäkert är om reglerna om straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt kan beskrivas som ett tvångsmedel. Olivecrona menar att vitesföreläggande av editionspliktig och utbekommande av editionsobjekt med hjälp av kronofogdemyndigheten är att beteckna som ett tvångsmedel i vidsträckt betydelse. 60 56

  Bylund i Rättegång III 2006 s. 37–45; tankegångarna finns också återgivna i Bylund 1993 s. 48–54. I kravet på åtgärd synes Bylund 1993 s. 52 innefatta att den aktuella gärningen skall åtnjuta grundlagsskydd eller åtminstone vara kriminaliserad, eftersom exempelvis skuggning av en person inte brukar räknas som ett straffprocessuellt tvångsmedel. Angående kravet på att den gärning som åtgärden innefattar måste vara kriminaliserad jfr med den definition av straffprocessuella tvångsingrepp som återfinns i Gammeltoft-Hansen 1981 s. 44–45, som vunnit brett erkännande i Danmark; se vidare om denna definition i Smith m.fl. 2008 s. 417–419. 57   Bylund i Rättegång III 2006 s. 43; jfr även den liknande reflektion som görs i Helmius 2000 s. 27. 58  Detta sägs uttryckligen i SOU 1995:47 s. 139, 142. 59   Handlingsoffentligheten brukar betecknas som en rätt att ta del av allmänna handlingar. 60   Olivecrona 1968 s. 215. Se även SOU 1984:54 s. 45, 301.

36

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 36

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

Polisrättsutredningen anser att editionsplikt endast utgör en indirekt form av tvångsmedel, eftersom syftet inte kan uppnås om den enskilde underlåter­ att medverka; det mer direkt verkande tvånget blir endast aktuellt om den editionspliktige inte medverkar.61 Bylund konstaterar att tvång att förete editions­objekt med hjälp av handräckning av kronofogdemyndighet inte brukar benämnas som straffprocessuella tvångsmedel ”i egentlig mening”; 62 enligt Bylunds definition är ju sanktioner inte att hänföra till detta begrepp. I rättspraxis kring editionsplikt varierar det vidare huruvida editionsplikt enligt domstolen är att beteckna som ett tvångsmedel.63 I mer sentida nordisk doktrin har det emellertid formulerats definitioner som är mer inriktade på själva intrånget än på tvångsmomentet. Med tvångsmedel avser exempelvis Helminen m.fl. ”… åtgärder som innebär ingrepp, vid behov genom fysiskt tvång, i en persons genom lag skyddade intressen […] för att trygga straffprocessens ostörda framåtskridande och för att bringa den till ett materiellt riktigt resultat”.64 En fördel med en sådan definition är att det inte uppstår några besvärliga gränsdragningsproblem kring vad som avses med tvång. Denna definition innebär vidare att inte enbart beslag, reell husrannsakan samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt är att beteckna som tvångsmedel utan även handlingsoffentlighet och informationsskyldighet i de fall som dessa institut har straffprocessuella syften; även ett utlämnande av en handling i enlighet med de två sistnämnda regelkomplexen kan nämligen utgöra en kränkning av Europakonventionen om den exempelvis innehåller mycket känsliga uppgifter för den enskilde.65 Att även beteckna instituten handlingsoffentlighet och informationsskyldighet som tvångsmedel skulle emellertid starkt avvika från den gängse innebörd som har tillagts detta begrepp i den svenska kontexten. Av de här aktuella instituten kommer därför – i likhet med Polisrättsutredningens ställnings­tagande – endast beslag, reell husrannsakan samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt att benämnas tvångsmedel i den följande framställningen. Som samlingsbeteckning för alla tre regelkomplexen kom61   SOU 1995:47 s. 142. Även Sjöholm 1978 s. 63 talar om direkta och indirekta tvångs­ medel. 62   Bylund i Rättegång III 2006 s. 39, som även menar att detta förfarande har en liten betydelse i brottmål. 63  Jfr å ena sidan RH 1996:121 – i vilket hovrätten betecknar editionsplikt som ett tvångsmedel – och å andra sidan NJA 2003 s. 107 – där HD synes anse att detta institut inte utgör ett tvångsmedel. 64   Helminen m.fl. 2004 s. 345. Jfr även den definition som återfinns i Smith m.fl. 2008 s. 417. Jfr även Hov 2010 s. 726, som betonar att tvångsmedel innebär ingrepp i rättigheter. 65   Se vidare avsnittet 4.2.3.

37

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 37

2011-11-09 09.01


1  Inledande utgångspunkter

mer istället begreppet rättighetsintrång att användas, ett begrepp som inte på samma sätt har varit föremål för diskussion i en svensk kontext.66 Med rättighetsintrång avses i den följande framställningen sådana intrång – d.v.s. åtgärder som innebär kränkningar av en persons genom lag skyddade intressen – som det allmänna företar mot enskilda som ett led i myndighets­utövning. Sådan lagstiftning som under vissa förutsättningar tillåter dylika rättighets­ intrång betecknas rättighetsinskränkande lagstiftning.67 En särskild fråga som har diskuterats är i vilken mån ett samtycke till en åtgärd utesluter beteckningen tvångsmedel.68 I vissa utredningar har redovisats uttalanden som gör gällande att så skulle vara fallet.69 Polisrättsutredningen menar emellertid att samtycke till en tvångsåtgärd inte förtar åtgärden dess karaktär av tvångsmedel, bl.a. mot bakgrund av att det är svårt att veta om ett samtycke verkligen sker frivilligt och att ett motsatt synsätt skulle strida mot tanken bakom skyddet av mänskliga rättigheter.70 I vart fall då det gäller beslag och reell husrannsakan synes tendensen i rättskällorna vara att samtycke i allt mindre utsträckning kan dispensera från de krav som annars gäller för att sådana åtgärder skall vara tillåtna,71 vilket tyder på att samtycke inte längre skulle medföra att åtgärder av aktuellt slag inte är att beteckna som tvångsmedel. Med tanke på den olikartade karaktär som de olika tvångsmedlen har torde det emellertid vara svårt att ge något helt generellt svar på frågan om samtycke utesluter beteckningen tvångsmedel, utan en analys torde behöva göras för varje tvångsmedel.72 66

 Jfr däremot den diskussion som förekommit i tysk litteratur om vilken av beteckningarna ”Zwangsmittel”, ”Zwangsmaßnahmen” respektive ”Grundrechtseingriffe” som är mest adekvat, Vossler 1998 s. 7 (not 1). Europadomstolen brukar – i den engelska versionen av sina avgöranden – använda ”interference” som beteckning på ett intrång i någon av EKMR:s rättigheter. 67   Begreppet rättighetsinskränkning brukar användas vid tillämpningen av RF 2 kap. 20 § (förutvarande RF 2 kap. 12 §), se t.ex. Holmberg m.fl. 2006 s. 139–142 med där gjorda hänvisningar. 68   Beträffande samtyckefrågans koppling till dispositionsprincipen se 3.4.1. 69   Se prop. 1993/94:24 s. 39 – som i och för sig hänvisar till den kommande Polisrättsutredningens uppgift att utreda frågor om samtycke i samband med tvångsmedelsanvändning – och även SOU 1992:110 s. 338. I fråga om kroppsbesiktning se resonemangen i prop. 2005/06:29 s. 25–26, som hänvisar till prop. 1993/94:24 s. 39. 70   SOU 1995:47 s. 143–145; se även Lindberg 2009 s. 55. Jfr även Bylund om samtycke till reell husrannsakan och kroppsvisitation m.m. i Rättegång III 2006 s. 119–120, 128–131. 71   Se vidare 5.5.1 och 6.3.4. 72  Jfr i fråga om norsk rätt med resonemangen i Andenæs & Myhrer 2009 s. 280. Se också den diskussion som förs i Lindberg 2009 s. 52 om skillnaderna härvidlag mellan olika tvångsmedel. Då det gäller frågan vilken betydelse som ett samtycke har för de olika institut som här är aktuella se 5.5.1, 6.3.4, 7.6.6 samt ingressen till 8.4; resultaten sammanfattas i 9.5.

38

11-44 Iustus Hjertstedt 9 nov.indd 38

2011-11-09 09.01


TILLGÅNGEN TILL HANDLINGAR FÖR BROTTSUTREDARE

Mattias Hjertstedt är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Umeå universitet. Akademisk avhandling.

Mattias Hjertstedt

Poliser och åklagare måste ges tillgång till information för att de skall kunna utreda brott. Samtidigt innebär regler som ger brottsutredare sådan tillgång i många fall intrång i enskilda individers grundläggande rättigheter. Frågan om hur avvägningen mellan dessa viktiga intressen skall göras har ständig aktualitet. I denna rättsvetenskapliga avhandling riktas intresset mot handlingar, som ofta innehåller information som brottsutredare behöver. Frågan om brottsutredares tillgång till handlingar analyseras genom en jämförande studie av tre regelkomplex, nämligen beslag i förening med reell husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet – framför allt regeln om informationsskyldighet – samt straffprocessuell editions- och exhibitionsplikt. Undersökningen omfattar såväl en kartläggning av gällande rätt som en kritisk och konstruktiv analys. Genom att jämföra sådana aspekter som avvägningar, förutsättningar och förfaranden synliggörs de olika regelkomplexens särdrag. Utgångspunkten för den kritiska och konstruktiva analysen är att god lagstiftning bör vara väl avvägd, klar och koherent. Framför allt då det gäller de två förstnämnda kriterierna används Europadomstolens praxis som en måttstock för vilken kvalitet som de svenska reglerna bör ha. Undersökningen visar på vissa problem med svensk rätt, varför också förslag till förbättringar lämnas.

TILLGÅNGEN TILL HANDLINGAR FÖR BROTTSUTREDARE En rättsvetenskaplig studie av beslag med husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet samt editions- och exhibitionsplikt

Mattias Hjertstedt

ISSN: 1404-9198 ISBN: 978-91-7678-795-3

Umea.serien.omsl.nr25.3.indd 1

/ Nr 25

02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AE637pw= 02 0040

Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet

11/9/11 11:06 PM


9789176787953