9789144117720 by Smakprov Media AB

VÅR EKONOMI En introduktion till samhällsekonomin

Klas Eklund

Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts och utges från och med den trettonde upplagan av Studentlitteratur AB. Omslagets framsida visar stiliserade bilder av en tjur och en björn. De har blivit symboler för olika stämningslägen på finansmarknaderna. Tjuren symboliserar högkonjunktur, optimism och stigande börskurser (”Bull market”), medan björnen är symbol för lågkonjunktur, pessimism och fallande kurser (”Bear market”). Kasten mellan optimism och pessimism på de finansiella marknaderna har styrt en stor del av den ekonomiska utvecklingen de senaste åren.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 38156 ISBN 978-91-44-11772-0 Upplaga 14:1 © Författaren och Studentlitteratur 1987, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: dominic8/shutterstock.com samt Martine Castoriano Formgivning: Henrik Hast Diagramillustrationer: Lena Eliasson/Grafiska språnget samt Jonny Hallberg Författarfoto: Elisabeth Ohlson Wallin Printed by MediapoolPrint Syd AB, Estland 2017

Fotografier: Scanpix s. 41, 89, 177, 239, 323, 398, 412, 447 Hans T. Dahlskog s. 50 Rolf Adlercreutz/Claes Löfgren s. 77 Lennart Isaksson s. 298 Per Ströhm s. 385 Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek s. 280, 315 Nobelstiftelsen © s. 213, 357 Yngve Fransson s. 431 Harry Flam s. 448 Illustration av Jan Berglin s. 162 Illustration av Ulf Lundkvist s. 341

Innehåll

Förord till fjortonde upplagan 13

1. Varför samhällsekonomi? 15 Varför är ekonomerna oeniga? 16 Teorier och modeller 17 Politik och ideologi 20 Ett spännande ämne 22 Sammanfattning 24 Appendix till kapitel 1: Att läsa diagram 25

DEL I Marknader och priser 2. Mänskliga behov och knappa resurser 31 Utbytet 33 Knappa resurser 34 Ekonomi är att välja 35 Effektivitet 36 Relativa fördelar 38 Rationella val 39 Marginalkostnader och marginalintäkter 43 Beslutsregel för rationella val 45 Samhällsekonomisk kalkyl 47 Modell och verklighet 49 Sammanfattning 52 © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

Innehåll

3. Prismekanismen 53 Det samhällsekonomiska kretsloppet 54 Utbud och efterfrågan 56 Jämvikt 59 Prissignalernas betydelse 61 Regleringar: exemplet bostadsmarknaden 63 Exemplet jordbruket 67 Alternativ till regleringar 70 Sammanfattning 71

4. Konkurrens och monopol 73 Fasta och rörliga kostnader 74 Styckkostnader och marginalkostnader 75 Utbudskurvan 78 Olika marknadsformer 80 Företag i konkurrens 81 Bristande realism 84 Monopol 85 Oligopol av olika slag 87 Statisk och dynamisk analys 90 Sammanfattning 93

5. Arbetsmarknaden och arbetslösheten 95 Utbudet av arbetskraft 96 Efterfrågan på arbetskraft 97 Arbetslöshetens kostnader 101 För höga löner 104 För låg efterfrågan 105 Matchningsproblem på arbetsmarknaden 107 Lönerörlighetens betydelse 111 Fler medel mot arbetslösheten 111 Vilken sorts lönebildning? 113

Innehåll

Tar maskinerna jobben ifrån oss? 115 Dela på jobben? 117 Sammanfattning 120

6. Kapitalmarknaden 121 Kapital- och kreditmarknaden 122 Omfördelning av sparande 123 Pengar och obligationer 123 En marknad för pengar? 125 Riskspridning 127 Utbud och efterfrågan på krediter 128 Offentliga ingrepp på kreditmarknaden 130 Aktiemarknaden 132 Tillgångspriser är osäkra och volatila 136 Samhällsnytta eller spekulation? 138 Regleringar av finansmarknaderna 140 Sammanfattning 142

7. Utrikeshandeln och valutan 143 Varför handlar länder med varandra? 144 Protektionism kontra frihandel 146 Växelkurser och valutor 151 Portföljflöden påverkar växelkursen 153 Fast eller rörlig kurs? 156 Devalveringar? 158 Sammanfattning 160

8. Plan eller marknad? 161 Den rena marknadsekonomin 162 Marknadsmisslyckanden 166 Blandekonomi 168 Planekonomin 170

Innehåll

Fiffel och svarta marknader 172 Olika vägar från plan till marknad 175 Kapitalism och socialism 176 Sammanfattning 179

DEL II Tillväxt, konjunktur och stabilisering 9. Nationalräkenskaperna 183 Bruttonationalprodukten 184 Försörjningsbalansen 186 BNP och välfärden 189 Alternativa välfärdsmått 192 Sparandet 193 Betalningsbalansen 195 Den viktiga bytesbalansen 195 Finansiell balans och utlandsskuld 198 Privat, offentligt och totalt sparande 199 Sammanfattning 201

10. Tillväxt, miljö och fördelning 203 Varför tillväxt? 204 Den viktiga produktiviteten 206 Vikten av bra institutioner 208 Inkomstfördelningen och faktormarknaderna 212 Fördelningspolitik 215 Tillväxt kontra fördelning 215 Moraliska incitament 218 Tar resurserna slut? 219 Exponentiell tillväxt ger stora absoluta effekter 221 Sätta pris på miljön 223 Stora utmaningar 224 Sammanfattning 226

Innehåll

11. Pengar och inflation 227 Inflationens skadeverkningar 228 Deflation 231 Pengar och centralbank 233 Monetarismen 237 Medellång sikt 238 Marknadsstrukturens roll 241 Importerad inflation 243 Förväntningarnas betydelse 244 Sammanfattning 247

12. Konjunkturen och stabiliseringspolitiken 249 Hög- och lågkonjunktur 250 Produktionsgapet 253 Ekonomins aggregerade efterfrågan 255 Aggregerat utbud på kort och lång sikt 258 Recession och anpassning 260 En utbudschock 262 Stabiliseringspolitiken 263 Efterfrågepolitikens alternativ 265 Sammanfattning 268

13. Den keynesianska synen 269 Den keynesianska revolutionen 270 Samhällsekonomisk jämvikt 272 Arbetslöshet och inflation 275 Den ekonomiska politikens uppgift 276 En kontracyklisk stabiliseringspolitik 279 Keynes som specialfall 281 Keynesianismens seger – och problem 283 Sammanfattning 286

Innehåll

14. Den offentliga sektorn och finanspolitiken 287 Den offentliga sektorn 288 Public Choice 290 Ekonomisk politik som spel 292 Skattesystemet 294 Höga skatter kan ge problem 295 Konkurrens och effektivitet 299 Budgeten i stabiliseringspolitiken 301 Statsskulden 304 Sammanfattning 308

15. Avvägningen inflation–arbetslöshet 309 Phillipskurvan 310 Ekonomins aggregerade utbud och efterfrågan 311 Den Rehn–Meidnerska modellen 312 Stagflation! 313 Den vertikala Phillipskurvan 315 Expansionspolitik ger bara tillfälliga effekter 319 Åtstramningsreceptet 321 Hur snabbt sker anpassningen? 324 Utbudspolitik 325 Sammanfattning 328

16. Centralbanken och penningpolitiken 329 En viktig del av stabiliseringspolitiken 330 Utbud och efterfrågan på pengar 330 Styrräntan påverkar marknadsräntorna 333 Transmissionsmekanismen 334 Risken för inflation 335 Samspelet med finanspolitiken 336 Centralbanken som inflationsbekämpare 338 Inflationsbekämpning som stabiliseringspolitik 339

Innehåll

Finansiell stabilitet 340 Penningpolitik i kristid 342 Sammanfattning 343

17. Den öppna ekonomin 345 Yttre kontra inre balans 346 Konkurrenskraft och attraktionskraft 347 Globalisering 348 Svårare att avvika 349 Migration 351 Globaliseringen både jämnar ut och skapar ojämlikhet 352 Rörligt kapital söker avkastning 353 Penningpolitik i en öppen ekonomi med rörlig växelkurs 355 Fast växelkurs 356 Minskat utrymme för stabiliseringspolitiken 359 Hur välja växelkurssystem? 361 Valutaunion? 362 Sammanfattning 367

DEL III Svensk och internationell ekonomi 18. Från sekelskifte till 1970-tal 371 Västvärlden industrialiseras 372 Sveriges industrialisering 374 1920-talets kris och uppsving 375 1930-talet: depression och krispolitik 377 ”Den svenska modellen” 378 Från rekordår till stagflation 380 Strukturproblem och trögare ekonomi 381 Oljekris och överbryggningspolitik 386 Kostnadskris 389 Sammanfattning 391

Innehåll

19. Devalveringar och inflation 393 Internationell stagflation och omprövning 394 Devalveringar och skuldökning 395 Inflation och arbetslöshet 397 En ond cirkel 399 Nya devalveringar 400 Finans- och penningpolitik 402 Lönebildningens våndor 405 Överhettning och regeringskris 406 Kroniska problem 407 Kraven på den ekonomiska politiken 409 Utbudspolitiken 411 Sammanfattning 413

20. Depression, U-sväng och återhämtning 415 Internationellt uppsving 416 Kris och räntehöjning 417 Början till systemskifte 418 Finanskris 418 Arbetslöshet och budgetunderskott 420 Depression och valutakris 421 Omläggning av penningpolitiken 422 Finanspolitisk sanering 424 Återhämtning efter U-sväng 425 Uppsving – och börskrasch 428 Expansiv penningpolitik och nya bubbelrisker 429 ”Jobless growth” och utanförskap 430 Sammanfattning 433

Innehåll

21. Finanskris och omprövning 435 Både makrofaktorer och ekonomisk politik bakom bubblan 436 Finanskris 437 Djup recession 438 Även Sverige drabbades 439 Den svenska modellens återkomst 441 Kraftfull stimulans 441 Finanspolitikens utmaningar 443 Svensk styrka 445 Långsiktig stagnation? 447 Varför så låg produktivitet? 451 Penningpolitikens utmaningar 453 Skärpta finansregleringar 455 Utmaningar för nationalekonomerna 456 Sammanfattning 461

22. Avslutning 463 Att läsa vidare 467 Ordlista 473 Person- och sakregister 489

Förord till fjortonde upplagan

Jag började läsa samhällsekonomi för att jag som ung student ville lära mig förstå – och förändra – samhället. Men de läroböcker jag tröskade mig igenom var trista och träiga. De ekonomiska teorierna behandlades skilt från verkligheten och utan någon synbar pedagogisk ambition. Texten var ofta på engelska, utan anknytning till svensk ekonomi eller svensk debatt. När jag själv började undervisa försökte jag förse mina egna föreläsningar med mer ambitiös pedagogik och svenska exempel. Efter hand växte kompendiet med anteckningar till en lärobok. Jag har försökt göra den här boken – Vår ekonomi – till en läsbar inkörsport till ämnet samhällsekonomi och den svenska ekonomiskpolitiska debatten. Förhoppningen är att den ska vara enkel men samtidigt tämligen heltäckande. De teoretiska resonemangen illustreras med praktiska tillämpningar och verkliga exempel. Viktiga

struntar i vem som stiftar ””Jag nationens lagar eller förhandlar fram dess fördrag – så länge som jag får skriva läroböckerna i ekonomi.

Paul Samuel son, amerik ansk ekonom och l ärobok sförfat tare

ekonomer och beslutsfattare presenteras i särskilda porträtt. Bakgrunden är mina egna erfarenheter: som lärare och forskare i nationalekonomi, från verksamhet i den ekonomiska politiken samt som analytiker och chef i det privata näringslivet. Boken är uppdelad i tre delar:

■■Del I behandlar de grundläggande resurs

fördelningsproblemen. I huvudsak är detta en grundkurs i mikroteori. Del II handlar om hur en modern marknadsekonomi fungerar i teorin och i verkligheten. Denna del är en inledning till makroteorin. Del III murar samman byggstenarna från tidigare kapitel och tillämpar dem på svenska och internationella förhållanden. I denna del ges en ekonomisk-historisk översikt över de senaste årtiondenas ekonomiska utveckling.

■■ ■■

På bokens webbplats på studentlitteratur.se finns studiehandledning med frågor till bokens kapitel. Bokens målgrupp är den ”intresserade lekmannen”. Hen kan finnas på gymnasier eller folkhögskolor, delta i en studiecirkel, gå på socialhögskola, juristutbildning, teknisk utbildning eller någon annan utbildning där en introduktion till national ekonomin ingår. Hen kan också vara anställd vid

Förord till fjortonde upplagan

något företag, en bank eller en myndighet där vidareutbildning i samhällsekonomi är viktig. Den första upplagan av Vår ekonomi kom ut redan 1987. Sedan dess har boken tryckts i flera upplagor, blivit Sveriges mest sålda lärobok (sedan Nils Holgersson, påstår förlaget) och översatts till flera utländska språk. Åtskilliga lärare och läsare har kommit med kritik och synpunkter. Boken har därför blivit både reviderad och utvidgad. De största förändringarna i denna nya upplaga gentemot den förra (trettonde) är följande:

■■Efterdyningarna av finanskrisen 2008–2009

har fått en rad konsekvenser. Den globala tillväxten har bromsat in, medan inflationen har legat runt noll; det har ställt den ekonomiska politiken inför nya utmaningar, som nu beskrivs mer utförligt. Särskilt gäller detta penningpolitiken, där flera centralbanker använt sig av negativa räntor och pumpat ut stora mängder likviditet i ekonomin. Några ekonomer hävdar att detta hotar den finansiella stabiliteten. Målkonflikten mellan stabilitet och inflationsmål har därför ägnats mer uppmärksamhet i den nya upplagan. Den nyvaknade protektionismen och reaktionen mot globaliseringen har satts in i sitt sammanhang. Ekonomins samspel med miljö och klimat har fått en mer utförlig behandling. I avsnitten om Sverige har migration och integration fått större utrymme.

■■

■■ ■■ ■■

■■Dessutom har boken genomgått en allmän

uppdatering och uppfräschning. Layouten är ny. Faktarutor och porträtt har reviderats. Statistiken har uppdaterats. Den studiehandledning som tidigare varit del av den tryckta boken har lyfts ut för att minska omfånget och återfinns nu på bokens sida på studentlitteratur.se.

■■

Många vänner, kolleger och läsare har under årens lopp på olika sätt bidragit med värdefulla synpunkter på texten. Jag vill rikta ett kollektivt tack till dem alla. Kvardröjande oklarheter och felaktigheter beror helt och hållet på författaren. Slutligen vill jag uppmana alla lärare, studenter och läsare som har synpunkter på eller förslag till förbättringar av denna bok att skicka in dem under adress: Klas Eklund Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Det går naturligtvis också bra att korrespondera via mejl och min egen webbplats: www.klaseklund.se Tack på förhand! Stockholm i maj 2017 Klas Eklund

Prismekanismen KAPITEL 3

DEL I Marknader och priser

I det föregående kapitlet lärde vi oss hur företag och människor agerar på marknaden, och vilka beslutsregler de följer. Nu ska vi övergå till hur de samspelar då de möts för att förhandla, köpa och sälja. Den enklaste framställningen av samhällsekonomin är den som visas i figur 3.1. Där består ekonomin dels av hushåll, dels av företag. Hushållen ställer olika produktionsresurser – sin arbetskraft, de naturtillgångar de äger och det kapital de förfogar över – till företagens förfogande, och i utbyte får de lön samt räntor och utdelningar från företagens vinster. Företagen använder arbetskraften, kapitalet och naturresurserna till att producera varor och tjänster, som de säljer till hushållen. Hushållen betalar med hjälp av de pengar de fått in genom att sälja sin arbetskraft och låna ut sitt kapital till företagen. I detta kapitel ska vi studera hur mötet mellan företagen och deras kunder går till och hur priserna sätts på de olika varor och tjänster som kunderna köper av företagen.

Det samhällsekonomiska kretsloppet Samhällsekonomin framstår, då den skildras på detta enkla sätt, som en sorts ekonomiskt kretslopp. Produktionsfaktorer omvandlas till varor och tjänster, som säljs till hushållen. Åt andra hållet går en penningström: Företagen betalar löner och delar ut delar av vinsten, och hushållen använder dessa inkomster för att köpa varor och tjänster från företagen. Det här är naturligtvis en förenklad bild. Så är ju detta ekonomiska kretslopp i sin tur en del av ett större och mer grundläggande kretslopp som 54

rör samspelet mellan ekologi och ekonomi, det vill säga hur produktionen utnyttjar naturresurser och i sin tur ger avfall och utsläpp som återverkar på naturen och indirekt också på möjligheterna att fortsätta att producera. I figur 3.1 är det ”hushållen” som tillhandahåller naturresurser. Men det kan diskuteras. Formellt är det förvisso människor som äger skogar, gruvor och oljekällor, men alla dessa naturresurser – liksom färskvatten, frisk luft, bördiga jordar och djurlivet – är en del av planeten jordens flora och fauna. Det är med andra ord ytterst planeten som förser oss människor med de resurser som krävs för liv och för ekonomisk verksamhet. Och det är också till planeten företag och hushåll återför avfall och utsläpp. Hur detta större kretslopp – relationen mellan människan å ena sidan och biosfären å den andra – fungerar är på lång sikt avgörande för hur det ekonomiska kretsloppet ser ut. Om mänskligheten utvecklar teknik som tar hand om utsläppen, om vi inte slösar med naturresurser, om vi inte värmer atmosfären och smälter isarna – ja, då får det ekonomiska systemet bättre villkor. Om vi däremot struntar i miljö och ekologi, då kommer så småningom även det ekonomiska kretsloppet att skadas. Detta vidare ekologiska kretslopp berördes kort i det förra kapitlet, som beskrev hur samhällsekonomiska kalkyler och olika skatter och avgifter kan användas för att minska miljöförstöring. Vi kommer att återvända till miljöfrågorna senare i boken, då den ekonomiska tillväxten behandlas. De är viktiga – i själva verket en förutsättning för den ekonomiska verksamheten. I detta kapitel ägnar vi oss dock enbart åt det snävare, ekonomiska kretsloppet.

KAPITEL 3 Prismekanismen

Inom dessa ekonomiska ramar finns tre grundfrågor:

styra resursanvändningen via politiska eller administrativa beslut – kommandoekonomi.

■■Vad ska produceras? ■■Hur ska det produceras? ■■Hur ska produktionsresultatet fördelas?

■■I marknadsekonomin avgörs produktions

Genom historien har dessa frågor besvarats på två huvudsakliga sätt. Antingen genom att låta prisbildningen på marknaderna styra resursernas användning – marknadsekonomi, eller genom att

resultatets fördelning av hur de olika hushållens produktionsfaktorer värderas – det vill säga å ena sidan vad företagen vill betala för den arbetskraft, det kapital och de naturresurser som hushållen förfogar över, och å andra sidan vad hushållen begär för att ställa

Figur 3.1 Det samhällsekonomiska kretsloppet Företagen producerar varor och tjänster med hjälp av produktionsfaktorerna arbete, kapital och naturresurser. De betalar hushållen (som också äger kapital och naturresurser) en ersättning för att de får utnyttja dessa produktionsfaktorer. Hushållen använder sina inkomster till att köpa de varor som företagen tillverkat. På detta sätt strömmar varor, tjänster och produktionsfaktorer mellan hushåll och företag och motsvaras av betalningsströmmar i andra riktningen. Detta ekonomiska kretslopp är i sin tur en snävare del av ett större kretslopp, som beskriver ekonomins samspel med naturen. Där ingår bland annat vilka av planetens resurser ekonomin använder – både företag och hushåll – och vilka utsläpp den förorsakar.

Betalning

Företag

Arbete, kapital, naturresurser

Varor och tjänster

Hushåll

Vinster, löner, räntor

DEL I Marknader och priser

dessa produktionsresurser till företagens förfogande. Produktionens inriktning och produktionsteknikens utformning – vad som ska produceras och hur det ska göras – avgörs i en marknadsekonomi av vilken vinst företagen kan göra genom att tillverka olika varor och tjänster. Företagen söker sig till den produktion och de produktionsmetoder som ger störst vinster. I en kommandoekonomi däremot avgörs såväl produktionens inriktning som fördelningen av de samlade resurserna av politiska beslut. Under mänsklighetens historia har kommandoekonomin varit vanligare än marknadsekonomin, som ju bara har några hundra år på nacken.

■■

Kommandoekonomin kan ta sig många olika former. Lokala makthavare kan via nedärvd makt eller religiösa traditioner bestämma över skilda delar av ekonomin utan någon större samordning, såsom i den feodala struktur som rådde före marknadsekonomins genombrott. Eller så kan centrala politiska myndigheter styra genom att upprätta en plan, som alla ekonomins aktörer måste lyda. I det fallet talar vi om planekonomi.

kan förvandla till och ””Man med en papegoja till en lärd nationalekonom. Det enda den måste lära sig är orden ’utbud’ och ’efterfrågan’.

Gr affiti

I det här och de följande kapitlen diskuteras dessa olika system. I detta och nästa kapitel studeras hur prismekanismen i en marknadsekonomi fungerar på marknaderna för varor och tjänster. Därefter behandlar vi arbetsmarknaden, handeln och hur valutamarknaderna fungerar. I det sista kapitlet i del I jämförs marknadsekonomin med planekonomin mera översiktligt.

Utbud och efterfrågan För att analysera hur resurserna fördelas i en marknadsekonomi brukar ekonomerna använda en speciell modell av verkligheten. I den studerar de hur utbud och efterfrågan samspelar på marknaden. Detta samspel avgör vad konsumenter och producenter bestämmer sig för. Den enkla utbuds- och efterfrågemodellen är vid det här laget över 200 år gammal, och den har – i mer sofistikerad form – utgjort kärnan i den nationalekonomiska teorin i halvtannat sekel. Orsaken är inte att ekonomerna inbillar sig att den exakt avspeglar verkligheten, utan att den enkelt och slagkraftigt leder till klara slutsatser, och att den kan tillämpas vid analysen av många olika ekonomiska frågor: Varför stiger eller sjunker priserna på olika varor? Vad händer med produktionen av en viss vara om marknaden regleras på ett visst sätt? Vad inträffar om ny teknik införs i produktionen? Hur fortplantar sig effekterna av olika störningar genom ekonomin? Modellen är alltså långt ifrån en fullständig beskrivning av verkligheten, men den förmår på ett enkelt sätt skildra viktiga aspekter av verkligheten.

KAPITEL 3 Prismekanismen

Säg att vi vill analysera marknaden för en viss vara – till exempel skjortor. Den marknaden består då av två sidor: dels de som vill köpa skjortor, dels de som vill sälja. Om vi börjar med att titta på köparna, bestäms deras efterfrågan på skjortor av en rad faktorer: vilken inkomst de har (den avgör hur många skjor tor de, totalt sett, kan köpa), hur många skjortor de anser att de behöver, vilka alternativ som finns (t-shirts, tröjor, koftor och andra plagg, som skulle kunna användas i stället för skjortor), dessa varors pris (är de dyrare eller billigare än skjortorna?), smak och mode, samt skjortornas eget pris. Om alla dessa olika faktorer och deras förändring ska analyseras samtidigt, blir det krångligt. Man brukar därför göra ett förenklande ceteris paribus-antagande, nämligen att inkomster, smak med mera inte förändras under undersökningsperioden, utan att det bara är skjortornas pris som påverkar efterfrågans storlek. Skälet är inte att priset nödvändigtvis är viktigast i det långa loppet – utan att det går förhållandevis lätt att ändra (jämfört med till exempel konsumenternas smak). Priset är därför viktigt när analysen gäller vad som sker i dag och på kort sikt. Det troliga sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet är att konsumenterna, vid givna inkomster och given smak, efterfrågar färre skjortor om priset stiger, men kan tänka sig att köpa fler om de blir billigare. Ett skäl är det som sades i det föregående kapitlet om konsumenternas avtagande marginalnytta. Om konsumenten upplever att hen successivt får allt mindre nytto tillskott från varje ny skjorta hen köper, krävs att hen lockas med ett lägre pris för att köpa ytterligare en skjorta.

Det samband som då framkommer mellan pris och efterfrågad kvantitet kan uttryckas i en efterfrågekurva, som i figur 3.2. På den vertikala axeln mäts priset på skjortorna (ju högre upp, desto dyrare skjortor), och på den horisontella mäts den efterfrågade kvantiteten (ju längre ut, desto större efterfrågan). Varje punkt på kurvan visar den mängd skjortor konsumenterna på skjortmarknaden vill köpa till ett visst pris. Att kurvan lutar nedåt innebär att konsumenterna efterfrågar fler skjortor då skjortpriset sjunker. Om kurvan är flack är efterfrågans pris elasticitet hög. Då förändras den efterfrågade kvantiteten mycket då priset ändras. Det räcker med en liten prissänkning för att konsumenterna ska köpa många fler skjortor. Om kurvan är brant är priselasticiteten låg; det betyder att efterfrågan inte är priskänslig. En prissänkning ger då inte särskilt stort utslag. På samma sätt kan vi analysera vad som händer på utbudssidan av marknaden. De som tillverkar och säljer skjortor påverkas naturligtvis av en rad faktorer: vilka kostnader de har för tillverkningen, vilka mål deras företag har (om det strävar efter maximal vinst i alla lägen, eller kan tänka sig att hålla nere priserna för att kunna bryta sig in på nya marknader), vilka priser de kan ta ut etc. Även här brukar ekonomerna göra förenklande antaganden för att kunna dra entydiga slutsatser. Säg till exempel att tekniken på kort sikt är given och att det finns många konkurrerande företag, som ser till att ingen enskild tillverkare kan ta ut oskäliga priser. Antag dessutom att företagen på marknaden har en given utrustning av maskiner. Då är det troligt att priset måste stiga för att den utbjudna kvantiteten skjortor ska öka. 57

DEL I Marknader och priser

Figur 3.2–3.4

Den enklaste marknadsmodellen Figur 3.2 Efterfrågekurvan

Figur 3.3 Utbudskurvan

Pris

Efterfrågad kvantitet

Figur 3.4 Jämvikt

Utbjuden kvantitet

Pris Utbud

Efterfrågan

Kvantitet

I dessa diagram visas marknaden för en vara – i detta fall skjortor. I figur 3.2 illustreras att konsumenterna efterfrågar fler skjortor då priset faller. I figur 3.3 visas att ett stigande pris lockar tillverkarna att producera fler skjortor. I figur 3.4 illustreras att det finns ett jämviktspris, p1, vid vilket konsumenterna efterfrågar precis lika många skjortor som producenterna tillverkar – nämligen k 1.

KAPITEL 3 Prismekanismen

Förklaringen till detta gavs i kapitel 2 och hänger samman med den avtagande avkastningen. För att öka produktionen av skjortor måste tillverkarna anställa fler sömmerskor. Men så länge maskinparken inte byggs ut, måste de nyanställda dela på de symaskiner som redan finns. Normalt betyder det att ökningen av produktionen blir mindre och mindre för varje ny anställd. När avkastningen på detta sätt avtar, betyder det att kostnaden för att öka produktionen stiger – vilket i sin tur betyder att priset måste höjas om företagen ska ha råd att tillverka mer. På samma sätt som vi konstruerade en efterfrågekurva kan vi nu härleda en utbudskurva. Varje punkt på den kurvan visar den mängd skjortor fabrikanterna vill tillverka till ett visst pris. I det här fallet kommer den alltså – som i figur 3.3 – att luta uppåt. Det innebär att om producenterna ska tillverka mer, måste de lockas att göra det med högre priser. En flack kurva innebär att även små prisförändringar får stort genomslag på den utbjudna kvantiteten – utbudets priselasticitet är således hög. En brant kurva betyder på motsvarande sätt att elasticiteten är låg; den utbjudna kvantiteten är inte så känslig för prisförändringar.

Jämvikt Nästa steg är att sätta ihop dessa båda diagram, som i figur 3.4. Vi ser då att de båda kurvorna skär varandra i en specifik punkt, vid kvantiteten k 1 och priset p1. Just den mängden skjortor och just det priset har en särskild betydelse. Det är ju bara där som konsumenter och producenter sam tidigt kan förverkliga sina planer på marknaden;

det är bara där som skjortförsäljarna och skjort köparna vill sälja respektive köpa lika mycket och till samma pris. Det är också bara där som alla konsumenter och producenter uppfyller den beslutsregel som härleddes i det förra kapitlet: att den marginella nyttan eller avkastningen ska vara lika stor som den marginella uppoffringen eller kostnaden. Vid priset p1 är ju marginalintäkten för producenten (det vill säga det pris företaget kan ta ut för att sälja en skjorta till) exakt lika stor som marginalkostnaden (vad det kostar att producera denna extra skjorta). Och för konsumenten gäller att hen värderar den nytta hen får av den nya skjortan precis till den uppoffring hen gör när hen betalar priset för den. Därför kallas det priset för jämviktspriset. Det märkliga med en fri marknad är att den av sig själv, under vissa antaganden, söker sig mot jämvikt. Så fort priset avviker från jämviktspriset börjar ekonomin en anpassning mot jämvikt. Vad skulle till exempel hända om priset på skjortor av någon anledning låg högre än jämviktspriset, till exempel vid p2 i figur 3.5? Vid det priset tycker konsumenterna att skjortorna är dyra (de kostar skjortan!). De vill därför inte köpa lika mycket som producenterna vill sälja. Då uppstår ett utbudsöverskott – det blir ”skjortor över”. Det sätter igång en anpassning. Lagren av osålda skjortor växer i affärerna. Producent erna tvingas sänka priset för att bli av med sina skjortor. Samtidigt producerar de mindre, eftersom det lägre priset inte gör det lika lönsamt som förut att tillverka skjortor. De rör sig alltså nedåt längs utbudskurvan. När priset sjunker, ökar sam tidigt konsumenternas efterfrågan på skjortor. 59

DEL I Marknader och priser

Utbudsöverskott Om marknadspriset p2 ligger över jämviktspriset, vill producenterna tillverka mer varor än konsumenterna vill köpa. Då uppstår ett utbudsöverskott, som pressar ned priset tillbaka till jämviktsnivån.

Figur 3.5

Pris

Utbudsöverskott

Utbud

p2 p1

Efterfrågan Kvantitet

Konsumenterna rör sig alltså utåt och nedåt längs efterfrågekurvan. Processen pågår, tills producenter och konsumenter stöter på varandra och utbud och efterfrågan möts vid jämviktspriset p1 igen. Där har utbudsöverskottet eliminerats. Hur stora pris- och volymförändringar som sker under anpassningsprocessen beror på hur känsliga företagen och deras kunder är för pris-

Figur 3.6

Pris

Efterfrågeöverskott Om marknadspriset ligger under jämviktspriset, vill konsumenterna köpa mer varor än vad tillverkarna vill producera. Då uppstår ett efterfrågeöverskott, som driver upp priset mot jämvikt.

förändringarna. Detta uttrycks i utbuds- och efterfrågekurvornas elasticitet. Ju mer elastiska de är, desto större är volymanpassningen. Ju mindre elastiska de är, desto större förändring av priset krävs. Om priset på skjortor i stället skulle vara lägre än jämviktspriset, som i figur 3.6, blir utvecklingen den motsatta. I det läget vill producenterna

Utbud

p1 p2 Efterfrågeöverskott

Efterfrågan

Kvantitet

KAPITEL 3 Prismekanismen

inte tillverka lika mycket som konsumenterna vill köpa. Låga priser gör ju att den efterfrågade kvantiteten blir stor, men samtidigt kan inte kostnaderna för en så stor produktion täckas. Det efterfrågeöverskott som då uppstår pressar upp priset. Den höga efterfrågan medför att lagren minskar och vinsterna stiger. Detta lockar producenterna att sälja mer. Samtidigt gör det höjda priset att konsumenterna minskar sin efterfrågade kvantitet. Också denna process pågår tills producenterna och konsumenterna stöter på varandra vid jämviktspriset p1 igen. Den här enkla modellen förklarar alltså prisrörelser med utbuds- respektive efterfrågeöverskott på marknaderna. Om en varas pris stiger jämfört med andra varors, betyder det att den är starkt efterfrågad; det faktum att den efterfrågade kvantiteten är större än den utbjudna pressar upp priset. Om priset faller, beror det på att den efterfrågade kvantiteten är mindre än den som finns tillgänglig.

Den här modellen av hur en marknad fungerar kan tillämpas på en rad olika fall, för att undersöka vad som händer under olika antaganden. Efterfråge- och utbudskurvorna definierades utifrån förutsättningen att allt annat – inkomster, teknik, smak med mera – hölls konstant. Men vad händer om dessa bakomliggande faktorer ändras? Vad händer till exempel om tekniken utvecklas? En driftig företagare kanske introducerar en ny typ av symaskin, som sänker kostnaderna i tillverkningen av skjortor. Till en början gör företaget större vinst. Företagaren kan skörda frukterna av den nya utrustningen. Men om den nya tekniken sprider sig kommer kostnaderna att falla också för konkurrenterna. Det betyder att skjortpriset inte längre behöver vara lika högt för att täcka tillverkningskostnaderna. Under förutsättning att det finns flera företag som konkurrerar med varandra och ser Figur 3.7

Pris

Effekten av ny teknik Om en ny och bättre teknik införs i produktionen, faller produktionskostnaderna. Det gör att utbudskurvan skiftar ned – företagen behöver inte längre ta ett lika högt pris för att täcka sina kostnader. Marknadspriset sänks och den efterfrågade kvantiteten ökar. Konsumenterna tjänar på den nya tekniken, eftersom fler får råd att öka sina inköp.

Prissignalernas betydelse

Utbud Ny utbudskurva

p1 p2 Efterfrågan

Kvantitet

DEL I Marknader och priser

Värdeparadoxen De flesta av oss skulle nog hålla med om att vatten är både nyttigare och viktigare än diamanter. Ändå är vatten normalt långt billigare än diamanter. Detta märkliga faktum – som kallas värdeparadoxen – förklaras av den utbuds- och efterfrågeanalys vi lärt oss i det här kapitlet samt av förra kapitlets analys av mänskliga behov. Även om vi behöver vatten mer än diamanter så finns vatten på de flesta håll i världen i mycket större mängd än diamanter, och diamanter kostar också mycket mer att framställa än dricksvatten. Vi har helt enkelt för det mesta gott om vatten och

till att den nya tekniken verkligen används för att hålla tillbaka priset, kommer en större kvantitet att utbjudas vid varje given prisnivå. I den här typen av diagram betyder det att utbudskurvan kommer att skifta ned, som i figur 3.7. Det innebär att jämviktspriset sänks, och att konsumenterna i det nya jämviktsläget kommer att efterfråga fler skjortor. Vad händer på marknaden om konsumenternas inkomster ökar? Då får de råd att köpa fler skjortor än tidigare. Vid varje givet pris efterfrågas alltså en större kvantitet. Uttryckt i diagramform innebär det att efterfrågekurvan skjuts utåt. Om företagen möter avtagande avkastning kommer deras kostnader att stiga då produktionen ökas. Av figur 3.8 framgår att detta ger ett högre jämviktspris samtidigt med en ökad försäljningsvolym. På det här sättet kan man analysera olika typer av förändringar på marknaden, var och en för sig eller tillsammans. Så kan vi till exempel 62

därför sätter vi inte särskilt högt värde på en extra liter. Marginalnyttan av en diamant är således vanligen mycket högre än marginalnyttan av en extra liter vatten. Men om du försmäktar av törst i öknen blir relationerna omvända – då kanske du är villig att offra allt du äger och har för en liter vatten. Då blir marginalnyttan av den där extra litern enormt hög. Den kan vara skillnaden mellan liv och död. Och om miljöförstöring förgiftar vattendrag och skapar brist på rent vatten kan vattenförsörjningen bli nog så kostsam för samhället som helhet.

analysera effekterna på marknaden för skjortor om inkomsterna ökar samtidigt som ny teknik införs. Vi behöver naturligtvis inte inskränka oss till skjortmarknaden. Resonemanget kan gälla tvättmaskiner, bilar, skor eller hårborstar – liksom obligationer, arbetstimmar, frisörtjänster, valutor, appar och en hel del annat, som man kanske inte omedelbart uppfattar som varor. Poängen är att man med hjälp av den här typen av analys kan koppla ihop en rad olika typer av delmarknader och se hur de samspelar. Därmed kan vi se hur en förändring på en enskild marknad ger effekter på andra och därigenom får följdverkningar genom hela ekonomin. I resonemanget hittills har vi bara studerat en marknad i taget, men i verkligheten hänger ju hela ekonomin ihop i ett nätverk av olika delmarknader för olika varor och tjänster. Förändringar på någon av dem påverkar många andra. Så blir teorin för jämviktsprisbildning till en teori för allmän © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

KAPITEL 3 Prismekanismen

jämvikt, det vill säga för hur jämvikt nås på flera – eller till och med alla – marknader samtidigt. Oavsett om den beror på teknisk utveckling eller någon störning av utbud eller efterfrågan resulterar en förändring på en marknad i ändrat jämviktspris och en ny jämviktsvolym. Men den förskjutningen av marknadsjämvikten fortplantar sig snabbt till de branscher som levererar insats varorna till produktionen. Skulle skjortproducenten vilja sälja mer, måste hen köpa mer bomullstyg, kanske också anställa fler sömmerskor och investera i fler symaskiner. Och vill hen verkligen satsa på framtiden krävs designers, modeskapare och PR-konsulter. Samtidigt påverkar ett ändrat jämviktspris konsumenternas köpkraft: högre pris betyder att de får mindre pengar över till inköp av andra varor, lägre pris gör dem på motsvarande sätt rikare. Detta påverkar deras inköp av andra varor och tjänster, på andra marknader. En marknadsekonomi som utsätts för störningar eller förändringar – prischocker, ny teknik

Regleringar: exemplet bostadsmarknaden Men ibland anses inte marknadens utfall som acceptabelt, av sociala eller fördelningsmässiga skäl. Det jämviktspris som etableras på en fri marknad kan hamna så högt att många vanliga Figur 3.8

Pris

Effekten av ökade inkomster Om konsumenternas inkomster stiger, får de råd att vid ett givet pris köpa fler varor. Efterfrågekurvan skiftar ut. Men om den ökade efterfrågan ska tillgodoses med den rådande tekniken medför den avtagande avkastningen att kostnaderna för produktionen stiger. Den ökade efterfrågan driver alltså upp priset på marknaden.

eller nya modeflugor – söker sig på detta sätt ständigt till nya jämviktslägen, där prismekanismen hela tiden spelar rollen av signal. Det är genom stigande eller sjunkande priser som konsumenter och producenter löpande får signaler om förändringar och därigenom anpassar sitt beteende. Priset är alltså, enligt ekonomernas sätt att analysera, viktigt därför att det innehåller så mycket information: om kostnader, smak, alternativ med mera. Prismekanismen spelar därför en helt central roll som känselspröt och signalsystem i en marknadsekonomi. Därför är det också viktigt att prissystemet fungerar väl.

Utbud p2 p1 Ny efterfrågekurva Efterfrågan

Kvantitet

DEL I Marknader och priser

människor inte har råd att köpa varan. Om varan eller tjänsten i fråga bedöms som socialt viktig, kan det då bli aktuellt att reglera marknaden, det vill säga att genom politiska ingrepp såsom lagstiftning styra marknaden på ett visst sätt. Ofta införs då prisregleringar, som innebär att priset fastställs av olika politiska myndigheter. Med hjälp av utbuds- och efterfrågemodellen i det här kapitlet kan effekterna av sådana regleringar analyseras. Ett typexempel på en sådan reglerad marknad är bostadsmarknaden. Tag som utgångspunkt att efterfrågan och utbud på hyreslägenheter har etablerat ett jämviktspris (en hyresnivå) som i figur 3.9. I detta diagram är utbudskurvan relativt brant, vilket illustrerar att mängden hyres lägenheter svårligen låter sig ändras kraftigt annat än på lång sikt – det tar ju tid att bygga nya hus. Utbudet är således inte särskilt priselastiskt. Detta gäller i synnerhet i innerstan i äldre städer, där det bara finns ett visst antal lägenheter att tillgå. Vid helt fri hyressättning etableras en jämviktshyresnivå h 1 , vid vilken den köpkraftiga efterfrågan på lägenheter kan tillfredsställas. Men om den hyresnivån medför att många familjer inte har råd med en rimlig boendestandard, uppstår kanske krav på att staten ska gripa in och reglera hyrorna. Förhoppningen är naturligtvis att fler ska få råd att skaffa sig bra bostäder. Säg att staten griper in och via en hyresreglering sätter ett tak för hyrorna, så att de inte tillåts överstiga nivån h 2 . Tanken är välmenande, nämligen att de lägre hyrorna ska göra att fler får råd att bo drägligt. Emellertid för regleringen också med sig problem. Otvivelaktigt gör den sänkta hyran att den efterfrågade kvantiteten ökar, till k 2 . 64

Den lägre hyran medför dock samtidigt att en del hyresvärdar inte kommer att kunna täcka sina kostnader. Det medför i sin tur att den utbjudna mängden lägenheter minskar (om än inte så mycket). Men om den efterfrågade kvantiteten ökar medan utbudet minskar blir resultatet ett efterfrågeöverskott (skillnaden mellan k 2 och k3). I klartext blir det bostadsbrist – och nu inte bara i förhållande till vad folk skulle vilja ha utan också i förhållande till den köpkraftiga efterfrågan. Bostadsbristen för med sig ett behov av ransonering. Medan det tidigare var pengar och inkomster som avgjorde vem som skulle få de tillgängliga lägenheterna, måste nu något annat system användas för att fördela lägenheterna mellan dem som vill hyra. Vanligen betyder detta att ett administrativt system – exempelvis en bostadsförmedling – inrättas. De som söker lägenhet får ställa sig i bostadskö. Men ransoneringen kan också ske via andra, informella kanaler, såsom att företag med attraktiva hyresreglerade lägenheter fördelar dessa till chefer och anställda som (mer eller mindre lågt beskattade) förmåner. Det blir också väldigt viktigt att ha äldre släktingar som disponerar hyresreglerade lägenheter … Samtidigt finns uppenbarligen starka frestelser för fastighetsägarna att gå runt hyresregleringen; den mängd lägenheter de är villiga att bjuda ut – k3 i figur 3.9 – skulle de ju kunna hyra ut för priset h 3 . Därför finns stor risk att hyresregleringen driver fram en svart marknad, där slutresultatet blir att lägenheterna hyrs ut till ett högre pris än i utgångsläget. För att förhindra detta måste en kontrollapparat byggas upp, något som i sig självt tar resurser i anspråk. Vår enkla modell visar att det finns betydande

KAPITEL 3 Prismekanismen

Figur 3.9 En hyresreglering En hyresreglering innebär att hyran fastställs till en nivå (h2), som ligger under jämviktsnivån (h1). Det medför att den efterfrågade kvantiteten ökar, vilket medför bostadsbrist, det vill säga att den utbjudna kvantiteten inte räcker till att tillfredsställa efterfrågan. Resultatet blir att det krävs en ransoneringsapparat – till exempel bostadsförmedling och bostadskö – för att fördela de för få lägenheterna. Därmed uppstår också risk för svarta marknader, eftersom hyresvärdarna nu kan hyra ut till högre hyror (h3) vid sidan av den reglerade marknaden.

Hyresnivå

Utbud

h3 h1 h2

risker med en hyresreglering. Beslutsfattarnas utgångspunkt är välvillig; de vill säkerställa att bostäder är en ”social rättighet och inte en handelsvara”. Men när de använder metoden att reglera priset sätter de marknadsmekanismen ur spel, och vår modell visar att resultatet då kan bli det rakt motsatta mot det önskade: färre lägenheter, högre priser, svarta marknader och höga administrationskostnader. Det kan innebära långa bostadsköer och göra det svårt för dem utanför systemet att komma in på bostadsmarknaden. Risken för sådana obehagliga utfall blir högre ju större skillnaden är mellan den reglerade och den marknadsbestämda hyran. Det är inte ovanligt att de oönskade bieffekter som en reglering kan medföra skapar krav på ytterligare ingrepp i marknadssystemet. När det gäller bostadsmarknaden och den bostadsbrist som hyresregleringen var med om att framkalla,

Efterfrågan

”Bostadsbrist”

Mängd hyreslägenheter

blev svaret i Sverige (på 1960- och 70-talen) att staten genom bidrag stimulerade en kraftig nyproduktion av bostäder. I termer av utbuds- och efterfrågediagram innebar detta att utbudskurvan sköts utåt, så att bostadsbristen därigenom kunde byggas bort (under ”miljonprogrammet” byggdes en miljon nya bostäder på ett årtionde från mitten av 1960-talet). Statsbidragen till bostadsbyggandet tog sig framför allt formen av billiga lån till byggande av bostäder. Räntan för lån till bostadsbyggande hölls nere genom särskilda regleringar på kreditmarknaden. Men därigenom uppstod samma typ av problem också på denna marknad. Politiken skapade en uppblåst efterfrågan på billiga krediter, samtidigt som en ”grå” kreditmarknad växte fram vid sidan av den reglerade marknaden. På detta vis skapade alltså den första regleringen på bostadsmarknaden bieffekter, som i sin tur 65

DEL I Marknader och priser

Oljepriset och marknadens anpassning Ett exempel på hur förändringar på en marknad fortplantar sig till andra marknader är oljeprisets svängningar. Under 1970-talet pressade de oljeproducerande ländernas kartell OPEC kraftigt upp oljepriset. Därmed höjdes kostnaderna för all produktion där olja var en viktig insatsvara. Det drev upp priserna på en rad varor. Utbudskurvan för energiintensiva varor och tjänster skiftade uppåt. En effekt var att konsumenterna minskade sina inköp både av olja och av produkter där olja ingick i produktionen. I stället stimulerades efterfrågan på produkter där mindre olja ingick eller där andra energikällor kunde användas. Produktions- och konsumtionsmönstren lades om och oljeförbrukningen minskade. Marknaden för oljetankrar tvärnitade – vilket slog ut den svenska varvsindustrin. Bilarna blev bensinsnålare och oljepannorna i villorna mer effektiva. Oljeprishöjningarna på 1970-talet bidrog alltså till att konsumenter och företag – i eget intresse – drog ned sin oljeförbrukning. Samtidigt medförde det höga oljepriset att oljebolagen fann det lönsamt att leta efter nya oljefyndigheter och att borra upp olja från platser (bland annat under havsbotten) som tidigare varit för dyra att exploatera. Alla dessa anpassningsmekanismer skapade efter hand ett utbudsöverskott på olja, som så småningom medförde att oljepriset sjönk igen. Under större

delen av 1990-talet var oljepriset lågt – vilket medförde att hushållens beteende och företagens investeringar ändrades åt andra hållet. Stora stadsjeepar blev populära, och investeringarna i alternativ energi bromsades upp. I början av 2000-talet började emellertid oljepriset stiga på nytt. Det berodde både på utbudsfaktorer och på efterfrågefaktorer. Utbudet av olja stördes av krig i Mellanöstern. Samtidigt steg efterfrågan, då Kinas ekonomi växte snabbt och krävde mer energi. Jämviktspriset på olja pressades upp igen. Varpå konsumenternas beteende svängde – än en gång. Efterfrågan på bensinsnåla bilar växte, jordvärme ersatte oljepannor, investeringar i vindkraft och solkraft tog fart. Nya kärnkraftverk började diskuteras. Samtidigt intensifierades försöken att utvinna andra fossila bränslen, såsom skiffergas och oljesand. Men så småningom svängde pendeln igen. Lågkonjunktur efter finanskrisen 2008 och försök att spara energi i länder som Kina, dämpade efterfrågan igen. Den tekniska utvecklingen gjorde det möjligt att kraftigt öka produktion av så kallad skifferolja, samtidigt som priset på vind- och solkraft föll. Skiffergas och förnybar energi ersatte olja på många områden. Lägre efterfrågan och ökat utbud gjorde att oljepriset föll tillbaka, långt ner under toppnivåerna bara några år tidigare. Det gjorde nya investeringar i oljeutvinning mindre lönsamma.

KAPITEL 3 Prismekanismen

gav nya regleringar – med nya bieffekter – på andra marknader. Efter hand blev kostnaderna för dessa bieffek ter mycket stora. Kreditmarknaden stördes, samtidigt som byggsektorn svällde. Det faktum att byggföretagen hade en stor del av sin avsättning garanterad genom subventioner gjorde att bostadsmarknaden blev ”säljarens marknad”. Det yttrade sig bland annat i att miljonprogrammets nybyggda hus ofta var av låg kvalitet, med torftig arkitektur och livsmiljö. De som drabbades var ofta hushåll som försökte komma in på bostadsmarknaden men som saknade de nödvändiga kontakterna för att få tag på vita kontrakt till de hyresreglerade lägenheterna i centrum. Så blev effekten – trots alla goda föresatser – fortsatt segregering. Allt detta – samt behovet att spara i statens utgifter – gjorde att bostadssubventionerna från 1990-talet successivt skars ned. Men när hushållen måste ta en större del av den finansiella risken

En reglering av livsmedelspriserna Om livsmedelspriserna åsätts en miniminivå (p2), under vilken de inte får sjunka, så kommer ett utbudsöverskott på livsmedel att uppstå. Det kallades ibland i dagligt tal smörberget, och det var bland annat för att kunna sälja en del av det som staten under en period införde livsmedelssubventioner.

själva, samtidigt som byggandet minskade, blev det naturligtvis ännu svårare för ungdomar och nyanlända invandrare ett ta sig in på den svenska bostadsmarknaden. Och skulle hyresregleringen nu slopas, skulle hyrorna stiga. Avvecklingen av gamla regleringar och subventioner kan således vara ytterst plågsam – och många gånger därför aktivt motarbetas av dem som gynnas av regleringen i fråga. Slutsatsen är att man inte i första hand ska studera vad politikerna vill med sina förslag, utan vilka resultat åtgärderna faktiskt får, när alla bieffekter räknats med.

Exemplet jordbruket Hyresregleringar är ett exempel på en reglering som inrättas då staten tycker att marknadspriset – i detta fall hyran – är för högt. Men staten kan använda regleringar också då politikerna anser att jämviktspriset är för lågt. Det sker oftast när Figur 3.10

Pris

Utbud Utbudsöverskott p2 p1

Efterfrågan k3

Kvantitet

Klas Eklund är seniorekonom på SEB och har tidigare bland annat arbetat i Finansdepartementet och lett flera statliga utredningar. Klas har prisbelönats för sin pedagogiska förmåga och har skrivit en rad böcker i ekonomiska frågor: om skatter, tillväxt, miljöekonomi, entreprenörskap med mera. Han har dessutom skrivit en deckare om mord och blod och insideraffärer i finansmarknadsmiljö.

VÅR EKONOMI En introduktion till samhällsekonomin

”

När jag själv undervisade i nationalekonomi använde jag ofta resonemang och exempel från Vår ekonomi för att förklara olika samband. Även i dag står sig Klas Eklunds bok som en av de mest läsvärda och pedagogiska beskrivningarna av samhällsekonomin. Den har blivit en klassiker inom svensk facklitteratur.” Finansminister Magdalena Andersson

”

Klas Eklunds bok är en utmärkt introduktion till ekonomi. Den bör väcka intresse för ämnet hos många läsare. Komplicerade ekonomiska samband beskrivs på ett lättbegripligt sätt och illustreras med konkreta exempel från svensk och internationell ekonomi. Klas Eklund levandegör både ämnet och flera färgstarka ekonomer.” Riksbankschef Stefan Ingves

Fjortonde upplagan

Art.nr 38156

studentlitteratur.se