Kvant • Palmstierna
H
NY REVIDERAD, UTÖKAD UPPLAGA
eltäckande grundbok som utgår från svenska förhållanden, med allt från de klassiska favoriterna till de
senaste trädgårdstrenderna. Ny upplaga utökad bl.a. med avsnitt om Woodland-växter, Rosor i vackert sällskap, Staket och plank samt Växthusodling. Beskrivningar och foton av ännu fler sorters syrener, hortensior, klematis, narcisser, tulpaner, dagliljor och nävor. Nu 672 sidor, 1550 färgfoton, teckningar och planritningar.
•
VÅRA TRÄDGÅRDAR
Inspirerande lösningar och växtval för bl.a. naturtomter och små trädgårdar. Hjälp att skapa en genomtänkt och spännande trädgård där växternas färg och form kommer till sin rätt.
•
TRÄDGÅRDENS VÄXTER
260 träd och buskar, 50 klätterväxter, 80 lökväxter, 120 sommarblommor, 300 perenner, 30 prydnadsgräs, 70 rosor samt 20 Medelhavsväxter för växthusodling. Råd vid plantering, förökning, skötsel och växtskydd.
•
TRÄDGÅRDSRUMMET
Skapa vackra sittplatser, blickfång och fonder i trädgården med hjälp av gräsmatta, stenläggning, spaljéer, fågelbad, belysning, staket och plank. Anläggning av damm samt beskrivningar av ca 50 vattenväxter.
•
NYTTOTRÄDGÅRDEN
Ca 60 fruktträd, inklusive vindruvor för svenskt klimat, 20 bärbuskar, 100 grönsaker och 40 kryddväxter. Råd vid inköp av plantor, plantering, spaljering och beskärning av fruktträd och bärbuskar samt växtskydd.
•
VÄXTHUS OCH VÄXTVÅRD
Växthuset skänker glädje året om – odla primörer och exotiska frukter och krukväxter. Viktigt att veta om jord, gödsel, kompost, bevattning samt redskap. Bekämpning av sjukdomar, skadedjur och ogräs.
Huvudförfattare: Christel Kvant, journalist och Inger Palmstierna, hortonom. Båda är välkända trädgårdsskribenter och författare till ett stort antal trädgårdsböcker.
Övriga författare: Peter Gaunitz Lars-Åke Gustavsson Ulf Nordfjell Philippe Plöninge
www.norstedts.se
VÅR
TRÄD GÅRDS BOK
VÅR TRÄDGÅRDSBOK Christel Kvant • Inger Palmstierna
2
Omslagsbilder: Ovan t.v.: Kungsnäva. T.h.: Jätteverbena. Under t.v.: Rödkål. T.h.: Snökrokus. Ryggen: Ovan: Amiralfjäril på syrenbuddleja. Under: Plommon ’Opal’. För- och eftersätts: Syren ’Norrfjärden’.
Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052, 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
© 2010 Christel Kvant och Inger Palmstierna, text och foto Peter Gaunitz sid. 390–397 och sid. 480–491, text och foto Lars-Åke Gustavsson sid. 400–425, text och foto Ulf Nordfjell sid. 86–91, text och foto Philippe Plöninge sid. 552–584, text och foto och Norstedts, Stockholm Första upplagan 2005 Första upplagan, andra tryckningen 2006 Andra upplagan 2007 Tredje upplagan 2009 Tredje upplagan, andra tryckningen 2009 Fjärde redividerade, utökade upplagan, etthundrasextonde tusendet, 2010 Foto: Författarna om ej annat anges. Övriga fotografer: Tobias Kvant författarporträtt omslaget Leif Häggkvist sid. 86 Hannu Sarenström sid. 349 ned. t.h. Görgen Persson (porträtt Peter Gaunitz) sid. 391 Helene Toresdotter (porträtt Lars-Åke Gustavsson) sid. 400 Ulf Celander sid. 458 Fox Design sid. 461 ned. Börge Pettersson sid. 499 öv. Ingegärd Bodén sid. 549 ned. t.h. Gun-Britt Plöninge sid. 554 öv. t.v., 563 ned. t.h., 576 öv. t.v. Riksförbundet Svensk Trädgård, Klimatzonkarta, sid. 655 SMHI, Kartor frostzoner, sid. 657 Teckningar: Gunnel Ginsburg Trädgårdsritningar: Clara Lundqvist Formgivning: Ingegärd Bodén Prepress: Fälth & Hässler. Tryckt i Itlaien 2010 ISBN 978-91-1-302415-8
3
CHRISTEL KVANT • INGER PALMSTIERNA
VÅR TRÄDGÅRDS BOK
Övriga författare: Peter Gaunitz Lars-Åke Gustavsson Ulf Nordfjell Philippe Plöninge Teckningar: Gunnel Ginsburg Trädgårdsritningar: Clara Lundqvist Huvudredaktör: Ingegärd Bodén
4
VåRA TRÄDGåRDAR 12–15 18 –25
Förord 12 Författarna 14 Tack 15
Stilen
Formellt 20 Romantiskt 21 Traditionellt svenskt 22
Modernt och minimalistiskt 23 Den skandinaviska modernismen 24
26 –47
Planen
Gör en ritning 29 Skapa samband 29 Rumsindelning 30
Den gröna stommen 31 Rum för lek 34 Trädgård med flera rum 36 Nya vinklar och vrår 38
Den lilla trädgården 40 Utnyttja höjden 40 Tänk stort 40 Lura ögat 42 Utnyttja diagonalen 42
Formidéer för en liten trädgård 42
Cirkeln 43 Ellipsen 43 Ägget 43
Fylld kvadrat 43 Tom kvadrat 44 Klosterträdgården 44 Atriumgården 44 Grön atriumgård 44 Gyllene snittet 45 Serpentinen 45 Diagonalen 45 Trädäcket 45
Sluttande tomt 46 48 –71
Färgerna
Grönt 52 Vitt 54 Grått 56 Gult 58 Orange 60 Rött 62
Rosa 64 Purpur 66 Lila 68 Blått 70
72 –93
Nära naturen
Skapa en egen plats 74 Upphöjd grönsaksbädd 75
Sommarstugans trädgård 76 Naturtomtens växter 77 Skogstomt 78 Skogstomtens perenner 79 Trivs i skugga och något fuktig jord 79 Woodland 80
Woodlandväxter 82 Buskar med ljusa eller brokiga blad 82 Blommande
buskar med ”vild” stil 82 Låga buskar 82 Perenner 82 Klätterväxter – kaprifol och klematis 82
Strandtomt 84
Strandtomtens växter 85 Buskar för soliga, torra och salta lägen 85
Marktäckare för stranden 85 Perenner som tål sol och torka men inte salta vindar 85
Trädgård i norr ULF NORDFJELL 86 Träd 87 Perenner 88 Marktäckare 88 Lökväxter 89 Sommarblommor 89 Karaktärsväxter 90 Tvååriga växter 90 Liljor 90 Gräs 91
Trädgård för allergiker 92 Undvik gräsmatta 92 Välj inte 93 Välj 93
Faktarutor och lathundar i kursiv stil
5
TRÄDGåRDENS VÄxTER Träd och buskar
96 –179
Rödbladiga träd och buskar 100 Doftande buskar 102
Välja växter 103 Växtbeskrivningar 103 Träd och buskar 105 Vilda växter 114
Städsegrön eller lövfällande 162
Pelarformade barrväxter 162 Stora barrväxter i äldre trädgård 163 Höstglöd och vinterglädje 165 Höstfärger 165 Vackra grenar och bark 165
Surjordsväxter 166 Bygg med block 166 Växtbeskrivningar 166 Normaljordsrododendron 168 Rododendron 168
Samplantera i sur jord 170 Trivs också i sur jord 171 I praktiken – träd och buskar 172 Köpa växter 172
Grundstam 172
Välja sort 173 Växtstorlek 173 Planteringstid 174 Krukodlade växter 174
Plantering av buskar 174 Jordförbättring 175 Gödsla 175 Beskära buskar 176 JAS-växter 177 Växtskydd – träd och buskar 178 Frystorka 178
Häckar
180 –207
Friväxande 182 Stil och tradition 182 Rumsskapande 183
Bersån 184 Bersåguide 184 Välja häck 185 Växtbeskrivningar 185
Blommande häckväxter 185
Häckar som växer fort 185
Häckväxter 187 Tåliga häckar för dåligt läge och mager jord 189 I praktiken – häckar 199 Inköp 199 Välj rätt häckväxt 199 Tidpunkt 199 E-plantor 199 Plantering av häck 200 Klippning av häck 201 När klipper man? 201 Vattna och gödsla 201 Regelbunden klippning 201 Köpa färdig häck 203 Växter lämpliga som klippt häck 203 Häckar gröna året om 203
Formklippning 204
6
TRÄDGåRDENS VÄxTER 208 –243
Klätterväxter Välja växter 211
Hur de klättrar 211 Flerårig, ved- eller örtartad 211 Ettåriga klätterväxter 211
Klätterväxter 213 I praktiken – klätterväxter 226 Växtskydd – klätterväxter 227
Inköp 226 Plantering 226 Beskärning av klätterväxter 227
Klematis 228 Samplantering av klätterväxter vid buskar och träd 234 Plantering av klematis 234
Beskärning av klematis 235 Speciella problem med klematis 235
Planera en rabatt 236 Spela med nivåerna 237 Blommor som avlöser varandra 238 Ledande blommor 240 Rytm 240 Kontraster och harmonier 242
244– 267
Lökar och knölar Övervintrande lökväxter 248 Lökväxter i kruka 248
Lök- och knölväxter 250
Lökar som sprider sig 255 Djuren undviker 258
I praktiken – lökar och knölar 266
Inköp 266 Plantering av lök 266
Flytta lök 267 Skötsel 267
Växtskydd – lök- och knölväxter 267
268 –321
Sommarblommor Sommarblommor 271
Lätta att så direkt 270 Sommarknölar, -lökar och -rötter 278
Doftande sommarblommor 298
Ettåriga klätterväxter 300 I praktiken – sommarblommor 306
Inköp 306 F1- och F2-hybrider 306
Samla eget frö 306 Växter lätta att ta frö från 306
Från frö till planta 307
Förkultivering steg för steg 308 Pelleterat frö 308 Så på friland 310
Skötsel 310 Snabbstart 310 Knölar, lökar och rötter att ta upp 311
Växtskydd – sommarblommor 311
Odla i kruka 312
Stora krukor = stora växter 315 Jord, vatten och gödning 315
Mer än lera 316 Blommor i kruka 318 Blommor och blad för ampeln 319 Små träd i kruka 319
Växter för krukodling 320 På stam 320 Vår- och sommarblommor 320 Höstfint 320 Ampelväxter 320
7
TRÄDGåRDENS VÄxTER Perenner
322–397
Prova olika sorter 324 Lätta och svåra 324 Vårens första och höstens bästa perenner 325
Vår-, Försommar-, Sommar-, Sensommar, Höstblommande 325
Välja växter 326 Blomningstid 326
Härdighet 326 Höjd och användning 326
Perenner – fleråriga blommor 327
Doftande perenner 339 Särskilt lättskötta perenner 343
Perenner som är fina under lång tid 368
Marktäckare 376 Skötsel 377 Nästan ogräs 377 Stenparti 377 Marktäckande perenner 380 För torrt och soligt läge 380 För soligt till halvskuggigt läge i normal jord 380 För skuggigt och fuktigt läge 380 För skuggigt och torrt läge 380 Tvååringar 381
I praktiken – perenner 382 Växtskydd – perenner 385
Inköp 382 Plantering 382 Skötsel 382 Perenner från frö 384
Prydnadsgräs 386 Prydnadsgräs PETER GAUNITZ I praktiken – gräs 397
390
Rosor
398 –429
Odla rosor LARS-åKE GUSTAVSSON 400 Härdiga rosor 401 Friska rosor 401
Buskrosor – Vildrosor och besläktade hybrider 402
Rosor för torra jordar 403
Gammaldags buskrosor 406 Rosor för nordexponerade växtplatser 408 Moderna buskrosor 410
Klätterrosor 413
Rosor för fuktiga jordar 414
Rabattrosor 415
Rosor med vackra och/eller säregna nypon 420
I praktiken – rosor 420 Köpa plantor 420 Rosornas skötsel 421 Plantering 421 Plantering av barrotad rosplanta 422 Vattning 422 Beskärning 422 Uppbindning 424 Gödsling av rosor 424 Vintertäckning 424 Växtskydd – rosor 425
Rosor i vackert sällskap 426 Torktåliga växter 428 Vårblommande lökar 429
8
TRÄDGåRDSRUMMET 432–441
Gräsmatta
Gräsmattans form 434
Anläggning av gräsmatta 435
Gräsklipp 436 Skötsel av gräsmattan 436
Växtskydd – gräsmatta 439 Blommande matta och äng 440
Låt ogräsen bilda en äng 440 Så vildäng 440
Ängsväxter på torr och kalkhaltig mark 440 Ängsväxter på fuktig jord 440
442–449
Stenläggning
Gångarna 442 Materialval 445
Det viktiga underarbetet 448 Stenläggning steg för steg 448
450 –477
Sittplatser
Den stenlagda uteplatsen 452 Insynsskydd 453
Uteplatsens möbler 454 Växterna kring sittplatsen 456
Belysning 458 Belys utan att blända 459 Armaturer 460 Ny teknik 460 Spaljé och pergola 462 Spaljén 464 Fristående och Dansk spaljé 466 Pergolan 468 Staket och plank 470 Fågelbad och springvatten 474 Springvatten 474 Fågelbad 476 478–493
Dammar och vattenväxter Vattenväxter PETER GAUNITZ 480 Näckrosor 482 Undervattensväxter 484 Flytväxter 485 Sumpmarks- och övervattensväxter 485 Alger 489
Vattendjur 490
Groddjur 490 Fiskar 490
I praktiken – fuktmark och dammar 491
Skapa fuktmark 491 Anläggning av damm 492
Fontän och vattenfall 493
Djur och fåglar 494 Lev och låt leva 494 Så får du fåglar 494 Så får du fjärilar 497 Så får du igelkottar 498 Så får du vildbin 498
9
NYTTOTRÄDGåRDEN Nyttoträdgården
502–507
Den dekorativa köksträdgården 505
Fruktträd
Beskärning för nytta och nöje 509
Spaljering av fruktträd och bärbuskar 511
Beskärning av spaljéträd 511
Speciella spaljéträd 512 Fristående spaljéhäckar 513 Flätade stammar 513 Spaljering av bärbuskar 513
Äpplen 514
Tidiga och sena äpplen 514 Förvaring av äpplen 514 Grundstammar 514
Pelaräpplen 516 Växtskydd – äpplen 517
Päron 518
Välja sorter 518 Familjeträd 518 Blommor och bin avgör skörden 521
Växtskydd – päron 521
Plommon 522 Körsbär 524
Gamla fruktträd 522
Pysslingträd 524 Sötkörsbär, bigarråer 525 Surkörsbär 525
Persikor, aprikoser, nektariner, fikon och kiwifrukt 526 – 527 Växtskydd – plommon, körsbär, persika, aprikos och nektarin 528 Krussjuka 528 Växtskydd speciellt för körsbär 529 Kartgallring 529
Vindruvor 530
Inköp och plantering 531 Beskärning av vindruvor 531
Växtskydd – vinrankor 531
I praktiken – fruktträd 532 Köpa fruktträd 532 Vattna och gödsla 532 Certifierade träd 532
Plantering av fruktträd 533 Beskärning av fruktträd 534 Kärnfrukter och stenfrukter 534 Beskärning av plommon och körsbär 535 Tumregler för beskärning av frukt- och prydnadsträd 536
508–537
10
NYTTOTRÄDGåRDEN 538–551
Bärbuskar Vinbär 540
Små krav 538
Växtskydd – vinbär 541 Inköp, plantering och skötsel 541 Beskärning 541
Små träd av vinbär och krusbär 541
Krusbär 542 Hallon 543
Växtskydd – krusbär 542 Inköp och skötsel 542 Beskärning 542
Växtskydd – hallon 544 Plantköp 544 Plantering av hallon 544
Bind upp och beskär 544
Björnbär och allåkerbär 545 Jordgubbar 546 Smultron 547
Växtskydd – jordgubbar 546 Plantering och skötsel 547
Skötsel av smultron och smulgubbar 548
Blåbär, lingon, tranbär – samt andra mer ovanliga bärväxter 548 Surjordsväxter 549
552– 587
Grönsaker
PHILIPPE PLÖNINGE 552
Upptäcka nya sorter 554 Växtgrupper 554
Grönsaker 555
Kålväxter behöver skydd 561 Stuka 579
Schema över fyra- respektive åttaårig växtföljd 581
Växtgrupper – växtskydd 582 I praktiken – grönsaker 585 Förbered sådden 585
588– 609
Såtid 585 Efterarbete 587
Örter och kryddor Lättodlat 593 Ett- och tvååriga växter 593 Fleråriga kryddväxter 593
Örter och kryddväxter 594 I praktiken – kryddväxter 606 Skörd och användning 608
Sticklingförökning av kryddväxter 607
Torka 608 Frysa 608 Olja och vinäger 608
Teväxter 609 Medicinalväxter 609
Växtskydd – kryddväxter 609
11
VÄxTHUS OCH VÄxTVåRD Växthus
612–635
Placering 614 Välja material 614 Välja storlek 616 Grund och golv 616 Utrustning och tillbehör 618 Vår i växthuset 620 Droppbevattning 624 Sommar i växthuset 624
Lättodlat i växthus 626 Så tidigt i växthus 626 Höst i växthuset 626 Vinter i växthuset 627 Växtskydd i växthuset 627 Kall- och varmhus 627
Medelhavsväxter 628 Odla Medelhavsväxter 630 Utomhusodling 630 Recept på såpsprit 631 Doftande växter till växthuset 632 Olika övervintringsgrupper 633
Drivbänkar 634 Kallbänk 634 Varmbänk 635
Jord, gödsel, kompost, vatten
636–647
Odla i bädd 638 pH-värde 638
Gödsling 639 Kompost 640 Bevattning 642
Redskap 644 Nödvändiga redskap 644 Handredskap 646 För svaga handleder 646 Verktyg för beskärning 647
Växtvård och växtskydd Skadegörare 648 Sjukdomar 649 Djur och insekter 649 Spruta så här 650
Recept på växtvårdsmedel 650 Vanliga skador 651
Ogräs 651
De vanligaste ogräsen 653
Växter att varna för 654
Giftiga växter 654 För rådgivning och hjälp 654
Härdighet och övervintring 655 Växtregister 658
Zonkarta 655 E-märkta växter 656
648–657
244
lökar och knölar
Lökar och knölar
Den som petar ner lökar i täppan har mycket att se fram emot. De är riktiga skattgömmor, laddade med livskraft och skönhet. De är först med budskapet om vår. och den som inte helt förlorar sig i det ljuvliga nuet när narcisserna blommar minns att det är just då liljornas lökar behöver komma i jorden.
lökar och knölar T.v.: Tulpaner, sorterna ’Queen of Night’, ’Shirley’ och China Pink’, tillsammans med vita narcisser och förgätmigej – en välkomnande vårhälsning i Landskrona Stads planteringar. Nedan: Snökrokus och snödroppar plockade till vårens första bukett.
I
nnan det finns tillstymmelse till gröna knoppar på träd och buskar, innan flyttfåglarna närmat sig Sveriges kuster, trotsar vintergäck och snödroppar kylan. Få växter har så stor psykologisk betydelse som de första vårblommorna. De som planterar dem kring husets entré har bjudit sig själva på en injektion av tillförsikt och livsglädje varje gång de går till jobbet och varje dag de kommer hem. Och det i en årstid då det sannerligen kan behövas. Vårlökarna är många, och de som är tillgängliga i handeln blir bara fler. Krokus är inte längre bara gula eller lila som förr – det finns blekblå, tidiga snökrokus, purpurblå bägarkrokus med benvitt inre, cremefärgad hybridbägarkrokus och vild stäppkrokus med bruna strimmor i det gula. Narcisser betydde förr påskliljor eller pingstliljor. Idag väljer vi bland ett brett spektrum av olika stjärnnarcisser, änglatårsnarcisser eller orkidénarcisser, för att inte tala om alla de vilda arterna som finns på de flesta någorlunda välsorterade gardencentra. Tulpanerna, som alltid erbjudit störst mångfald, har behållit sin ledning och finns i närmre hundratalet. Därtill finns det massor av
245
246
lökar och knölar iris, Allium, hyacint, vårstjärna, blåstjärna med mera, med mera. När våren går över i försommar börjar liljorna visa sig och väcka förväntan om paradisisk blomsterprakt. Det finns verkligen möjlighet att komponera en personlig plantering med lökar och knölar som stämmer överens med den egna smaken såväl som med trädgårdens karaktär och övriga växter. Så hur ska man välja? Det går förstås inte att ge något entydigt svar på den frågan, men det finns några grundtankar som kan vara bra att ha som utgångspunkt. Det är alltid vackert och effektfullt med stora mängder av samma växt. Tycker du om det kan du antingen välja någon som har lätt att sprida sig eller plantera många lökar av samma sort. Tänk efter vilka växter lökarna ska samverka med. Finns det en stjärnmagnolia i trädgården är det bra att veta att den blommar samtidigt med blåstjärnan. En blå matta under den vita blomningen tar andan ur en. Det finns rosa hyacinter som på pricken tar upp nyansen hos rosenripsens djuprosa hängen. De flesta tulpaner blommar samtidigt med fruktträden. En skön blandning av rosa, rödstrimmiga och purpurfärgade tulpaner under vit körsbärsblom är en av årets absoluta höjdpunkter. Även perenner i knopp kan samverka med vårlökarna på ett oväntat sätt. Blåstjärnan eller pärlhyacinten verkar särskilt blå tillsammans med ljust vårgröna funkiablad som rullat sig till vässade spjut för att ta sig upp ur jorden. Jättevallmons lurviga knoppar blir en skönhetsupplevelse tillsammans med liljeblommande tulpaner i rosa. För att ta några exempel som man helt enkelt måste snubbla över för att bli varse och dra nytta av. Vare sig man bor på en riktig naturtomt, i vanlig villaträdgård eller på liten gård i stan kan det vara härligt att låta trädgården få en lite vild prägel för några veckor. Alla naturlökar – det vill säga de rena arter som växer vilda någonstans i världen – har en grace och naturlig skönhet som ger en
Över: Narcisser ’Thalia’. Mitten: En liten krokusraritet – Crocus biflorus alexandri. Under: Dvärgcyklamen är tidiga och tuffa.
lökar och knölar svårslagen upplevelse. Låter man dem växa lite frimodigt in under buskar och ut över gräsmattan ger de en vildvuxen charm åt trädgården. Har man tur trivs de så bra så att de förökar sig och fortsätter sprida sitt oförutsägbara mönster över marken. Men det är inte bara naturens egna skapelser som ger skönhetsupplevelser. Högst onaturliga papegojtulpaner som vrider sig och fransar sig i kultiverad tillgjordhet är fullständigt oemotståndliga, och man förlåter dem gärna att de inte kommer tillbaka nästa år bara för glädjen att få uppleva dem en enda vår. Gemensamt för alla vårlökarna är att bladen måste få vissna ner och släppa löken frivilligt innan man kan ta bort dem. Det enda man tar bort är resterna av själva blomman, för att hindra att den går i frö och på så sätt tar kraft från löken. Vissnandet är en långsam och oskön process som man gärna slipper följa. Ett sätt är att plantera lökväxterna i en matta av marktäckare som vintergröna eller murgröna, som man kan peta ner de vissnande bladen under. Ett annat sätt är att samplantera dem med perenner med stora, täckande bladverk, som växer upp och tar över rabatten efter lökväxterna. Står lökväxterna längst bak i rabatten har de lättare att göra sig osynliga när de vissnar. Den som odlar sina vårlökar i kruka lyfter helt enkelt fram krukan på hedersplats när det är dags för blomning och förpassar den till en dold vrå när föreställningen är över. En idé som har flera fördelar – det är så mycket lättare att uppleva skönheten hos exempelvis änglatårsnarcisser eller orkidénarcisser om de får en upphöjd växtplats i en lövkorg eller en stor kruka med bra höjd. När narcisserna blommar som mest och tulpanerna ligger i startgroparna är det lagom tid att plantera liljelökarna. I grupper framför rododendronbuskar som slutat blomma själva men erbjuder lugn, mörk bakgrund. Eller tillsammans med perenner som underordnat sällskap – som
Över: Lilja ’Rasmus’. Under: Har man tur hittar man hyacinter i exakt samma färg som rosenrips.
247
248
lökar och knölar brun-vit-rosa kungslilja tillsammans med skira, blekrosa skyar av sommarljus. Viktigast är att liljorna får spela huvudrollen under den korta tid som är deras.
övervintrande lökväxter
Den vita krokusen ’Jeanne d’Arc’ har övervintrat i krukan under skyddande täcke av mossa.
lökväxter i kruka Blommande lökväxter som säljs som krukväxt och kan planteras ut i trädgården. Kommande år blommar de igen. Det finns fler än de som räknas upp här, men vissa av dem är svåra att övervintra. Kungsängslilja, Frittillaria meleagris Snödroppar, Galanthus nivalis Liljor, Lilium, flera arter Pärlhyacint, Muscari, flera arter Påsk- och pingstliljor, Narcissus, flera arter Blåstjärna, Scilla siberica
Det finns många fleråriga växter som övervintrar med lökar, knölar eller tjocka rötter. Vissa köper man som grönskande plantor, exempelvis pion och iris, men flera växter säljs torra i påsar som lökar, knölar och rötter. Här kallas de alla för lökväxter för enkelhetens skull. Lökväxter är mycket speciella växter som kompletterar andra växter i trädgården. De blommar främst under vår och sommar men även höstblommande arter finns. Vanligen ligger blomma och blad redan klara inne i löken och väntar bara på rätt tidpunkt att dyka upp. Det innebär att de är snabba i starten. Lökväxter är en mängd olika arter men kraven de har på jorden är ofta desamma. En väldränerad jord är mycket viktigt, det påverkar också härdigheten. Våren ska vara lite fuktig och då ska lökarna också gödslas, resten av året ska jorden vara torr. Blomningstiden är lång, redan i januari börjar de första smålökarna blomma i Skåne. Ju längre norrut man kommer, desto mer hoptryckt blir blomningsperioden. Istället för 5 månaders skiftande lökblommor kan alla blomma över på 5 veckor. Angivelser om blomningstid samt tidig respektive sen sort blir därför aldrig exakt utan får bara ses som ett medelvärde. Blomningstidpunkten kan också skifta flera veckor från år till år beroende på klimatet. Många lökväxter säljs blommande i krukor under våren. Låt dem blomma inomhus men släng dem inte. Vattna och ge dem näring regelbundet som till andra krukväxter. Plantera sedan ut dem. De flesta kommer igen kommande vår. Särskilt tacksamma är påskliljor och pärlhyacinter.
T.h.: En av årets höjdpunkter är när tulpanerna blommar under körsbärsblommorna. Den strimmiga heter ’Carnaval de Nice’, den vitgröna ’Spring Green’ och den rosa ’Menton’. Den mörka ’Queen of Night’ håller just på att slå ut.
lรถkar och knรถlar
249
256
lökar och knölar
Ovan: Kungslilja. Nedan t.v.: Brandlilja. T.h. Madonnalilja har funnits i trädgårdar under flera tusen år.
liljor, Lilium Liljor är en ytterligt stor grupp av växter. Det finns en mängd arter samt korsningar som givit upphov till många sorter. Sorterna samlas i grupper efter utseende, ursprung och blomningstid som ”Tidiga asiatiska hybrider med upprätta blommor” förutom de arter som räknas upp här. Många av dem doftar
och några är kända sedan urminnes tider just för sin doft och skönhet, som t.ex. madonnaliljan. Liljor är rätt tåliga, bara jorden inte är för blöt vintertid klarar de sig ganska bra. Jorden ska vara näringsrik och lucker, de trivs bäst i sol till halvskugga. Liljor är utmärkta att plantera bland andra växter som rosor, rododend-
ron, tulpaner och marktäckande växter. De blommar under sommaren. I landets norra delar kan det vara svårt med liljor. Då kan man odla dem i krukor som förvaras frostfritt vintertid. Liljor planteras under vår, höst eller grönskande i krukor. Gullbandslilja, Lilium auratum, blommar under senare delen av sommaren med stora vita blommor
lökar och knölar
med ett guldfärgat band i mitten av kalkbladet. Doften är fantastisk. Höjd 100 cm. Brandlilja, Lilium bulbiferum, är en mycket vanlig torpväxt med uppåtvända orange blommor under juli–augusti. Härdig i hela landet. Höjd 100–150 cm. Madonnalilja, Lilium candidum, är lysande vit och härdig i södra Sverige. Höjd 100 cm. Flockliljor, Lilium x hollandicum, är en stor grupp med förädlade liljor och det finns otroligt många vackra sorter. De är varierande i färg och form, olika höga, härdiga i södra Sverige. Pröva även längre norrut, vissa sorter är tåliga nog. Krollilja, Lilium martagon, är mycket uppskattad och kan sprida sig i fuktig väldränerad jord. Mycket härdig och tålig men lite svår att etablera. Köp helst i kruka. Höjd 70–130 cm. Kungslilja, Lilium regale, är stor, vit med brunrosa utsida och doftande. Jorden ska vara lucker men inte alltför rik på näring. Höjd 100–200 cm. Kejsarlilja, Lilium Regale-Gruppen, är korsningar med bland annat kungsliljan och det finns många doftande sorter. Praktlilja, Lilium speciosum, har starkt doftande blommor som går i vitt med rödrosa ton. De kommer i slutet av sommaren och är tveksamt härdiga. Höjd 100 cm.
Pärlhyacint, Muscari botryoides En underskattad tacksam tidigt blommande lökväxt som finns i många olika arter och sorter med varierande blommor. Växer som en tuva med vanligen blå blommor. Perfekt som kantväxt i rosenrabatten. Trivs i en näringsrik, något fuktig men väldränerad jord. Blommar vanligen i mars–april. Höjd 15–30 cm. Armenisk pärlhyacint, Muscari armeniacum, är vanligast i handeln. Pärlhyacint, Muscari botryoides, är spridd i trädgårdar men är nu mindre vanlig i handeln. Säljs främst i en vit form. Lite ovanligare är bredbladig pärlhyacint, Muscari latifolium, som är tvåfärgad i ljusare och mörkare blått samt fjäderhyacint, Muscari comosum ’Plumosum’, med en avvikande gles blomställning. Båda är värda att pröva. Honungslök, Nectaroscordum siculum Mycket stilig upprätt växt som blommar under sommaren. Den har en hög smal stjälk med 10–30 nickande klockor i gulvitt och rödbrunt. Bladen sitter vid marken och är 30–40 cm långa, doftar lite vitlök om man gnuggar dem. Fin i perennrabatt, kan föröka sig i väldränerad lucker jord i varmt läge och sol till halvskugga. Kan bli drygt 1 meter hög.
Över: Bredbladig pärlhyacint. Under: Pärlhyacint. Nedan t.v.: Krollilja.T.h.: Honungslök.
257
Nedan: Pingstlilja ’Actaea’.
260
lökar och knölar
visar en tendens att avta kan det bero på att de står för tätt. Då gräver man upp dem och bryter försiktigt loss sidolökarna och planterar dem över en större yta. Det brukar behöva upprepas efter fyra–fem år. En kraftig, näringsrik mulljord är bäst, och på våren behöver lökarna fukt för att utveckla blad och blommor. Efter blomningen klipper man bort den vissna blomman men låter bladen vara kvar tills de är helt vissna och lätt släpper från löken. Då får jorden gärna vara torr. Narcissblomman består av två kransar av kalkblad, tre yttre och tre inre, och en inre krans av sammanvuxna blad som bildar en bikrona, vars form kan variera avsevärt beroende på art och sort.
Ovan: ’Ice Follies’, storkronig påsklilja i cremevitt med blekgul trumpet. Nedan: ’Thalia’ – kritvit orkidénarciss i Triandrus-Gruppen med flera blommor på varje stängel.
Påskliljan, Narcissus pseudonarcissus, har trumpetformad bikrona och är oftast gul men finns i nyanser av blekgult, creme och vitt. Som påskliljor räknas både små, enkla, stora moderna och fylldblommiga. De små är särskilt lämpliga till förvildning. Pingstliljan kallas ibland för poetnarciss, efter sitt vetenskapliga namn Narcissus poeticus. Vita kalkblad och liten platt bikrona med orangefärgad ring. Sorter som hör hit är ’Actaea’, ’Recurvus’ och den fyllda ’Plenus’. Alla sorterna är väldoftande. Narciss ’Minnow’.
lökar och knölar
Ovan: Trädgårdsjonkvill ’Kokopelli’. Nedan t.v.: ’Spellbinder’, lättodlad, tidig påsklilja med dekorativ teckning i vitt. Mitten: ’Van Sion’ = ’Thelamonius Plenus’ 1600-tal.
Narcisser från Triandrus-Gruppen kallas orkidénarcisser eller änglatårsnarcisser, beroende på sort. Här finns bland andra den vita sorten ’Thalia’ med flera blommor på varje stjälk, den blekgula ’Hawera’ och den vackra vita ’Petrel’ med liten, rundad bikrona. Cyklamennarcisserna är småvuxna. Det finns flera lättodlade sorter som lätt förökar sig. Populära sorter är ’Jack Snipe’ och ’Tête à Tête’. Trädgårdsjonkvill är narcisser ur Jonquilla-Gruppen. De är gracila och inte så höga. ’Sailboat’ är en blekgul sort med många blommor på varje stängel, liksom gula ’Kokopelli’. ’Pipit’ är en gracil gul sort med vitt vid kalkbladens bas. Narcisser ur Tazetta-Gruppen drivs ofta att blomma till jul, men de kan även odlas som andra vårblommande lökar. ’Minnow’ är en blekgul, liten sort som ofta säljs i kruka men som också gör sig bra i förvildade partier. Stjärnnarcisser är det samlande namnet för korsningar mellan påsklilja och pingstlilja. Här finns många helt olika sorter, bland andra några av de allra vackraste fyllda. Bukettnarciss kallas hybrider mellan pingstlilja och tazett. De kan bli höga och har ofta flera väldoftande blommor på varje stängel. ’Cheerfulness’ är en vacker, fylld sort. ’Cheerfulness’ i vitt och ljusgult.
261
262
lökar och knölar
Blandade tulpaner planterade tillsammans med vita löjtnantshjärtan. Här finns sen, enkelblommande ’Sorbet’ där de mörkrosa färgfälten tar över alltmer av de från början dominerande vita; strimmig liljetulpan ’Marilyn’ och den kortare, dubbla ’Carnaval de Nice’, även den strimmig.
Tulpaner,
Tulipa Det finns omkring hundra arter av tulpaner, som under lång tid använts för att korsa fram tusentals sorter som finns i handeln och som ständigt förnyas och fylls på. De rena, vilda arterna som är mindre och mera oansenliga har ökat i popularitet och är speciellt användbara i lite förvildade delar av trädgården, där de kan sprida sig fritt. Botaniska tulpaner är en samlingsbeteckning för kortvuxna tulpaner och omfattar både vilda arter och småvuxna sorter. Nästan svart är ’Queen of Night’. Den kräver ljust sällskap för att synas – här med vita löjtnantshjärtan.
lökar och knölar
Ovan: Vit papegojtulpan. T.h.: Grönbandad tulpan ’Spring Green’ i matta av förgätmigej. Trädgårdstulpanerna, T. x gesneriana, omfattar flera grupper av framkorsade hybrider. Här finns flertalet av våra mest populära och odlade tulpaner. Tulpanlökarna planteras på hösten och blommar på våren, från mars till juni, så det går att ha tulpanblomning under lång tid för den som planerar det så. En del sorter får nästan betraktas som ettåriga, medan andra har lätt att bilda sidolökar och kan sprida sig och bli mycket gamla. Lättast att föröka sig har som regel de enkla, tidiga och liljeblommande sorterna samt de botaniska tulpanerna, medan exklusivare sorter som korsats längre bort från sitt ursprung, såsom dubbla, strimmiga, fransiga
263
264
lökar och knölar
Liljetulpan ’China Pink’ tillsammans med vallmor i knopp.
och papegojtulpaner sällan kommer tillbaka. Har man bekanta med gamla ”förvildade” tulpaner i trädgården ska man mycket snällt fråga om man kan få en lök. Många av de äldre och tåliga sorterna har en gracilare framtoning än moderna sorter, men är betydligt mera uthålliga. Tulpanerna trivs i lucker, näringsrik och väldränerad jord i soligt läge. Under våren vill de ha fuktigt, men under sommaren torrt. Det är viktigt att gödsla och vattna dem, i synnerhet om man vill att de ska komma tillbaka eller rent av sprida
sig. Ibland får man ha tålamod – sidolökarna blommar inte förrän de är tillräckligt stora, och det kan ta mellan ett och tre år beroende på skötsel och väderlek. När de blommat över knipsar man bort blomman men låter bladen vara kvar tills de är så vissna att de lätt släpper från löken. Då har de förmedlat kraft till löken, som inte blommar om men däremot bildar sidolökar. Det här är ingen vacker process, och därför bör man plantera tulpanerna bland perenner som växer upp och döljer det hela.
Tidigblommande tulpaner är bland andra de gamla pålitliga Darwinhybriderna med sorter som ’Golden Apeldoorn’ (gul), ’Apeldoorn’ (röd) samt de fylldblommiga sorterna ’Monte Carlo’ (gul) och ’Montreux’ (gräddgul). Andra tidigblommande är: Triumftulpaner, med sorter som ’Arabian Mystery’ (purpurviolett med vit kant), ’Couleur Cardinal’ (med skiftningar av mörkrött) och ’Shirley’ (vit med purpurfärgad kant).
lökar och knölar
Botanisk tulpan ’Pinocchio’.
Kejsartulpaner, FosterianaGruppen, med sorter som ’Orange Emperor’ och ’White Emperor’. Påfågelstulpaner, Gregii-Gruppen, som har låga blommor och oftast mönstrade blad, samt de flesta botaniska tulpanerna. Senblommande tulpaner Liljetulpan, bland annat ’White Triumphator’ (vit), ’China pink’ (rosa), papegojtulpan, grönbandad tulpan, Viridiflora-Gruppen, med dekorativt inslag av grönt, sorterna ’Spring Green’ (vit-grön) och ’Golden Artist’ (orange-röd-grön). Bland de senblommande finns populära sorter som ’Queen of Night’ (mörkt purpurfärgad), ’Menton’ (rosa), ’Angelique’ (blekrosa) och ’Carnaval de Nice’ (vit-rödstrimmig). Se även bilder på sid. 63, 66, 245 och 249. Många vilda tulpaner finns numera på marknaden, de vanligaste är flocktulpan, T. tarda, dvärgtulpan, T. turkestanica, vildtulpan, T. sylvestris, och violtulpan, T. humilis.
Flocktulpan är en lättodlad vild art som sprider sig själv och slår ut som små solar på marken.
Ovan: Påfågelstulpaner är lågvuxna och har oftast mönstrade blad. Nedan t.v.: Vildtulpan är skir men tålig. T.h.: Kejsartulpan ’Sweetheart’ är vackert tecknad i vitt och blekgult. Den tillhör den tidigblommande Fosteriana-Gruppen.
265