LÄSFÖRSTÅELSE
FAKTA
LÄSFÖRSTÅELSE FAKTA A Duktiga läsare har en mängd sätt att tänka, lässtrategier, som de använder för att bättre förstå en text. I den här boken, Läsförståelse Fakta A, får du lära dig, och öva på, några av dessa.
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0
De strategier som du lär dig genom att arbeta med uppgifterna ska du sedan använda på egen hand när du läser andra faktatexter. I den här boken är det strategierna som är viktiga – valet av texter är mindre viktigt.
dagligen 2009
14
12
9
14
A
dagligen 2010
15
16
Görel Hydén Gerd Fredheim Marianne Trettenes 5
2
3
2 4 år
5 år
6 år
7 år
I SERIEN INGÅR:
Läsförståelse Fakta Start
Läsförståelse Fakta A
Läsförståelse Fakta B
Art.nr 35868
www.studentlitteratur.se
978-91-44-07773-4_03_cover.indd 1
2014-07-10 10:50
Till dig som ska arbeta med boken I det första kapitlet Läsa för att lära, sidorna 4–9, får du lära dig hur du närmar dig en faktatext och hur du kan organisera det som du läser i en tankekarta eller i kolumner för att lättare kunna överblicka det du läser om.
Bra att veta om uppgifterna Uppgifterna på blå tonplatta ska du göra INNAN du läser texten. De ger dig en bakgrund till det som du ska läsa och lära.
A
B
MÅL
Här får du veta vad det är meningen att du ska ha lärt dig efter att du har arbetat med ett visst kapitel. Detta är bra att diskutera tillsammans i klassen, och det är viktigt att du kan förklara med dina egna ord vad målen i varje kapitel innebär.
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
Innan du börjar läsa en text får du tänka igenom vad du redan kan om ämnet. Genom att diskutera och berätta om det tillsammans i klassen får du också veta vad dina kamrater vet. Här blir du också uppmärksam på var du hittar olika slags information på en textsida, så att du inte missar något som är viktigt.
Uppgifterna på orange tonplatta ska du göra UNDER TIDEN som du läser texten. Duktiga läsare använder sina tidigare kunskaper och knyter ihop dem med det som de ska lära sig från en ny text.
C
D
FOKUS UNDER LÄSNINGEN
Här får du en fråga som du ska ha i bakhuvudet under tiden som du läser texten. Håll utkik efter svaret på frågan, för det finns i texten: antingen klart och tydligt eller mellan raderna. Nya frågor dyker säkert upp i ditt huvud under läsningen, och svaret på dem ska du förstås också hålla utkik efter!
LÄS ALLT PÅ SIDAN ...
Det som du och dina kamrater pratade om i punkt B, och frågan i punkt C, ska du nu ta med dig in i läsningen och använda på olika sätt för att bättre förstå det som texten handlar om.
Uppgifterna på grön tonplatta ska du göra EFTER det att du har läst hela texten.
E
F
UPPGIFTER EFTER LÄSNINGEN
De här uppgifterna ska hjälpa dig att öka förståelsen av det som texten handlade om. I den första uppgiften ska du alltid svara på några faktafrågor. Svaret på dem har du kanske antecknat i en tankekarta under läsningen. Syftet med den andra uppgiften är att presentera faktan på ett nytt sätt, till exempel i en tabell eller i ett diagram, eller muntligt för en kamrat. Någon gång finns en uppgift som visar hur du har förstått något specifikt som texten berättat.
JAG HAR LÄRT MIG
Här får du sammanfatta vad du har läst i texten, vad du har lärt dig om ämnet och vad du fått ut av att organisera faktan på ett bestämt sätt.
Utvärdering, sidorna 42–44 Här får du använda alla strategier som du har övat i de tidigare kapitlen i boken.
978-91-44-07773-4_03_cover.indd 2
2014-07-10 10:50
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Elevens bok: Art.nr 35868 ISBN 978-91-44-07773-4 Lärarens bok: Art.nr 35992 ISBN 978-91-44-07923-3 Upplaga 1:3 © 2011 Görel Hydén och Studentlitteratur AB Originalets titel: Lesing i fagene © GAN Aschehoug, Oslo
Bildkällor: GAN Aschehoug: 31, 41, 44 IBL/Paul Brown/Rex Features: 37 iStockphoto/Amanda Rohe: 25 Mati Lepp: 17 Nordens Flora (1917): 21 Rädda barnen/Eeva Johansson: 33 Shutterstock.com: 6, 7, 8, 11, 13, 15, 19, 21, 27, 29, 35, 37, 39, 42, 43, 44 WikiMedia: 39
Formgivning omslag: Louise Nordborg Printed by Prolong Press Ltd, China 2015
978-91-44-07773-4_03_book.indd 2
2014-07-10 11:26
Innehåll Inledning Att läsa för att lära ____________________ 4
år
Matematik
24
Bussturlista _________________________ 10
23
Pangpriser _ ________________________ 12
22 21
Vuxen 20 19
Meny _ ____________________________ 14 Clownspel _ ________________________ 16 Internet och dataspel _ _______________ 18
18 17
Ungdom
NO-ämnen
16 15
Jordgubbar _ _______________________ 20
14
Vattnets kretslopp ___________________ 22
13
Ljud _ _____________________________ 24
12
Puberteten _________________________ 26
11
Skog i Sverige _ _____________________ 28
10 9
Ryggradsdjur _______________________ 30
8 7
SO-ämnen
6
Rädda Barnen _ _____________________ 32
Barn 5 4 3
Spädbarn
4H-gårdar __________________________ 34 Kungliga slottet _____________________ 36
2
Fantastisk bergkonst _________________ 38
1
Norden ____________________________ 40
0
ISLAND
Reykjavik
NORGE Oslo
DANMARK
FINLAND Helsingfors Stockholm
SVERIGE
Köpenhamn
Avslutning Använd det som du har lärt dig _ _______ 42
978-91-44-07773-4_01_book.indd 3
2011-10-04 14.24
Inledning Att läsa för att lära I det här kapitlet ska du lära dig några strategier som du sedan ska använda när du arbetar vidare med bokens övriga kapitel.
A
MÅL Du ska lära dig • vad som är viktigt att göra INNAN du börjar läsa en faktatext • vad som är viktigt att göra UNDER läsningen • vad som är viktigt att göra EFTER att du har läst • att använda tankekarta • att organisera ditt kunnande på två olika sätt.
B
INNAN DU LÄSER Innan du läser en faktatext, är det en god idé att förbereda dig på det som du ska läsa. Det gör du genom att titta på det som finns på textsidan, UTAN att läsa själva texten. Här är några tips som kan hjälpa dig med förberedelsen. • Läs rubriken. • Läs mellanrubrikerna (de mindre rubrikerna inne i texten). • Se på bilderna. • Läs texten under bilder. • Läs texten bredvid eller under diagram och tabeller. Allt som finns på en sida kan läsas. Ta chansen att få tag på mycket information på ett enkelt sätt genom att följa tipsen här ovanför. Prata med varandra och diskutera vad texten handlar om, och vad ni redan vet om det som står i rubriken och i mellanrubriker. Har ni samma tankar, eller tänker ni olika om samma text? Tankekarta INNAN du läser texten kan du också förbereda en tankekarta, som du sedan bygger ut med viktiga ord UNDER läsningen. EFTER att du har läst texten har du då en tankekarta som visar vad du uppfattar som viktigt i texten. Den färdiga tankekartan hjälper dig att bättre komma ihåg och förstå vad du har läst och lärt dig. En tankekarta kan se ut så här:
viktiga ord
mellanrubrik
viktiga ord
rubrik
mellanrubrik
mellanrubrik
4
978-91-44-07773-4_01_book.indd 4
2011-10-04 14.24
C
UPPGIFTER INNAN LÄSNINGEN På nästa sida ser du texten Rödräven. Den använder vi som exempel när du ska lära dig att förbereda dig innan du läser själva texten.
1. Följ punkterna från sidan 4 (läs rubriken, läs mellanrubrikerna, se på bilden ...) 2. Prata med varandra: Vad tror ni att ni ska få veta om det som står i rubrikerna? 3. Förbered en tankekarta som ska hjälpa dig att komma ihåg och förstå. I rutan i centrum på tankekartan skriver du rubriken Rödräven. Ut från den rutan drar du en linje för varje mellanrubrik, och skriver de tre mellanrubrikerna i var sin ruta: Utseende, Föda och Levnadssätt. Rita och skriv tankekartan i ditt skrivhäfte. Din tankekarta kan se ut så här:
Utseende
Rödräven
Levnadssätt
Föda
D
UPPGIFTER UNDER LÄSNINGEN Nu är du klar för att läsa texten Rödräven. Du har förberett dig genom att läsa rubriker, se på bilder ... och gjort början på en tankekarta. LÄS TEXTEN 4. Läs texten på nästa sida. Efter varje stycke du läser stannar du upp och skriver in de viktigaste orden från texten i tankekartan som du har börjat på i ditt skrivhäfte: • Viktiga ord om Utseende: 5-10 kg, 85 cm lång, rödbrun kropp, yvig svans. • Viktiga ord om Föda: råttor och möss, hare, lamm och rådjurskid. • Viktiga ord om Levnadssätt: lya, nödutgångar, ungar på våren, jagar i mörker. Så gör du för varje stycke.
Utseende
5–10 kg
Rödräven
Föda
Levnadssätt
bor i lya
råttor och möss
5
978-91-44-07773-4_01_book.indd 5
2011-10-04 14.24
A
B
Mål
Genom att arbeta med den här texten ska du lära dig • att en tabell har kolumner och rader • hur du kan hitta information i en tabell • att text som står under en tabell ger dig viktig information.
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rubriken och titta på tabellen längst ner på sidan 11. Vad vet du om tidtabeller? 2. Hur många kolumner har tabellen? Vilka kolumner har rubriker? 3. Sätt ett finger på texten under tabellen. Vad tror du att du får veta av den texten? 4. Vad ska du lära dig i den här texten? 5. Vad tycker du är viktigt att kunna, när man ska använda en tidtabell? Säg tre viktiga saker till en kamrat.
C
D
E
FOKUS UNDER LÄSNINGEN
På vilka olika sätt kan man läsa en tidtabell?
LÄS ALLT PÅ SIDAN 11
Tänk på vad ni pratade om i punkt B, och på frågan i punkt C.
UPPGIFTER EFTER 1. Svara på frågorna. LÄSNINGEN
a) Vid vilken hållplats stannar bussen bara om någon ska stiga av bussen? b) Vilka dagar är Hede sista hållplatsen? c) På vilka orter finns hållplatser vid en järnvägsstation? d) Var kan du stiga på bussen kl.16.10 en lördag? e) Vilka datum kör inte den här turen?
2. Gör en tabell som visar när du stiger upp och när du lägger dig dag för dag under en vecka. Tabellen ska ha åtta kolumner och tre rader. • Överskrifterna i kolumnerna 2 - 8 ska vara veckodagarnas namn. • Rad 2 kan du kalla Stiger upp. Rad 3 kan du kalla I säng. • Skriv in tidpunkter i din tabell.
F
10
JAG HAR LÄRT MIG
Skriv en kort text som sammanfattar det som du har lärt dig om tabeller och att läsa tidtabeller.
MATEMATIK – BUSSTURLISTA
978-91-44-07773-4_01_book.indd 10
2011-10-04 14.25
Bussturlista Är du en av dem som åker buss till skolan? Eller tar du bussen bara någon gång då och då? Oavsett om du åker ofta eller sällan, är det viktigt att veta hur du kan använda och läsa en bussturlista så att du kan planera dina resor. En bussturlista är egentligen en tabell som innehåller information om busstider och hållplatser. En tabell kan du läsa från vänster till höger eller från höger till vänster. Du kan också läsa den uppifrån och ner eller börja nerifrån och läsa uppåt. En tabell har kolumner och rader: kolumn ↓ rad →
Här under ser du en tidtabell för en av busslinjerna i Jämtland. I tabellen kan du läsa var bussen startar och var sista hållplatsen är. Du kan också få reda på när bussen lämnar en bestämd hållplats och vilka dagar du kan ta den här bussen.
Gäller 2010-12-12 - 2011-12-10
164
Östersund - Funäsdalen
Östersunds Sjukhus Östersund jvst Östersund bstn Östersund jvst Brunflo jvst Näcksta vsk Svenstavik bstn Åsarna bstn Klövsjö Vemdalsskalet Vemdalen Hede Tännäs Funäsdalen Funäsdalen bussgaraget
M-F
M-F
L
L
SoH Y
08.10 08.20 08.35 08.55 09.15 09.30 09.50 10.05 10.30 11.00 11.35 12.00 12.05
15.45 16.00 16.15 16.35 17.00 17.15 17.30 17.45 18.05 18.25 A 19.25 19.30
08.40 08.50 09.05 09.25 09.45 10.00 10.15 10.30 10.55 11.15 11.50 12.10 12.15
14.45 15.00 15.15 15.30 15.55 16.10 16.25 16.40 16.55 17.15 A 18.10 18.15
08.40 08.50 09.05 09.25 09.45 10.00 10.15 10.30 10.55 11.15 11.50 12.10 12.15
SoH j 22.10 22.15 22.25 22.45 23.05 23.15 23.35 23.50 00.00 00.15
Buss med lågt insteg/hiss och rullstolsplats. Turen utföres 12/12-19/12 2010, 9/1-27/2, 13/3-17/4, 1/5-6/6, 28/8-23/10, 6/11-4/12 2011. Turen inställd 2/6, 5/6 2011 A) Angöres endast vid behov för avstigande. Y) Turen inställd 25/12 2010. j)
BUSSTURLISTA – MATEMATIK
978-91-44-07773-4_01_book.indd 11
11
2011-10-04 14.25
A
B
Mål
Genom att arbeta med den här texten ska du lära dig • hur du kan hitta information i diagram • att texter vid diagram ger dig viktig information • hur barn och tonåringar använder internet.
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rubriken och titta på bilden på sidan 19. Vad vet du om detta från tidigare? 2. Titta på diagrammen. Vad förklarar färgerna i figur 1? Vad förklarar talen till vänster i figur 2? Vad förklarar färgerna i figur 3? 3. Läs texten som står med liten stil längst ner på sidan. Ordet källa kan betyda flera saker. Vad tror du att källa betyder i den här texten? 4. Vad ska du lära dig i den här texten? Varför är just det bra att lära sig, tror du?
C
D
E
FOKUS UNDER LÄSNINGEN
Hur stämmer det som sägs i texten in på hur du använder internet?
LÄS ALLT PÅ SIDAN 19
Tänk på det som ni pratade om i punkt B, och på frågan i punkt C.
UPPGIFTER EFTER LÄSNINGEN
1. Svara på frågorna. a) När gjordes den undersökning om internet som presenteras i den här texten? b) Hur många barn och ungdomar i varje åldersgrupp deltog i undersökningen? c) I vilken åldersgrupp spelar flickor och pojkar ungefär lika mycket spel på internet? d) Hur många 4-åringar av 100 använde internet varje dag år 2010? e) I vilken ålder är skillnaden mellan flickors och pojkars dagliga spelande på internet störst? 2. Vad fick du veta i texten som du inte kände till från tidigare? Berätta för en kamrat.
F
18
JAG HAR LÄRT MIG
Gör en undersökning om dataspel i din klass. Välj minst fyra dataspel, och ta reda på vilket som är mest omtyckt i klassen. Presentera resultatet i ett diagram.
MATEMATIK – INTERNET OCH DATASPEL
978-91-44-07773-4_01_book.indd 18
2011-10-04 14.25
Internet och dataspel För tio år sedan började barn och tonåringar använda internet mycket senare än nu. I dag har hälften av alla fyraåringar använt internet, men för tio år sedan var det först i tonåren som minst hälften använde internet. Speciellt ökningen bland små barn var stor mellan 2009 och 2010. dagligen 2009
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0
Figur 1. Diagrammet visar hur många barn i en grupp med 100 barn, i olika åldrar, som använde internet varje dag åren 2009 och 2010.
14
dagligen 2010 16
15
14
12
5 3
2
3
2
3 år
4 år
5 år
6 år
7 år
De små barnen använder internet mest för att titta på videofilmer och spela enkla spel. Ju äldre barnen blir, desto svårare blir spelen. Den tid man lägger ned på dataspel ökar fram till 14-årsåldern. Många barn och ungdomar spelar spel på internet någon gång då och då, men några gör det varje dag. Figur 2. Här ser du hur många barn och ungdomar av 100 som spelar spel på internet varenda dag.
50 40 30 20 10 0 3-4 år
5-6 år
7-8 år
9-10 år
11-12 år
13-14 år
15-16 år
17-18 år
Flickor och pojkar har mycket olika intressen för spel på internet, särskilt i tonåren. Där lämnar många flickor spelandet och använder i stället internet till kontakter med andra ungdomar, via bloggar och direkt brevkontakt typ Facebook och MySpace. Där länkar de samman vänner och bekanta och bekantas bekanta. Figur 3. Så här förändras det dagliga spelandet på internet med åldern bland pojkar och flickor. Siffrorna ovanför staplarna visar hur många av 100 som spelar.
flickor
pojkar
57
60 46 40 29
39
33
24
20
20 0
31 34
3
6
3-4 år
9
8
5-6 år
10 7-8 år
8
6
9-10 år 11-12 år 13-14 år 15-16 år 17-18 år Källa: Findahl/Svenskarna och Internet 2011
INTERNET OCH DATASPEL – MATEMATIK
978-91-44-07773-4_02_book.indd 19
19
2012-10-02 13:57
A
B
Mål
Genom att arbeta med den här texten ska du lära dig • att text i bild ger dig viktig information • att förstå information i ett diagram • vilka delar en jordgubbsplanta består av • hur jordgubbsplantan kan sprida sig.
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rubriken och titta på bilderna på sidan 21. Vad tror du att du ska få veta av texten? 2. Läs rubriken i den gula plattan. Läs texten under diagrammet. Vad förklarar färgerna i diagrammet? Berätta vad du tror för en kamrat. 3. Vad ska du lära dig i den här texten? Varför bör du kunna just det, tror du? 4. Förbered en tankekarta med ordet Jordgubbar i centrum. Dessa mellanrubriker ska också finnas med: Växtfamilj, Plantans utseende, Populär gubbe.
C
D
E
FOKUS UNDER LÄSNINGEN
Stanna upp efter varje stycke som du läser och fråga dig själv: Vad är det viktigaste i detta stycke?
LÄS ALLT PÅ SIDAN 21
Bygg ut din tankekarta efter hand som du läser texten. Glöm inte att läsa texten runt bilden också!
UPPGIFTER EFTER LÄSNINGEN
1. Svara på frågorna. a) Varför kallas jordgubbsplantan för moderplanta? b) Vilken är den stora skillnaden mellan jordgubbar och “riktiga” bär? c) Vilket är det enda bär som liknar jordgubben? d) Hur många liter jordgubbar köper hälften av de familjer som var med i undersökningen? 2. Titta på din färdiga tankekarta. Vad har du fått veta om jordgubbar som du inte visste tidigare? Berätta för en kamrat.
F
20
JAG HAR LÄRT MIG
Skriv en kort text som sammanfattar det som du nu vet om jordgubbar.
NO-ÄMNEN – JORDGUBBAR
978-91-44-07773-4_01_book.indd 20
2011-10-04 14.25
Jordgubbar I några länder, till exempel Danmark och Norge, kallas jordgubbe för jordbär. Men visste du att jordgubben inte är ett bär, utan en frukt? Riktiga bär är de som innehåller många små frön, som hos blåbär och krusbär till exempel. Jordgubben har i stället sina frön utanpå. Jordgubben är nära släkt med smultronet, som är en vild form av jordgubbar. Både jordgubbe och smultron hör till samma familj som äpplet: rosfamiljen. Det vi äter är egentligen det nedersta av blomman, blombotten, som har svällt och blivit saftig. Jordgubbsplantan blir omkring 20 cm hög. Den odlas och trivs i hela Sverige, från Skåne i söder till Lappland i norr. Plantan kan sprida sig på två sätt: Den kan själv göra nya jordgubbsplantor genom att den skickar ut skott som kallas revor, som kan slå rot. På revorna blir det då nya små plantor. Det andra sättet är att man sår frön, som också kan gro till nya plantor.
blomma
frö
jordgubbe i genomskärning
röd frukt
stängel
En populär gubbe Av sommarens alla färska svenska bär, är jordgubben svenska folkets favorit. En del köper jordgubbar varje dag under sommarsäsongen, medan andra gör det bara ibland. De flesta vill äta jordgubbarna färska med grädde eller glass. Vi använder också jordgubbar mycket i matlagning, bland annat till sylt, och till te och andra drycker. mindre än 10 liter
frö
mellan 11 och 29 liter mer än 30 liter
tredelade blad
moderplanta
reva rot
ny jordgubbsplanta
Diagrammet visar hur många liter jordgubbar svenska folket köper per familj under sommaren. Källa: Bärfrämjandet, 2010
JORDGUBBAR – NO-ÄMNEN
978-91-44-07773-4_01_book.indd 21
21
2011-10-04 14.25
A
B
Mål
Genom att arbeta med den här texten ska du lära dig • hur du kan läsa en tankekarta • hur du kan hitta information i en tabell • att ”läsa” illustrationer • vilka grupper ryggradsdjur delas in i.
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rubriken. Berätta vad du vet om ryggradsdjur från tidigare. 2. Titta på tankekartan. Sätt ett finger på ordet i den gröna rutan – tankekartans centrum. Vilka andra ord än ryggradsdjur skulle kunna utgå från ordet i centrum? 3. Titta på tabellen. Läs alla rubriker i första raden. Läs alla rubriker i första kolumnen. Vad kan du använda tabellen till, tror du? 4. Vad ska du lära dig av den här texten? Varför ska du lära dig just det, tror du?
C
D
E
FOKUS UNDER LÄSNINGEN
På vilka sätt är fåglar, fiskar och däggdjur lika och olika?
LÄS ALLT PÅ SIDAN 31
Tänk på vad ni pratade om i punkt B, och på frågan i punkt C.
UPPGIFTER EFTER LÄSNINGEN
1. Svara på frågorna. a) Vilken mening i första stycket skulle passa som bildtext till bilden längst ner på sidan? b) Vilket “rike” tillhör kräldjur? c) Vilken är skillnaden mellan djur som föder levande ungar och djur som inte gör det? d) Vad innebär det att ha ”ben under kroppen”? 2. Kräldjur har benen på yttersidan av kroppen, medan däggdjurens ben sitter under kroppen. Vad tror du är fördelar och nackdelar med att vara kräldjur eller däggdjur? Diskutera och förklara.
F
30
JAG HAR LÄRT MIG
Gör en tabell med tre kolumner. Skriv en rubrik i varje kolumn: Fiskar och fåglar, Fiskar och däggdjur, och Fåglar och däggdjur. Anteckna likheter som du fått veta från texten och tabellen.
NO-ÄMNEN – RYGGRADSDJUR
978-91-44-07773-4_01_book.indd 30
2011-10-04 14.26
Ryggradsdjur Hundar, kängurur, möss och människor är ryggradsdjur. Alla ryggradsdjur har en ryggrad och ett skelett inuti kroppen. Ryggraden är sammansatt av många små ben som kallas kotor. Ryggradsdjuren delas in i fem olika grupper.
Djurriket Ryggradsdjur
Fiskar
Groddjur
Kräldjur
Däggdjur
Fåglar
I tabellen jämförs ryggradsdjuren fiskar, fåglar och däggdjur.
Fiskar
Fåglar
Däggdjur
Andas med
gälar
lungor
lungor
Hud
fjäll
fjädrar
päls/hår
Förflyttar sig med
fenor
ben och vingar
ben under kroppen
Förökar sig
ägg i vattnet
ägg på land
föder levande ungar*
örn, uggla, pingvin
människa, mus, tiger
Exempel på arter haj, torsk, makrill
* Föder levande ungar betyder att djuret inte lägger ägg.
978-91-44-07773-4_01_book.indd 31
RYGGRADSDJUR – NO-ÄMNEN
31
2011-10-04 14.26
A
B
Mål
Genom att arbeta med den här texten ska du lära dig • hur du kan kombinera information av olika slag • att text som står inom en parentes ger dig viktig information • några likheter och skillnader mellan länderna i Norden.
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rubriken och mellanrubrikerna på sidan 41. Vad tror du att texten handlar om? 2. Jämför figur 1 och figur 2. Vad är lika och vad är olika i dem? 3. Läs texten under figur 1 och figur 2. Varför finns det text under figurerna, tror du? Vad får du veta av texten inom parentesen under figur 2? Varför är den texten viktig? 4. Vad ska du lära dig i den här texten? Varför är det viktigt att kunna just det, tror du? 5. Gör en tankekarta med Norden i centrum. Skriv in det som du tycker att du kan om detta ämne innan du läser texten på sidan 41.
C
D
E
FOKUS UNDER LÄSNINGEN
Vad får du veta i figur 1 och figur 2 som du inte får veta från texten?
LÄS ALLT PÅ SIDAN 39
Tänk på vad ni pratade om i punkt B, och på frågan i punkt C.
UPPGIFTER EFTER LÄSNINGEN
1. Svara på frågorna. a) Vilka länder hör till Norden? b) Vilka sätt att styra ett land finns i Norden? c) Vilka länder i Norden har färre än 6 miljoner invånare? d) Vilket av diagrammen passar ihop med informationen i kartan: Figur 1 eller figur 2? 2. Norge har sju gånger större yta än Danmark. Det bor ungefär lika många människor i bägge länderna. Varför tror du att det är så? 3. Titta på tankekartan från punkt B. Har du lärt dig något om Norden som du inte visste förut? Berätta för en kamrat.
F
40
JAG HAR LÄRT MIG
Gör en tabell för att få överblick över det som du har läst om Norden.
SO-ÄMNEN – NORDEN
978-91-44-07773-4_01_book.indd 40
2011-10-04 14.26
Norden Här bredvid ser du en karta över länderna i Norden i dag.
ISLAND
NORGE
Reykjavik
Oslo
DANMARK
FINLAND Helsingfors Stockholm
SVERIGE
Köpenhamn
Sverige, Danmark och Norge hör till några av de stater som bildades tidigast i världen.
500 000 400 000
Statsskick
300 000 200 000 100 000 0
Sverige
Norge
Danmark
Finland
Island
Figur 1 visar ytan på länderna i Norden. Storleken är mätt i kvadratkilometer (km²).
10 000 000 8 000 000
I Norden finns två olika sätt att styra ett land: monarki och republik. Sverige, Norge och Danmark är monarkier medan Finland och Island är republiker. Det viktigaste kännetecknet på en monarki är att den som är statschef kallas kung eller drottning. Statschefen i en republik kallas president. En kung eller en drottning behåller sin titel så länge han eller hon lever. En president blir vald för en kortare period, till exempel fyra år.
Nordiska språk
6 000 000 4 000 000 2 000 000 0
Till Norden hör också öarna Grönland, Färöarna och Åland. Alla de tre öarna har självstyre. Det betyder att de delvis bestämmer över sig själva, samtidigt som de hör till ett annat land. Den danska drottningen, Margrethe II, är också drottning för Grönland och Färöarna. Åland hör till Finland.
Sverige
Norge
Danmark
Finland
Island
Figur 2 visar hur många människor som bor i länderna i Norden (1 juli 2012).
De nordiska språken är svenska, danska, norska, isländska och färöiska. Alla de språken kommer från fornnordiskan. De som talar svenska, danska och norska förstår varandra ganska bra när de pratar eller skriver på sitt eget modersmål. Islänningar, färöingar och grönländare lär sig danska i skolan, och finnar lär sig svenska. NORDEN – SO-ÄMNEN
978-91-44-07773-4_02_book.indd 41
41
2012-10-02 14:04
LÄSFÖRSTÅELSE
FAKTA
LÄSFÖRSTÅELSE FAKTA A Duktiga läsare har en mängd sätt att tänka, lässtrategier, som de använder för att bättre förstå en text. I den här boken, Läsförståelse Fakta A, får du lära dig, och öva på, några av dessa.
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0
De strategier som du lär dig genom att arbeta med uppgifterna ska du sedan använda på egen hand när du läser andra faktatexter. I den här boken är det strategierna som är viktiga – valet av texter är mindre viktigt.
dagligen 2009
14
12
9
14
A
dagligen 2010
15
16
Görel Hydén Gerd Fredheim Marianne Trettenes 5
2
3
2 4 år
5 år
6 år
7 år
I SERIEN INGÅR:
Läsförståelse Fakta Start
Läsförståelse Fakta A
Läsförståelse Fakta B
Art.nr 35868
www.studentlitteratur.se
978-91-44-07773-4_03_cover.indd 1
2014-07-10 10:50