Maj-Gun Johansson LäsEttan hjälper dig att kartlägga och säkerställa att det första skolåret gett nybörjarna tillräckliga basfärdigheter i läsning.
LäsEttan
LäsEttans diagnoser visar hur eleverna klarar att snabbt benämna bokstäverna samt läsa funktionsord, innehållsord och nonsensord. Funktionsord och innehållsord är för eleven vanliga ord och bör kunna kännas igen snabbt. Nonsensorden används för att mäta hur eleven klarar den ”fonologiska omkodningen”, dvs förmågan att föra över en bokstavsräcka till ett okänt låtsasord.
• Test i avkodning och bokstavskännedom
Testerna är normerade och evidensbaserade. Normering gjordes i maj 2008 på cirka 700 elever runt om i landet.
• För kartläggning och säkerställande av nybörjarläsning
LäsEttan hjälper läraren att få en tydlig bild av vad eleverna kan och inte kan i avkodningens viktiga delmoment. Dessutom ger den pedagogisk vägledning i vad som behöver tränas/åtgärdas. Åskådliggörande klass- och elevöversikter finns som kopieringsunderlag i boken samt som färg-pdf:er att ladda ned från www.nok.se. Maj-Gun Johansson är speciallärare, fil.lic. samt doktorand vid psykologiska institutionen vid Umeå universitet. Hon arbetar även med utbildning kring ämnet dyslexi samt utveckling av läsoch skrivmaterial.
Handledning
med kopieringsunderlag ISBN 978-91-27-41887-5
9
LäsEttan OMSLAG.indd 1
1 0 0 0 0
789127 418875
09-03-25 10.25.23
LäsEttan_uppslag_NYA.indd 3
09-03-25 15.01.18
Innehåll Förord
5
Kapitel 1
Resultat och kommentarer 24 Korrekthet 24
Diagnosernas syfte och bakgrund 7
Lästider 25
RAN – ett tilläggstest för bedömning av automatiseringsförmåga 8
Spridning i korrekthet och i lästider 29
”Reading fluency” – ett alltmer uppmärksammat forskningsområde 9 Elev- och lärarskattningar 9 Handbokens disposition och innehåll 10
Kapitel 2 Översikter och beskrivande fakta 11 Testen 11 Utprövning/standardisering samt deltagande skolor, klasser, lärare och elever 11 Deltagande lärare 12 Deltagande elever 12 Bortfall 13 Statistiska begrepp och tolkningar 13
Kapitel 3 Administrering av delproven i bokstavskännedom och läsning 20 I. Avläsning av bokstäver 20 II. Avläsning av högfrekventa funktionsord 21 III. Avläsning av innehållsord 22 IV. Avläsning av nonsensord 22 Elev- och klassöversikter 23 Administrering av RAN-testet 23
LäsEttan_uppslag_NYA.indd 3
Kapitel 4
Hur snabbt läser elever funktionsord i förhållande till nonsensord? 32 Klassöversikt (Kopieringsunderlag) 34–35 Exempel på ifylld klassöversikt 36 Hur speglar läskvot mellan antal rätt och tid nybörjarnas läsförmåga? 37 Hur läser flickor i förhållande till pojkar? 40 Hur bedömer flickor svårighetsgrad i läsning i förhållande till pojkar? 41 Hur klarar flickor snabb benämning av siffror (RAN) i förhållande till pojkar? 41 Hur läser elever födda under det första halvåret i förhållande till elever födda under det andra? 42 Hur läser elever med annat modersmål i förhållande till elever med svenska som modersmål? 43 Hur läser elever som går i åldershomogena klasser i förhållande till elever som går i åldersintegrerade klasser? 45 Hur klarar elever med låga läsresultat RAN-testet i förhållande till elever med höga läsresultat? 46 Hur stort samband/korrelation råder mellan delproven? 47 Lärarskattning av elevers läsfärdighet och dess samband med delprovsresultaten 48 Hur språklig medvetenhet i förskoleklass och vid skolstart kan förutsäga nybörjares läsutveckling 49
09-03-25 15.01.18
Referenser
52
Bilaga A LäsEttans tre läsprov 54 Europeiska läsproven 54
Bilaga B Tabell över delprovens medelvärden 55
Bilaga C Stanine-tabeller för korrekthet, lästider och läskvot 56
Bilaga D Kopieringsunderlag för listor och protokoll till Bokstavskännedom, Ordavkodning och RAN–siffror samt elevöversikt för analys och uppföljning 58 Avläsning av bokstäver (versaler) – Elevens lista (Kopieringsunderlag 1) 59 Avläsning av bokstäver (gemener) – Elevens lista (Kopieringsunderlag 2) 60 Avläsning av funktionsord – Elevens lista (Kopieringsunderlag 3) 61 Avläsning av innehållsord – Elevens lista (Kopieringsunderlag 4) 62 Avläsning av nonsensord – Elevens lista (Kopieringsunderlag 5) 63 Protokoll: Avläsning av bokstäver (Kopieringsunderlag 6) 64 Protokoll: Avläsning av funktions-, innehållsoch nonsensord (Kopieringsunderlag 7) 65 RAN – snabb benämning av siffror – Elevens lista (Kopieringsunderlag 8) 66 Protokoll: RAN – snabb benämning av 50 slumpade siffror (Kopieringsunderlag 9) 67 Elevöversikt för analys och uppföljning (Kopieringsunderlag 10) 68 Exempel på ifylld elevöversikt 69 Anteckningsrutor för tilläggsinformation (Kopieringsunderlag till elevöversikt) 70 Åtgärder/Uppföljningar (Kopieringsunderlag till elevöversikt) 71
LäsEttan_uppslag_NYA.indd 4
09-03-25 15.01.18
Förord Upprinnelsen till LäsEttan var att Östersunds kommun hörde sig för om jag kände till något lämpligt prov som kunde utgöra kriterier för elevers läsförmåga efter två skolår. Bakgrunden var dels att jag tidigare arbetat inom kommunen och medverkat till att ta fram kommunprov i läsning och stavning, dels att Skolverket i genomförd inspektion ålagt kommunen att vidta åtgärder mot bristen på kvalitetsredovisningar. Tidigare använda kommunprov hade tagits bort trots att de var väl förankrade i läsforskning och hade genomförts kontinuerligt i Östersunds kommun under mer än ett decennium. Det enda kvarvarande provet förutom de nationella proven i årskurs 5 och 9 var Fonolek, ett förskoletest i fonologisk medvetenhet. Detta ansåg Skolverket vara otillräckligt. Som doktorand vid psykologiska institutionen vid Umeå universitet kände jag till flera av de lästest som utvecklats där och som hade anknytning till internationell forskning. Inför mitt avhandlingsarbete hade jag också tagit del av en större europeisk läsundersökning av nybörjarläsning och denna lässtudie föranledde mig att ställa samman ett första utkast till föreliggande läs- och bokstavstest. Vid en pedagogträff i november 2007 bestämdes att de normerade lästesten Ord & Bild samt Bild & Ord (Olofsson & Söderberg-Juhlander, 2005) samt mitt nyframtagna lättare test, LäsEttan, skulle prövas i några Östersundsklasser. Lärarna fann alla tre testen lättadministrerade samt ansåg att testresultaten stämde bra överens med deras egen bedömning av elevernas läsfärdighet i slutet av årskurs 1 och 2. Vidare uppgav lärarna att de allra flesta eleverna tyckte det var roligt och spännande att göra testen. Pilotundersökningen samt doktorand Pernilla Söderberg-Juhlanders erfarenheter från den europeiska undersökningen ledde till några mindre revideringar i LäsEttan. Att genomförande och datainsamling gick smidigt och snabbt utan malörer, är till stor del Östersundslärarnas och Pernillas förtjänst i förarbetet. Till syvende och sist är det dock tack vare de 38 lärare, som runt om i landet under två majveckor lyssnade på drygt 700 ettors bokstavsbenämning och läsning, som denna kartläggning och normering blivit till. Ni ska alla som hjälpt till i förarbete, utprovning, slutlig testning och datainskick ha ett hjärtinnerligt tack för ert stora engagemang och era nitiska arbetsinsatser. Ett stort tack vill jag även rikta till alla nybörjarläsare för er medverkan. Ni har bidragit till att vi nu fått ökade kunskaper om hur långt ni hunnit i er läsning efter ett skolår. Förhoppningsvis leder testen till att skolansvariga framöver blir mer observanta på att kartlägga och säkerställa sina elevers nybörjarläsning. Ju tidigare lässvaga elever kan identifieras och experthjälp och stöd kan sättas in, desto större blir vinsterna såväl för den enskilde elevens kunskapsinhämtande och självförtroende som för skolresurserna i stort. Att klura ut genialiteten i det alfabetiska systemet och kunna utveckla en självbetjänande automatiserad läsmaskin (”self-teaching mechanism”, se Share, 1995, 1999) är en insikt och färdighet alla grundskoleelever ska förses med. Här ska ”noll-tolerans” för brister råda!
5
LäsEttan_uppslag_NYA.indd 5
09-03-25 15.01.18
Handbokens disposition och innehåll Detta kapitel inleddes med ett avsnitt om LäsEttans syfte och bakgrund. I kapitel 2 ges en översikt och karaktärsbeskrivning på de två bokstavsproven, de tre läsproven samt RAN-testet. Där redovisas även standardiseringsmånad, deltagande skolor, klasser, lärare och elever samt bortfall. Även om lärare inte behöver vara bevandrade i statistik för att genomföra testen, finns i kapitel 2 ett avsnitt om beskrivande statistik. Det gäller centralvärden (medelvärdet, medianen och typvärdet), spridning, stanine-värden, statistisk signifikans och korrelationer (samband). Insikter i dessa statistiska begrepp ökar förståelsen för den enskilde elevens läsproblem och kan därför ge viktig vägledning om hur lästräningen bör läggas upp. Kapitel 3 anger hur administrering av respektive delprov ska gå till samt hur rättningen ska göras. I kapitel 4 redovisas resultaten tillsammans med kommentarer. Förutom statistik över antal rätt och lästider redovisas även statistik på ett läskvotsmått baserat på antal rätt i förhållande till använd lästid, se läskvotsberäkning i kapitel 3. Likaså redovisas elevskattningar på läsprovens svårighetsgrad. Jämförelser görs vidare mellan pojkar och flickor samt mellan elever födda under första halvåret och elever födda under andra halvåret. Jämförelser görs även mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål samt mellan elever som gått i åldershomogena klasser och elever som gått i åldersintegrerade klasser. I kapitel 4 redogörs även för samband/korrelationer mellan RAN och LäsEttans samtliga fem delprov i bokstavskännedom och läsning. Med hjälp av regressionsanalys undersöks förskoletestet Fonoleks (Olofsson & Hemmingsson, 1994) användbarhet när det gäller att utifrån språklig medvetenhet förutsäga nybörjarnas läsutveckling efter ett skolår. LäsEttans ord och nonsensord återfinns i bilaga A. I bilaga B finns en sammanställningstabell över delprovens medelvärden och standardavvikelser avseende antalet rätt, lästid i sekunder, läskvot samt elevbedömd svårighetsgrad (elevskattningar). Där redovisas även med asterisk/stjärna uppkomna signifikanta skillnader mellan dels pojkar och flickor, dels mellan elever utifrån vilket halvår de är födda. Stanine-tabellerna finns i bilaga C. Kopieringsunderlag för delprovens elev- och protokollistor samt elevöversikt hittas i bilaga D. Kopieringsunderlag för klassöversikt finns i bokens mittuppslag.
10
LäsEttan_uppslag_NYA.indd 10
09-03-25 15.01.19
Kapitel 2 Översikter och beskrivande fakta Testen I Tabell 1 på nästa sida ges en översikt över LäsEttans samtliga delprov och deras karaktär. I bilaga A (s. 54) redovisas ord och nonsensord både i LäsEttan och i de europeiska bokstavs- och lästesten (Seymour m.fl., 2003). LäsEttan har 14 funktionsord, 10 innehållsord samt 6 nonsensord gemensamt med den svenska versionen av de europeiska testen. Det innebär att majoriteten av funktionsorden är desamma. Likheten mellan testernas nonsensord gäller ordlängd (två till fyra bokstäver) samt att båda har svenska ords stavelsestruktur. I LäsEttan finns två ord med konsonantkluster (gre och fläp) medan inget sådant finns i det europeiska nonsensordtestet. Urval av nonsensord har i LäsEttan gjorts ur egen samling av välbeprövade en- och tvåstaviga nonsensord, där min strävan har varit att undvika möjligheten till analogi läsning3 samt att få likvärdig representation av bokstäver/fonem i varierande placering (position)4. Bokstäverna c, w, x och z finns inte med, eftersom de bokstäverna kan motsvara flera fonem eller sådana som finns representerade bland de andra mer vanliga bokstäverna. Typsnittet arial kom att väljas efter rundfrågning bland lärare. Ett skäl som angavs var att bokstaven g i arial (g) var välbekant för lågstadiebarnen.
Utprövning/standardisering samt deltagande skolor, klasser, lärare och elever Testen utprövades under januari 2008 i ett antal klasser i årskurs 2. Några mindre revideringar gjordes utifrån lärarsynpunkter och läsresultat. I maj 2008, vecka 19 och 20, genomfördes testen på drygt 700 elever i årskurs 1. Sammanlagt deltog 30 skolor, 44 klasser, spridda från Skåne till Norrbotten. Medeltalet elever per klass var 16. Bortfall av elever var sällsynt (exakta bortfallet per delprov redovisas på s. 13). Majoriteten av eleverna, 69 %, gick i åldershomogena klasser medan 31 % gick i åldersintegrerade klasser. Urvalet av skolor inriktades på att få en stor spridning över landet, men urvalet skedde inte slumpmässigt. Information om proven och den planerade normeringen gavs vid föreläsningar, e-post, telefonkontakter etc. under våren 2008 och lärare/utredare/rektorer uppmanades att anmäla om de var intresserade av att delta. Med detta urvalsförfarande finns en risk att resultaten kan ligga något högre än vad ett slumpvist urval av skolor skulle hamnat, eftersom det är troligt att man i normeringsskolorna lägger större vikt vid att följa upp nybörjares läsutveckling än vad skolor i allmänhet gör. Analogiläsning innebär att eleverna använder sig av välbekanta bokstavsmönster i sin läsning av nya ord. Nonsensorden oså och nite blir då lättare att läsa (känna igen) än nonsensorden yba och pida. För de flesta lässvaga elever är bokstäver/ljud i början och i slutet lättare att identifiera än de inuti ett nonsensord.
3
4
11
LäsEttan_uppslag_NYA.indd 11
09-03-25 15.01.19
Tabell 1. LäsEttans delprov och deras karaktär. Typsnitt är arial, fet stil med teckenstorleken 14.
Delprov
Karaktär Tidsåtgång per delprov ca 1–2 min
27 stora bokstäver/versaler
Bokstäverna läses högt radvis enligt: 5 x 5 +2
27 små bokstäver/gemener
Bokstäverna läses högt radvis enligt: 5 x 5 +2
24 funktionsord
Alla orden är högfrekventa Orden läses högt i 4 rader om sex ord Elevbedömd svårighetsgrad
24 innehållsord
• 20 substantiv varav 12 på tre bokstäver, 6 på fyra och 2 på fem till sex bokstäver; 6 av substantiven har konsonantkluster • 3 adjektiv på tre bokstäver varav ett med konsonantkluster • 1 verb på fyra bokstäver utan konsonantkluster Orden läses högt i 4 rader om sex ord Elevbedömd svårighetsgrad
24 nonsensord
• 16 enstaviga varav 9 på två bokstäver, 6 på tre och 1 på fyra bokstäver; 2 av orden har konsonantkluster • 8 tvåstaviga varav 2 på tre bokstäver och 6 på fyra; inget av dessa nonsensord har konsonantkluster Läses i 4 rader med sex ord Elevbedömd svårighetsgrad
RAN-siffror, 1–9
50 slumpade ental läses högt i 5 rader om 10 siffror
Deltagande lärare De 38 lärare som genomförde delproven var alla testerfarna pedagoger (oftast speciallärare eller specialpedagoger) som kände eleverna väl. De har förutom testresultat och skol- och elevuppgifter även, som tidigare nämnts, rapporterat om elevernas ljudningsbenägenhet på respektive ordtyp samt bedömt deras läsförmåga på en femgradig skala (se kapitel 1).
Deltagande elever Av de 730 eleverna var 367 flickor och 360 pojkar (könstillhörighet saknas för 3 elever). Uppgifter om födelseår och födelsekvartal fanns för 685 elever (uppgifter om födelseår och modersmål saknas från två klasser). De allra flesta eleverna började i skolan det år de fyllt eller skulle fylla sju år (96 %). Spridningen över födelsekvartal var tämligen jämnt fördelad över året med en viss övervikt för det andra kvartalet (29 %).
12
LäsEttan_uppslag_NYA.indd 12
09-03-25 15.01.19
LäsEttan_uppslag_NYA.indd 12
09-03-25 15.01.19
Maj-Gun Johansson LäsEttan hjälper dig att kartlägga och säkerställa att det första skolåret gett nybörjarna tillräckliga basfärdigheter i läsning.
LäsEttan
LäsEttans diagnoser visar hur eleverna klarar att snabbt benämna bokstäverna samt läsa funktionsord, innehållsord och nonsensord. Funktionsord och innehållsord är för eleven vanliga ord och bör kunna kännas igen snabbt. Nonsensorden används för att mäta hur eleven klarar den ”fonologiska omkodningen”, dvs förmågan att föra över en bokstavsräcka till ett okänt låtsasord.
• Test i avkodning och bokstavskännedom
Testerna är normerade och evidensbaserade. Normering gjordes i maj 2008 på cirka 700 elever runt om i landet.
• För kartläggning och säkerställande av nybörjarläsning
LäsEttan hjälper läraren att få en tydlig bild av vad eleverna kan och inte kan i avkodningens viktiga delmoment. Dessutom ger den pedagogisk vägledning i vad som behöver tränas/åtgärdas. Åskådliggörande klass- och elevöversikter finns som kopieringsunderlag i boken samt som färg-pdf:er att ladda ned från www.nok.se. Maj-Gun Johansson är speciallärare, fil.lic. samt doktorand vid psykologiska institutionen vid Umeå universitet. Hon arbetar även med utbildning kring ämnet dyslexi samt utveckling av läsoch skrivmaterial.
Handledning
med kopieringsunderlag ISBN 978-91-27-41887-5
9
LäsEttan OMSLAG.indd 1
1 0 0 0 0
789127 418875
09-03-25 10.25.23