9789153434290 by Smakprov Media AB

Den här boken ger dig kunskapen och verktygen som behövs för att öka din livskvalitet och skapa en bättre hemmiljö med rätt belysning. LJUSSÄTT DITT HEM är den ultimata ljusguiden, en vacker och lyxig bok som är både inspirerande och informativ.

LJ U S S Ä T T D I T T H E M

De senaste åren har intresset för ljusdesign exploderat. Allt ﬂer blir medvetna om vilken betydelse ljuset har för upplevelsen av ett rum och hur mycket ljuset påverkar oss. Idag ﬁnns ny teknik att skapa dramatik och magi med hjälp av ljus i våra hem. Det är enkelt - även om det tekniska kan verka komplicerat.

KAI PIIPPO · EMMA ÅNGSTRÖM · FOTOGRAFI : CHARLIE DREVSTAM

ISBN 978-91-534-3429-0

LJ U S S Ä T T D I T T H E M KAI PIIPPO · EMMA ÅNGSTRÖM · FOTOGRAFI : CHARLIE DREVSTAM

www.icabokförlag.se

Ljussätt ditt hem_Omslag.indd 1

2010-09-13 13.41

w w w. ICAB okforlag . se ©20 1 0 författarna och ica bokförlag , forma books ab Mångfaldigandet av innehållet i denna bok , helt eller delvis , är enligt lagen om u pphovsrätt förb j u det utan medgivande av förlaget. Förbu d gäller varj e form av mångfaldigande genom tryckning , kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc . forma books ab är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt ss-en ISO 14001 Te x t & Proj ektledning: emma ångström Fotografi: charlie drevstam (där inte annat grafisk form : Pelle Su ndqvist Proj ektkoordinator : Ingela H olm Redaktör : G u nilla Wagner repro: done Tryck : G rafiche flaminia , italien 20 1 0 ISB N : 978- 9 1 -53 4-3 4 2 9 - 0

anges)

inne h å ll

INLEDNING Presentation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Ljusarkitektur.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 UPPLEVELSE AV LJUS Varför ska man ljusplanera?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Vad är ljus?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Människan och ljuset/Ljusets psykologi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Belysningens historia .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Ljus i samspel med material/Rummets påverkan.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 PRAKTISKA EXEMPEL Introduktion: Gör så här.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Steg för steg: att tänka på när du ljussätter ditt hem.. . . . . . . . . . . . . 36 Vardagsrum.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Sovrum.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Kök .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Badrum.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Arbetsrum.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Hall. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Trappa.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Integrerad belysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 TEKNIK Val av armaturer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Ljuskällor, ljusbegrepp och enheter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Styrning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Miljö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Ekonomi/Underhåll.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Säkerhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 SAMMANFATTNING Slutord.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Litteraturlista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Tack till. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

kai piippo har tilldelats:

• Award of Excellence IALD Awards 2009 • Special Citation IALD Awards 2008 • Svenska Ljuspriset 2008 • Solna Stadsmiljöpris 2006 • Elec Trophée Européen de la Lumière 2002 • ELC Awards 1994 • Hedersomnämnande Svenska Ljuspriset 2007, 2005, 2001

foto: johan ödmann

Kai Piippo

Kai Piippo blev en pionjär inom ljusdesign när han var med och startade Ljusarkitektur 1991. Namnet Ljusarkitektur togs för att påpeka att ljusdesignen är en del av helhetsarkitekturen och inte något som adderas i efterhand. Idag har Ljusarkitektur tio anställda, de flesta med utbildning inom både ljusdesign och arkitektur. Ljusarkitekturs uppdrag spänner från privata hundramiljonersvillor till offentliga byggnader som kyrkor, slott, stora shoppingcentrum, torg, kontor och master plans. PUB i Stockholm, House of

Sweden – Svenska ambassaden i Washington, bockkranen i Eriksberg, K:fem i Vällingby, Mariatorget och Kungsgatan i centrala Stockholm är några exempel. Kai har tidigare arbetat inom scenbelysning. Idag är han aktiv inom PLDA (Professional Lighting Designer's Association) som är en organisation för ljusdesigners och ljuskonsulter världen över. Tillsammans med PLDA startade han Ljus i Alingsås 1999 och arbetar med utbildning på skolor och företag. Han sitter även i styrelsen för Svenska Alvar Aaltosällskapet. Kai Piippo tycker att miljö, funktion och gestaltning är lika viktigt i alla projekt.

emma ångström

Charlie Drevstam

Författare och arkitekt. Har arbetat på Ljusarkitektur sedan 2008.

Fotograf, verksam i Stockholm. Fotograferar oftast mat och interiörer.

f ö r o rd

Ljusets rytm och växlingar under dygnet och över året har i alla tider påverkat människans grundläggande livsvillkor. Vi är beroende av ljus för att se vår omvärld. Numera, i elektricitetens tidevarv, kan vi själva påverka ljusets naturliga rytm. Jag blev fascinerad av ljusets förmåga att totalt förändra ett rum eller en upplevelse när jag under sent 80-tal arbetade med teaterljussättning. På teatern utgår man från det mörka rummet, ett absolut intet, som man gradvis ger liv, det vill säga ljussätter. För mig öppnades en värld

med oändliga möjligheter att påverka människor både på ett känslomässigt och intellektuellt plan. Länge var detta förbehållet scenkonsten men nu finns teknik och erfarenhet att skapa samma upplevelse i våra hem. I den här boken vill jag ge grundläggande kunskap och inspiration till alla som vill lära sig mer om ljus. Det är möjligt att på ett enkelt sätt planera ljussättningen i hemmet för att skapa en bättre hemmiljö. Att höja människors livskvalitet med ljus är min mission. Kai Piippo

I N T R O D U KT I O N : G Ö R S Å H Ä R

En bra ljussatt miljö skapar en visuell balans och gör rummet behagligt att vistas i. Inga armaturer ska blända på ett obehagligt sätt, det ska finnas en fin balans mellan skugga och ljus och rummet ska ha en lagom ljusnivå – varken för ljust eller för mörkt. Att belysningen är styrbar och flexibel är viktigast av allt. Ljuset ska andas, leva i samklang med människorna som använder rummet, och därför måste belysningen kunna regleras efter tid på dygnet eller vad rummet ska användas till just då. En trevlig middag kräver en annan belysning än läxläsning, och om båda aktiviteterna äger rum vid köksbordet måste belysningen kunna anpassas efter båda behoven. Fortfarande är den levande elden en stark referens till hur vi upplever ljus och därför är det särskilt viktigt att installera dimmer. Då kan den glödande, varma och mjuka ljuskaraktären uppnås. Ett varmt och behagligt ljus är svårt att uppnå med

LED-lampor och lågenergilampor, eftersom de inte får en varmare karaktär när de dimras. Halogenlampor är ett bra alternativ eftersom de har glödlampans fördelar och ger ett varmt ljus när de dimras samtidigt som de är energieffektiva. Våra referenser till ljus är viktiga att vara medvetna om när vi ljussätter våra hem. Ett varmt, glödande ljus påminner om den levande elden: stearinljus på bordet under en mysig middag, en brasa i fjällstugan, trevligt umgänge i oljelampans sken. Ett kallt ljus kan få oss att tänka på trista kontorsmiljöer eller sterila miljöer som sjukhus och tandläkarmottagningar. Men kallt ljus tillsammans med varmt ljus kan skapa fina kontraster i ett rum. Det glödande varma skenet från en eld eller en ljuskälla med varm färgtemperatur står i vacker kontrast mot den nordiska kalla och blå skymningen. Samma effekt kan man få om man kombinerar varma och kalla ljuskällor i samma rum.

Genom att kombinera ett bra läsljus med en atmosfärskapande ljuslist i hyllan bakom sängen har man skapat en mysig läshörna.

VÄNSTER: Här har badrummet i lägenhetens mörkaste kärna klätts in med speglar för att leda in ljus från fönstren både från gårds- och gatufasad. Dessutom har badrummets väggar sänkts och ersatts med glas som leder in dagsljus i badrumskuben. Taket har sedan belysts med en uppåtriktad ljuslist som placerats vid spegelglasets kant vilket skapar en mjuk och behaglig glöd. HÖGER: En lekfull ljusslinga med kulörta lampor skapar sommarkänsla i köket. De vita gardinerna silar kvällsljuset och förstärker lampornas färg. Ett mörkt hörn kan lättas upp med levande ljus, och köksbänken har fått funktionellt ljus i form av downlights under skåpen.

rummen

vardagsrum

Vardagsrummet är ett rum med flera funktioner och därför en riktig utmaning att ljussätta. Här utför vi en mängd olika aktiviteter: vi ser på tv, läser böcker, äter middagar, umgås med vänner, leker och gör läxor. Vardagsrummet är också oftast det största rummet och får gärna visa vilken typ av människor som använder det. För att kunna anpassa ljuset efter rummets olika situationer är det bra att använda många ljuskällor som kan tändas och släckas efter behov. Allt ljus måste inte vara på samtidigt i ett rum, och en statiskt ljussatt miljö är svår att anpassa till de olika behoven. Dela in rummet i olika zoner och fundera på vilka zoner som behöver stämningsljus, accentljus, funktionsljus och allmänljus. Varmt ljus är oftast att föredra i vardagsrum. Kallare ljuskällor kan fungera som kompletterande accentljus eller effektbelysning. I vardagsrummet är det särskilt viktigt att tänka på hur människorna i rummet ljussätts. Ett mjukt, varmt sidoljus är alltid smickrande. Att se på tv i ett nedsläckt rum eller läsa i skenet från en enda skarp läslampa kan ge samma tröttande effekt som att vistas i ett rum där det finns bländande armaturer. En enda stark ljuskälla gör att ögat ständigt försöker anpassa sig. Detta kan trötta ut och irritera och leda till att ögat blir överansträngt. En ljuskälla som placeras bakom eller vid sidan av tv:n mjukar upp. Ljuset bör vara mjukt och dämpat och ska inte placeras mellan tv:n och tv-tittaren eftersom det då finns risk för reflexer på tv-skärmen. Tavlor ska belysas med ett jämnt ljus över hela motivet och riktas så att ingen bländning uppstår i den belysta ytan. Våga vara lekfull. Använd ljusslingor eller spotlights för att lyfta fram hörnen som annars ofta blir mörka. Man kan också förändra ljuset över årstiderna och jobba aktivt med ljuset efter säsongen. Under julen kanske det är fint med ljusslingor runt fönstren, färgfilter eller gobos på spotlights för att få nya stämningar och mönster.

vänster: Blå timmen ger ett vackert ljus i kombination med en varm belysning. Här har läsljuset kompletterats med en hjärtgobo, en spotlight som har försetts med en metallskiva som skapar ett särskilt mönster. ovan: En bra läsbelysning bör gå att rikta och dimra.

BADRUM

Badrum är oftast små rum som behöver både funktionsljus vid sminkning och rakning och stämningsbelysning vid till exempel ett avslappnande bad. Planera för att bygga in belysning i tak och väggar när du renoverar, det är svårt att göra i efterhand. Tänk på att infällda armaturer ofta är bländande. Genom att istället rikta ljuskällor mot väggar och tak får man en indirekt belysning som är behaglig. Integrerad belysning i hyllor funkar också bra. Levande ljus i badrummet skapar stämning och spa-känsla. Det funktionella ljuset för sminkning och rakning bör kunna styras. Ett för svagt ljus gör att vi inte ser de små defekter som ska sminkas över, medan ett alltför starkt ljus kan upplevas obehagligt och för ”ärligt”. Använd ljuskällor med god färgåtergivning för att hudfärg och sminkning ska få rätt ton. Ansiktet ska belysas så jämnt som möjligt från båda sidor och gärna framifrån eller ovanifrån för att undvika skuggor som gör det svårt att se ordentligt. En ljuskälla som placeras ovanför spegeln bör riktas 45 grader för att få ett bra resultat. Tänk på hur materialet i badrummet påverkar och påverkas av ljuset. Ett matt, svart granitgolv behöver mer belysning än ett vitt, högblankt kakelgolv. Armaturer i badrum måste vara anpassade för våtrum och ljuskällan ska skyddas. Följ alltid säker hetsbestämmelserna i badrum och kök. En helt integrerad belysning är ett bra alternativ. (Eftersom badrumsarmaturer kan komma i kontakt med vatten är det särskilt viktigt med säkerhetsaspekter. Se s. 136, kapitel Säkerhet.)

Dagsljusintag i badrum är en ovanlig lyx. Här blandas dagsljus, elljus och levande eld och ger en behaglig ljusmiljö. Det funktionella elljuset vid spegeln kompletteras av downlights.

Ljuset i ett rum förändras under dagen. Mitt på dagen diffuserar lamellpersiennen ljuset och ger ett mjukt ljus som fördelas över hela rummet. Här har ingen belysning använts, bara det naturliga dagsljuset sprids i rummet.

122

På hösten infaller den blå timmen redan runt kl 16.00. Det blåaktiga, kalla dagsljuset är fint i kombination med levande ljus och den glödande effekten från de pendlade lamporna över soffbordet.

Kallt ljus från ljuslisten runt fönstret ger en dagsljusliknande känsla trots att det är kväll. Ljuslisten är integrerad i gardinen och armaturen syns så lite som möjligt.

Ett rum med bara varmt ljus utan kontraster mellan varma och kalla ljuskällor är mindre intressant för ögat men behagligt att vistas i.

123