9789140676948

Juridik i professionellt Marco Nilsson l채rarskap lagar och v채rdegrund i den svenska skolan

Innehåll

1. Introduktion

7

2. Lagar och andra styrdokument – myndighetsutövning 11 2.1 Inledning 2.2. Myndighetsutövning 2.3. Tjänstefel och skadestånd vid myndighetsutövning 2.4. Rättssäkerhet vid beslutsfattande 2.4.1. Motivering 2.4.2. Partsinsyn 2.4.3. Jäv 2.4.4. Överklagande och rättelse av beslut

3. Allmänna handlingar, offentlighet och sekretess 3.1. Allmänna handlingar och offentlighet 3.2. Sekretess 3.2.1. Förskolan 3.2.2. Grund- och gymnasieskolan, förskoleklassen, samt särskolor och sameskolan 3.2.3. Skolhälsovården och den särskilda elevvården 3.2.4. Sekretessbrytande regler

4. Ordningsregler 4.1. Klädsel 4.2. Att bekämpa alkohol- och droganvändning

11 15 17 19 23 25 26 27 31 31 35 37 39 45 46 51 51 53

5. Mobbning, kränkande behandling och diskriminering 57 5.1. Mobbning 5.2. Kränkande behandling 5.3. Diskriminering 5.4. Vad fungerar mot mobbning?

57 58 62 65

6. Rasism, våld och skadegörelse

73

6.1. Rasism 6.2. Våld och brott i skolan 6.2.1. Sexualbrott 6.2.2. Grövre våld i skolan 6.2.3. Nöd och nödvärn

73 76 82 85 86 88

6.2.4. Skadeståndsansvar vid person- och sakskador

7. Kameraövervakning och ­registrering

av personuppgifter

91

7.1. Kameraövervakning 7.2. Registrering av personuppgifter

91 93

8. Vårdnaden och skolplikten 8.1 Vårdnaden och anmälan till socialtjänsten 8.2. Skolplikten och ledigheten 8.3. Avgifter 8.4. Skolan och religiösa samfund

9. Tvångsåtgärder 9.1. Utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning 9.2. Omplacering och avstängning 9.3. Omhändertagande av föremål

97 97 99 101 102 105 106 107 108

10. Stödåtgärder 10.1. Stödåtgärder i grundskolan 10.2. Stödåtgärder i gymnasieskolan

11. Upphovsrätten 11.1. Musik i skolor 11.2. Radio och TV 11.3. Kopiering av text

12. Demokratiuppdraget och värdegrund 12.1. Vad är värdegrund?

12.2 Den ideella och den faktiska värdegrunden 12.3. Frihet och respekt 12.4. Värdegrunden i skolans verksamhet 12.5. Vad är demokrati?

12.6. Demokratiuppdraget i förskolan 12.7. Demokratiuppdraget i grund- och gymnasieskolan 12.8. Värdegrund i ett multikulturellt samhälle 12.9. Att arbeta synligt och motverka segregation 12.10. Sammanfattning

Referenser

111 111 113 115 116 117 117 119 119 123 125 128 130 135 137 138 144 148 151

1. Introduktion Den här boken bygger på de många intressanta seminarier och samtal som jag har haft med lärarstudenter om skoljuridik. Studenternas frågor brukar handla om både vad det står i de olika lagarna och om hur de kan hjälpa lärarna att bemöta den komplicerade verkligheten i de svenska skolorna idag. Jag har för vana att inleda det första seminariet med att betona att lärarna ska känna sig trygga i att det finns lagar och andra styrdokument som reglerar verksamheten i svenska skolor. Lagstiftarnas och Skolverkets välmenande avsikt är att, till den grad det är möjligt, ange i klartext vad de som arbetar och studerar i de svenska skolorna får, inte får, eller ibland bör göra. Lagarna utgör onekligen grunden för en trygg arbetsplats för både lärarna och eleverna.

Samtidigt brukar diskussionen i klassrummet ofta snart glida in på den svenska skolans värdegrund. Det tar alltså inte lång tid för någon student att inse hur intimt sammanknippade lagarna och värdegrunden är. Skollagen (1 kap. 4 §) betonar att skolan ska ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Vidare ställer både skollagen och diskrimineringslagen stora krav på skolorna att bedriva målinriktat arbete för att främja likabehandling och minska kränkningar av elever och barn.

Lagar utgör ett system av regler som syftar till att skapa ett ramverk för vårt agerande i samhället. Det vore svårt att tänka sig ett fungerande modernt samhälle utan lagar som både underlättar samarbete och sätter gränser för människors agerande. Värdegrunden är också ett ramverk som styr mycket av vårt privatliv och de offentliga institutionerna. Man kan finna dess ramar i till exempel regeringsformen. Skol7

Juridik i professionellt lärarskap lagen och läroplaner ger ett mer utförligt uttryck för den värdegrund som samhället vill att skolan ska förmedla till eleverna, men detaljerad information om hur denna värdegrund ska tolkas och tillämpas i skolan finns inte i Svensk författningssamling (SFS) eller i Skolverkets författningssamling (SKOLFS) som innehåller lagar och förordningar som är viktiga för skolan.

Om en författning ändras ersätts den gamla texten med den nya, men förändringarna i värdegrunden och hur dessa förändringar påverkar lagtexter är ofta svårare att skönja och analysera. Ännu svårare kan det vara att veta hur denna värdegrund ska aktualiseras i till exempel skolan. En av orsakerna är att även om vissa värderingar som mänskliga rättigheter och demokrati är mycket utbredda i vårt samhälle råder det ibland oklarhet kring vad dessa värderingar innebär eller borde innebära i vårt dagliga liv och i skolan.

De svenska lagarna och skolans styrdokument härleds idag inte från religiösa texter, även om läroplanerna för grundskolan (Lgr 11) och gymnasieskolan (Lpf 94) hänvisar till en ”kristen tradition”, utan de baserar sig på den allmänna rättskänslan och de centrala värderingarna i vårt samhälle. Dessa värderingar är föränderliga och det är de folkvalda riksdagsledamöterna som ska se till att de gällande lagarna inte hamnar på efterkälken. Uppgiften är inte lätt, och speciellt i mångkulturella samhällen ökar risken att det uppstår spänningar mellan olika synsätt. I extrema fall, där religiösa eller kulturella motsättningar är höga, blir det svårare för medborgarna att komma överens om lagarnas innehåll och vilka värderingar som de ska grunda sig på. Då kan federalism, ett politiskt system där makten är delad på olika nivåer och där lokala nivåer har en stor frihet att utforma lagstiftningen efter egen uppfattning, vara en fungerande lösning. Ett bra exempel på ett sådant försök till politisk organisering är Nigeria som har plågats av spänningar mellan muslimer och kristna, och där det finns 200 olika etniciteter, som alla talar sitt språk.

Det är helt naturligt att värderingar ständigt utsätts för utmaningar och kolliderar med andra värderingar även i Sverige. Men det svenska kommunala självstyret är inte lika långtgående som i många federala stater och samma skollag gäller oavsett vilken kommun en skola 8

1. Introduktion ligger i. Därför är den svenska skolan inte neutral i alla frågor. Vissa värderingar, som till exempel jämlikhet, betraktas som så grund­ läggande i vårt samhälle att de nämns i skollagen och läroplaner.

Samhället är i konstant förändring men lagarna är inte alltid lika detaljerade som de krav den komplicerade verkligheten ställer på lärarna. Ofta har frågan om hur lagarna ska tolkas förtydligats av till exempel Justitieombudsmannen (JO), Skolverkets jurister, eller i prejudikat från olika rättsinstanser. Ibland saknas sådan vägledning. Vissa­ frågor har lagstiftaren och Skolverket lämnat åt skolan att lösa själv, och ofta finns det utrymme för olika sätt att ta sig an problemen när detaljstyrning av skolor har övergått till mål och resultatstyrning.

Därför är det viktigt att reflektera över hur både lagarna och värdegrunden tillsammans utgör grunden för en trygg och livskraftig skola.

Utmaningen att göra den svenska skolan till en arbetsplats där alla trivs och eleverna når de uppsatta målen är inte lätt men den är icke desto mindre viktig för vår skolas och Sveriges framtid.

Det svåra i skolans och lärarnas uppgift idag är att balansera mellan det föränderliga och det stabila. Skolans uppgift är till exempel att fostra eleverna till goda demokratiska medborgare. Det innebär å ena sidan att man bör värna om de gällande demokratiska värderingarna. Å andra sidan bör man kunna uppmuntra till debatt om dessa värderingar då demokratiska medborgare ska vara förmögna att självständigt reflektera över dem. Ingen demokrati är välmående om den saknar en sund värdegrund, men den riskerar också att insjukna om det saknas en kontinuerlig debatt om dess innehåll och om hur den ska förverkligas i vårt vardagliga liv.

Den här boken kan läsas åtminstone på två sätt. Mycket i boken syftar till att tydliggöra de lagar och regler som styr verksamheten i både fristående och offentliga skolor i Sverige. Därför kan boken användas som ett enkelt uppslagsverk av alla som arbetar i skolan. Man ska inte underskatta den trygghet som grundläggande kunskaper om lagar och förordningar kan skapa i skolan. Dessutom syftar boken till att inspirera läsaren till att diskutera och problematisera den värdegrund som grundlagar, lagar och andra styrdokument ger uttryck för.

Därmed är boken både ett bidrag till samhällsdebatten och en upp9

Juridik i professionellt lärarskap muntran till att ta skolans demokratiuppdrag på allvar. Boken innehåller inte bara information om vilka lagar som gäller inom skolväsendet utan den tar även upp vissa oklarheter och ger utrymme för till exempel kritiska debattinlägg. Lärarna bör ha kunskap om de gällande lagar­na för att känna sig trygga i sitt arbete, men de bör också öka sin och elevernas medvetenhet om de spänningar och problem som råder både i skolorna och i samhället i stort.

10

2. Lagar och andra styrdokument – myndighetsutövning 2.1 Inledning Enligt regeringsformen (RF) har domstolar hand om rättskipning och den statliga och kommunala förvaltningen sköts av förvaltningsmyndigheter. Om en skola styrs av en kommunal nämnd är den en förvaltningsmyndighet – en del av en självständig organisatorisk enhet inom den kommunala förvaltningen. Mycket av den dagliga verksamheten i svenska skolor har därför med myndighetsutövning och offentligrättsliga föreskrifter att göra.

Myndighetsutövning är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till invånarna. Därför bör skolan ta inte bara sina pedagogiska uppgifter men också sin makt gentemot eleverna på yttersta­ allvar. I regeringsformens 1 kap. 1 § anges att ”[d]en offentliga makten utövas under lagarna”. Denna s.k. legalitetsprincip om korrekt myndighetsutövning i enlighet med lagarna skapar en bas för rättssäkerhet som är en av grundpelarna för den svenska demokratin. Även fristående skolor som har en annan huvudman, till exempel ett bolag, än de som sköts av kommun eller landsting, omfattas av flera lagar och styrdokument. Men bara det offentliga skolväsendet styrs av offentligrättsliga föreskrifter, till exempel förvaltningslagen (FL) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Oavsett skolform styrs skolornas verksamhet av många lagar där grundlagarna står överst i hierarkin. Den viktigaste grundlagen för alla skolors verksamhet är regeringsformen (RF). RF definierar till exempel 11

Juridik i professionellt lärarskap allas grundläggande fri- och rättigheter och skyddar mot kroppsvisitering i kommunala skolor (liknande regler för fristående skolor finns i brottsbalken). Nästa nivå i den juridiska hierarkin är allmänna lagar, till exempel brottsbalken (BrB) som gäller oavsett skolform, och speciallagar. Medan det mesta av skollagen (SkolL) gäller i både offentliga och fristående skolor är till exempel förvaltningslagen och offentlighets- och sekretesslagen giltiga endast i de offentliga.

Skollagen anger hur utbildning ska bedrivas inom alla de olika skolformerna. Den anger övergripande mål och riktlinjer för utbildningen och för skolans verksamhet i allmänhet. Samma regler i skollagen ska gälla för både offentliga och fristående skolor, om inget annat anges. Förvaltningslagen innehåller de grundläggande bestämmelserna för myndigheters verksamhet, och offentlighets- och sekretess­ lagen reglerar bl.a. deras hantering av allmänna handlingar. Diskrimineringslagen (DL), som har till ändamål att främja lika rättigheter, och arbetsmiljölagen (AML), vars ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall, gäller både i offentliga och fristående skolor. Bland de viktigaste lagar som styr skolornas verksamhet är således: • • • • • •

Skollagen (2010:800) Förvaltningslagen (1986:223) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Diskrimineringslagen (2008:567) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Brottsbalken (1962:700)

Utöver regler som har stiftats av riksdagen finns det också förordningar, till exempel Skolförordningen, vars innehåll fastställs av regeringen och innehåller bestämmelser om bl.a. förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Förordningarna är bindande rättsregler och publiceras i SFS. Det finns olika förordningar som berör de olika skolformerna: • Skolförordning (2011:185) • Gymnasieförordning (2010:2039) • Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning 12

2. Lagar och andra styrdokument – myndighetsutövning En läroplan beskriver verksamheternas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för arbetet. Fristående skolor ska använda sig av samma läroplaner som offentliga skolor. Även läro­planerna utfärdas av regeringen, men kunskapskraven i läroplanerna fastställs av Skolverket. De flesta skolor styrs av någon av dessa tre läroplaner: • Läroplan för förskola, Lpfö 98 • Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 • Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Skolverket är en statlig myndighet som får utfärda olika föreskrifter så som kurs- och ämnesplaner och betygskriterier. Kurs- och ämnesplanerna kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. De lämnar större utrymme för skolor och lärare att göra egna tolkningar jämfört med till exempel lagreglerade bestämmelser. Betygskriterier anger vilken kunskapsnivå som eleverna ska uppnå för de olika betygen. Fristående skolor ska använda sig av samma kurs- och ämnesplaner som offentliga skolor. Men fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning kan få undantag när det gäller betygssättning.

Att den svenska skolan regleras av så många styrdokument anses vara en nödvändighet för att få en likvärdig skola för alla. Skollagen (1 kap. 9 §) stadgar att utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Dessutom anses det vara bra att både skollagen och läroplanerna hänvisar till skolans gemensamma värdegrund. Men det stora antalet styrdokument och mål har också väckt kritik. En skolkommission som startade sitt arbete 2001 på initiativ av moderata samlingspartiets dåvarande ordförande Bo Lundgren menade att man borde avskaffa skolans läroplaner och i stället ha de regler och mål som styr skolan införda i skollagen: De skolor som lyckats har alla haft eller tagit sig en stor självständighet.

Det är inte tack vare de nationella reglerna och riktlinjerna som skolorna lyckats. Snarare har de lyckats trots regelverket. I dag styrs den enskilda skolan av ett mycket stort antal mål på olika nivåer i skollag, läroplan, kursplaner, kommunala skolplaner mm. När Skolkommissionen

13

Juridik i professionellt lärarskap frågat lyckosamma skolor är de tydliga: skolans mål måste bli färre och tydligare! Enligt Skolkommissionen ska målen för eleverna i första hand handla om kunskaper och demokratiska värden. Det är fråga om minimikrav för alla elever. (Tomas Johansson, Avskaffa skolans läroplaner, Svenska Dagbladet Opinion, 9/2 2002)

De kanske mest detaljerade bestämmelserna om skolan finns i ordningsreglerna. Det är obligatoriskt för varje skola att ha ordningsregler (5 kap. 5 § SkolL). Syftet är att förbättra elevernas förutsättningar för lärande genom att öka tryggheten och säkerheten i och utanför klassrummet. Ordningsreglerna ska vara tydliga och de får inte strida mot någon lag eller annan författning. Till exempel är kollektiv bestraffning av elever förbjudet. Man kan inte förvänta sig att eleverna ska ha känne­dom om alla lagar och andra författningar men de ska informeras om ordningsreglernas innehåll och vilka konsekvenserna blir om de inte följs. Alla bestämmelser bör vara tydliga men rektorn ansvarar för att speciellt ordningsreglerna utformas på ett sådant sätt att eleverna lätt kan förstå dem. Varje skola och förskola ska också årligen upprätta en plan mot kränkande behandling av barn och elever (6 kap.

8 § SkolL) och en likabehandlingsplan (3 kap. 13 § DL).

Att reglerna är hierarkiska innebär att detaljregler aldrig får hamna i konflikt med mera grundläggande bestämmelser. Det går till exempel inte att avtala bort lagar i skolans ordningsregler. Det är rektorn eller förskolechefen på varje enskild skola eller förskola som ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, läro­ planerna, skolformsförordningarna, kursplanerna och betygskriterierna (2 kap. 9 § SkolL). Trots klagomål om att skolan har för många styrdokument, finns det en tendens att detaljstyrningen mer och mer ersätts av lagar som endast anger ramar och mål för skolans verksamhet. Till exempel har riksdagens beslut från 1989 om att kommunalisera den svenska skolan ökat kommunernas eget ansvar för att de gällande normerna följs.

Den normgivande makten i Sverige ligger hos riksdagen, men en del av denna makt har på senare år överförts till en överstatlig nivå.

Sveriges medlemskap i EU har till exempel medfört att en del av den normgivande makten har internationaliserats eftersom EU:s bestäm14

2. Lagar och andra styrdokument – myndighetsutövning melser ofta står över de svenska bestämmelserna. Dessutom är Sverige bundet av många internationella konventioner som tillkommit genom FN-beslut. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (i förkortad form Europa­konventionen) gäller till exempel som lag i Sverige sedan 1995.

Den innehåller bl.a. principer som är viktiga i skolan: förbud mot diskriminering, rätt till frihet och säkerhet, tankefrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet.

Några av de andra centrala internationella konventionerna för skolans arbete är: • Konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering • Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter • Konvention om barnets rättigheter

2.2. Myndighetsutövning Att den kommunala skolan är en myndighet innebär mycket för de som är inblandade i dess verksamhet. Till att börja med ingår den offentliga skolan i kommunens (eller i vissa enstaka fall statens) organisation och är därmed rättsligt sett en del av kommunen och inte en självständig juridisk person. Dessutom är skolans handlingar i regel offentliga och förvaltningslagen styr hur verksamheten ska drivas.

Också brottsbalkens (BrB) regler om tjänsteansvar gäller och verksamheten övervakas av till exempel Justitieombudsmannen (JO) som granskar att myndigheter följer lagar och författningar i sin verksamhet.

JO utreder klagomål från allmänheten och genomför även undersökningar på eget initiativ.

Största delen av verksamheten i förskolan, fritidshemmet och skolan är pedagogisk och styrs av skollagen, skolformsförordningar, läroplaner och kursplaner. Men mycket av det som lärarna och rektorn gör i skolor utgör myndighetsutövning. Vanliga exempel är betygsättning, tillrättaförande och förvisning av elever samt beslut om antagning och förtursplatser. Alla dessa administrativa beslut är myndighetsutövning 15

Juridik i professionellt lärarskap

5.3. Diskriminering Eleverna anger ofta att de blir mobbade för att de andra eleverna anser att de är för tjocka eller smala, eller på grund av de andras avundsjuka.

Men enligt Skolverkets utredning förkommer det också att mobbning har ett samband med någon lagstadgad diskrimineringsgrund. I sådana fall anger flickor oftast att de mobbas på grund av könstillhörighet, medan pojkar mobbas mer med anledning av etnisk tillhörighet (Utvärdering av metoder mot mobbning). Även från skolans sida kan diskriminering förekomma, trots att lagstiftningen uttryckningen förbjuder många olika former av diskriminering.

Enligt diskrimineringslagen (2 kap. 5 § DL) får en utbildningsanordnare inte diskriminera någon elev som deltar i eller söker sig till verksamheten. Reglerna är desamma för både offentliga och fristående skolor och förskolor. Av 3 kap. 14 § följer att skolan i sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i skolans verksamhet eller söker till en utbildning. Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser mot diskriminering, medan brottsbalken stadgar om möjliga följder.

Olaga diskriminering kan straffas med böter eller fängelse i högst ett år (16 kap. 9 § BrB). Diskriminering kan delas upp i två kategorier: direkt och indirekt diskriminering (1 kap. 4 § DL).

Direkt diskriminering handlar om att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Missgynnandet kan ha samband med till exempel kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller religion ­eller annan trosuppfattning. Med etnisk tillhörighet avses etniskt eller nationellt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (1 kap. 5 § DL). Men lagen innehåller ingen definition av begreppet religion eller annan trosuppfattning.

Med indirekt diskriminering avses i stället att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som ser neutralt ut, men som kan missgynna personer p.g.a. deras kön, funktionshinder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller religion eller annan trosuppfattning. Men den indirekta diskrimine62

11. Upphovsrätten I skolan uppstår det ibland ett behov att kopiera eller framföra verk som omfattas av upphovsrätten. Det kan handla om till exempel böcker, noter, datorprogram, bilder och kartor. Men enligt lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) har den som har skapat ett sådant verk ensamrätt till verket. Upphovsrätten uppstår när ett verk som är särpräglat och originellt skapas. Det betyder inte att verket behöver vara klart eftersom även utkast skyddas av lagstiftningen. Upphovsrätten varar i sjuttio år efter upphovsmannens död.

När sjuttio år har gått är det fritt att använda verken, och det är därför som det finns ett ständigt ökande antal gamla litterära och musikaliska verk fritt tillgängliga på internet. De allra flesta verk skyddas av upphovsrätten. Det är alltså inte tillåtet att ladda ner filmer, bilder, eller musik som någon har lagt ut på internet, till exempel på You­Tube, utan rättighetshavarens tillstånd. Det finns dock en del gratisarkiv som skolan kan använda sig av. På till exempel Multimediabyråns webbplats (www.multimedia.skolutveckling.se) kan man hitta gratisarkiv med musik och bilder. Även om det finns gratisarkiv kräver användningen av de flesta verken idag kunskap om reglerna gällande upphovsrätten. Upphovsrätten gäller även om man inte ser copyrightsymbolen ©. Det är också viktigt att komma ihåg att det är skillnad på rättighetshavaren och upphovsmannen. Upphovsrätten kan helt eller delvis överlåtas av upphovsmannen (27 § URL). Rättighetshavaren är den som får bestämma hur verket får användas. Rättighetshavaren kan vara upphovsmannen som har gjort verket, men den kan också vara till exempel en arvinge till upphovsmannen eller ett förlag.

115

Juridik i professionellt lärarskap Enligt 12 § i URL har privatpersoner rätt att kopiera ett verk för enskilt bruk. Regeln omfattar inte musikaliska verk eller datorprogram, men böcker går bra att kopiera. Denna regel gäller dock inte lärare i tjänsten. I stället stadgar URL att om kopieringen görs för undervisningsändamål måste man ha rättighetshavarens samtycke. Detta betyder i praktiken att man antingen kontaktar rättighetshavaren eller följer de avtal som skolan har slutit med en organisation som representerar rättighetshavarna. Exempel på sådana organisationer är Stim (Sveriges tonsättares internationella musikbyrå) och Bonus Presskopia.

Det finns flera olika avtal men de flesta skolor har ett kopierings­avtal med Bonus Presskopia som representerar femton olika branschorganisationer för att tillvarata rättighetshavarnas ekonomiska intressen inom främst litterära och konstnärliga områden. Stim förvaltar i sin tur upphovsrätten till musik skapad av svenska upphovsmän och genom avtal med motsvarande organisationer i andra länder också utländska upphovsmäns upphovsrätt. I praktiken handlar avtalen om en ersättning som alla som spelar musik offentligt eller kopierar verk ska ge till en upphovsrättslig organisation som sedan delar ut pengar till rättighetshavarna.

11.1. Musik i skolor Det är tillåtet att spela upp cd-skivor i klassrummet. Musik som används i undervisningssyfte får spelas utan tillstånd. Om musiken spelas i korridorer, uppehållsrum, matsalen eller i liknande utrymmen i skolan, täcks detta av ett avtal som Stim har med alla svenska kommuner. Detsamma gäller om skolan anordnar till exempel disco och konserter, även för allmänheten, utan att ta betalt. Men om publiken på en elevkonsert överstiger 300 personer måste Stim meddelas och ersättas. Om en fristående skola ska anordna en elevkonsert eller spela musik i allmänna utrymmen behöver skolan teckna en licens hos Stim. Om man även vill spela in programmen krävs också att skolan har skolbandningsavtal.

116

11. Upphovsrätten

11.2. Radio och TV Lärare och elever får lyssna på musik i radio eller titta på TV i klassrummet. Man får också lyssna på till exempel Sveriges Radios (SR) program på internet och titta på SVT Play i klassrummet. Men rätten för läraren att spela in ett program och sedan spela upp det för eleverna är begränsad. Man får spela in radio- och TV-program som privat­ person. Dock får man inte ens i undervisningssyfte spela in program utan att skolan eller kommunen har tillstånd från rättighetshavaren eller har tecknat skolbandningsavtal med Copyswede som licensierar vidareanvändning av verk i TV och radio. Det avtalet ger rätt att spela in radio- och TV-program från SVT, TV4 och SR för användning i undervisningen. Även fristående skolor kan teckna ett avtal med Copyswede. När ett inspelat program sedan spelas upp i skolan får det inte förvanskas på något sätt – inte ens i undervisningssyften. Om man vill spela in program som inte är producerade av dessa kanaler krävs det alltid tillstånd från rättighetshavaren. Det är viktigt att komma ihåg att till exempel program från Utbildningsradion (UR) inte omfattas av skolbandningsavtalet.

11.3. Kopiering av text Alla kommunala grund- och gymnasieskolor har ett avtal med Bonus Presskopia. Enligt avtalet får läraren och även eleven kopiera ur både svenska och utländska verk oavsett om de är analoga, till exempel böcker, eller digitala, verk som är tillgängliga på internet. Läraren får kopiera ett helt verk i form av en papperskopia till sig själv. Annars gäller 15/15 regeln vid kopieringen från en analog källa (till exempel en bok, artikel eller annan pappersutgåva). Det innebär att högst 15 sidor av texten får fotokopieras eller skannas, men inte mer än 15 procent av hela texten under samma läsår och per student. Det är dock inte tillåtet för lärare och elever att kopiera ur arbetshäften som innehåller övningar och tester avsedda för engångsbruk.

Man får även ladda ner från internet eller göra utskrifter från digital förlaga motsvarande högst 15 sidor i A4-format. Digitala kopior får 117

Juridik i professionellt lärarskap skickas till eleverna via e-post eller interna nätverk. Det viktiga är att de enbart får vara åtkomliga för läraren och eleverna i undervisningsgruppen. Noter utgör ett undantag, vilket är viktigt att komma ihåg vid musikundervisning. ”Om det ingår ett enskilt musikaliskt verk i ett samlingsverk som innehåller noter får Du endast kopiera en femtedel (20 %) av notsidorna i det enskilda verket om det finns tillgängligt på marknaden i separat tryck. Antal sidor som får kopieras uppräknas till närmast antal hela sidor” (www.bonuspresskopia.se).

Med beaktande av övriga regler i detta avtal får läraren och eleverna också använda bilder på internet för att göra OH-bilder och digitala bilder som visas i klassrummet med program som PowerPoint. Åhörarkopior av digitala presentationsbilder får skrivas ut till eleverna. Man är dock alltid skyldig att ange upphovsmannens namn i anslutning till kopiorna och man får inte heller lägga ut material på internet utan rättighetshavarens tillstånd. Både läraren och eleverna får också skanna in en bild från en bok eller tidskrift för att använda i PowerPoint.

Det är viktigt att komma ihåg att kopieringsavtalet inte gäller kommunala förskolor. Det innebär att förskolelärarna måste söka tillstånd från rättighetshavaren. Det är inte heller alla fristående skolor som har kopieringsavtal med Bonus Presskopia. Man får naturligtvis citera texter om man anger detta med citationstecken och referensangivningar. Dessutom finns det ingen gräns för hur mycket av till exempel en bok som kan vara med i ett citat. Man ska dock citera ”i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet” (22 § URL). Att citera en hel bok kan naturligtvis inte motiveras och det är viktigt att alltid uppge upphovsmannens namn och varifrån man har hämtat citatet.

Bonus Presskopia kontrollerar att kopieringsavtalet efterlevs av skolorna. Vid vissa fall av avtalsbrott har skolor betalat förlikning för att ersätta Bonus Presskopia. I princip är arbetsgivaren ansvarig att ersätta en förmögenhetsskada som arbetstagaren har brottsligt vållat i tjänsten (3 kap. 1 § SkL). Även läraren som har orsakat skadan, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, kan få böter eller dömas till fängelse i upp till två år (53 § URL). Men det har ännu inte funnits något fall där någon lärare har dömts.

118

Juridik i professionellt lärarskap Lagar och värdegrund i den svenska skolan Marco Nilsson Det är svårt att tänka sig ett fungerande samhälle utan lagar. Lagar är ett system av regler som skapar ett ramverk för hur vi agerar. De både underlättar samarbete och sätter gränser för vårt handlande. Den demokratiska värdegrunden är också ett slags ramverk som påverkar mycket av vårt liv och de offentliga institutionerna.

Juridik i professionellt lärarskap handlar om både lagar och värderingar i svenska skolor, fritidshem och förskolor. Den sammanfattar den lagliga grund som reglerar lärares arbete och innehåller både hänvisningar till lagtexter och exempel från vardagen i skolan. Boken kan användas dels som ett uppslagsverk av alla som arbetar i skolan, dels som underlag för en diskussion och ett proble­ matiserande av den värdegrund som grundlagar, lagar och andra styrdokument ger uttryck för.

Områden som behandlas är bl.a. myndighetsutövning, offentlighet och sekre­ tess, ordningsregler, kameraövervakning, tvångsåtgärder, stödåtgärder och upp­ hovsrätten. I boken diskuteras även det multikulturella samhällets betydelse för skolan och hur skolpersonal kan handskas med mobbning och rasism. Författa­ ren diskuterar också innehållet i den demokratiska värdegrunden, både generellt och för att klargöra vad det innebär för arbetet i skolan.

Marco nilsson är filosofie doktor och verksam vid statsvetenskapliga institu­ tionen vid Göteborgs universitet. Han har lång erfarenhet av att undervisa om skoljuridik och myndighetsutövning på lärarutbildningen.

ISBN 978-91-40-67694-8

9 789140 676948